Datum Vår beteckning 1(8) 2014-09-15 SÅ0x/2014 Er beteckning 2014:51 Handläggare: Erika Svanström Erika.svanstrom@akeri.se 072-206 89 94 s.registrator@regeringskansliet.se s.ru@regeringskansliet.se Sammanfattning Sveriges Åkeriföretags svar rör i huvudsak delarna som handlar om transportupphandling. Vi bifaller i huvudsak förslagen med vissa kompletterande synpunkter samt bifaller Företagarnas synpunkter i sin sammanfattande del. Det är mycket bra att EU, och Sverige, presenterar en rad förändringar inom offentlig upphandling eftersom viktiga värden annars riskerar att hamna i skymundan trots att de är en del av samhällsdebatten och målbilden i andra sammanhang. Åkerinäringen vill och kan leverera sunda transporter. Förhoppningsvis får miljö och socialt hållbara villkor större fokus. Sveriges Åkeriföretag har arbetat fram ett frivilligt åtagande för medlemmar i form av Fair Transport. Ett sätt att identifiera sunda och hållbara transporter. Vi vill att det ska vara vägledande för transportköp i Sverige, inte minst inom offentlig sektor. Transportnäringen är gränslös i bemärkelsen nationsgränser. Därför är det viktigt för den upphandlande myndigheten att följa upp de ingångna transportavtalen så att företagen verkligen har F-skatt, alternativt A1-blankett, betalar skatt såsom lagen föreskriver (inom EU) med utstationeringsdirektiv och andra relevanta delar. Offentlig sektor behöver ta ett större ansvar för sina transportköp. Det finns bra verktyg och metodhandledningar för detta. En viktig del är att beivra onormalt låga anbud vilket är helt avgörande för att sunda, seriösa aktörer ska ges en rimlig chans. S V E R I G E S Å K E R I F Ö R E T A G B O X 7 2 4 8 1 0 3 8 9 S T O C K H O L M B e s ö k s a d r e s s : K u n g s g a t a n 2 4, 6 t r T e l e f o n : + 4 6 ( 0 ) 8-7 5 3 5 4 0 0 F a x : + 4 6 ( 0 ) 8-7 5 5 6 0 0 1 e m a i l : i n f o @ a k e r i. s e w w w. a k e r i. s e w w w. x x x x x x x x x x x. s e P l a t s f ö r ö v r i g i n f o r ma t i o n m m
2(8) Synpunkter och kompletteringar Transportköp tillhör det område som oftast överprövas Möjligheten att åberopa exern kapacitet samt mindre administration behöver tydligt bejakas Uppföljning av ingångna avtal under innevarande avtalsperiod viktigt En del som saknats helt i upphandlingsstrukturen, enligt våra medlemmar, är uppföljning under avtalsperioden. Trots tydliga krav och stark styrning i inledningsskedet så förekommer inga uppföljningar av hur avtalet fungerar och följs, oss veterligen. Vi har genomfört mätningar och förfrågningar hos våra medlemmar, och har inte ett enda exempel på uppföljning att presentera. Konkurrensvillkoren måste följas upp på ett mer ansvarsfullt sätt. Företagarna anger att 7 procent svarat att deras avtal regelbundet följs upp. Behov av fortbildning för transportköpare Transportköp sker tvärsektoriellt och vi ser ett stort behov av att upphandlande verksamheter förstår tunga transporters förutsättningar och möjligheter för verksamhetens behov. Tilldelningskriterier När det gäller avsnitten om tilldelningskriterier så uppfattar vi den som rörig och komplicerad. Det är viktigt att både transportköpare och transportsäljare kan ta till sig lagstiftningen och dess tolkningar så den inte är för komplicerad i sin uppbyggnad och formulering. Här behöver troligen kompletterande information i form av mer lättlästa skrifter tas fram, förslagsvis av SKL. Dessutom är det viktigt att återigen betona att lägsta pris inte är ett självändamål utan ett medel. Det är värdet av den köpta tjänsten, längden på avtalet, möjligheten till innovation, dialog och win-win som är relevant. I kombination med mer betoning på CSR, vilket var ett viktigt syfte med utredningen såsom vi uppfattat det. Miljöstyrningsrådet samt Q3 som verktyg för bra transportupphandlingar Enligt en kvantitativ undersökning som vi genomfört bland våra medlemmar så uppger de att bristen på uppföljning är påtaglig. De anger också att företagandets villkor samt konkurrens är högst prioriterat när det gäller utmaningar. Om offentliga upphandlingsparter i större utsträckning tillämpar Miljöstyrningsrådets och Q3:s handledningar och rekommendationer så får vi ett kraftfullt verktyg för bättre och kvalitetssäkrare transportupphandlingar. Q3 har en metodhandledning som också ger förslag hur uppföljning av transportköp löpande kan granskas och utvärderas. För detaljer om Q3, se länk samt Bilaga 1. Funktionsinriktning istället för teknikstyrda detaljkrav
3(8) Det är vanligt med teknikstyrda detaljkrav, enligt våra medlemmar. Därför är det viktigt att påtala behovet av en förnyad praxis där funktionsstyrda upphandlingar tillämpas. Vi har medlemmar som avstår helt från att lämna anbud på grund av hur detaljkraven formulerats, i kombination med att aktörer lägger orimligt låga anbud i förhållande till uppdragens komplexitet. På så sätt slås seriösa aktörer ut. Det måste förändras genom att fokus flyttas från teknikdetaljer till funktionsinriktade upphandlingar, samt att hållbara värden värderas högre i enlighet med befintlig lagstiftning. Teknikstyrt. Istället för att fokusera på pris och därefter upphandla så bör perspektivet vara det omvända. Vad får en transport för x ändamål kosta, och vad erbjuder åkerierna för den prislappen. Funktionen måste bli överordnad teknikvalen vilket skulle ge större svängrum för innovativa logistiklösningar. Fokus innovation Det finns stor potential i innovation i transportupphandlingar. Ett åkeri som kör för offentliga kunder har tack vare en egen uppfinning ökat lastningsgraden med 96 procent! Nu vill de att kommunens mål om att leverera inom en viss tid harmoniseras med målet om minskat antal tunga transporter genom centrumkärnan. Idag motverkar dessa mål varandra. De har förslag på lösningar, men utformningen av transportavtalen i kommunen där klockslag är viktigare än effektiva transportlösningar står i direkt motsats till möjligheten att genomföra färre transporter. Det är sannolikt inte ett unikt exempel. Särkrav är en annan del som begränsar effektiva transporter. Kommuner ställer ofta särkrav som inte står i proportion till uppdraget, exempelvis vid vinterväghållning. E-tjänster Elektroniska signaturer och andra e-tjänster bör utvecklas i samråd med befintlig infrastrukturförsörjning (banker mm.) så inte separata, parallella system, utvecklas. Vi vill också understryka det bl. a. Företagarna lyft fram, att systemet ska vara användarvänligt och teknikneutralt. Oavsett om det rör upphandlingen eller signaturer. Det är viktigt att tjänsterna inte blir särsystem, krångliga eller tidskrävande. Branschen består av 50 procent ensamföretagare och har sällan en separat administration som kan bistå. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringsstandarder är viktigt. Det innebär också ett motkrav och en förväntan att den upphandlande enheten följer upp det ingångna avtalet och verkligen granskar att konkurrensvillkoren är sunda och lagenliga. Inom transportområdet kan det handla om vinterväghållning, livsmedelsleveranser, avfallshantering mm.
4(8) Vi rekommenderar dels relevanta ISO-standarder och dels andra verktyg som inte har samma internationella erkännande, som komplement. Det finns ett antal företag som valt att inte ISO-certifiera sig av olika skäl. Dessa kan ändå hålla en hög standard även om just internationella kvalitetscertifieringar är den säkraste kvalitetsmarkören. Kontraktstilldelning (kap 9) I kap 9 nämns kriteriet bästa förhållandet mellan kvalitet och pris. Det är fortfarande stort fokus på lägsta pris. Varför? De kommuner som satt ett pris på exempelvis en tjänst och sedan frågar - vad får vi för pengarna är mer inriktade på innehåll, kvalitet och relevans än när just pris ska vara styrande. Funktions- och prestandakrav är också lämpliga för att främja innovation / / samt att en nyansering kring standarder nämns. Det är bra och gynnar en sund utveckling inom åkerinärigen och transporttjänster, rätt tillämpat. Det är bra med nya och effektiva lastbilar, men också viktigt att se till den faktiska livslängden som ett modernt fordon har. Vilket oftare är dubbelt så långt som avtalsperioden. Hur kombinerar vi dessa två delar, livscykelkostnadsperspektiv och effektivast möjliga transporter? Här behövs en dialog mellan åkerinäringen och offentliga Sverige för att hitta lösningar som är hållbara ur många perspektiv. Mer hänsyn behöver tas till: Livscykelkostnader för tunga fordon Omställningskostnader för att anpassa till särkrav, som ofta är olika i en region där flera småkommuner behöver samma tjänst (t ex. renhållning/avfallshantering eller vinterväghållning) behöver få en ny, mer verklighetsnära/rimlig, praxis Riktlinjer och vägledning hur mindre (offentliga) aktörer bör agera tillsammans för bättre upphandlingar inom transportområdet Drivmedelsspecifika krav samt krav på vissa smörjmedel hos tunga fordon kan bli direkt kontraproduktiva även om skälen är goda. Lyssna in vad som är gångbart utifrån lokala förutsättningar vad gäller klimat, studier kring drivmedel och olika typer av transporter mm. Det är anmärkningsvärt om arbetsfordon undantas från krav på filter och rening medan transporter vid genomfart avkrävs hårda detaljkrav Ta hjälp av Q3:s metodhandbok i större utsträckning Tydligare fokus på dialog och förhandling så att det blir mer av jämnbördiga parter, vilket flera anger som en brist idag Utveckla handledningar och dokument som transport köpare/säljare på ett lättfattligt sätt kan ta till sig. Ta gärna hjälp av branschen för att utveckla dessa Små och medelstora företag (kap9) Små och medelstora företag, som Företagarna skriver mer ingående om i sitt svar, behöver få utrymme att vara med i upphandlingsprocesserna. Ofta finns det möjlighet att komplettera
5(8) verksamheten med extern kapacitet. Dessutom är det viktigt att administrationen står i proportion till upphandingens omfattning och längd (ekonomisk storlek). Vi bifaller i huvudsak Företagarnas remissvar för kap 9. Onormalt låga anbud samt tilldelningskriterier Skapa styrdokument och rekommendationer via SKL liknande det för Vinterväghållning men för övergripande upphandlingsprinciper enligt Q3:s standard Bästa förhållandet mellan pris och kvalitet är en bra formulering men det bör vid informationsinsatser förtydligas hur det ska tillämpas, gärna med några goda exempel På sid 292 - begreppen för genomförande av artiklarna behöver renodlas och tydliggöras. Nuvarande resonemang riskerar att skapa begreppsförvirring Vi instämmer i bedömningen att det behövs en förändring hos upphandlande myndigheter att använda livscykelkostnader som tilldelningskriterier och uppvärdera detta Om det inte redan finns så bör en kortare grundutbildning tas fram för politiker på kommunoch landstingsnivå som ska besluta om vissa upphandlingar eftersom kunskaperna saknas, inte minst direkt efter ett val då många nya förtroendevalda kommer till eller byter position i nämnder och utskott. Kontrasterande mål i offentlig verksamhet En kommun har mål som står i direkt motsats till varandra. Livsmedelstransporterna till kommunens enheter ska utföras innan ett visst klockslag trots att enheterna vid en granskning uppgett att de inte behöver godset till den tiden. Det ger upphov till onödiga transporter. Samtidigt har kommunen ett mål att minska antalet tunga transporter genom centrumkärnan. Dessa mål står i direkt motsats till varandra. Bifall Innovationsinriktade upphandlingar, här kan transportsektorn bidra i hög utsträckning (punkt 5) Att samla alla delar för upphandling hos KKV Prioritera uppföljning och stödfunktioner är mycket viktigt Livscykelkostnadsperspektiv vid transportköp då kapitalinvesteringen är stor lastbilens livslängd är betydligt längre än traditionella avtalsperioder (punkt 6) Remissen lyfter behovet av att utveckla upphandlingsstöd tillsammans med berörda aktörer Relevanta och uppföljningsbara mål borde vara en självklarhet redan idag men nämns ändå som ett kommande mål
6(8) Elektroniska signaturer och andra e-tjänster bör utvecklas i samråd med befintlig infrastrukturförsörjning (banker mm.) så inte separata, parallella system, utvecklas Kompetteringar Fokus på funktion, inte på teknikstyrda detaljer Miljöstyrningsrådet behöver kompletteras med Q3 eller likvärdig metodhandledning för bästa möjliga transportköpsprocesser Nya lastbilar är renare, men skillnaderna i utsläpp mellan de senaste Euroklasserna är marginell jämfört med skillnader mot tidigare modeller och större hänsyn bör tas till livscykelkostnadsperspektiv vid transportupphandlingar, precis som utredarna tar upp Beställaransvar Om det verkar vara för bra för att vara sant, så är det förmodligen så Det finns redan idag ett så kallat beställaransvar vid upphandling av transport- och logistiktjänster. Däremot är tillämpningen minst sagt bristfällig. Regeringen har i en fördjupad utredning, Cabotage och beställaransvar N2014/1094/TE, påtalat att en informationsisats behövs. Om den inte får avsedd effekt så förväntar vi oss att regeringen initierar en ny utredning för att komma till rätta med osunda transporter. Dessutom behöver kunskapen om ansvaret för transportbeställaren, i det här fallet, offentlig sektor, blir avsevärt högre. Känner upphandlingschefer, upphandlande enheter m.fl. inom offentlig sektor till nedanstående ansvar? Branschen har själv tagit fram Fair Transport för att definiera vad som är en sund transport. Från Transportstyrelsen: Här kan du läsa mer om i vilka situationer beställaransvaret gäller. 1. När yrkesmässig trafik har bedrivits utan tillstånd, och den som slutit avtal om transporten, för egen eller annans räkning, känt till eller haft skälig anledning anta att tillstånd saknades. Beställningen ska ha gjorts yrkesmässigt. Straffet är böter eller fängelse i upp till ett år. 2. När det är fråga om olaga cabotage, såväl gods- som busstrafik. Bestämmelsen är utformad på ungefär samma sätt som när det gäller trafiktillstånd. Det betyder att det krävs att beställaren kände till eller hade skälig anledning att anta att cabotagetransporten skedde i strid med internationella regler. Eftersom det inte krävs något särskilt tillstånd för att få utföra cabotagetransporter, är det avgörande att bestämmelserna om tillåten cabotage följts. 3. När företaget saknar gemenskapstillstånd, tillstånd för linjetrafik, förartillstånd eller tillstånd om tillfällig internationell persontransport med buss.
7(8) Kommunala bolags konkurrens på den öppna marknaden Ett antal organisationer har i en gemensam skrivelse formulerat en så kallad Anmälan om fördragsbrott. Vi anser att de har en bristande konkurrenssituation i anbudsinfordran och tilldelning av kontrakt. Ärendet gäller renhållningstjänster direkt till hel- eller delägda kommunala företag som bedriver verksamhet och konkurrerar på den allmänna marknaden tillsammans med andra än sina ägare, utöver de 10 procent av verksamheten som idag är tillåtet, enligt EU. Vad gäller saken? Kommuner/kommunala bolag får ha upp till 10 procent av verksamheten på den öppna marknaden De aktuella kommunerna/kommunala bolagen har väsentligt högre andel av verksamheten i konkurrens på den öppna marknaden Bolagen byggs i två nivåer. Dotterbolagen lägger anbud, orimligt låga sådana och har sina OH-kostnader i moderbolaget Bolagen lägger orimligt låga anbud i förhållande till de faktiska kostnaderna och slår ut seriösa företagare Vissa av de anmälda förfarandena har tidigare varit föremål för prövning som klagomålsärenden om överträdelse av EG/EU-fördragen. Dessa ärenden har därefter avskrivits av Europeiska kommissionen till följd av att Sverige garanterat att rättelse ska ske i enlighet med kommissionens påpekanden i ett motiverat yttrande. Någon sådan rättelse har aldrig skett, utan de tidigare påtalade överträdelserna pågår och någon rättelse planerasinte att genomföras som vi känner till. Det anser vi är orimligt på flera nivåer. Dels för att kommuner ägnar sig åt verksamhet som är direkt olaglig (dom mot Västerås kommun) samt att de inte ändrat förfarande efter att domen vunnit laga kraft, utan fortsätter verka på den öppna marknaden. Konsekvenserna är uppenbarligen inte kännbara och behöver rimligen ses över. Stockholm den 1 okt 2014 Rickard Gegö VD Sveriges Åkeriföretag
8(8) Bilaga 1 Från www.q3.se http://www.q3.se/upphandlingsverktyg/ Bedömning av transportupphandlingar Medlemmar i Q3 Forum för hållbara transporter kan få sina transportupphandlingar bedömda efter de krav på miljö, arbetsmiljö och trafiksäkerhet som avtalen ställer. Om kraven är tillräckligt höga får transportköparen använda sig av Q3s Kvalitetsbevis för att stärka sitt varumärke. Bedömningarna erbjuds till självkostnadspris och är exklusiva för medlemmar. Att bli bedömd Bedömningen inleds med att Q3 Forum för hållbara transporter kontrollerar att transportköparen uppfyller baskraven. Om ja granskas dokumenten i det avtal som ska bedömas. Revisorerna sätter poäng på kraven enligt nivåerna i upphandlingsverktyget Q3. Därefter träffar revisorerna transportköparen och diskuterar avtal och poäng samt upprättar ett bedömningsprotokoll. Beslut om resultat fattas av styrelsen för Q3 Forum för hållbara transporter efter kontroll av protokoll och övrigt material. Vi offentliggör endast de avtal som får motta Q3s Kvalitetsbevis. Poäng Transportupphandlingen bedöms inom områdena miljö, trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Totalt utdelas 33 poäng inom varje bedömningsområde.en transportupphandling kan därmed få högst 99 poäng. För att få Q3s Kvalitetsbevis ska transportupphandlingen först infria samtliga baskrav och därutöver uppfylla minst 33 poäng varav inget bedömningsområde får ha färre än 7 poäng. Transportupphandlingar som fått Q3s Kvalitetsbevis Många transportköpare har gett oss förtroende att granska deras upphandlingar av vägtransporter. De som ställt så höga krav på hållbarhet och säkerhet har fått Q3s Kvalitetsbevis. I de flesta fall har de mottagit Kvalitetsbeviset på det årliga seminariet Q3-dagen. Klicka på en kategori i menyn till vänster för att se vilka de är.