När barnet är placerat Christine Eriksson Mattsson
Upplägg för seminarium Presentation av stödgruppsmodellen Mamma Trots Allt (MTA) och Pappa Trots Allt (PTA) Anpassning av umgänge vid placering när föräldrar har kognitiva svårigheter Gruppdiskussioner Hur ska vi arbeta med att stödja dessa familjer lokalt? Vilket fortsatt stöd behövs?
Vem är jag? Christine E-Mattsson Socionom 21 år socialtjänsten, framförallt inom familjehemsvård 13 år som kurator vid habiliteringen
Mamma och Pappa Trots Allt Stödgrupp till mammor och pappor som har kognitiva svårigheter och har barn placerat i familjehem
Att ha barnen omhändertagna Höjer, Westberg &Tilander Föräldrar vars barn omhändertas och placeras Uppfattar sig bemötta som mindre kompetenta/kapabla Önskar umgänge med barnen i högre omfattning Behöver hjälp att komma igenom den kris omhändertagandet innebär Rapporterna kan hämtas hem från Allmänna Barnhuset, www.allmannabarnhuset.se
Att vara placerad Rätt till kontakt med sin ursprungsfamilj Viktigt för identitetsutveckling att få behålla kontakten med den biologiska familjen- sin historia Fortsatt stöd Stöd praktiskt, emotionellt, ekonomiskt, socialt Sallnäs&Lundström Sjöblom
Forskning om placerade barn Vinnerljung Placerade barn hamnar i underläge Ff a v g skolprestationer Skolprestationer är den mest avgörande prediktorn för hur vuxenlivet ska te sig Förväntningar på gruppen placerade barn har stor betydelse Studier visar att med rätt insatser kan barn med låga resultat komma igen Social Rapport 2010, www.socialstyrelsen.se
Stödgruppens syfte I stödgruppens arbetssätt ingår att deltagarna ska ge och få feed-back i gruppen hitta sätt att hantera/förbättra det umgänge man har på konkret nivå för att uppnå optimal relation med barn och fosterfamilj samt för ökad psykisk hälsa förstå, uttrycka och hantera egna känslor inklusive sorg förstå och acceptera den situation de är i oavsett om de har umgänge med sina barn eller inte förstå hur egna känslor och förhållningssätt kan påverka barnet
Vi mammor ska: Berätta för barnet att det är ok att du bor i familjehemmet Berätta för barnet att du har det bra här och att dom tar hand om dig jättebra Hjälpa barnet att lösa problem som uppstår i familjehemmet Lyssna på barnets bekymmer i familjehemmet ta det på allvar och även visa på något som är gott/bra just nu i familjehemmet
Vi mammor ska: Försöka få det att fungera med familjehemsföräldrarna Hålla god min inför barnet Inte prata illa om någon Tillåta att barnet får tycka om familjehemmet också Prata och hålla kontakt med familjehemmet så att barnet ser att vi tycker bra om varandra och att vi kan samarbeta Hålla kontakt
Vi mammor förväntar oss att familjehemmet och socialtjänsten: Göra oss delaktiga och hålla oss informerade Skicka ett en bild på barnet/ett sms från barnet Barnet ska veta vem som är deras biologiska föräldrar och syskon Ha foton tillgängliga för barnet i hemmet på barnets ursprungsfamilj Barnuppföljare de är viktiga för oss Att få fira minst en högtid på rätt dag med barnet per år
Inbjudan Det är svårt att vara förälder när barnet är placerat. Det kan kännas ensamt och besvärligt och man vill ha bättre kontakt med sitt barn. Då kan det vara bra att träffa andra i samma situation. Vi har en grupp för mammor och vi träffas: onsdagar kl. 15.00-17.00 8 gånger Start 27 februari, 2013 Adress: SUF-KC St. Johannesgatan 28J Vi träffar dig gärna för att berätta mer om vad vi gör i grupperna. Det kostar inget att delta. Fika ingår!
Vilka anpassningar behövde vi göra för just denna målgruppen?
PILOTSTUDIER stödgrupp Föräldrar Trots allt Målgrupp: mammor som har barn placerade
Pilotgrupp preliminära resultat Deltagarna skattar sin föräldrakompetens inom norm redan före stödgruppen. Den självskattade föräldrakompetensen är i genomsnitt högre efter stödgruppen. De som skattat tilltro till självförmåga (self-efficacy) skattar lägre tilltro till självförmåga efter stödgruppen= mognat och fått insikt?
Fokusgrupp Vi har ju gått igenom så mycket, det är klart det har påverkat. Vi har gråtit lite ibland också. Det har varit tillåtet. Det har varit så skönt. Jag känner en annan mamma, som har det lite som jag med sitt barn placerat i familjehem. Hon har hört vad jag berättat, hon säger att hon märker att jag mår bättre nu. Hon vill också gå i en sån här grupp Trots tunga ämnen, många gånger har vi ändå blivit gladare. Det känns lättare, även om det varit tunga ämnen.
Min boendestödjare säger att jag verkar må bättre. Hon säger att jag verkar gladare, lite busigare som mitt riktiga jag. Mamma säger att jag har blivit lugnare. I början var jag väldigt trött efter en sån här grupp. Min sambo säger att han märker att jag slutat slå så mycket i dörrarna, han säger att jag inte slagit sönder en enda dörr sedan jag började i den här gruppen.
Anpassning av umgänge vid placering när föräldrar har kognitiva svårigheter
Uppdrag från Socialstyrelsen Regeringsuppdrag Socialstyrelsen: Stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter kring umgänge Centrum för forskning om funktionshinder och SUF-KC: Sammanstallning av kunskap om umgänge mellan föräldrar med kognitiva svårigheter och deras placerade barn Det är redan konstaterat att föräldrarna har svårt i sitt föräldraskap stöd behövs
FREDRIK
Vi professionella är otydliga Mycket prat, långa meningar Vi skiftar snabbt Innehåller många bedömningar, prioriteringar Förutsätts kognitiva funktioner (minne, förståelse, abstrakttänkande, exekutive förmåga, mm) Vad händer? Arga, går i försvar, svår att samarbeta med
Föräldrarna vet inte vad som förväntas av dem Stort steg från att hålla med på mötet och sedan genomföra det vid umgänge Föräldraförmågan är abstrakt Föräldern håller med, kanske frågar, är rädda att fråga..
ERIK LISA LINUS
Utforma umgänge 4 delar 1. Planering inför mötet med föräldrarna 2. Förberedelse inför umgänge 3. Umgängestillfället 4. Uppföljning kring umgänge
1. Planering inför mötet med föräldrarna FREDRIK Kallelsen Dagordning Möteslokalen Timetimer pauser Pratkarta Checka för förståelse (8 frågorna) Umgängesperson
Dagordning Beskrivning av platsen för umgänge Transporter till umgänge platsen Aktiviteter tillsammans med Linus PAUS Umgängespersonens funktion Vilket stöd önskar föräldrar vid umgänge? Uppföljning av umgängesplanen Frågor?
Checka för förståelse
Umgängesperson Två funktioner: 1. skydd för barnet 2. stöd till föräldern Strategier för att utveckla K-F-T Strategier för att kompensera LENA
2. Förberedelse inför umgänge Samordnande funktion Förutsägbarhet Viktiga personer behöver involveras runt umgänget
Veckoschema avlastar Lisa och Erik
Viktiga personer
3. Umgängestillfälle Väl strukturerat - det är först när det finns struktur som man kan vara flexibel Ser över hur man kan spara energi för föräldrarna (och barnen) Gott samspel och god relation till biologiska föräldrarna
Vad ska hända på umgänge? Engagemang Ta emot och förstå Uttrycka, ta beslut och att göra www.bildstod.se
4. Uppföljning Professionellas ansvar att aktivt använda olika former av kommunikativt och kognitivt stöd Identifiera utvecklingsområden utifrån K-F-T och även nödvändig kompensation
Vad är barnets bästa? Barnets kontakt med biologiska föräldrar i samband med flytt familjehem
Vad får ni för tankar? Hur skulle ni kunna använda detta i eget ärende?
Barnkonventionen artikel 2 - Alla barn har rätt till goda uppväxtvillkor Barnets bästa ska alltid beaktas
Enligt 11 kap 10 och LVU 36 - barns rätt till relevant information
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen, 5 kap. 7 ska barns behov av information, råd och stöd beaktas när en förälder har: en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning, en allvarliga fysisk sjukdom eller skada, är missbrukare eller oväntat avlider
Hur kan man prata med barnen? Vad tror du att barnet vet? Vad är det DU ser, hör, tänker på? Hur tror du barnet tänker om förälderns funktionsnedsättning/kognitiva svårigheter? Hur tror du barnet förklarar funktionsnedsättningen för sig själv? Vad tror du barnet behöver säga till andra? Vilka är för- eller nackdelarna med att prata nu? När skulle kunna vara ett bra tillfälle att prata? Vad tror du händer när ni pratar?
BRA-samtal
Diskussioner i grupp Vad är det viktigaste som vi tar med oss från detta seminarium? Vilka utvecklingsbehov finns inom detta område? Vilket stöd behövs i detta arbete Hur kan vi bäst samverka kring detta?