Förlängd koncession för befintlig 145 kv ledning mellan Källtjärn och Nora i Karlskoga och Nora kommun, Örebro län SAMRÅDSUNDERLAG September 2017 Ellevio AB (publ). 115 77 Stockholm Säte Stockholm. Org-nr 556037 7326 Telefon 08-606 00 00 ellevio.se
Projektorganisation Ellevio AB 115 77 Stockholm Telefonväxel: 08-606 00 00 Org.nr: 556037-7326 Ansvarig tillståndsfrågor: Sofia Miliander Samrådsunderlag NEKTAB, Nordisk ElkraftTeknik AB Flöjelbergsgatan 20 C 431 37 Mölndal www.nektab.se Uppdragsledare: Peter Waldeck Handläggare: Sofia Feltbäck 2(27)
Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund och syfte 4 1.2 Presentation av ledningsägaren 6 2 Tillståndsprocessen... 6 2.1 Koncession 6 2.2 Markåtkomst 6 2.3 Samrådsprocessen 6 3 Beskrivning av befintlig ledning... 7 3.1 Ledningens sträckning 7 3.2 Ledningens utformning 7 3.3 Ledningsunderhåll 9 3.4 Elsäkerhet 10 3.5 Elektriska och magnetiska fält 10 4 Alternativ... 12 4.1 Nollalternativ 12 4.2 Alternativa utformningar 12 4.3 Utredning av alternativ 12 5 Planeringsförutsättningar... 13 5.1 Planförhållanden 13 6 Berörda intressen och förutsedd påverkan... 14 6.1 Boendemiljö och bebyggelse 14 6.2 Landskapsbild 14 6.3 Friluftsliv och rekreation 17 6.4 Naturmiljö 19 6.5 Mark och vatten 23 6.6 Kulturmiljö 25 6.7 Infrastruktur 26 6.8 Försvarsmakten 26 7 Referenser... 27 Bilagor: 1a-b. Skyddad natur 2a-c. Övriga naturvärden 3. Naturvårdsprogram 4. Potentiellt förorenade områden 5a-b. Sjöar och vattendrag 6a-b. Kulturmiljö 3(27)
1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte År 1989 fick Ellevio AB (då Uddeholm Kraft AB) nätkoncession för linje (tillstånd för ledning) för fyra stycken 130 kv ledningar i Örebro, Dalarna och Värmlands län. Ellevio behöver nu ansöka om förlängd koncession. Detta dokument utgör samrådsunderlag inför ansökan om förnyad koncession gällande ledningen mellan Källtjärn och Nora (Knutsberg), VL31s3-s4. Aktuell ledning löper mellan Källtjärn utanför Murstensdalens naturreservat i Karlskoga kommun och Knutsberg i Nora, Nora kommun. Ledningen är en avgrening till befintlig luftledning som sträcker sig mellan Karlskoga och Hällefors (öster om väg 205). Ledningssträckan Källtjärn- Rockesholm-Striberg uppfördes år 1970 och ledningssträckan Striberg-Knutsberg (Nora) år 1987. Ledningen försörjer samhällena Nora, Striberg och Rockesholm med el. I dessa områden finns t.ex. bostäder, skolor och industrier varför ledningen har en viktig samhällsfunktion. För att få full reservmatning av Nora pågår även en utredning om en ny 145 kv ledning mellan ledningen Karlskoga-Hällefors och Nora. Syftet med samrådet är att inhämta synpunkter på ledningen från berörda parter. 4(27)
Figur 1. Översiktskarta av befintlig luftledning mellan Källtjärn och Nora. 5
1.2 Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka 930 000 hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje APfonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se. 2 Tillståndsprocessen 2.1 Koncession För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan om koncession ska även innehålla karta, teknisk beskrivning mm. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. 2.2 Markåtkomst För att få driva ledningar krävs förutom tillstånd från Energimarknadsinspektionen även tillträde till berörda fastigheter. Befintliga ledningar har sedan tidigare ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåtits för ledning. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. I samband med att ledningen uppfördes ersattes berörda fastighetsägare med ett engångsbelopp för det intrång som ledningen utgör. 2.3 Samrådsprocessen Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att lämna synpunkter. Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken. Utifrån en samrådsredogörelse, där inkomna synpunkter redovisas och bemöts, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen. Verksamhetsutövaren kan även välja att samråda med en bred samrådskrets direkt. Samråd genomförs nu med alla som kan antas vara särskilt berörda av projektet samt övriga berörda. Samråd med allmänheten sker även genom annonsering i Nerikes Allehanda (NA) och Nya Wermlands Tidning (NWT). De samrådsparter som är med i föreliggande samråd kan ses i tabell 1 nedan. 6
Tabell 1. Samrådsparter i föreliggande samråd Länsstyrelsen Örebro län Skogsstyrelsen Försvarsmakten HKV Trafikverket Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Elsäkerhetsverket Berörda fastighetsägare och närboende Berörda nätägare (Solör Bioenergi Fjärrvärme AB, E.ON, Skanova) Strålsäkerhetsmyndigheten Karlskoga och Nora kommun Naturskyddsföreningen Västmanland, Karlstad och Hällefors Ornitologiska föreningar De synpunkter som inkommer i samrådet beaktas i det fortsatta arbetet med ledningen och sammanställs i en samrådsredogörelse som är en del av kommande MKB. 3 Beskrivning av befintlig ledning 3.1 Ledningens sträckning Ledningen som är aktuell för förlängd koncession uppnår en sträcka på totalt ca 3 mil. Aktuell ledningssträcka för befintlig 145 kv luftledning sträcker sig mellan Källtjärn utanför Murstensdalens naturreservat i Karlskoga kommun och Knutsberg i Nora, Nora kommun. Befintlig ledningsgata är en avgrening till befintlig luftledning som sträcker sig mellan Karlskoga och Hällefors (öster om väg 205). Landskapet längs ledningsgatan utgörs främst av skogsmark, endast kortare sträckor passerar över åkermark eller andra öppna ytor. Ledningen passerar över sjöarna/vattnen Halvarsnoren (ca 400 m), Bälgsjön vid Blexbergsviken (ca 50 m) och Snårdammen (ca 80 m). Parallellt med Ellevios ledning löper, ca 1 km vid Bälgsjön, ytterligare luftledning tillhörande E.ON. Vid några ställen korsas också Ellevios ledning av luftledningar tillhörande Skanova. 3.2 Ledningens utformning Ledningen är uppförd med reglade trästolpar i form av portalstolpar. Dessa har ett fasavstånd på 2,5-4 m och en höjd varierande mellan 10,5-20,5 m med en dominans av stolpar runt 16-18 m. Se fig. 2. 7(27)
Figur 2. Trästolpar tillhörande aktuell ledning. Med ledningsgata avses det röjda markområde (skogsgata + sidoområden) som sträcker sig längs en kraftledning eller liknande. Befintlig ledningsgata kräver underhåll för att hållas trädsäker vilket innebär att ledningsgatan görs så bred så att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla 8(27)
på ledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste även enstaka så kallade farliga kantträd avverkas med jämna mellanrum i sidoområdena. Se fig. 3. Skogsgatan är enligt ledningsrätten 30 meter bred med undantag för sträckan Striberg-Nora där den är 36 m. Figur 3. Skogsgata 3.3 Ledningsunderhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten kommer att genomföras för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget. Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området) samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Röjning av skogsgatan sker normalt motormanuellt. Avverkning av farliga kantträd i skogsgatans sidoområde sker normalt med hjälp av avverkningsmaskiner. I det fall farliga kantträd står inom sumpskogar/ våtmarker/ strandängar ska avverkning ske utan markskador. Det säkerställs genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Exempelvis att det sker motormanuellt. Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. 9(27)
Tekniskt ledningsunderhåll, dvs. reparation eller byte av ledningsdel, sker mer sällan. Dessa åtgärder kräver ofta tyngre fordon. Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg. I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö kommer Ellevio att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärderna enligt 12 kap. 6 miljöbalken respektive 2 kap. 10 kulturmiljölagen. 3.4 Elsäkerhet Är en byggnad belägen/placerad för nära en kraftledning kan det innebära risk för att någon person, byggnaden, eller ledningen skadas. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter anger regler för minsta avstånd mellan byggnader och kraftledningar. Elnätsföretaget är skyldigt att känna till och ta hänsyn till dessa regler när en ledning byggs. På samma sätt behöver den som uppför, utökar eller ändrar en byggnad, eller ger tillstånd till en sådan åtgärd, känna till och ta hänsyn till avståndsreglerna så att inte någon del av byggnaden kommer för nära en befintlig kraftledning. Minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och närmaste byggnadsdel beror på ledningens spänning och om det är detaljplanelagt område eller ej. Vid en ledning för 145 kv ska det horisontella avståndet mellan yttre fas och byggnad vara minst 5,4 meter inom ej detaljplanelagt område. Inom detaljplanelagt område ska avståndet vara 10 meter (ELSÄK-FS 2008:1). Regleringar av minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och andra anläggningar/verksamheter finns även. Vid byggnads- eller anläggningsarbete nära en kraftledning ska därför elnätsföretaget alltid kontaktas för att få information om vilka minsta avstånd som gäller ur elsäkerhetssynpunkt. Inga byggnader överskrider minsta tillåtna avstånd från ledning enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. 3.5 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kv/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna och marken. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas placering och på avståndet mellan linorna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. 10(27)
Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält [1]. Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd [2]. Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande [3]. Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer 3.5.1 Magnetfält från aktuell ledning Magnetfältsberäkning är gjord för sträckan mellan Källtjärn och Nora. Beräkningen visar magnetfältet vid 1,5 m ovan mark och illustreras i grafen nedan. Påverkan på kringliggande bostäder redovisas i avsnitt 6.1. Magnetfält 1,5 m ovan mar(ut) Källtjärn-Nora 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0-50-46-42-38-34-30-26-22-18-14-10 -6-2 2 6 10 14 18 22 26 30 34 38 42 46 50 Avstånd från överföringens centrum (m) Figur 4. Magnetfält vid befintlig luftledning. 11(27)
Strålsäkerhetsmyndighetens skriver i sin rapport Magnetfält i bostäder att årsmedelvärden över 2 μt kan anses vara kraftigt förhöjda. 4 Alternativ 4.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att aktuell luftledning inte får nytt tillstånd och måste tas ur drift. Detta skulle innebära allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i området kring Nora, Striberg och Rockesholm. Nollalternativet innebär delvis att de konsekvenser som nuvarande ledning medför försvinner lokalt, såsom påverkan på landskapsbilden. En ny ledning med nytt markintrång och ny miljöpåverkan skulle dock behöva byggas istället. 4.2 Alternativa utformningar När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga/bibehålla befintliga regionnätsledningar (30 kv 170 kv) som luftledning, då det är en mycket driftsäker och kostnadseffektiv utformning för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. Regionnätsledningar anläggs med så kallade trädsäkra skogsgator och drabbas därför inte av stormfällda träd som faller på ledningen, såsom låg- och mellanspänningsledningar inom lokalnätet kan göra. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika problematiken med stormfällda träd. Det är dessutom mindre komplext och mindre kostsamt att markförlägga lågoch mellanspänningsledningar. Förutom att högspänningskablar är mycket dyrare än låg- och mellanspänningskablar så krävs även kostsam utrustning för att kompensera för den ökade strömförlust som uppstår vid långa markkabelförläggningar inom regionnätet. Ur ett driftsäkerhetsperspektiv är det inte heller lämpligt att ha flera övergångar mellan markkabel och luftledning på en och samma ledning, då varje övergång innebär en potentiell felkälla. För att få liknande driftsäkerhet för en markkabel som befintlig luftledning behöver två oberoende kabelförband anläggas i ett gemensamt kabelschakt, så att ledningen kan vara i fortsatt drift även om det blir driftavbrott på ett kabelförband. Fördelarna med en markförlagd ledning är att den inte ger någon visuell påverkan, den genererar ett lägre magnetfält, samt ger ett mindre markintrång då ledningsgatan blir smalare. Nackdelen är att påverkan på natur- och vattenmiljön liksom kulturmiljön kan bli stor då schaktning av ett 1,2 meter djupt och 2-3 meter brett kabelschakt krävs längs hela sträckan. Vid ytnära eller ytligt berg krävs sprängning. Det är främst inom tätbebyggda områden där det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl som ledningar markförläggs inom regionnätet. Det kan även bli aktuellt på andra ställen där det finns uppenbara intressekonflikter som medför att nyttan med en kabelförläggning väger upp merkostnaden. För att en kabelförläggning ska vara ekonomiskt möjlig förutsätts att markförhållandena är gynnsamma för schaktning, dvs. det får inte kräva mycket sprängning. 4.3 Utredning av alternativ Ellevios utgångspunkt inför en ansökan om förlängd koncession är att i första hand bibehålla befintlig ledning i befintlig sträckning och utförande, då det oftast är den bästa lösningen ur ett hållbarhetsperspektiv. I det fall tydliga intressekonflikter kan identifieras på hela eller delar av 12(27)
sträckan eller om synpunkter på ledningens sträckning har inkommit tidigare, utreds alternativa sträckningar och utformningar inför framtagande av samrådsunderlag. I det fall inga uppenbara intressekonflikter förekommer är det inte motiverat att studera sträckningsalternativ, då en annan sträckning innebär ny miljöpåverkan, nytt markintrång och kostnader för anläggande av ny ledning och rivning av befintlig ledning. Enligt 2 kap 7 miljöbalken ska en rimlighetsavvägning göras i samband med en tillståndsprövning. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av en ombyggnad jämfört med kostnaderna för en sådan åtgärd. För aktuell ledning har undersökningar av rådande förhållanden skett med hjälp av fältbesök och studier av kartmaterial samt flygfoton. Ledningen går genom naturreservat och andra utpekade naturområden. Nya biotoper har dock skapats i ledningsgatan med värdefulla brynmiljöer och rödlistade arter. En annan sträckning norr eller söder om befintlig ledning skulle innebära ett nytt intrång i värdefull natur. Ledningen har funnits på platsen sedan lång tid tillbaka och allmänheten torde vara van vid dess inslag i landskapsbilden. Stora delar går genom skogsmark där den exponeras i liten grad. Ett fåtal bostadshus ligger i ledningens direkta närhet. Med motivering enligt ovan förordar Ellevio att befintlig luftledning mellan Källtjärn och Nora får kvarstå i sin helhet och inga nya sträckningsalternativ har studerats. Det är inte heller rimligt att kabelförlägga hela eller delar av ledningssträckan. Befintlig ledning bedöms ha minst påverkan på sin omgivning samt ha störst fördel ur ett ekonomiskt- och miljömässigt hållbarhetsperspektiv. 5 Planeringsförutsättningar 5.1 Planförhållanden 5.1.1 Översiktsplan Befintlig ledning berör översiktsplan för Hällefors antagen av kommunfullmäktige 1990-10-15 [4]. Ny plan är ute på samråd fram till augusti 2017. Till den nya planen finns också områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) som långsiktigt skall stimulera den lokala och regionala utvecklingen på landsbygden. Befintlig luftledning bedöms inte stå i konflikt med gällande plan eller kommande översiktsplan med tillhörande LIS-områden om översiktsplanen utformas enligt aktuellt samråd. Befintlig ledning berör översiktsplan för Nora kommun antagen 1999-11-30 [5]. Ny plan är under utveckling och finns som antagandehandling men är ännu ej antagen 2017-08-22. Till den nya planen finns inga områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) men planen innefattar en utvecklingsstrategi med geografiska utvecklingsstråk. Befintlig luftledning bedöms inte stå i konflikt med gällande plan eller kommande översiktsplan och dess utvecklingsstråk om den utformas enligt aktuell antagandehandling. 13(27)
5.1.2 Detaljplaner Befintlig ledning berör detaljplan Del av ÄLVESTORP 11:1 (ställverk), plan 185 i Nora kommun [6]. Planens användning är specialområde för transformatorstation. Befintlig ledning går till stationen inom specialområdet och utgör ingen konflikt till planen. 6 Berörda intressen och förutsedd påverkan Länsstyrelsens GIS- data har studerats tillsammans med Riksantikvarieämbetets digitala informationssystem FMIS, Skogsstyrelsen, och ArtDatabankens artportal. Nedanstående intressen har identifierats i direkt anslutning till den berörda sträckan och beskrivs här kortfattat. I nuläget görs en enkel analys av ledningens påverkan på identifierade intressen, en mer detaljerad analys görs i den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att bifogas ansökan om nätkoncession för linje. Ellevio är mån om att ta del av den information och de synpunkter som Länsstyrelsen, kommuner och övriga berörda kan ha för att på bästa sätt kunna beskriva ledningens miljöpåverkan i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 6.1 Boendemiljö och bebyggelse Inom 50 meter från ledningen finns 2 bostäder, varav den närmaste ligger ca 12 meter från ledningens centrum se tabell 2. Tabell 2. Bostäder i ledningens närhet. Fastighet Avstånd till ledning (m) Beräknat magnetfält (µt) Ringshyttan 7:126 12 0,53 Skärhyttan 3:15 48 0,04 Strålsäkerhetsmyndighetens skriver i sin rapport Magnetfält i bostäder [10] att årsmedelvärden över 2 μt kan anses vara kraftigt förhöjda. Ledningen medför således inga kraftigt förhöjda magnetfält vid bostadshusen. För mer information om magnetiska fält, se avsnitt 3 ovan. Ledningens största visuella påverkan hittas utanför Nora där ledningen passerar några fastigheter med öppen odlingsmark, se fig. 5 och 6 samt vid fastighet Ringshyttan 7:126 där ledningen går precis framför bostadshuset, se fig. 7. 6.2 Landskapsbild En luftledning påverkar landskapsbilden genom sina stolpar och den avverkade delen av ledningsgatan. Om en luftledning går genom skogsmark exponeras den generellt sett mindre. Befintliga ledningar sträcker sig huvudsakligen genom skogsmark och viss jordbruksmark bruten av vägar. Endast kortare sträckor passerar över åkermark eller andra öppna ytor. Ledningen 14(27)
passerar över sjöarna/vattnen Halvarsnoren (ca 400 m), Bälgsjön vid Blexbergsviken (ca 50 m) och Snårdammen (ca 80 m). Ledningens största nuvarande påverkan på landskapsbilden har ledningen de sträckor där öppen mark eller vatten korsas t.ex. öster om Nora, som längst ca 600 m. Figur 5. Vy över öppen mark öst om Nora. 15(27)
Figur 6. Bebyggelse öst om Nora. Figur 7. Visuell påverkan vid Ringshyttan 7:126. Vid sträckan över sjön finns ingen bebyggelse och området används inte för rekreation. 16(27)
6.3 Friluftsliv och rekreation Ca 9,4 km av den befintliga ledningssträckan är belägen inom område av riksintresse för friluftslivet, Finnekroken, se fig. 8. Området används för t.ex. promenader och annan rekreation. En kraftledning kan påverka upplevelsevärdet, särskilt om det rör sig om naturskog, men en ledningsgata kan även vara till en fördel för friluftslivet. Gatorna används ofta av allmänheten som rör sig genom skogsmark vid rekreation. Befintlig ledning bedöms inte stå i konflikt till aktuellt friluftsliv. 17(27)
Figur 8. Riksintresse för friluftsliv. 18
6.4 Naturmiljö I tabell 3 nedan redovisas de naturområden som befintliga ledningar berör. Alla Sveriges Natura 2000-områden utgör även riksintressen. Områdena redovisas i kartor enligt hänvisningar i tabellen. Inga områden med strandskydd berörs. Alla sträckor är uppmätta i kartunderlag. Tabell 3. Naturområden som befintliga ledningar berör. Typ Namn Klass Berör aktuell luftledning (m, uppmätt i karta) Naturreservat Murstensdalen Ledningens början utgår ca 20 utanför, se bilaga 1a. Natura 2000 Murstensdalen Ledningens början utgår ca 20 utanför, se bilaga 1a. Riksintresse naturvård Lundsfjärden Korsar ytterkant med ca 150m, se bilaga 1b. Naturreservat Ulvdrågen Korsar med ca 1500 m, se bilaga 1a. Naturreservat Dammsjöhöjden Ca 280 m i ytterkant, se bilaga 1a. Blivande naturreservat Skärjenöarna Passerar utanför, se bilaga 1a. Värdefulla vatten natur Smygarebäcken 2, nationellt värdefull Korsar med bäckens bredd, ca 1-2 m, se bilaga 1c. Värdefulla vatten natur Ringshyttebäcken och Åsbobergsbäcken 4, regionalt värdefull Korsar med ca 35 m. Obs! Finns ej med i kartunderlag men ligger ca 650 m öster om Åsbosjön. Skogliga värdetrakter (strategi för upprättande av formellt skydd, t.ex. naturreservat osv) Lokadalen- Rockesholms barrskogstrakt, barrblandskog Korsar med ca 7600 m, se fig. 9. Skogliga värdetrakter (strategi för upprättande av formellt skydd, t.ex. naturreservat osv) Viker-Järleå-Väringens lövskogstrakt, triviallövskog Korsar med ca 3500 m, se fig. 9. Skyddsvärda statliga skogar Kviddtjärnsåsen- Ulvdrågen Korsar med ca 1500 m, se bilaga 2a. Skyddsvärda statliga skogar Dammsjöhöjden Löper ca 300 m i områdets ytterkant, se bilaga 2a. Vattenskyddsområde Bälgsjön Korsar med ca 3700 m, se bilaga 1b. 19(27)
Naturvårdsprogram Bergsängsområdet 3, högt värde Korsar med ca 730 m, se bilaga 3. Naturvårdsprogram Åsbosjön - Hagbyån 3, högt värde Korsar med ca 320 m, se bilaga 3. Våtmarksinventering (VMI 1) Våtmarksinventering (VMI 2) Våtmarksinventering (VMI 3) Våtmarksinventering (VMI 4) Myr vid Ljustjärnen; 4 km v Rockesholm Fiskarkulemossen 50 m s Stadra; 6.5 km no Rockesholm Myr 1 km sso södra Ötorpet; 7 km sv Kåfalla Kultermossen 5.5 km sv Kåfalla Vissa naturvärden Vissa naturvärden Vissa naturvärden Vissa naturvärden Korsar med ca 175 m, se bilaga 2a. Korsar med ca 160 m, se bilaga 2b. Passerar utanför, se bilaga 2b. Korsar med ca 275 m, se bilaga 2b. Biotopskydd SK179-2004 Passerar i ytterkant med ca 220 m, se bilaga 2b. Biotopskydd SK100-2001 Passerar i ytterkant med ca 170 m, se bilaga 2c. Nyckelbiotop N 2466-1997, NV Lomflyna Passerar i ytterkant med ca 220 m, se bilaga 2b. Nyckelbiotop N 3207-2001, Bergsäng Passerar i ytterkant med ca 170 m, se bilaga 2c. Nyckelbiotop 37891 (Sveaskog Förvaltning AB) Passerar i ytterkant med ca 160 m, se bilaga 2a. Sumpskogar Åbosjön Korsar med ca 75 m, se bilaga 2c. Sumpskogar Snårdammsmossen Korsar med ca 75 m, se bilaga 2c. Sumpskogar Kokärret Korsar med ca 45 m, se bilaga 2b. Sumpskogar Lomtjärnen Korsar med ca 75 m, se bilaga 2b. Naturvårdsavtal SK 762-2003 Korsar med ca 250 m, se bilaga 2c. 20(27)
Naturvärde N 786-2002, Sjölundsvik Korsar med ca 330 m, se bilaga 2c. Rullstensås Stadraåsen 6 Korsar med ca 80 m, se bilaga 2b. 21(27)
Figur 9. Skogliga värdetrakter. Röd linje-befintlig luftledning aktuell för förlängd koncession. 22
6.4.1 Rödlistade eller skyddade arter Det förekommer att kraftledningar orsakar fågeldöd genom kollisioner eller genom strömgenomgång. Strömgenomgång är vanligast vid ledningar med lägre spänningar där det är kortare avstånd mellan faslinorna. Kollisioner är vanligast vid högre spänningar där faslinor har större avstånd och även kan sitta på olika höjd [7]. Aktuella ledningar har stort fasavstånd och faslinorna hänger på samma höjd. Risken för påflygningar anses störst för fågelarter med sämre flygförmåga såsom vadare, hägrar, svanar, tranor och hönsfåglar [7, 8] Det är dock ont om tillförlitlig statistisk från Sverige vad gäller fågeldödlighet orsakad av kraftledningar. Olyckor med kraftledningar är dessutom förutom artspecifik starkt plats- och årstidsspecifik [9]. Kollisioner är främst förekommande där ledningar korsar tydliga fågelflygstråk eller går intill fågelrika sjöar/våtmarker. Förekomst av känsliga, rödlistade arter har kontrollerats via Artdatabankens webbplats artportalen samt skyddsklassade uttag) och lokala ornitologgrupper (Västmanlands, Karlstads och Hällefors Ornitologiska föreningar). Fokus har legat på stadigvarande, häckande arter. Ornitologgrupperna har valt att avvakta med uttalande fram till samrådsunderlaget har gått ut och därför finns i dagsläget ingen uppfattning om kända fågelstråk. I området runt ledningsgatan har ugglor och rovfåglar som berguv, pärluggla, sparvuggla, fiskgjuse, lärkfalk och sparvhök med uppfyllda häckningskriterier rapporterats in. Enligt artdatabanken finns också andra rödlistade arter längs den befintliga ledningsgatan, däribland skogshönsfågel som tjäder och vadare som dubbelbeckasin. Ledningsgatan kan medföra positiva effekter också. Enligt Artdatabanken finns det flera rödlistade växtarter i befintlig ledningsgata och flertalet rödlistade fjärilsarter har observerats runt om befintlig ledningsgata. Många av dessa trivs och gynnas av den öppna yta som underhållsröjning med jämna mellanrum ger. Fåglar trivs även i ledningsgatans brynmiljöer. För sträckor där ledningen löper genom skogsmark genomförs röjning av ledningsgatan ungefär vart åttonde. Röjningen kan gynna de djur- och växtarter som trivs i den öppna miljö som en ledningsgata tillhandahåller. Vid röjning och andra underhållsåtgärder vidtas skadeförebyggande åtgärder: Körning för planerat underhåll, inspektion eller reparation av ledningen får bara ske på våtmarker om minsta möjliga grad av körskador säkerställs. Detta ska göras genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Sammanfattningsvis är bedömningen att minst påverkan på alla områden för naturmiljö sker genom att låta befintliga luftledningar stå kvar. Inga anläggningsarbeten behöver då ske i området och ledningsgatans biotop förblir opåverkad. 6.5 Mark och vatten Hänsynsområden i befintlig ledningsgata finns listade nedan i tabell 4. Objekten finns utmärkta i bilaga 4 och 5. 23
Tabell 4. Hänsynsområden för mark och vatten i befintlig ledningsgata. Typ Id Klass Avstånd till ledningsgata Potentiellt förorenade områden Potentiellt förorenade områden 43373, avfallsdeponier - icke farligt, farligt avfall 28338, Impregnering av sliprar och stolpar, samt lagring av impregnerade sliprar/stolpar 3 I ledningsgata, se bilaga 4b. - I ledningsgata, se bilaga 4b. Potentiellt förorenade områden 56240, Skjutbana - kulor - I ledningsgata, se bilaga 4a. Vattendrag Smygarebäcken Korsar, se bilaga 5b. Sjö Åsbosjön Korsar, se bilaga 5b. Vattendrag Hagbyån Korsar, se bilaga 5b. Vattendrag Åsbobergsbäcken Korsar, se bilaga 5b. Sjö Snårdammen Korsar, se bilaga 5b. Sjö Bälgsjön Korsar, se bilaga 5b. Vattendrag Vargkröksbäcken Korsar, se bilaga 5a. Vattendrag Gatbäcken Korsar, se bilaga 5a. Sjö Halvarsnoren Korsar, se bilaga 5a. Vattendrag Goffarsbäcken Korsar, se bilaga 5a. Vattendrag Källtjärnsbäcken Korsar, se bilaga 5a. Vid röjning och andra underhållsåtgärder vidtas skadeförebyggande åtgärder: Vid passage av vattendrag ska tillfälliga eller permanenta broar användas. Körning i vattendrag får endast ske om det är miljömässigt motiverat eller vid akuta situationer. Vid sådan körning ska ris, virke eller annat läggas i vatten eller strandområde till skydd för naturmiljön. När arbetet är klart ska tillfälliga broar och utlagt skydd avlägsnas. Lägre träd och buskar i strandzonen, som inte utgör någon säkerhetsrisk, ska ej avverkas utan lämnas kvar. Avverkningsrester lämnas ej kvar i bäckar. 24(27)
6.6 Kulturmiljö Kulturlämningar i den befintliga ledningens närhet finns listade nedan i tabell 5. Kulturlämningar finns utmärkta i bilaga 6a och b. Inga kända fornlämningar finns i ledningsgatan. Tabell 5. Kulturlämningar i befintlig ledningsgatas närhet. RAÄ nr Lämningstyp Antikvarisk bedömning Nora 576:1 Plats med tradition, punkt Övrig kulturhistorisk lämning Avstånd till ledning (m, uppmätt i karta) I ledningsgata, se fig. 10 och bilaga 6a. Nora 158:1 Fossil åker, yta Bevakningsobjekt Precis utanför ledningsgatan, se bilaga 6a. Nora 157:1 Färdväg, linje Övrig kulturhistorisk lämning Nora 420:1 Gruvområde, yta Övrig kulturhistorisk lämning Nora 289 Gruvområde, yta Övrig kulturhistorisk lämning Korsar, se bilaga 6a. Korsar, se bilaga 6b. Korsar, se bilaga 6b. Nora 646:1 Uppfodringsanläggning, linje Bevakningsobjekt Korsar, se bilaga 6b. Nora 5:1 Gruvområde, yta Övrig kulturhistorisk lämning Korsar, se bilaga 6b. 25(27)
Figur 10. Orange markering: RAÄ Nora 576:1, plats med tradition, i befintlig ledningsgata. I området finns också ett område med värdefulla vatten kultur, Svartälven/Letälven. Befintlig ledning korsar utpekat område med ca 6 km, se bilaga 6a. Den befintliga ledningen bedöms inte påverka de kulturhistoriska lämningarna eftersom inga gräv- eller anläggningsarbeten är planerade. Hänsyn tas till aktuella lämningar vid underhållsarbeten. Körning över övrig kulturlämning och bevakningsobjekt får ej ske. Avverkningsrester får inte lämnas kvar på kulturlämningar. 6.7 Infrastruktur Inga riksintressen för kommunikation berörs. Flertalet andra kraftledningar tillhörande E.ON och Skanova korsar och löper parallellt kortare sträckor med Ellevios befintliga ledning. Befintlig ledning korsar ett antal statliga vägar, nr 764, 758, 244, 724 och 725. 6.8 Försvarsmakten Inget känt område berörs. 26(27)
7 Referenser 1. www.stralsakerhetsmyndigheten.se 2. Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18) 3. Magnetfält och hälsorisker, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten 2009 4. Översiktsplan Hällefors 1990 http://www.bmb.se 5. Översiktsplan Nora 1999 http://www.bmb.se 6. Detaljplaner Nora http://kommun.nora.se/byggabomiljo/kommunensplanarbete/detaljplaner 7. Review of the conflict between migratory birds and electricity power grids in the African- Eurasian region. AEWA, 2012 AEWA/MOP 5.38 8. Bevanger, 1995. Tetraonid mortality caused by collisions with power lines in boreal forest habitats in central Norway.Fauna Norv. Ser C 18:41-51 9. Bevanger et al 2012. Optimal design and routing of power lines; ecological, technical and economic perspectives (OPTIPOL). NINA rapport 1012 10. Magnetfält i bostäder. Rapportnummer: 2012:69 www.stralsakerhetsmyndigheten.se 27(27)