Allt börjar med en bra skola.

LIBERALERNAS HUVUDFRÅGOR: SKOLA Allt börjar med en bra skola. Varför är skolan en liberal huvudfråga? I klassrummet kan nya dörrar öppnas för barn som aldrig får veta hemma att man kan läsa tidningen eller öppna en bok. På det barnet ska skolan ha höga förväntningar och tydliga kunskapskrav. För den eleven ska den bästa läraren finnas. För den som drabbas av hederskultur måste skolan vara en oas av frihet. Och för alla som tror att de måste följa gamla spår ska skolan visa att man kan välja sin egen väg. I skolan ska varenda unge få veta att allt är möjligt. Problemen i den svenska skolan drabbar hårdast de barn som inte har stöd hemifrån. Det syns också i alla undersökningar att bakgrund och familj har stor betydelse för skolresultaten i Sverige jämfört med andra europeiska länder. För liberaler är kunskapsskolan sättet att ge alla barn en chans att hitta sin väg och uppnå sin dröm, även om starten i livet ser olika ut. Det var därför som liberaler en gång var med och genomdrev folkskola för alla barn, och det är därför vi brinner för att ständigt göra skolan bättre. Vem ska rösta på Liberalerna? För liberaler är kunskapsskolan sättet att ge alla barn en chans att uppnå sin dröm, även om starten i livet ser olika ut. Den som sätter skolan först. Den som vill ha en skola där kunskapen står i centrum, läraren får vara lärare och varje elev får det stöd den behöver i rätt tid. Liberalerna är och har alltid varit skolpartiet. Vi älskar kunskap helt enkelt, eftersom det är biljetten till ett liv som man styr över själv. Vi har tagit strid mot flumskolan och nedmonteringen av kunskap och fakta i decennier. När vi ingick i alliansregeringen 2006 2014, genomförde vi en rejäl omsvängning av den svenska skolan mot mer kunskap, studiero och uppvärdering av läraryrket. Men det återstår fortfarande mycket att göra, och den rödgröna regeringen har i grunden en annan syn på kunskap och lärarnas roll. För S, V och MP är katederundervisning ett skällsord för Liberaler är det ett ord som visar att läraren ska få vara lärare, och att skolan ska lära ut riktiga kunskaper. Den sociala utslagningen i dagens skola beror till stor del på en pedagogik där eleverna själva 1

ska söka fakta och göra egna analyser i projekt- och grupparbeten, istället för att läraren undervisar. Det är en metod som möjligen fungerar för elever som redan kan mycket och har stöd hemifrån, medan andra halkar efter mer och mer för varje termin. Liberalerna vill återupprätta kunskapsskolan, skapa lugn och ro i klassrummen och se till att läraryrket på riktigt blir vad det borde vara: världens viktigaste jobb. Liberal politik för en bättre skola MER KUNSKAP, MER TID ATT LÄRA Det tar tid att lära sig och måste få göra det. Idag är det alldeles för många elever som inte når grundskolans kunskapsmål, och halkar efter tidigt i livet. Och i internationella jämförelser är det tydligt att svenska elever har lägre kunskaper i många viktiga ämnen. Svenska skolan ska upp i topp igen, och varenda elev ska ha lärt sig det grundläggande när de går sin sista dag. Då behöver grundskolan bli tio år, och det ska också vara fler lektionstimmar. Var sjätte elev slutar nian utan tillräckliga kunskaper för att gå vidare till gymnasiet. De riskerar utslagning, arbetslöshet, bidragsberoende och kriminalitet. Istället för att få en biljett vidare i livet på skolavslutningen, smäller dörrarna igen i deras ansikten. Statistiken visar tydligt på klyftorna i Sverige: på många grundskolor går nästan alla vidare till gymnasiet, på andra är det knappt hälften som klarar målen. Att varenda skolelev, oavsett bakgrund och familj, ska ges kunskaperna som krävs för att kunna gå vidare i livet och hitta sin egen väg, är bränslet i liberal skolpolitik. Ibland kan man behöva ännu mer tid i skolan för att hinna ikapp. Det ska bli lättare, och inte så dramatiskt, att gå om en årskurs om det behövs. Nyanlända elever som har kommit sent till Sverige kan behöva fler lektionstimmar särskilt i svenska, längre terminer och kanske ytterligare några år i grundskolan. Var sjätte elev slutar nian utan tillräckliga kunskaper för att gå vidare till gymnasiet. Mer lärarledd undervisning lämna inte eleverna i sticket med projektarbeten och grupparbeten med eget faktasökande. Förläng grundskolan till tio år, genom att göra nuvarande förskoleklass till ett första skolår. Mer tid i skolan för alla. Utöka timplanen i viktiga ämnen, börja med matematik och idrott. Extra mycket tid för dem som behöver det mest. Gör det enklare att gå om ett år. Nyanlända elever ska få mer tid i skolan, ett extra läsår och sommarskola när det behövs för att komma ikapp. LUGN OCH RO I ALLA KLASSRUM Stöket är den svenska skolans största problem. Den utvecklingen måste brytas. Barnen i skolan ska ha rätt till en studiemiljö som gör att de kan tillgodogöra sig kunskap. För att alla elever ska nå kunskapsmålen behövs lugn och ro i klassrummet. Det är framför allt barn som inte kommer från studiemotiverande hem som förlorar på en skola som tappar i kunskap. Föräldrar med högre utbildning har större möjligheter att pusha sina barn och hjälpa dem med läxor. Men för barn vars föräldrar kanske inte ens kan svenska, är kunskapsskolan avgörande. Lärarna ska få ägna sin tid åt det som de är utbildade till: att undervisa sina elever. Då behöver de både tydliga befogenheter, bra utbildning i ledarskap, mer administrativt stöd av till exempel lärarassistenter, och uppbackning av elevhälsoteam utanför klassrummet. En majoritet av Sveriges lärare anser att arbetet i klassrummet varje dag störs av elevers användning av sms, chatt, spel eller sociala medier. Och många elever uppger att de störs både av sin egen och av andra elevers användning av mobiltelefoner på 2

lektionstid. En brittisk studie visar att eleverna i skolor med mobilfria lektioner förbättrade kunskapsresultaten och det var de lågpresterande eleverna som förbättrade sina resultat allra mest. Därför vill vi ha mobilfria klassrum. Den stora skillnaden mellan Sveriges bästa och sämsta skolor gör att många barns chanser i praktiken avgörs av deras postnummer. Ett viktigt steg för att lyfta alla skolor, är att göra staten till huvudman igen istället för kommunerna. De socioekonomiska förutsättningarna måste också avspeglas bättre i resurserna vi ska satsa mest där behoven är störst. Låt lärarna vara lärare. Återinför lärarassistenterna som administrativt stöd, och förstärk elevhälsoteamen som kan jobba utanför klassrummet. Ge skolorna möjlighet att trygga sina elever och sin personal. Elever som begår allvarliga brott i skolan ska snabbare kunna stängas av och flyttas om det behövs för att trygga säker heten. Mobiltelefoner är fantastiska, men de hör inte hemma i klassrummet. Lärare och rektorer ska inte behöva argumentera om det, utan lektioner ska vara mobilfria för att skapa studiero. I skolor med stora utmaningar behöver de skickligaste rektorerna och lärarna finnas. Där vill vi införa särskilda karriärtjänster och se till att lönerna är snäppet högre. Mer måste göras för att elever med olika bakgrund ska hamna i samma klassrum. Låt alla föräldrar ta ställning till olika skolor och göra ett aktivt val. Och alla skolor ska vara med och ta emot nyanlända och asylsökande. HEJA LÄRARNA Under lång tid har det rått en kunskapssyn i den svenska skolan där läraren fått tag ett steg tillbaka och förvandlats till mentor istället för att leda lektionerna, där kunskap ses som något relativt och ifrågasättande blivit viktigare än faktakunskap. Det har varit förödande, framför allt för elever från hem utan studievana. Om alla barn ska ha samma chans i skolan, måste kunskapen få stå i centrum igen. Och då är lärarna skolans viktigaste resurs. Läraryrket ska vara ett välavlönat och attraktivt akademikeryrke. Det ska vara svårt att bli lärare och det ska löna sig att utbilda sig till lärare. De allra bäst lämpade ska lockas till yrket. Lärare ska kunna känna stolthet över sitt yrke och ha goda förutsättningar i vardagen. Skickliga lärare ska ha hög lön och tydliga karriärvägar. Vi vill göra skolan blir statlig igen av många skäl. Framför allt för att alla skolor ska vara bra i hela landet. Staten ska både kunna styra och fördela resurser så att likvärdigheten ökar. Med staten som huvudman och högre lönenivå kan läraryrket bli ett hög statusjobb igen, och vi kan också minska byråkratin till exempel runt rättning av nationella prov. Lärare ska få mer tid till planering, undervisning och efterarbete. Om alla barn ska ha samma chans i skolan, måste kunskapen få stå i centrum igen. Då är lärarna skolans viktigaste resurs. Lärarlönerna måste höjas rejält. Systemet med förstelärare ska byggas ut, och det ska löna sig att ta sig an de största utmaningarna. Höj kvaliteten på lärarutbildningen och satsa mer på kompetensutveckling. Gör skolan statlig igen. 3

Samtal om skola MÖJLIGHETER OCH RISKER Varenda människa har en egen relation till skolan: som elev, förälder eller närstående. Det ska vi ta fasta på när vi samtalar om skola. Vi vill prata om det som känns: de egna minnena från skolan, oron för barnen, glädjen över framsteg, känslan av den nya skolväskan och lukten av gymnastiksal. Och det går att göra kopplingar till liberal skolpolitik och kunskapssyn både för den som gillade att gå i skolan och den som led sig igenom varenda dag. Vi liberaler älskar ju skolan, och vet mycket om skolpolitik efter decenniers engagemang i frågan. Vårt parti är fullt av lärare och skolpolitiker. Det är en fantastisk tillgång. Men, det finns också en risk att vi alltför snabbt hamnar i detaljfrågor, paragrafer och tekniska lösningar. Då riskerar samtalet att bli defensivt och tråkigt istället för ideologiskt och offensivt. Vi vill samtala om hur skolan ska bli bättre i morgon inte fastna i detaljfrågor om det som inte fungerar i dag. TÄNK PÅ Ställ frågor och försök locka fram personens egna erfarenheter av skolan. Kliv fram som person och berätta om dig själv och dina minnen och upplevelser, koppla ihop dem med liberal skolpolitik. Återvänd till ideologin så fort du får chansen. Säg jag är liberal, och väv ihop det med ditt resonemang. Prata positivt: lyft alltid fram våra lösningar och den liberala visionen. UNDVIK Fastna inte i långa detaljresonemang på expertnivå. Prata om människor inte siffror. Klaga inte bara: varje problem har en lösning, och den lyfter vi fram. SAMTALSÖPPNARE Hur var det för dig att gå i skolan? Vad skulle du vilja sätta för betyg på skolan? Hur är dina barns skola? (Om det är tydligt att personen är en förälder.) Vad skulle du vilja ändra på i dagens skola? HUR SKA DET KÄNNAS ATT PRATA MED EN LIBERAL OM SKOLA? Wow, den här personen brinner verkligen för skolan. Det är många som pratar om skolan, men det är nog bara ett parti som verkligen vet vad som behöver göras och är redo att kavla upp ärmarna och sätta igång. 4

Några frågor och svar Ni var ju ansvariga för skolan i åtta år och inte blev det bättre? Alliansregeringen inledde ett omfattande reformarbete för att återupprätta kunskapsskolan efter flera år av försämrade kunskaper i skolan. Betyg i åk 6 och nationella prov i åk 3 infördes liksom åtgärder för att höja lärarnas status såsom införandet av lärarlegitimation, höjda lärarlöner och en ny stärkt lärarutbildning. Resultaten i PISA 2015 visade att reformerna gav effekt och att elevernas kunskaper vänt uppåt för första gången på 20 år så nog blev det bättre, men det krävs mer av samma politik. Varför kan inte läraren själv få bestämma om de vill ha mobiler i klassrummet eller inte? Skollagen ger läraren rätt att tillfälligt beslagta mobiler som stör undervisningen, men inte att samla in dem i förväg. Förbud mot mobiler i klassrummet kan bara ske i samverkan med eleverna. Vi vill att normen i klassrummet ska vara mobilfrihet och att läraren ska få ökade befogenheter att bestämma över undervisningen. Lärarna ska få udervisa, och slippa argumentera om var mobiltelefonerna ska vara på varje lektion. Det kräver ändringar i lagen som ger lärarna denna möjlighet. Ursäkta, men katederundervisning lever ni kvar på 50-talet? I dagens samhälle behöver barnen lära sig att tänka kritiskt och bli självständiga. Verkligen! Att eleverna lämnar skolan som fritt tänkande människor är helt nödvändigt för att demokratin ska överleva. Men kunskap står inte i motsats till kritiskt tänkande tvärtom. Vi måste förstå fakta för att kunna ifrågasätta. Vi behöver veta något om historien för att kunna analysera vår samtid och ana vår framtid. Elever behöver helt enkelt nöta in en del multiplikationstabeller, glosor och naturvetenskapliga fakta för bli kritiskt tänkande medborgare som kan skilja mellan fejk och förnuft. Varför vill ni inte införa en läsa-, skriva-, räknagaranti som regeringen vill? Regeringens förslag innebär bara ökad byråkrati för lärarna. Lagförslaget är verkningslöst eftersom det fokuserar på att vissa åtgärder har genomförts inte när eleverna har fått det stöd de har rätt till. Rätten till stöd för att uppnå kunskapsmålen finns redan i Skollagen. Den rätten skrevs in på initiativ av Alliansregeringen 2011. Varför vill ni förstatliga skolan? Liberalerna vill att staten ska vara huvudman för skolan så att den blir mer nationellt likvärdig. Kommunaliseringen av skolan i början på 1990-talet var ett misslyckande. Sedan dess har kunskapsresultaten fallit och lärarnas status sjunkit. Statens roll är att sätta upp mål för utbildningen, men staten styr i dag inte över hur målen ska nås. Det fungerar inte med delat ansvar mellan stat och kommun. Därför ska staten ta över huvudansvaret för skolan. Varför vill ni inte göra yrkesprogrammen attraktiva genom att de blir högskoleförberedande? Regeringen har föreslagit att yrkesprogrammen kompletteras med fler teoretiska kurser i syfte att göra eleverna behöriga till högskolan. Vi vill att denna möjlighet ska vara fortsatt frivillig och att de elever som vill ska kunna komplettera till högskolebehörighet vid ett senare tillfälle, t ex på Komvux. Redan idag är det många elever som inte klarar de teoretiska kurserna. Att lägga på ytterligare krav skulle sannolikt öka avhoppen och allt färre skulle klara studierna. Alla vill inte bli akademiker när de är tonåringar. 5

Varför vill ni inte förbjuda friskolorna att ta ut vinster? Rätten att välja skola förutsätter att det finns alternativ att välja emellan och att friskolor har möjlighet att verka. Regeringens förslag innebär att ett stort antal friskolor inte kommer att kunna fortsätta driva verksamhet. Vi vill fokusera på kvalitet, inte ägarformer. Därför vill vi skärpa kraven på att få starta friskolor och införa ägarprövning med kontroll när skolan ska starta. Vad anser Liberalerna om religiösa friskolor? Alla elever ska slippa påtvingad religiös och politisk påverkan i skolan. Eleverna ska ges en allsidig bild av alla religioner och politiska ideologier för att själv kunna ta ställning och bilda sig en egen uppfattning. När de religiösa friskolor blir allt fler, riskerar segregationen att öka. Liberalerna vill införa ett stopp för nya religiösa friskolor och att befintliga religiösa friskolor inte ges tillstånd att utöka antalet elever. Vi vill också ge Skolinspektionen ett särskilt uppdrag att granska skolor med religiösa inslag samt friskolor som drivs av ideella föreningar och trossamfund. Könsuppdelade lektioner ska endast vara av tillfällig karaktär och när det är motiverat av pedagogiska skäl. 6