KOD: Kurskod: PM1613 Kursnamn: Etik och Juridik Provmoment: Juridik, Ordinarie tentamen Ansvarig lärare: Jesper Lundgren Tentamensdatum: 31 januari, 2014 Tillåtna hjälpmedel: Inga Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24. Lycka till! / Jesper OBS! Detta är en anonym tenta. Skriv ditt namn och personnummer på avsedd plats nedan. Detta försättsblad kommer att tas bort före rättning. Koden ersätter dina personuppgifter på tentamen. Kontrollera att din tentamen är komplett och att samma kodnummer står på tentamen som på detta försättsblad. Notera koden även på din talong nedan. Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer. Studentens namn: Studentens personnummer: Kom ihåg att notera din kod på talongen nedan, riv av och ta med den innan du lämnar in tentamen. Om du tappar bort koden så kan vi inte ge ut den, utan du måste vänta tills betyget är inlagt i Ladok. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Kod: Kurs:
1. Vilka olika slags juridiskt yrkesansvar har psykologen? (3p)
2. Vad säger hälso- och sjukvårdslagen om vårdgivarens skyldigheter när det finns olika behandlingsalternativ? (3p)
3. När är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldig att lämna ut information? (3p)
4. Vem kan anmäla ärenden till HSAN (Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd)? (3p)
5. När har man rätt att bryta tystnadsplikten då man får reda på att patienten begått ett brott? (3p)
6. Vad skall en patientjournal innehålla? (3p)
7. Hur skyddas patientens integritet vid sammanhållen journalföring? (3p)
8. Barnkonventionen innehåller fyra generella principer. Vilka är dessa? (3p)
Instruktion: Svaret ska vara motiverat varvid relevanta argument framgår (men skriv koncist, inga långa utläggningar behövs). Ange den lagparagraf som du stödjer dig på. 9. a) Susanne arbetar i en privat förskola där hon bl a har hand om Kalle, 4,5 år. Kalle har några blåmärken på kroppen och i ansiktet som gör Susanne orolig. Susanne anmäler Kalle till socialnämnden och anger samtidigt att hon gärna medverkar i ett möte med Kalles föräldrar, Anders och Lena. Susannes anmälan tas emot av socialsekreteraren Istvan. Istvan kontaktar Anders och Lena och uppger att han planerar ett möte där Susanne, Anders, Lena och Istvan ska vara närvarande. Anders och Lena motsätter sig detta men Istvan kallar ändå till ett möte eftersom han bedömer att ett sådant skulle vara till fördel för Kalle. Vid mötet är bara Istvan och Susanne närvarande. Mötet blir kort eftersom Istvan endast informerar Susanne om att utredning inletts. Anders och Lena, som bägge är vårdnadshavare för Kalle, anmäler Istvans agerande till tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och menar att Istvan agerat i strid med lagen. Eftersom Susanne är anställd vid en privat förskola har Istvan, menar Anders och Lena, över huvud taget inte rätt att ge feed-back i någon form till henne och under inga omständigheter får detta ske i strid med vårdnadshavarnas vilja. Står Istvans agerande i strid med lagen? (2 p) b) Hade ditt svar blivit annorlunda om Susanne i a-uppgiften inte arbetat i en privat förskola utan bara varit granne till familjen men efter att ha gjort samma iakttagelser gjort en anmälan till socialnämnden? (1 p)
Instruktion: Svaret ska vara motiverat varvid relevanta argument framgår (men skriv koncist, inga långa utläggningar behövs). Ange den lagparagraf som du stödjer dig på. (Fortsättning på fråga 9) 10. a) Direkt efter att utredningen har inletts blir Istvan övertygad om att Kalle vid flera tillfällen har misshandlats av sin pappa. Istvan meddelar Anders och Lena att Kalle måste placeras i ett familjehem. Både Anders och Lena motsätter sig detta. Istvan beslutar då att Kalle ska omedelbart omhändertas och placeras i familjehemmet. Är handläggningen korrekt? (1 p) b) Under den fortsatta utredningen av Kalles situation märker Istvan att Lena är samarbetsvillig men att det är svårt att få till stånd ett samarbete med Anders. När Istvan t ex uppger att han tänker inhämta uppgifter från Kalles tidigare dagmamma förbjuder Anders honom att göra detta. Istvan blir konfunderad och undrar om han trots Anders förbud har rätt att kontakta dagmamman. Vad ger du Istvan för svar? (1 p) c) När utredningen närmar sig sitt slut har Lena ändrat sig och samtycker till att Kalle placeras i familjehemmet. Anders motsätter sig fortfarande detta. Med anledning av Lenas samtycke förklarar Istvan att han kommer föreslå socialnämnden att besluta att med stöd av Socialtjänstlagen placera Kalle i det aktuella familjehemmet. Vad har du för kommentar till detta? (1 p)
Lagtexter till stöd för fråga 9 och 10 A. SoL 11 kap SoL. Handläggning av ärenden 1 Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande ska tillvaratas på ett betryggande sätt. Lag (2012:776). 1 a När en anmälan enligt 1 rör barn eller unga ska socialnämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. En sådan bedömning ska dokumenteras. Beslut att inleda eller inte inleda utredning ska, om det inte finns synnerliga skäl, fat-tas inom fjorton dagar efter det att anmälan har kommit in. Ett sådant beslut behöver dock inte fattas om det redan pågår en utredning om det barn eller den unge som anmälan avser. Lag (2012:776). 2 Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Utredningen ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet Utredningen ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid, Den som berörs av en sådan utredning ska, om inte särskilda skäl talar mot det, genast underrättas om att en utredning har inletts. Lag (2012:776).... 14 kap. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m. 1 Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.
Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 lagen (1993:335) om Barnombudsman. Lag (2012:776). 1 a Socialnämnden bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan enligt 1 ett möte om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt. Lag (2012:776). 1 b Socialnämnden får informera den som gjort anmälan enligt 1 om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta. Lag (2012:776). 1 c Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden. Lag (2012:776). B. LVU Inledande bestämmelse 1 Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdom ska göras i samförstånd med den unge och hans eller hennes vårdnadshavare enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453). Insatserna ska präglas av respekt för den unges människovärde och integritet. Den som är under 18 år ska dock beredas vård enligt denna lag, om någon av de situationer som anges i 2 eller 3 föreligger och det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av den eller dem som har vårdnaden om honom eller henne och, när den unge har fyllt 15 år, av honom eller henne själv. Vård med stöd av 3 får även beredas den som har fyllt 18 men inte 20 år, om sådan vård med hänsyn till den unges behov och personliga förhållanden i övrigt är lämpligare än någon annan vård och det kan antas att behövlig vård inte kan ges med den unges samtycke. Vissa andra åtgärder får vidtas utan samtycke enligt 22 och 24. Vid beslut enligt denna lag ska vad som är bäst för den unge vara avgörande. Lag (2012:777). Beredande av vård 2 Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Lag (2003:406). 3 Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende.
Vård skall också beslutas om den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 brottsbalken vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatt vård för att inte löpa sådan risk som avses i första stycket. Lag (2006:896). 4 Beslut om vård med stöd av denna lag meddelas av förvaltningsrätten efter ansökan av socialnämnden. 6 LVU (Omedelbart omhändertagande) Socialnämnden får besluta att den som är under 20 år omedelbart skall omhändertas, om 1. det är sannolikt att den unge behöver beredas vård med stöd av denna lag, och 2. rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling eller till att den fortsatta utredningen allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras. Om socialnämndens beslut om omhändertagande inte kan avvaktas, får nämndens ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat besluta om omhändertagande. Beslutet skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.. C. LVM Inledande bestämmelser 1 De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen för samhällets socialtjänst skall vara vägledande för all vård som syftar till att hjälpa enskilda människor att komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel. Vården skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet och skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde. Lag (2005:467). 3 Tvångsvården skall syfta till att genom behövliga insatser motivera missbrukaren så att han eller hon kan antas vara i stånd att frivilligt medverka till fortsatt behandling och ta emot stöd för att komma ifrån sitt missbruk. Lag (2005:467). Beredande av vård 4 Tvångsvård skall beslutas om, 1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, 2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och
3. han eller hon till följd av missbruket a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag. Lag (2005:467). D. LPT Förutsättningar för tvångsvård 3 Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt 1. har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller 2. behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård). En förutsättning för vård enligt denna lag är att patienten motsätter sig sådan vård som sägs i första stycket, eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke. Tvångsvård får inte ges om patientens psykiska störning enligt första stycket utgör enbart en utvecklingsstörning. Vid bedömning av vårdbehovet enligt första stycket ska det även beaktas, om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Lag (2008:415). E. Brottsbalken 30 kap Om val av påföljd 6 Den som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning ska i första hand dömas till en annan påföljd än fängelse. Rätten får döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl. Vid bedömningen av om det finns sådana skäl ska rätten beakta 1. om brottet har ett högt straffvärde, 2. om den tilltalade saknar eller har ett begränsat behov av psykiatrisk vård,
3. om den tilltalade i anslutning till brottet själv har vållat sitt tillstånd genom rus eller på något annat liknande sätt, samt 4. omständigheterna i övrigt. Rätten får inte döma till fängelse, om den tilltalade till följd av den allvarliga psykiska störningen har saknat förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt. Detta gäller dock inte om den tilltalade har vållat sin bristande förmåga på det sätt som anges i första stycket 3. Om rätten i fall som avses i första eller andra stycket finner att någon påföljd inte bör dömas ut, ska den tilltalade vara fri från påföljd. Lag (2008:320). 31 kap Om överlämnande till särskild vård i vissa fall 3 Lider den som har begått ett brott, för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter, av en allvarlig psykisk störning, får rätten överlämna honom till rättspsykiatrisk vård, om det med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång. Har brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, får rätten besluta att särskild utskrivningsprövning enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård skall äga rum vid vården, om det till följd av den psykiska störningen finns risk för att han återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag. Om det med hänsyn till den tilltalades tidigare brottslighet eller av andra särskilda skäl är påkallat, får rätten i samband med överlämnande till rättspsykiatrisk vård döma till annan påföljd, dock inte fängelse eller överlämnande till annan särskild vård. Lag (1991:1138). 32 kap Om överlämnande till särskild vård för unga 5 Har någon begått brott innan han eller hon fyllt arton år och finner rätten med tillämpning av 30 kap. att påföljden bör bestämmas till fängelse, skall den i stället bestämma påföljden till sluten ungdomsvård under viss tid. Detta gäller dock inte om det, med hänsyn till den tilltalades ålder vid lagföringen eller annan omständighet, finns särskilda skäl däremot. Rätten får bestämma tiden för sluten ungdomsvård till lägst fjorton dagar och högst fyra år. Bestämmelser om verkställighet finns i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård. Lag (2006:891).
F. Lag (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning Beslut om rättspsykiatrisk undersökning 1 I brottmål får rätten besluta om rättspsykiatrisk undersökning i syfte att kunna bedöma 1. om det finns medicinska förutsättningar att överlämna misstänkte till rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 brottsbalken, eller den 2. om den misstänkte har begått gärningen under påverkan allvarlig psykisk störning och i så fall tillståndets betydelse för frågan om påföljdsvalet enligt 30 kap. 6 brottsbalken.... 2 Beslut om rättspsykiatrisk undersökning får bara meddelas, om den misstänkte har erkänt gärningen eller övertygande bevisning har förebragts om att han har begått den. Sådant beslut får dock inte meddelas, om påföljden för brottet bedöms kunna stanna vid böter. G. Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård Beslut om rättspsykiatrisk vård 3 Föreskrifter om beslut av domstol om överlämnande till rättspsykiatrisk vård finns i 31 kap. 3 brottsbalken. Rättspsykiatrisk vård som avses i första stycket ges som sluten rättspsykiatrisk vård eller, efter sådan vård, som öppen rättspsykiatrisk vård. Vård som ges när patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning benämns sluten rättspsykiatrisk vård. Annan vård enligt denna lag benämns öppen rättspsykiatrisk vård. Lag (2008:416).