Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-11 Handläggare Julia Åhlgren Folkhälsonämnden Social insatsgrupp Sammanfattning Ett underlag och förslag till beslut gällande upprättande av social insatsgrupp i Degerfors har tagits fram. Syftet med social insatsgrupp är att genom samverkan arbeta förebyggande med ungdomar som är i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil/missbruk. Degerfors kommunen har en väl fungerande strukturerad samverkan för yngre barn. För äldre barn saknas idag ett systematiskt arbetssätt med individuellt förebyggande insatser. Finansieringen föreslås ske genom ansökan i den sociala investeringsfonden i Degerfors. Kostnaden handlar i huvudsak om en samordnare för verksamheten planerad inom socialförvaltningen i Degerfors. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 11 november 2012 Förslag till Social insatsgrupp i Degerfors Socioekonomisk beräkning socialt insatsteam i Degerfors. Bakgrund På uppdrag av styrgruppen för Degerforsmodellen har ett underlag och förslag till beslut gällande upprättande av social insatsgrupp (SIG) i Degerfors tagits fram. Underlaget har utformats av en arbetsgrupp bestående av representant från socialförvaltningen, gymnasieförvaltningen, kultur-och utbildningsförvaltningen, folkhälsoförvaltningen samt polisen. Syftet med social insatsgrupp är att genom samverkan arbeta förebyggande med ungdomar som är i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil/missbruk. De mål som anges är: Ökad måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskola, högskola och universitet Ökat stöd till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa Att motverka rekrytering och underlätta avhopp från en kriminell livsstil Ökad strukturerad samverkan mellan förvaltningarna samt externa aktörer Degerfors kommunen har väl fungerande strukturerad samverkan för yngre barn genom arbetssätten IOR och Pinocchio i samverkan mellan
Tjänsteskrivelse 2 (2) 2015-11-11 socialtjänst och förskola respektive år F-6 inom grundskolan. För äldre barn saknas idag ett systematiskt arbetssätt med individuellt förebyggande insatser. Förslaget medför tillskapandet av ett sådant och bygger på erfarenheter från ett flertal andra kommuner. En socioekonomisk kalkyl visar att arbetssättet kommer att ha en ekonomisk återbetalningstid för kommunen på åtta år. Eftersom de kommunala kostnaderna för insatser för barn i huvudsak uppstår i vuxen ålder är återbetalningstiden längre än vid insatser för vuxna. Finansieringen föreslås ske genom den sociala investeringsfonden i Degerfors. Kostnaden handlar i huvudsak om en samordnare för verksamheten planerad inom socialförvaltningen i Degerfors samt vissa utbildningsinsatser. Beskrivning av förslag Under en försöksperiod om två år inrätta en social insatsgrupp i Degerfors kommun i samverkan mellan socialtjänst, grundskola, gymnasieskola, folkhälsoförvaltningen och polisen. Hos kommunstyrelsen kommer en ansökan ske om sammanlagt 600 000 kronor till försöksverksamheten. Ansökan görs av socialnämnden. Överväganden Förslaget bygger på erfarenheter från ett flertal andra kommuner som arbetat med sociala insatsgrupper. Överväganden som skett i flera delar, främst med vilken funktion samordnaren har i arbetet utifrån tillgänglighet och roll i att fånga upp ungdomar, med övervägande ur ett ekonomiskt perspektiv. Konsekvensbeskrivning Att upprätta ett arbete med social insatsgrupp är ett viktigt förebyggande arbete för äldre barn vilket idag saknas i Degerfors. Arbetet innebär främst en positiv satsning ur ett socialt perspektiv utifrån bland annat psykisk hälsa och trygghet. Ur ett ekonomiskt perspektiv bidrar beslutet till en positiv påverkan då finansieringen föreslås ske genom den sociala investeringsfonden i Degerfors med en ekonomisk återbetalningstid för kommunen på åtta år. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden ställer sig bakom upprättande av en social insatsgrupp i Degerfors. Julia Åhlgren Folkhälsoutvecklare Expedieras till Socialnämnden, kultur- och utbildningsnämnden, gymnasienämnden och kommunstyrelsen i Degerfors kommun.
POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 Karlskoga Fakturahantering 0586-610 00 fkn@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen 35 202 71 Malmö 0586-619 83 www.karlskoga.se 212000-1991 1 (9) Handläggare Julia Åhlgren, Folkhälsoförvaltningen Förslag till Social insatsgrupp i Degerfors Uppdrag På uppdrag av styrgruppen för Degerforsmodellen utforma ett underlag och förslag till beslut i socialnämnden samt kultur- och utbildningsnämnden gällande upprättande av social insatsgrupp (SIG) i Degerfors. Arbetsgrupp Representant från socialförvaltningen, gymnasieförvaltningen, kultur-och utbildningsförvaltningen, folkhälsoförvaltningen samt polisen. Bakgrund Under våren/sommaren 2015 uppmärksammades hos såväl socialtjänst, skolan samt polis att ungdomar samlades i grupp på torget, bakom folkets hus och utanför Coop i Degerfors. Ungdomarna orsakade skadegörelse/inbrott och etablerade kontakt och handel med vuxna missbrukare. Detta skedde under skoltid och på kvällstid. I Degerfors finns Degerforsmodellen vilket är en familjestöd -och samverkansmodell. Grundtanken är att det stöd som ges till föräldrarna blir bättre om olika aktörer deltar utifrån sina perspektiv och utgångspunkter. Målgrupp för arbetet med Degerforsmodellen är Degerforsfamiljer med barn 0-20 år. Något som uppmärksammats är att det saknas ett organiserat arbetssätt för samverkan kring äldre barn. Utifrån denna problematik tillsattes av styrgruppen för Degerforsmodellen en arbetsgrupp för att skapa ett tydligt arbetssätt i samverkan mellan socialtjänst, grundskola, gymnasieskola och polis för att ge ungdomar, föräldrar och anhöriga till barn i åldern 13-20 år en möjlighet till stöd. I samband med detta identifierades behovet av en utveckling av former för samverkan i det förebyggande arbete i kommunen. Arbetsgruppens plan var att rikta in sig på särskilt utvalda nyckelpersoner och arbeta individinriktat med dessa för att hindra utvecklingen med ungdomssamlingar. Målet var att få till samordnade, snabbare och effektivare insatser för den tilltänkta målgruppen. I samband med detta gjordes en översyn av liknande arbete i andra kommuner och arbetet med sociala insatsgrupper identifierades. Sociala insatsgrupper På uppdrag av regeringen initierade Rikspolisstyrelsen under våren 2011 försöksverksamheter för Sociala Insatsgrupper (SIG). Projektet bygger på en samverkan mellan myndigheter runt individer som är eller riskeraratt
2 (9) hamna i kriminalitet som livsstil och underlätta avhopp från kriminella nätverk. Sociala insatsgrupper kan beskrivas som en lokal samarbetsform där insatser för att förhindra att unga utvecklar en kriminell livsstil samordnas på individnivå, utifrån en åtgärdsplan som upprättas för varje ungdom. Aktuella aktörer i arbetet är framför allt socialtjänst, polis och skola. Därutöver kan arbetsförmedlingen, barn- och ungdomspsykiatrin och olika frivilligorganisationer bli betydelsefulla i det praktiska arbetet med ungdomen. Ersta Sköndal högskola har genomfört en utvärdering av det nationella projektet. Utvärderingen visar att pilotkommunerna upplevde framgång med målgruppen genom strukturerat samarbete runt individer på ett effektivt sätt. Efter pilotprojektet har alla pilotområden valt att fortsätta med SIG i någon form, även fler kommuner har påbörjat ett SIG arbete. Styrdokument Socialnämndens ansvar Arbetet med sociala insatsgrupper ligger i linje med socialnämndens ansvar enligt följande utdrag ur socialtjänstlagen: Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och hjälp som de behöver (2 kap. 2 SoL). Socialnämnden ska bl.a. verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden och ska med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdomar som har visat tecken på en ogynnsam utveckling. Nämnden ska också i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver (5 kap. 1 SoL). Nämnden har alltså ett ansvar för att uppmärksamma dessa barn och ungdomar och vid behov motivera dem och deras föräldrar att ta emot erbjudna insatser. Bestämmelsen syftar till att lyfta fram socialtjänstens ansvar för barn och ungdomar, framförallt för ungdomar med missbruksproblem och för unga lagöverträdare. Syftet är också att motverka tendenser till att ungdomar i ökande utsträckning döms till påföljder inom kriminalvården. Socialnämnden ska också i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs (5 kap. 1a SoL). När det gäller frågan om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. SoL och sekretesslagen (1980:100). Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Skolans ansvar Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
3 (9) och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att, i samarbete med hemmen, främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Skollagen 1 kap. 4 ). Skolan är en betydelsefull miljö för alla elever, och sambanden mellan skolframgång och psykosocial situation har bland annat lyfts fram i Social rapport 2010. De resultat som presenterades där visar att utbildning är en viktig faktor för ungdomars framtida möjligheter: ju tidigare en elev avslutar sina studier, desto sämre är framtidsutsikterna, och elevgrupper med låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem. (Vägledning för elevhälsa, 2014) Syfte Syftet med social insatsgrupp är att genom samverkan arbeta förebyggande med ungdomar som är i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil/missbruk. Mål Ökad måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskola, högskola och universitet Ökat stöd till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa Att motverka rekrytering och underlätta avhopp från en kriminell livsstil Ökad strukturerad samverkan mellan förvaltningarna samt externa aktörer Målgrupp och dess identifiering Målgrupp är ungdomar från 13 år till de som avslutat gymnasieskolan och som påbörjat en ogynnsam utveckling och där följande riskfaktorer identifierats: kommer från en socialt och ekonomiskt utsatt situation har familj och vänner som begår brott tidigt uppvisar normbrytande beteende presterar dåligt i skolan skolkar regelbundet tidigare har dömts för brott har begått sitt första brott i ung ålder har begått strategiska brott vid debut uppvisar flera riskfaktorer samtidig
4 (9) Metod Organisation och bemanning Organisering av arbetet sker på tre nivåer Styrgrupp Beredningsgrupp Arbetsgrupp Styrgruppen utgörs av styrgruppen för Degerforsmodellen. Styrgruppens uppgifter är att förankra arbetet på alla nivåer i organisationen, tydliggöra mål och prioriteringar, tillsätta resurser, klargöra ansvar och befogenheter och efterfråga resultat. Beredningsgruppen utgörs av en representant från socialförvaltningen, gymnasieförvaltningen, kultur-och utbildningsförvaltningen, folkhälsoförvaltningen samt polisen. Beredningsgruppens uppgifter är att klargöra målsättningen med arbetet och vem det ska rikta sig till, förmedla de gemensamma utgångspunkterna som ska gälla för arbetet samt följa och utvärdera arbetet. Arbetsgruppen utgörs av samordnare anställd av socialtjänsten, representant från gymnasieförvaltningen, kultur -och utbildningsförvaltningen samt polisen. Arbetsgruppens uppgifter är att föra diskussioner vilka behov av stöd en enskild ungdom kan ha, vilka insatser som kan vara lämpliga att erbjuda ungdomen samt vilka aktörer och personal som kan vara lämpliga att involvera i arbetet. Sociala insatsgrupper innefattar en samordnare, anställd av socialtjänsten som samordnar och skapar förutsättningar för samarbete. I arbetet med social insatsgrupp har samordnaren ett övergripande ansvar att: Hitta fungerande samverkansformer för myndigheter som har ansvar för och kan hjälpa ungdomar som hamnat snett att hitta tillbaka till den rätta vägen igen Knyta berörda myndigheter, aktörer och organisationer till arbetet Ta fram individuella åtgärdsplaner för beslut Följa upp att åtagandena i planen genomförs Erbjuda föräldrastöd
5 (9) Arbetsgång Erbjudande till ungdom - information om samtycke Arbetsgrupp - Analys utifrån riskfaktorer Samtyckesblankett - Ungdom och föräldrar Uppstartsmöte - Samordnare bjude in ungdom, föräldrar och arbetsgrupp Åtgärdsplan Uppföljningsmöte - Vid start ca varannan vecka Erbjudande till ungdom Urvalet av vilka som ska erbjudas social insatsgrupp kan gå till på två sätt: Representanterna för arbetsgruppen kan i sina respektive verksamheter informera om och erbjuda socialt insatsteam i kontakt med ungdomar. Om man får muntligt samtycke av ungdomen att informera om situationen runt omkring ungdomen tar man med sig detta till arbetsgruppens möte. Utifrån riskfaktorerna diskuterar man om ungdomen är aktuell för socialt insatsgrupp. Arbetsgruppen tar med sig avidentifierade ärenden och väljer tillsammans ut vilka som kan vara aktuella för socialt insatsteam. När man bestämt sig för en ungdom får ungdomen information om vad socialt insatsteam är och möjlighet att tacka ja eller nej till insatsen. Om ungdomen tackar ja får hen skriva under samtyckesblankett med information om att sekretessen upphör inom arbetsgruppen. Inget strukturerat bedömningsinstrument används, en gemensam bedömning utifrån det avidentifierade ärendet kopplat till riskfaktorerna ligger till grund för urvalet.
6 (9) Uppstartsmöte När en ungdom valts ut att ingå i SIG kallar samordnaren till ett uppstartsmöte med ungdomen, föräldrarna och de av representanterna från arbetsgruppen som är involverade kring ungdomen. Under uppstartsmötet får ungdomen och föräldrarna information om syftet med SIG. Vi informerar om att ett samtycke till informationsutbyte krävs av ungdomen och föräldrarna för att de ska kunna delta i SIG. Detta eftersom samverkan i SIG bygger på att vi har en helhetsbild av situationen runt omkring ungdomen. Vi går igenom ungdomens och föräldrarnas önskemål och mål med sitt deltagande i SIG för att kunna upprätta en individuell åtgärdsplan för ungdomen. Vi kommer överens om vilka aktörer som behöver knytas till åtgärdsplanen. Åtgärdsplan Nästa steg är att samordnaren bjuder in de aktörer som kommer vara delaktiga i åtgärdsplanen, tillsammans med ungdomen och dennes föräldrar. Under detta möte upprättas en åtgärdsplan för ungdomen med specifika mål och insatser för att nå dessa mål. I åtgärdsplanen är det tydligt definierat vem/vilka som ansvarar för vilket mål och vad som förväntas av ungdomen och föräldrarna (se bifogat exempel på åtgärdsplan). Mötet avslutas med att datum och tid beslutas för att följa upp åtgärdsplanen. Uppföljningsmöte Samordnaren håller i planeringen och har till uppdrag att följa upp de beslut som fattas. Samordnaren upprättar, reviderar och följer upp åtgärdsplanen på uppföljningsmötena. Samordnaren för protokoll under uppföljningsmötena samt dokumenterar de kontakter samordnaren har under insatsens gång. Samordnaren ansvarar för att sammanställa ungdomens och föräldrarnas utveckling och uppfyllda mål vid avslutad insats. Övrigt Samordnaren ansvarar för att ungdomens föräldrar erbjuds föräldrastöd av diplomerad vägledare med utgångspunkt från förhållningssättet Vägledande Samspel (ICDP). Syftet med SIG är att få till en snabb samverkan kring ungdomen utifrån en helhetsbild av situationen. SIG är ej kopplat till socialtjänsten på det sättet att det krävs en utredning och beviljat bistånd i form av SIG som insats för att få tillgång till insatsen. SIG ligger utanför socialtjänstens myndighetsutövning. Ungdom och föräldrar som deltar i SIG blir inte registrerade i socialregistret i samband med insatsen. Däremot kan en ungdom som redan är aktuell för utredning hos socialtjänsten erbjudas SIG som en insats och då registreras det i datasystemet.
7 (9) Projektperiod Starttid för projektet är våren 2016. Projektperioden är två år med målet att permanenta verksamheten inom ramen för kommunens förebyggande arbete i Degerforsmodellen. Projektdelaktighet internt Socialförvaltningen, gymnasieförvaltningen, kultur-och utbildningsförvaltningen, folkhälsoförvaltningen samt polisen. Projektdelaktighet externt Eventuella externa samverkande organisationer är Arbetsförmedlingen, Ungdomsmottagningen, Barn- och ungdomspsykiatrin samt föreningsliv. Projektkostnad Projektets kostnader beräknas till 600 000 kr för två år. Utöver denna summa tillkommer kostnader för respektive representants arbetstid. Kostnad för projektsamordnare på 50 % beräknas till 250 000 kr per år. Efter projektperiodens slut är målet att samordnarens arbetsuppgifter blivit en del av ordinarie arbete inom ramen för socialförvaltningens individ och familjeomsorg. Utbildningskostnader i samband med projektstart samt övriga kostnader (dokumentation, resor, utvärdering mm.) beräknas till 50 000 per år. Bedömda sociala effekter Att tidigt förhindra att ungdomar hamnar i missbruk och/eller kriminalitet sparar både resurser och mänskligt lidande. Bedömda ekonomiska effekter En ekonomisk effekt som bedöms kunna uppnås med SIG är att i vissa fall kunna förebygga dyra kostnader för omfattande insatser. Genom att tidigt fånga upp ungdomar som är på glid och tillsätta rätt insats i ett tidigt skede skulle man i en del fall kunna undvika omfattande insatser som exempelvis familjehemsplacering/placering på institution, som både är kostsamt och som innebär ett stort intrång i den enskildes liv. Kostnaden för en familjehemsplacering för ett barn/ungdom beräknad med högsta omkostnad och arvode är ca 227 000 kronor per år. Kostnaden för en placering på institution varierar beroende på avtal, högsta kostnaden/dygn cirka 4500 kr. Detta är kostnader som man i vissa fall skulle kunna undvika om man samverkade kring ungdomen i ett tidigt skede. Kostnader för skadegörelse (torget, folkets hus) skulle kunna minskas. Resurser inom kriminalvården om brottsligheten utvecklas, kan eventuellt besparas.
8 (9) Kostnad för utanförskap Sverige är ett ekonomiskt välmående välfärdssamhälle. Ändå hamnar fler än 12 procent i varje årskull utanför samhället. Det medför inte bara mänskligt lidande, utan även enorma kostnader. Varje person som fastnar i livslångt utanförskap kostar samhället 10 15 miljoner kronor per år. Det är summan av välfärdskostnader såsom sjukvård, rehabilitering och insatser från rättsväsendet plus produktionsförluster under de personernas vuxna liv. Per årskull blir det en kostnad på 210 miljarder. Utanförskapets kostnad per årskull i Degerfors är 167 000 000 kr. År 2015 börjar 89 sexåringar grundskolan i Degerfors. Enligt statistiken hamnar 11 av dem utanför samhället senare i live. 167 000 000 kr har utanförskapet kostat samhället när de 11 barnen fyllt 65 år. Det här går pengarna till: 5 % Arbetsförmedling (3 miljoner) 31 % Landsting (20 miljoner) 4,5 % Försäkringskassan (3 miljoner) 13 % Rättsväsende (8 miljoner) 38,5% Kommun (25 miljoner) 8 % Övrigt (5 miljoner) Detta är kostnader fördelat på olika aktörer i samhället. Produktionsförluster på 79 miljoner kronor och försörjningskostnader på 24 miljoner kronor tillkommer för totala utanförskapets kostnader i Degerfors 1. I vilka verksamheter och organisationer sker kostnadsminskningar med anledning av projektet De verksamheter och organisationer som berörs av satsningen är grundoch gymnasieskola inklusive elevhälsa, socialtjänst, rättsväsende, försäkringskassa och landsting. Hur ska effekterna mätas? Förslag är att ungdom och vårdnadshavare deltar i en inskrivningsintervju innan insatsen påbörjas. Under intervjun besvaras en särskilt utformad enkät med skalfrågor gällande ungdomens situation och deras syn på situationen som den är idag. Inför avslutandet av insatsen sker en uppföljande intervju för att stämma av om situationen förbättrats. Samordnaren ansvarar för att denna mätning genomförs med ungdomen och vårdnadshavarna. Uppgifter gällande antalet brottsmisstankar från polisens register kan användas för att mäta effekt. Skolans frånvarorapportering kan användas 1 www.utanforskapetspris.se
9 (9) för att mäta resultat tillsammans med uppnådda läroplansmål. Resultat i form av en ökad samverkan för målgruppen kan mätas genom verksamheternas personal. Plan för utvärdering/uppföljning/analys av arbetet Förslag att en projektrapport skrivs inför projekttidens avslut för att analysera utfallet av arbetsmetoden. Har arbetsmetoden bidragit till en förbättrad livssituation för den deltagande ungdomen? Har situationen med stora ungdomssamlingar på torget och bakom folkets hus minskat? Innebär arbetsmetoden en möjlighet till en effektivare samverkan mellan olika myndigheter/aktörer som finns runt omkring ungdomarna?
Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen 2015-10-29 1(2) Handläggare Anna-Lena Sandell Tel: 0586-482 67 E-post: anna-lena.sandell@degerfors.se Mottagare Socioekonomisk beräkning - Socialt insatsteam i Degerfors Enligt beslut fattat av kommunfullmäktige ska till varje ansökan om medel ur kommunens sociala investeringsfond fogas en socioekonomisk beräkning. Då projektet redan presenterats i ansökan görs ingen vidare sådan i denna skrivelse utan här redovisas endast vilka parametrar beräkningen bygger på. Projektet ska pågå i två år och antalet deltagare är beräknat till 5 ungdomar i åldern 13-19 år. I en socioekonomisk beräkning placeras deltagarna in i olika framtida scenarier, sk karriärer i utanförskap. De olika karriärerna kommer att kosta olika delar i samhället olika mycket. Vissa karriärtyper som t.ex. tyngre missbrukare kommer att kosta både landsting och rättsväsende ansenliga summor pengar, medan psykiskt sjuka inte kommer att kosta rättsväsendet något, men istället både landsting och försäkringskassa. De flesta karriärgrupperna i utanförskap kostar kommunen pengar i olika perioder, framför allt genom försörjningsstöd men också genom andra insatser av t.ex. socialtjänstens individ- och familjeomsorg. De olika karriärtyperna ligger till grund för beräkningen av framtida uteblivna kostnader i de delar projektet får önskat resultat. De valda karriärtyperna i detta projekt är fördelade i en heroinmissbrukare - man, två alkoholmissbrukare en man och en kvinna, två personer i lättare utanförskap en man och en kvinna. Bedömningen är att av de fem deltagarna kommer två, dvs 40%, efter projektets slut tack vare insatsen ha undgått utanförskap och att en av deltagarna även utan insatsen skulle ha undgått utanförskap. Beräkningen visar resultatet efter projektets slut. Kommunens kostnader kommer inte att minska utifrån nuvarande kostnadsläge, utan en socioekonomisk beräkning är egentligen en beräkning av alternativkostnader, dvs vilka kostnader som förväntas uppstå om inte projektet genomförs. Ovanstående bild från beräkningen visar att kommunen ekonomiskt får tillbaka insatsen först efter åtta år. Det handlar om att det är då de 600 tkr som satsats har kommit tillbaka i form av minskade kostnader. Återbetalningen börjar direkt vid avslutad insats men i början är återbetalningen liten, bl.a. bero- Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET 693 80 Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 212000-1934 kommun@degerfors.se www.degerfors.se
DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen 2015-10-29 2(2) ende på att försörjningsstöd mm inte är aktuellt förrän individen är i övre tonåren. Att det sedan ökar ganska kraftigt beror både på att kommunens skatteintäkter uteblir/minskar från en person i utanförskap samtidigt som försörjningsstödet sannolikt ökar. Ovanstående bild visar det totala samhällets kostnadsutveckling. I denna ingår också kommunen. Här ligger brytpunkten redan efter fem år, och rent krasst börjar övriga samhället tjäna på projektet redan från dag 1 eftersom det är kommunen som tar hela projektkostnaden. Att brytpunkten kommer redan efter fem år beror bl.a. på att om det negativa utanförskapet rullar på kopplas ganska snart både polis och annat rättsväsende in. Att den ökar snabbare ju längre tiden går har samma orsaker som inom kommunen, men också att övriga aktörer i samhället börjar få kostnader, exempelvis sjukvård, försäkringskassa etc. Sammanfattning Kommunens brytpunkt avseende kostnader nås efter ca åtta år. I kommunens riktlinjer för sociala investeringar framgår att en återbetalningstid inom sex år ska eftersträvas. Detta uppfylls inte i detta fall. Det står också i riktlinjerna: Syftet med investeringsfonden är att genom ett aktivt förebyggande arbete göra så att de framtida kostnaderna kan minska jämfört med om inga åtgärder alls vidtas. Tanken är främst att fonden ska användas för att förhindra framtida utanförskap och även minska kostnaderna för försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder. Arbetet med sociala investeringar ska stimulera nytänkande i det förebyggande arbetet för grupper av medborgare. Genom insatserna ska möjlig negativ utveckling brytas i tidigt skede, positiva möjligheter stärkas och framtida stora kostnader undvikas eller minska. Sådana kan gälla ex vis insatser inom förskola, skola, placeringar av barn- och unga eller arbetsmarknadsinsatser. Detta projekt involverar både skola och socialtjänst, är förebyggande och syftet är bl.a. att undvika utanförskap. Målet som formulerats i projektansökan är också bl.a. att nå ökad måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskola, vilket är ett av kommunens prioriterade mål. Alla elevers rätt till utbildning är formulerat i skollagen och något som skolinspektionen har starkt fokus på. Detta är svårt att sätta pengar på, mer än som framtida uteblivna kostnader i form av exempelvis försörjningsstöd för kommunens del. Anna-Lena Sandell Bitr ekonomichef