Laborations-PM Termodynamik (KVM091) lp 1 2015/2016 version 3 (med sidhänvisningar även till inbunden upplaga 2)



Relevanta dokument
Laborations-PM Termodynamik (KVM091) lp /2015. Omfattning: Fyra obligatoriska laborationer ingår i kursen:

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) kl i V

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Nollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt

SG1216. Termodynamik för T2

Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

KURSPROGRAM 2017: KOOA15 ALLMÄN KEMI FÖR K och B (7,5 högskolepoäng)

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

ÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.

Termodynamik, lp 2, lå 2003/04

Välkommen till kursen. Termodynamik HT- 15

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM (KVM091 och KVM090) kl och lösningsförslag

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet

Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2012

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

KURSPROGRAM 2013: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng)

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2013

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

Välkommen till kursen. Termodynamik HT- 16

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM091 och KVM090) kl

Planering Fysik för V, ht-11, lp 2

Kursinformation Grundkurs i programmering med Python

Termodynamik Föreläsning 3

KURSPROGRAM 2012: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng)

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s )

MIO012 INDUSTRIELL EKONOMI AK

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

CBGA02, CIG02A, VT09 Fördjupningsprojekt inom Vågfysik & Materia

MMV031 VÄRMEÖVERFÖRING. Information för teknologer. vårterminen 2014

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Tentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl

Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson

Kolloid- och ytkemi (KFK176)

Modellering av en Tankprocess

Ch. 2-1/2/4 Termodynamik C. Norberg, LTH

Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005

Allmän kemi. Programkurs 6.0 hp General Chemistry 8BKG13 Gäller från: 2018 HT. Fastställd av. Fastställandedatum

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Vätskors volymökning

Mekanik FMEA30 Project Vibration Damping

Mekanik FMEA30 Project Vibration Damping

Systemkonstruktion Z2

KVÄVETS ÅNGBILDNINGSVÄRME

MMV031 VÄRMEÖVERFÖRING. Information för teknologer. vårterminen 2011

Sensorer och brus Introduktions föreläsning

Personnummer:

KURSPROGRAM Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

Kvantfysikaliska koncept

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik Curt Nyberg, Igor Zoric

LABORATION 2 TERMODYNAMIK BESTÄMNING AV C p /C v

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk fysik för F3

KURSPROGRAM VATTENRENINGSTEKNIK

MIO012 INDUSTRIELL EKONOMI AK

Fysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad

Sekvensplan. Handledare Berndt Södergård Maria zevenhoven

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Homogen gasjämvikt: FYSIKALISK KEMI. Laboration 2. Dissociation av dikvävetetraoxid. N2O4(g) 2 NO2(g)

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) i V-huset

KURSPROGRAM MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM, 5hp, period 4

Planering Fysik för V, ht-10, lp 2

Material- och polymerteknologi för K3, B4 (KOO052) och Funktionella material för N2 (KOO095)

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår

Kvantfysikaliska koncept

Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2007/2008

Transkript:

Chalmers, Kemi och kemiteknik & Energi och milj 1 Laborations-PM Termodynamik (KVM091) lp 1 2015/2016 version 3 (med sidhänvisningar även till inbunden upplaga 2) Omfattning: Fyra obligatoriska laborationer ingår i kursen: TD1: Jämvikt mellan ånga och vätska hos binära vätskeblandningar (rum 4173). TD2: En gasjämvikts temperaturberoende (rum 4143). TD3: Laboration med värmepump (samling i rum 1212). TD4: Laboration i energibalanser (samling i KS2). Observera att du skall ha gjort förberedande uppgifter innan laborationstillfällena! Se handledningarna och läsanvisningarna på s. 4. Gruppindelning: K-teknologerna laborerar i grupperna 1 6, medan Kfoch TM-teknologerna laborerar i grupperna 7 15. Observera att gruppernas storlek och antal kan komma att justeras. Du anmäler dig till önskad laborationsgrupp via kurshemsidan som hittas via studentportalen. Tiderna för en viss grupps laborationer framgår av laborationsschemat nedan. Om du vid något tillfälle behöver byta grupp skall de berörda handledarna (se nedan) först kontaktas. Reservtillfället: Observera att reservtillfället inte är ett extra laborationstillfälle som fritt kan utnyttjas. Om du missat en laboration skall du omgående kontakta den berörda handledaren och diskutera en lämplig lösning av problemet. Lokaler och starttider: Laborationerna TD1 och TD2 utförs på plan 4 i kurshuset. Inför laboration TD3 samlas laboranterna i biblioteket vid avdelningen för industriella energisystem och -tekniker, plan 1 i forskarhus II. För laboration TD4 samlas laboranterna i sal KS2 (entréplanet i kemihuset). Det är viktigt att laborationerna kommer igång på avsedd tidpunkt. För sen ankomst kan innebära att du inte får laborera vid det aktuella tillfället. Redovisning: Laborationsresultaten skall redovisas enligt handledarens anvisningar. Redovisningar skall normalt vara inlämnade senast en vecka efter genomförandet med respons från handledaren senast en vecka efter inlämnandet. Observera att alla laborationerna måste vara godkända senast en läsvecka efter tentamen. Den teknolog som inte redovisat i tid och inte meddelat skäl för detta kan tvingas göra om laborationen följande år.

Chalmers, Kemi och kemiteknik & Energi och milj 2 Laborationsschema KVM091 lp 1 2015/2016 Program Dag Datum Tid TD1 TD2 TD3 TD4 Lokal 4173 4143 1212 1 KS2 Läsvecka 1 Kf/TM Fr 4/9 13.15 17.00 7 8 9 10 Läsvecka 2 Kf/TM Må 7/9 13.15 17.00 11 12 13 14 K On 9/9 13.15 17.00 1 2 3 4 K To 10/9 13.15 17.00 5 6 Kf/TM Fr 11/9 13.15 17.00 15 7 8 9 Läsvecka 3 Kf/TM Må 14/9 13.15 17.00 10 11 12 13 K On 16/9 13.15 17.00 2 3 K To 17/9 13.15 17.00 5 6 Läsvecka 4 Kf/TM Må 21/9 13.15 17.00 14 15 7 8 K On 23/9 13.15 17.00 2 1 4 5 K To 24/9 13.15 17.00 6 3 Läsvecka 5 Kf/TM Må 28/9 13.15 17.00 9 10 11 12 K On 30/9 13.15 17.00 3 4 6 1 K To 1/10 13.15 17.00 4 5 1 2 Läsvecka 6 Kf/TM Må 5/10 13.15 17.00 13 14 15 7 Läsvecka 7 Kf/TM Må 12/10 13.15 17.00 8 9 10 11 K On 14/10 13.15 17.00 Reserv (se s. 1!) Läsvecka 8 Kf/TM Må 19/10 13.15 17.00 12 13 14 15 Kf/TM To 22/10 13.15 17.00 Reserv (se s. 1!) 1 Biblioteket, Industriella energisystem och -tekniker, plan 1 forskarhus II.

Chalmers, Kemi och kemiteknik & Energi och milj 3 Ansvariga handledare Lägg till @chalmers.se till e-postadresserna nedan. TD1: Amir Saeid Mohammadi 2 (rum 5051, e-post: saamir) TD2: Sanna Sämfors 3 (rum 4028, tel. 772 2839, e-post: samfors) TD3: Lars-Erik Åmand 4 (rum 1213, tel. 772 1439, lars-erik.amand) TD4: Lars-Erik Åmand 4 (rum 1213, tel. 772 1439, lars-erik.amand) 2 Forskarhus I, plan 5. 3 Forskarhus I, plan 4 4 Forskarhus II, plan 1 (Industriella energisystem och -tekniker) Lycka till med laborerandet! 8 september 2015 Nikola Marković Tel. 772 3114 Rum 5071, plan 5 i forskarhus I

Chalmers, Kemi och kemiteknik & Energi och milj 4 En kort bakgrund till laborationerna TD1: Jämvikt mellan ånga och vätska hos binära vätskeblandningar. När en vätskeblandning kokas finner man vanligen att ångan får en annan sammansättning än vätskan. Denna skillnad utgör basen för destillation, vilken är en av de tekniskt viktigaste separationsmetoderna inom den kemiska industrin. Ett av syftena med laborationen är att ta fram kokpunktskurvor för ett tvåkomponentsystem. Sådana temperatur - sammansättningsdiagram visar hur kokpunkten varierar med vätskans sammansättningen och hur ångan är sammansatt vid motsvarande temperatur. Diagrammen används ofta som utgångspunkt vid analys av destillationsproblem. Från de experimentella resultaten skall dessutom aktivitetsfaktorerna för de två komponenterna i vätskeblandningen beräknas. Dessa är ett mått på hur mycket systemets beteende avviker från ett valt referenssystem. Med hjälp av aktivitetsfaktorerna och en lämplig aktivitetsfaktormodell kan man sedan beräkna det verkliga systemets egenskaper för godtycklig sammansättning. Förutom att detta är tekniskt viktigt så kan man från de erhållna resultaten dra slutsatser om hur de två molekylslagen växelverkar i vätskeblandningen vid olika sammansättningar. Elliott/Lira upplaga 1: s. 258 260, 285 287, 293 296, 357 358; upplaga 2: s. 333 334, 365 367, 419 424; upplaga 2, inbunden: s. 337 338, 369 371, 423 428. TD2: En gasjämvikts temperaturberoende. Ett av målen med denna relativt okomplicerade laboration är att du själv skall få fundera ut hur man med enkla medel (en glaskolv, en vakuumpump, en våg och en termometer) kan bestämma jämviktskonstanten för en gasjämvikt. Genom att upprepa försöket vid olika temperaturer bestäms även de termodynamiska storheterna H och S fördenaktuellareaktionen.förattlyckasmeduppgiftenkrävs att du kan koppla experimentellt mätbara data till de sökta storheterna. Förutom att träna förmågan att utnyttja experimentella data för bestämning av termodynamiska storheter syftar laborationen till att fördjupa förståelsen av begreppet kemisk jämvikt och de termodynamiska storheternas betydelse. Det är mycket viktigt att du före laborationen noga studerar säkerhetsinformationen i laborationshandledningen. Elliott/Lira upplaga 1: s. 483 495; upplaga 2: s. 107 110, 636 641, 645 647; upplaga 2, inbunden: s. 109 112, 644 649, 653 655.

Chalmers, Kemi och kemiteknik & Energi och milj 5 TD3: Värmepump. I laborationen studeras värmepumpcykeln som är en viktig termodynamisk cykel. Denna studeras med hjälp av en kompressorvärmepump. För värmepumpen, som arbetar med ett oidealt medium som genomgår förångning och kondensation, skall experimentellt undersökas hur värmefaktorn beror av temperaturnivån för värmetillförseln (i förångaren). Det skall också undersökas hur den förhåller sig till värmefaktorn för en motsvarande Carnot-cykel. Du bör innan laborationen inhämta kunskaper om (referenser till kursboken upplaga 1/upplaga 2): termodynamiska cykler i allmänhet (Elliott/Lira kap 4/5) termodynamiska tillståndsdiagram (Elliott/Lira fig 1.4/1.4, Appendix E8/E10, E9/E11, E10/E12, kap 3.10/4.8, 3.11/4.9, fig 3.10/4.12, exempel 3.11/4.17, kap 4/5, fig 4.9/5.8) godhetstal/värmefaktor (COP) (Elliott/Lira kap 3.5/3.1, 3.6/3.1, 4/5, exempel 4.5/5.4) Carnotcykeln och dess parametrar (se tex Elliott/Lira kap 3.5/3.1, 3.6/3.1) ånga-vätska-jämvikter och mättningstillstånd (Elliott/Lira kap 8/9) termodynamikens 1:a huvudsats för slutna system och öppna system (speciellt tillämpningar) (Elliott/Lira kap 2.7 2.9/2.7 2.9) TD4: Energibalanser. Avsikten är att studera verkliga öppna system med medier i gas- och vätskefasområdet för att få en förståelse för hur energibalanser, dvs termodynamikens första huvudsats, kan utnyttjas som ett beräkningsverktyg. Avsikten är också att belysa skillnaden mellan en reversibel och irreversibel tillståndsändring, dvs termodynamikens andra huvudsats, samt skillnaden mellan kompression av en gas och en vätska. I laborationen skall den isentropiska verkningsgraden för två tryckhöjande maskiner, en pump och en fläkt, bestämmas. För fläkten skall även de mekaniska och elektriska förlusterna i motorn bestämmas, dvs den mekaniska och elektriska verkningsgraden beräknas. Dessutom skall vattnets respektive luftens temperaturändring i de båda maskinerna undersökas och eventuella skillnader förklaras. Elliott/Lira upplaga 1: kap 2.7 2.12, 3.3, 3.8; upplaga 2: kap 2.7 2.13, 4.3, 4.7.