Enheten för administration och kommunikation TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: -09-18 KN /354 Handläggare: David Malmberg Monica Lagergren Kulturnämndens delårsrapport för augusti samt månadsrapporter för maj och juli Ärendebeskrivning I föreliggande ärende tar kulturnämnden ställning till delårsbokslut per den sista augusti samt månadsrapporter för maj och juli. Beslutsunderlag Enligt anvisningar från landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) ska nämnder och bolag följa upp landstingsfullmäktiges beslut om budget för i en delårsrapport för augusti som upprättas med hjälp av mall för textkommentar. Vidare ska delårsboksluten behandlas i respektive nämnd/styrelse. Om nämnden fastställer delårsboksluten efter att förvaltningen lämnat månadsrapporten till LSF ska nämnden behandla delårsboksluten vid närmast följande ordinarie sammanträde. I enlighet med landstingsgemensamma anvisningar har delårsbokslutet per den 31 augusti samt årsprognos för år rapporterats i koncernredovisningssystemet Cognos Controller och delårsrapport inlämnats till landstingsstyrelsens förvaltning den 18 september. Kulturnämnden kommer således att ta ställning till resultatrapporten efter att förvaltningen lämnat rapporten till LSF. Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att fastställa kulturnämndens delårsrapport per den 31 augusti enligt förvaltningens förslag att fastställa kulturnämndens resultatrapport för maj enligt förvaltningens månadsrapport Bilagor:
2 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: -09-18 KUN /354 att fastställa kulturnämndens resultatrapport för juli enligt förvaltningens månadsrapport. Delårsbokslut och årsprognos Kulturförvaltningen redovisar för perioden januari till augusti ett överskott om 17,8 mkr. Periodens resultat är högre än motsvarande period föregående år och 15,8 mkr högre än budgeterat för perioden. Överskottet beror huvudsakligen på ändringar i delegationsordningen. För helåret prognosticeras ett nollresultat. Tabeller nedan över resultatet per den 31 augusti och prognos för helår förutsätter att kulturnämnden beslutar i enlighet med detta tjänsteutlåtande. Tabell: Resultat per den 28 februari och prognos för helår (belopp i mkr) Verksamhet brutto- Kostnad* Resultat Prognos Resultat Belopp i mnkr -08-31 -12-31 Stöd till Regional kulturverksamhet 336,2 3,6 0 Stöd till föreningsliv 50,8 9,5 0 Stöd till folkbildning 94,4-0,8-0,8 Konstverksamhet 6,7 1,3 0 Kultur i vården 15,2 1,8 0 Förvaltningskontor & gem. kostnader 41 2,4 0,8 Summa 544,3 17,8 0 *) Bruttobudgeten balanseras av budgeterade intäkter om 544,3 mkr varav landstingsbidrag 443,8 mkr, statsbidrag 10,2 mkr, bidrag för renovering av Konserthuset 33,4 mkr och övriga intäkter 6,1 mkr. Stöd till regional kulturverksamhet redovisar ett resultat om 3,6 mkr. För helåret beräknas ett nollresultat. Stöd till föreningsliv redovisar ett överskott om 9,5 mkr. För helåret prognostiseras ett nollresultat. Överskottet beror huvudsakligen på ändringar i delegationsordningen. Stöd till folkbildning redovisar ett resultat om 800 tkr. För helåret fortsätter den interkommunala ersättningen att vara en utmaning för nämn-
3 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: -09-18 KUN /354 dens resultat. Med anledning av ändrade uppgifter från åtta studieförbund beträffande antalet genomförda statsbidragsberättigade studiecirkeltimmar beräknas ett underskott om cirka 800 tkr för helåret. Konstverksamheten redovisar ett överskott på 1,3 mkr för perioden. För helåret prognostiseras ett nollresultat. Kultur i vården redovisar ett överskott om 1,8 mkr för perioden, vilket huvudsakligen beror på att färre artistprogram har bokats än vad som planerats för perioden samt på att ersättningen till STIM inte har betalats ut enligt plan. För helåret prognostiseras ett nollresultat. Förvaltningskontoret och gemensamma kostnader redovisar ett överskott om 2,4 mkr, vilket huvudsakligen beror på vakanser under första halvåret. För helåret prognostiseras ett överskott om 800 tkr. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program -2021 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Eva Bergquist Förvaltningschef Harald Lindkvist Enhetschef
DELÅRSRAPPORT /354 Kulturförvaltningen DELÅRSRAPPORT Augusti
DELÅRSRAPPORT /354 2 (32) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 5 2. Styrning... 6 2.1 Styrning av verksamheten... 6 2.2 Uppdrag... 7 Uppdrag i budget... 7 Uppdrag under löpande år... 9 2.3 Efterlevnad av styrande dokument... 9 Specifika ägardirektiv... 9 Landstingets finanspolicy... 9 2.4 Intern styrning och kontroll... 9 3. Mål... 10 3.1 Ekonomi i balans... 10 3.2 Fri kultur som främjar upplevelser, möten, bildning och delaktighet... 10 3.3 Tryggad kompetensförsörjning... 12 3.4 Tillgänglighet och kvalitet samt övriga lokala mål... 12 4. Genomförd verksamhet... 12 4.1 Regional kulturverksamhet... 12 Kulturstöd... 13 Verksamhetsstöd... 13 Projektstöd... 13 Scenkonststöd... 14 Konserthuset... 14 Film Stockholm... 14 Regional samverkan... 16 KKN... 17 EU-stöd till kulturorganisationer... 17 4.2 Stöd till föreningsliv... 17 Idrotts- och friluftsorganisationer... 18 Ungdomsförbund... 18 Pensionärsorganisationer... 18 4.3 Stöd till folkbildning... 18 Stöd till folkhögskoleutbildning... 18
DELÅRSRAPPORT /354 3 (32) Interkommunal ersättning... 18 Studieförbunden... 19 4.4 Kultur som integrerad del av hälso- och sjukvården... 19 Konstnärlig gestaltning... 19 Kultur och hälsa... 22 4.5 Förvaltningskontor och gemensamma kostnader... 23 4.6 Verksamhetsförändringar... 23 Utveckling helårsarbeten... 23 5. Ekonomi... 25 5.1 Resultatutveckling och prognos... 25 Redovisning över samtliga specialdestinerade statsbidrag... 26 Bemanningskostnader... 26 elser periodens utfall... 27 elser prognostiserat resultat... 27 Externa intäkter och kostnader... 28 Övriga kostnader... 28 5.2 Investeringar... 28 5.3 Balansräkning... 29 5.4 Analys och eventuella riskfaktorer... 29 6. Ledningens åtgärder - Verksamhetsstöd... 29 6.1 Personal och utbildning... 29 6.2 Miljö... 30 6.3 Socialt ansvarstagande... 30 Jämlikhet och jämställdhet... 30 Nationella minoriteter och minoritetsspråk... 30 Barnkonventionen... 31 Folkhälsa... 31 Arbete för tillgänglighet... 31 Uppförandekod för leverantörer... 31 6.4 Säkra processer... 31 Informationssäkerhet... 31 Säkerhet... 31 7. Ledningens åtgärder... 32 8. Nämndbehandling... 32
DELÅRSRAPPORT /354 4 (32) Bilagor: A2. Återrapportering uppdrag under löpande år C1. Investeringar annan verksamhet F4. Försäkran internkontroll F9. Internkontrollplan G1. Uttalande från förvaltningsledning
DELÅRSRAPPORT /354 5 (32) 1. Sammanfattning Kulturförvaltningen redovisar för perioden januari till augusti ett överskott om 17,8 mkr. Periodens resultat är högre än motsvarande period föregående år och 15,8 mkr högre än budgeterat för perioden. Överskottet beror huvudsakligen på ändringar i delegationsordningen. För helåret prognosticeras ett nollresultat. Resultatutveckling 15,0 13,0 11,0 9,0 7,0 5,0 3,0 1,0-1,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utfall 2016 Utfall Nuvarande prognos Fg mån prognos Kostnadsutveckling 35% 30% 25% 29,4% 20% 23,1% 15% 10% 14,8% 12,3% 17,4% 11,9% 12,9% 9,3% 8,0% 5% 0% -5% -10% 1608 0,0% 1609 1610 1611 1612 1701-1,6% -0,8% -0,2% 1702 1703 1704 1705 1706 1707 1708 PR -3,8% -7,9% BU Kostnadsutveckling per månad Prognos
DELÅRSRAPPORT /354 6 (32) 2. Styrning 2.1 Styrning av verksamheten Kulturnämndens uppdrag är att leda landstingets verksamhet inom kulturområdet, främja geografisk och social spridning av kultur samt verka för kvalitet och mångfald. Vidare fastställer kulturnämnden årsanslag och riktlinjer för respektive form av externt stöd till länets kulturaktörer, föreningsliv och studieförbund samt till den egna förvaltningen som innefattar en kulturproducerande verksamhet, Film Stockholm. Under implementeras ett nytt stödsystem till länets kulturaktörer. Kulturnämnden verkar även för en ökad samverkan mellan länets kommuner och de sex länskulturfunktionerna: Dans i Stockholm stad och län, Film Stockholm, Länsmusiken Stockholm, Regionbibliotek Stockholm, Slöjd Stockholm, Stockholms läns museum. Kulturverksamhet som erhåller stöd ska vara regionalt angelägen och ha en hög konstnärlig kvalitet vilket också omfattar den kontext verksamheten befinner sig i. Kulturnämndens verksamhet och stödgivning utgår ifrån demokratiska värderingar och prioriterar barn och unga, jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Av kulturnämndens delegationsordning framgår vilka stöd som ska föreläggas kulturnämnden för beslut samt vilka beslut som fattas av förvaltningschefen på delegation från nämnden. Sådana beslut anmäls fortlöpande i kulturnämnden. Kulturförvaltningen har också i uppdrag att producera och projektleda konstnärliga gestaltningar vid sjukhus och andra vårdmiljöer i hela länet. Därtill är förvaltningens uppdrag att förvalta och tillgängliggöra landstingets konstbestånd med över 60 000 verk. Ansvaret för inventering vilar dock på landstingets olika förvaltningar och bolag som åtnjuter konsten. Därutöver ska kulturnämnden arbeta med den kommande regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050. I samråd med tillväxt- och regionplaneförvaltningen bidrar nämnden till den regionala strategin för kulturen. Sammanfattningsvis har nämnden under prioriterat nedanstående processer vilket därmed styrt förvaltningens arbete: implementeringen av bidragsöversynen som nämnts ovan etableringen av ett kompetenscentrum för kultur och hälsa fortsatt gestaltningsarbetet vid länets både nya och redan befintliga
DELÅRSRAPPORT /354 7 (32) vårdmiljöer givet Framtidsplanen för hälso- och sjukvården det fortsatta arbetet med att integrera ett tydligt kulturperspektiv i den nya RUFS:en genom den regionala kulturstrategin den rörliga bildens ökande betydelse. Slutligen bör nämnas att kulturnämnden i samband med fastställandet av månadsbokslut även får rapporter från kulturförvaltningen om andra väsentliga händelser i verksamheten som nämnden bör känna till. 2.2 Uppdrag Uppdrag i budget Nedan summeras de uppdrag som formulerats i landstingsfullmäktiges budget för kulturnämnden för verksamhetsåret. Vissa uppdrag som formulerats i slutlig budget 2016 fortsätter att vara giltiga under. Regional kulturstrategi Kulturnämnden ska stötta arbetet med den kommande regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050, och i samråd med tillväxt- och regionplaneförvaltningen bidra med en regional strategi för kulturen. Insatser under perioden jan aug : Utifrån inriktningsbeslutet som togs av nämnden den 7 december 2016, har ett förslag till kulturstrategi tagits fram i dialog med kommuner och kulturlivets företrädare samt i samarbete med tillväxt- och regionplaneförvaltningen. Planen är att denna remitteras under hösten efter beslut av kulturnämnden. Länskulturfunktionernas organisering Under 2016 utredde kulturförvaltningen hur ett närmare samarbete mellan länskulturfunktionerna skulle kunna organiseras och hur förvaltningens stödgivande roll kunde stärkas. Av budget för framgår att kulturnämnden ska besluta om hur utredningens slutsatser ska implementeras och länskulturfunktionerna organiseras. Insatser under perioden jan aug : En extern utredare har under våren ytterligare belyst frågan om hur en närmare samverkan mellan länskulturfunktionerna skulle kunna organiseras. Samspelet stat, region och kommuner Analysen av samspelet med staten och länets kommuner fortsätter under. En ökad samverkan och samordning av de regionala frågorna är nödvändig för att Stockholms län ska kunna hävda sig bättre i konkurrensen om statliga medel till kultursektorn.
DELÅRSRAPPORT /354 8 (32) Insatser under perioden jan aug : Stockholms läns landsting har yttrat sig över en departementsskrivelse, som bland annat föreslår att samtliga landsting bör ingå i kultursamverkansmodellen. Yttrandena bereds för närvarande inom regeringskansliet. Digitala plattformar för barn och ungas kultur Landstingets kulturpolitik ska vara modern och relevant, framför allt för barn och unga i regionen. Kultur som utövas via nya plattformar ska stödjas och främjas. Kulturnämnden ska under utreda hur arbetet med kultur på digitala plattformar eller annan kultur som riktar sig främst till barn och unga kan stärkas. Inga insatser har gjorts under perioden jan aug. Kompetenscentrum kultur och hälsa Förvaltningen har i uppdrag att - i samarbete med hälso- och sjukvårdsförvaltningen - etablera ett kompetenscentrum för kultur och hälsa. Uppdraget rör också redan befintlig verksamhet, som än tydligare ska kopplas till forskning samt i alla delar arbeta för en bred och strategisk spridning inom hälso- och sjukvården. Insatser under perioden jan-aug : se avsnitt 4.4.1 Konstprojekt i landstingsägda offentliga miljöer Tillfälliga konstprojekt i olika vårdmiljöer kan erbjuda en flexibilitet, variation och möjlighet till interaktion för betraktaren. Inga insatser har gjorts under perioden jan aug. Kultur i kollektivtrafiken Kulturförvaltningen har i uppdrag att med sin samlade kompetens vara en huvudresurs i arbetet med kultur och konstnärlig gestaltning i tunnelbanan och tvärbanan. I uppdrag ligger också att informera kulturutövarna i länet om möjligheter och villkor för kulturutövning i anslutning till kollektivtrafiken. Landstinget är en betydande uppdragsgivare för konstnärer i länet. Det är angeläget att landstingets satsning på konst i offentlig miljö framstår som tydlig, öppen och samordnad i förhållande till externa samarbetspartners och länets medborgare. Insatser under perioden jan-aug : Dialog om ökat samarbete med trafikförvaltningen har inletts.
DELÅRSRAPPORT /354 9 (32) En biljettkassa för länets kulturaktörer Kulturnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheterna till och behovet av att tillsammans med Konserthuset och övriga offentligt drivna kulturscener i Stockholm ingå i en gemensam biljettkassa. Privata aktörer ska kunna ansluta och själva biljettförsäljningen ska inte ske i landstingets eller Konserthusets regi eller med ekonomiskt stöd från landstinget. Insatser under perioden jan aug : Utredningsarbetet är påbörjat och kommer att återrapporteras till nämnden under hösten. Uppdrag under löpande år Inga ytterligare uppdrag har givits under. 2.3 Efterlevnad av styrande dokument Specifika ägardirektiv Kulturnämnden följer de styrande dokument som är specifikt antagna för verksamheten liksom de landstingsövergripande styrande dokumenten. Landstingets finanspolicy Kulturnämnden följer SLL:s finanspolicy i alla tillämpliga delar. 2.4 Intern styrning och kontroll Kulturnämnden följer policyn för internkontroll för Stockholms läns landsting. Kulturnämnden fattade beslut om internkontrollplan för den 2 mars. Internkontrollplanen är ett levande dokument där kulturförvaltningen kontinuerligt följer upp aktiviteter och måluppfyllelse. Därutöver görs en samlad riskbedömning av områdena genom att värdera sannolikhet och konsekvens. Planen innehåller kontrollmoment och huvudprocesser/verksamheter. Bland områdena för märks bland annat informationssäkerhet, ekonomiadministrativa rutiner, systemförvaltning samt tillsyn- och förvaltning av landstingets konstbestånd. De sammanlagt nio kontrollmomenten har per den sista augusti bedömts enligt trafikljusmodellen.
DELÅRSRAPPORT /354 10 (32) 3. Mål Kulturnämndens huvudmål är att verka för fri kultur som främjar upplevelser, möten, bildning och delaktighet. Även målen om förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården, om attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem samt om hållbar tillväxt har bäring på nämndens verksamhet. De övergripande målen - om en ekonomi i balans och att Stockholms läns landsting ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare - gäller också för kulturnämnden. 3.1 Ekonomi i balans Mål och indikator Utfall aug Utfall 2016 aug EKONOMI I BALANS 17,8 7,2 0 Finansiell stabilitet Resultat: Ett positivt resultat före omställningskostnader, mkr 1) 17,8 mkr 7,2 mkr 0 1) För förvaltningar/bolag avses att det av fullmäktige beslutade resultatkravet uppnås. Mål Per den sista augusti prognostiserar kulturnämnden ett nollresultat för helåret. 3.2 Fri kultur som främjar upplevelser, möten, bildning och delaktighet Mål och indikator Utfall aug Utfall 2016 FRI KULTUR SOM FRÄMJAR UPPLEVELSER, MÖTEN, BILDNING OCH DELAKTIGHET Mål Barn och unga prioriteras En övervägande del av de externa stöden ska gå till verksamhet för barn och unga 1) 67% 66,0 % 70 % Strategisk samordning av länets resurser Andel kommuner där kulturnämnden har utvecklat samarbete med kommunföreträdare, kulturaktörer och civilsamhället. Kulturstöd för upplevelser, delaktighet och möten 100% - 100 % Andel kommuner som nås av kulturnämndens stöd. 100% - 100 % Kultur som integrerad del av hälso- och sjukvården Vid byggnation är två procent av produktionskostnaden för vårdlokaler samt en procent för övriga lokaler avsatt till konst. 2) 0,71% - Antalet patienter som nås av kultur i vården ska öka jämfört med 2016. 3) - 1) Verksamhet för barn och unga definieras som publik 0-25 år. 2) Vid särskilt omfattande byggnationer tillämpas en friare beräkningsgrund i enlighet med den ekonomiska handboken. Där avgörs kostnaden för konstinvesteringar genom utredningar i det särskilda fallet som ska utgå från byggnadsobjektets behov av konstinvesteringar för att säkerställa gestaltning av god kvalitet. 3) Redovisas i årsbokslutet
DELÅRSRAPPORT /354 11 (32) Barn och unga prioriteras De stöd som redovisas ovan prioriterar barn och unga. Indikatorn har räknats fram både via rapporter för de olika stöden och manuellt, då rapporter inte alltid varit möjliga att få ut eller då dessa varit missvisande. Det är svårt att mäta i vilken grad stöd går till verksamhet som vänder sig till den prioriterade målgruppen barn och ungdomar. Exempelvis tar barn vanligtvis del av kultur i vuxnas sällskap. Det innebär att vuxna kan utgöra en relativ stor andel av publik/besökare, även i verksamheter som enbart får stöd för barn och ungdomar. Vad gäller stödet till idrottens distriktsorganisationer baseras stödet på organisationens verksamhet för barn och ungdom. Eftersom många av medlemmarna i organisationerna är vuxna ger statistiken ett felaktigt intryck av att stödet även går till vuxenverksamhet. Stiftelsen Stockholms konserthus, om än med en ökande verksamhet riktad mot barn och unga, har en mycket övervägande andel besökare äldre än 25 år. Dess utfall redovisas inte i tabellen. Strategisk samordning av länets resurser En strategisk samordning av länets resurser inom kulturområdet stärker Stockholmsregionen. Samordningen ska utgå ifrån kommuners och kulturaktörers behov, bygga på relevanta strategier och syfta till att länets medborgare får en likartad tillgång till kultur samt vara i linje med nämndens kulturpolitiska prioriteringar. Kulturstöd för upplevelser, delaktighet och möten Kulturnämndens bidragsgivning till länets kulturaktörer kan bidra till den sociala sammanhållningen. Det är angeläget att den egna delaktigheten är i fokus och att även deltagardrivna projekt uppmärksammas. Kultur som integrerad del av hälso- och sjukvården Konstnärlig gestaltning och kulturaktiviteter berikar vårdmiljöer och utgör en viktig resurs inom vård och omsorg. Den konstnärliga gestaltningen har under många decennier finansierats genom att en till två procent av investeringskostnaden för byggnationer avsättas för konst. Konstanslagets storlek räknas ut av Locum/Strategiska fastigheter och investeringar (SFI) och meddelas kulturförvaltningen i samband med beställning av varje konstprojekt. Under årets första åtta månader har tolv nya konstprojekt beställts vid Rosenlunds sjukhus, Danderyds sjukhus, Nacka sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Dessa beställningar har tillsammans genererat ett disponibelt
DELÅRSRAPPORT /354 12 (32) konstanslag om 7,25 mkr, vilket motsvarar 0,71 procent av den sammantagna investeringskostnaden för dessa projekt. Kulturförvaltningen kan därmed konstatera att målet inte har uppnåtts. Från och med 2018 kommer kulturförvaltningen tillsammans med Locum redovisa utfallet för konst för de projekt som färdigställts under perioden. Denna beräkningsgrund ger ett mer rättvisande nyckeltal. 3.3 Tryggad kompetensförsörjning Kulturadministration utgör en liten arbetsmarknad och därför är de tjänster som förekommer på kulturförvaltningen attraktiva för personer med konstnärlig eller kulturadministrativ utbildning. Kulturförvaltningen arbetar kontinuerligt med uppföljning av årliga medarbetarenkäter. 3.4 Tillgänglighet och kvalitet samt övriga lokala mål Kulturnämnden har utöver de mål som angetts ovan inga specifika lokala mål. Kulturnämndens stödgivning verkar för att harmonisera krav på tillgänglighet med statens tillgänglighetsmål. Tillgängligheten är därför en del av den sammanvägda bedömningen av de sökande. Kulturförvaltningen arbetar även med att utveckla webbplatserna, sociala mediekanaler och e-tjänster så att de kan nyttjas av alla, oavsett funktionsvariation. 4. Genomförd verksamhet Målet för landstingets kulturverksamhet är fri kultur som främjar upplevelser, möten, bildning och delaktighet. Kulturnämnden stödjer kulturlivet i Stockholms län genom olika former av stöd, är huvudfinansiär för Konserthuset samt för sex länskulturfunktioner. Landstinget stödjer även länets föreningsliv, studieförbund och folkhögskolor. Kulturförvaltningen har vidare i uppdrag att producera och projektleda konstnärliga gestaltningar i sjukhus och andra vårdmiljöer i hela länet. Beställare av konstprojekt är landstingsstyrelsens förvaltning via SFI samt Locum. Kulturnämnden säkerställer tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnden det strategiska arbetet inom området kultur och hälsa genom Kompetenscentrum för kultur och hälsa. Därutöver finansieras ett kulturutbud som finns tillgängligt för de som vistas en längre tid inom vården och äldreomsorgen. 4.1 Regional kulturverksamhet Under den regionala kulturverksamheten sorterar olika former av kulturoch föreningsstöd till länets aktörer, vilka redovisas nedan. Här ingår även det stöd som ges i form av rapporter och samarbeten, inte minst med länets
DELÅRSRAPPORT /354 13 (32) kommuner, som utgör en viktig del av uppdraget att strategiskt samordna länets resurser. Verksamhetsområdet Stöd till regional kulturverksamhet har under en budget som uppgår till 335,2 mkr, varav landstingsbidrag 261,2 mkr, statsbidrag 7,7 mkr samt övriga intäkter om 66,3 mkr. För perioden redovisas ett resultat om 3,6 mkr. Kulturstöd Från är de nya stödformer för kulturen som nämnden beslutat om under mandatperioden fullt ut implementerade. Ett nytt arbetssätt tillämpas, med bland annat en referensgrupp som bistår med bedömningar av inkomna ansökningar. Verksamhetsstöd Målet med stödformen är att medverka till ett rikt och mångfaldigt kulturutbud i länet och innebär ett långsiktigt ekonomiskt stöd, som kan beviljas upp till tre år för verksamheter som håller hög kvalitet och har stor betydelse för Stockholms läns kulturliv. Anslaget för Verksamhetsstöd uppgår till 84 mkr och har beviljats till 85 verksamheter, däribland fem av de sex länskulturfunktionerna - Dans i Stockholms stad och län, Länsmusiken Stockholm, Regionbibliotek Stockholm, Slöjd Stockholm och Stockholms läns museum - som alla beviljats ettåriga stöd. Totalt har 53 sökande beviljats ettårigt stöd, två har beviljats tvåårigt stöd och 30 beviljats treårigt stöd. För perioden redovisas ett resultat om 1,5 mkr och för helåret prognostiseras ett nollresultat. Projektstöd Projektstödet ges till organisationer som producerar och/eller förmedlar kultur samt till paraply- och intresseorganisationer. Även projektstödet är nytt för och ersätter flera tidigare stödformer med olika syften och fokus. Det nya stödet har öppnat upp för många fler sökande och olika typer av projekt, vilket också lett till att nya organisationer finns bland de sökande och de som beviljats stöd. Konstformerna musik och teater har haft flest ansökningar och även beviljade stöd. en för Projektstödet uppgår till 8 mkr. Projektstöd fördelas vid två ansökningstillfällen per år. 372 ansökningar om närmare 75 mkr har handlagts. Vid första ansökningsomgången beviljades stöd till 50 projekt om totalt 3,9 mkr. Vid den andra ansökningsomgången beviljades stöd till 54 projekt om totalt 4,1 mkr. För perioden redovisas ett överskott om cirka 100 tkr och för helåret prognostiseras ett nollresultat.
DELÅRSRAPPORT /354 14 (32) Scenkonststöd Scenkonststöd lämnas till scenkonstgrupper som turnerar med föreställningar för barn, unga och familjer - eller som arbetar med projekt där uppsökande verksamhet och föreställningar ingår. Kulturnämnden har fördelat stöd till 35 grupper inom teater, musikteater, dans, mim, berättarteater, nyskapande teater och improvisation, finsktalande teater samt till DIS/Dans i Stockholm stad och län. Jämfört med 2016 tillkommer sju nya grupper vars repertoarer täcker hela målgruppsspannet, från förskolebarn till högstadie- och gymnasieelever. Det är det största tillskottet av nya aktörer på flera år. Nämnden har ur anslaget avsatt 950 tkr till projekten In Med Dansen och In Med Cirkusen, som ska bedrivas av länsdanskonsulenten och cirkuskonsulenten under hösten. Ur anslaget har även 400 tkr bekostat drift av den digitala Scenkonstkatalogen /2018. För perioden redovisas ett underskott om 100 tkr. För helåret prognostiseras ett nollresultat. Konserthuset Stockholms konserthusstiftelse har beviljats stöd på 146 mkr för vilket är en ökning med 6 mkr jämfört med föregående år. Därutöver har Stockholms konserthusstiftelse av landstingsstyrelsen beviljats ett renoveringsbidrag på 64,05 mkr. Film Stockholm Länskulturfunktionen Film Stockholms uppdrag är att främja filmen som konstform och resurs i Stockholms län samt att verka för att fler av länets barn och unga ges goda förutsättningar till att kunna lära, leka, skapa och utvecklas med film och rörliga bilder oavsett bostadsort, kön, klass eller kulturell bakgrund. Filmbasen Filmbasen - som drivs av Film Stockholm i samarbete med Botkyrka kommun - är en plattform för filmskapande och talangutveckling i Stockholms län. Uppdraget till verksamheten är att ge stöd till produktion och utveckling av film genom stipendier, coacher och teknikutlån. Film Stockholm utdelar även stöd till utveckling av professionell kort- och dokumentärfilm i länet. Under första halvåret delades stöd ut till 41 filmprojekt (sammanlagt 1,43 mkr) varav 19 projekt (46 %) till kvinnor och 22 projekt (54 %) män. Sammanlagt har under första halvåret 256 ansökningar inkommit, vilket är en ökning med cirka 150 % jämfört med tidigare år.
DELÅRSRAPPORT /354 15 (32) Biografutveckling Ett viktigt verktyg i arbetet med biografutvecklingen i länet som bidrar till ökad lokal och regional attraktivitet och kulturell mångfald i länets alla kommuner - har varit den kartläggning som gjordes 2016. Detta gäller inte minst de nya stadskärnorna som pekas ut i den regionala utvecklingsplanen, RUFS. Arbetet med att utveckla de lokala visningsverksamheterna i länet fortsätter. Vidare har aktiviteter genomförts för att stärka den publikt vikande skolbion i länet genom skolbionätverksträffar. RIBS Film Stockholm har ett treårigt EU-stöd för projekt RIBS (Rolling Images In Business Startups), i samarbete med partners i Finland, Åland, Estland, Lettland och på Gotland. Projektet handlar om ungt entreprenörskap inom den kreativa sektorn och genererar ca 1 mkr årligen till Film Stockholm fram till mitten av 2018. Filmpedagogisk verksamhet Film Stockholms filmpedagogiska konsulent har varit samordnare för satsningen från Stockholms läns landsting att erbjuda ungdomar sommarjobb inom den kulturella och kreativa sektorn, i samverkan med kommunerna och de andra länskulturfunktionerna. Sammanlagt har över 190 ungdomar erbjudits och innehaft sommarjobb i åtta kommuner. Sedan 2012 ska filmområdet stödjas i sin utveckling som kreativ näring i regionen. Stödet STHLM Debut är riktat mot långfilmsdebuterande regissörer och producenter i Stockholms län och är ett samarbete mellan Film Stockholm, Filmregion Stockholm-Mälardalen (FRSM) och Stockholms filmfestival. Under har fyra projekt blivit beviljade stöd inom STHLM Debut. Nytt för är att FRSM även är finansiärer av projektet tillsammans med landstinget. Film i vården Film i vården syftar till att komplettera Kultur i vårdens programutbud och att utveckla nya metoder för användning av den rörliga bilden inom vården. Patienternas delaktighet, eget skapande och evidensforskning står i fokus. Under ligger prioriteringen på att utforma ett egetskapande projekt för ungdomar med psykisk ohälsa. Projektet är ett samarbete med Fanzingo och UnCut. Film i vården-konsulenten arbetar vidare i nära samarbete med förvaltningens Kompetenscentrum för kultur och hälsa. Exempelvis genomförs ett projekt i samarbete med Södertälje kommun. Där har Film Stockholm utarbetat ett koncept för boende på kommunens vård- och omsorgsboende, som har fått pröva VR/360-filmupplevelser.
DELÅRSRAPPORT /354 16 (32) Under har Film Stockholm fortsatt att driva utvecklingsprojektet kring fältet rörlig bild/medicin/teknik i allmänhet och VR i synnerhet. Samarbetet med KTH, Gustavsbergs Vårdcentral och KI - i syfte att finna sätt att arbeta med VR inom fobibehandling - löper vidare. Under året har projektet beviljats medel från landstingets Innovationsfond och genomför nu med medel från hälso- och sjukvårdsförvaltningen en studie som istället för sedvanlig KBT genomgår behandling genom VR. I års budget finns 7,8 mkr i landstingsbidrag avsatt för denna verksamhet. Ytterligare 1 mkr är avsatt från kulturnämnden för att särskilt stödja långfilmsdebutanter i samarbete med Filmregion Stockholm Mälardalen; STHLM Debut. Film Stockholms övriga intäkter består bland annat av statsbidrag, EU-bidrag från Central Baltic och uppgår till cirka 2,7 mkr. Verksamheten redovisar för perioden ett överskott om 300 tkr. För helåret beräknas ett nollresultat. Anslaget till Film i vården uppgår till 6oo tkr. Per den sista augusti redovisas ett underskott om 100 tkr. För helåret prognostiseras ett nollresultat. Regional samverkan Efter dialog och samverkan med länets kommuner har fyra underlagsrapporter tagits fram. Dessa syftar till att utgöra kunskaps- och diskussionsunderlag inom gemensamma utvecklingsområden som föreningsstöd, kulturmiljö, statens ekonomiska bidrag till länets kulturliv samt en sammanställning och inventering av aktuell forskning inom området kulturella och kreativa näringar. Dessa rapporter har presenterats för länets kommuner. Arbetet med framtagandet av ett uppdaterat RUFS 2050 har pågått under delåret. Kulturförvaltningen har utifrån det inriktningsbeslut som togs av kulturnämnden i december 2016 intensifierat sitt arbete med den regionala kulturstrategin som ska remitteras under hösten. Arbetet har skett i nära dialog med tillväxt- och regionplaneförvaltningen. Ett viktigt inslag för den ökade regionala samverkan är de så kallade länskulturfunktionerna vars samverkan fortsätter att fördjupas. Ett angeläget projekt under året har varit de sommarjobb som länets ungdomar erbjudits och som fallit väl ut. Den regionala samverkan sker även i nära kontakt med Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer (FSKF). Kulturförvaltningen driver tillsammans med FSKF samt Stockholmsidrotten ett angeläget treårigt
DELÅRSRAPPORT /354 17 (32) utvecklingsprojekt: Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar. Projektet syftar till att ta fram interkommunala lösningar i Stockholms län, för att bredda utbudet av fritids-aktiviteter så att fler kan delta i det de vill och där de vill. Projektet är medfinansierat av ett stort antal av länets kommuner, tillsammans med Stockholmsidrotten. Projektmedel har även beviljats av både Vinnova och Allmänna Arvsfonden. Samarbetsprojektet mellan FSKF, Stockholms läns landsting, Statens kulturråd och Handelshögskolan om konstnärlig kvalitet har fortsatt enligt plan. Landstingsbidraget uppgår till 3,3 mkr, varav 800 tkr är externa intäkter. För perioden redovisas ett överskott om 600 tkr, för helåret prognostiseras ett nollresultat. KKN Sambandsgruppen Kreativa Stockholm fortsätter sitt arbete enligt plan, med kulturförvaltningen som sammankallande. Förvaltningen har inom ramen för detta arbete givit Södertörns högskola i uppdrag att göra en översyn av pågående forskning på högskolorna i Stockholms län inom de kulturella och kreativa näringarna. Slutrapportering av uppdraget väntas under hösten. en uppgår till 1,4 mkr för, utfallet per den sista augusti blev ett överskott om 1 mkr. För helåret prognostiseras ett nollresultat. EU-stöd till kulturorganisationer Kulturförvaltningens EU-funktion vägleder länets kulturorganisationer bland de EU-stöd och andra internationella samarbetsstöd som kan sökas för kulturverksamhet. Under året har kulturförvaltningen arbetet med att ytterligare synliggöra denna funktion genom utökad och regelbundet uppdaterad information på förvaltningens webbplats samt medverkan i informations- och nätverksträffar. Hembygdsförbundet har beviljats stöd från kulturförvaltningen och tillväxtoch regionplaneförvaltningen, för att utveckla ett skärgårdsprojekt tillsammans med partners från Sverige, Finland och Åland som söker finansiering från EU-programmet Central Baltic. en avser landstingsbidraget 2,5 mkr samt intäkter från länets kommuner som är 800 tkr. Utfallet per den sista augusti blev ett överskott om 600 tkr. För helåret prognostiseras ett nollresultat. 4.2 Stöd till föreningsliv Stöd till föreningslivets regionala distriktsorganisationer
DELÅRSRAPPORT /354 18 (32) Verksamhetsstöden till regionala distriktsorganisationer omfattar stöd till idrotts- och friluftsorganisationer, ungdomsorganisationer, handikapprörelsens ungdomsorganisationer samt stöd till pensionärsorganisationer. en för år uppgår till 50,8 mkr. Perioden januari till augusti har resulterat i ett överskott på 9,5 mkr till följd av kulturnämndens nya delegationsordning. För helåret prognostiseras ett nollresultat. Idrotts- och friluftsorganisationer Anslaget till idrotts- och friluftsorganisationer uppgår till 26,4 mkr, Kulturnämnden har beviljat stöd till fyra organisationer. Årets anslag är förbrukat. Ungdomsförbund Anslaget till ungdomsorganisationerna uppgår till 22,6 mkr. Stöd har beviljats 36 ungdomsorganisationer och sju av handikapprörelsens ungdomsorganisationer. Två nya organisationer har fått stöd under året, Popkollo Stockholm samt Lunk i kring. På grund av ändringar i delegationsordningen behöver beslut tas i kulturnämnden för andra utbetalningen, varför ett överskott om 9,3 mkr finns per den 31 augusti. För helåret prognostiseras ett nollresultat. Pensionärsorganisationer Anslaget till pensionärsförbundens distriktsorganisationer uppgår till drygt 1,8 mkr. Stöd har under beviljats sex pensionärsorganisationer. En ny pensionärsorganisation har fått stöd under året, Sverigefinska Pensionärers Stockholmsdistrikt. Det totala antalet organisationer förblir dock förändrat från föregående år, då Sveriges Pensionärers Riksförbund Distrikt Stockholm har gått samman med Svenska Kommunalpensionärerna Distrikt Stockholm. För perioden redovisas ett överskott om 170 tkr. För helåret prognostiseras ett nollresultat. 4.3 Stöd till folkbildning Stöd till folkhögskoleutbildning Landstinget och staten svarar gemensamt för finansieringen av folkhögskoleverksamheten i landet. en för rörelsefolkhögskolor inom Stockholms län är 42,5 mkr, varav 41,8 mkr är landstingsbidrag. Per den sista augusti redovisas ett underskott om cirka 500 tkr. Hela anslaget fördelas till länets 28 folkhögskolor under året. Interkommunal ersättning Den interkommunala ersättningen för studerande från Stockholms län till rörelsefolkhögskolor utanför Stockholms län uppgår till 332 kr per deltagarvecka. För har 14,1 mkr avsatts i budgeten. Konstruktionen
DELÅRSRAPPORT /354 19 (32) med interkommunal ersättning innebär att respektive landsting betalar bidrag för elever från det egna länet som studerar på folkhögskolor i andra län. I det interkommunala bidraget finns inget tak för kostnaderna på samma sätt som avser stödet till rörelsefolkhögskolorna. Kostnaden för interkommunal ersättning till folkhögskoleutbildning är osäker och utfallet 2016 var 900 tkr högre än budgeterat. Även för helåret är utfallet osäkert. Förvaltningen kommer att under hösten att arbeta med att ta fram säkrare prognoser över antal deltagarveckor höstterminen. För perioden är ett underskott om 400 tkr, för helåret prognostiseras ett underskott om cirka 900 tkr. Se vidare avsnitt om förvaltningskontor och gemensamma kostnader. Studieförbunden Anslaget till studieförbunden uppgår till 35,1 mkr, varav 2 mkr avser studieförbundens kulturprogram. års stöd baseras på genomförda studiecirkeltimmar och kulturprogram för 2015 samt ett grundstöd. Med anledning av ändrade uppgifter från åtta studieförbund beträffande antalet genomförda statsbidragsberättigade studiecirkeltimmar och kulturprogram för 2014, 2015 samt 2016, beräknas ett överskott om cirka 100 tkr för helåret. 4.4 Kultur som integrerad del av hälso- och sjukvården Den offentliga gestaltningen, tillsynen av den ägda konsten samt andra insatser som syftar till att främja sambanden mellan kultur och hälsa är en viktig del av nämndens verksamhet för att på olika sätt främja och belysa sambanden mellan kultur och hälsa. Konstnärlig gestaltning Framtidsplanen för hälso- och sjukvården har med sina stora strategiska investeringar medfört att konsten befinner sig i en expansiv fas. Förvaltningen producerar, köper in och förmedlar samtidskonst i samband med byggnationer vid länets akut- och närsjukhus. Anslaget för produktion och inköp av ny konst finansieras av konstanslag inom ramen för byggprojekten och ligger utanför kulturnämndens budget och redovisas därför inte i denna rapport. Produktion och inköp av ny konst Under årets första åtta månader har tolv nya konstprojekt beställts vid Rosenlunds sjukhus, Danderyds sjukhus, Nacka sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Det innebär att det totala antalet konstprojekt som förvaltningen leder uppgår till 58. Varje konstprojekt kan omfatta ett flertal gestaltningsuppdrag, som i sin tur genererar parallella skissuppdrag, inköp
DELÅRSRAPPORT /354 20 (32) av färdiga konstverk samt tillvaratagande av befintliga verk från äldre sjukhusdelar. Hittills i år har tre gestaltningsuppdrag utlysts, som i genomsnitt genererat 400 intresseanmälningar från svenska och internationella konstnärer. Vid sidan om gestaltningsuppdragen har ny samtidskonst köpts in från gallerier och direkt av konstnärer. Under årets åtta första månader har totalt tio konstprojekt avslutats, sex gestaltningsuppdrag slutbesiktigats och över 250 färdiga konstverk köpts in. Stort fokus ligger på att färdigställa konsten vid Nya Karolinska Solna. Konstprojekt har också avslutats vid Norrtälje sjukhus, Södersjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Eastmaninstitutet. Tillsyn och förvaltning Framtidsplanens investeringar medför att landstingets konstbestånd ökar, både i omfattning och i ekonomiskt värde. För att tillsynen av konsten ska fungera tillfredsställande krävs en fungerande inventering. Ansvaret för inventeringen vilar på de landstingsägda bolagen och förvaltningarna. För att underlätta för förvaltningarna och bolagen att inventera har konstenheten intensifierat arbetet med information, verktyg och coaching i hur inventering ska gå till. Landstingets utveckling av hälso- och sjukvården och alla byggnationer medför också stora omflyttningar av vårdverksamheter, exempelvis inom psykiatri och geriatrik. Omflyttningarna innebär i sin tur att konst ska evakueras, renoveras och ibland förvaras under längre perioder. Under året har stora evakueringar genomförts vid bland annat Södersjukhuset, S:t Görans sjukhus, Karolinska Universitetssjukhus Solna, och Karolinska Universitetssjukhus Huddinge. På grund av ökande behov av förråd har förvaltningen utökat sitt utrymme på såväl Dalens sjukhus som i Fatburen. Förberedelser pågår inför försäljning av äldre byggnadskroppar vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Den första byggnaden som ska avyttras är huvudblocket, som omfattar knappt 30 fasta konstverk. Kulturförvaltningen har i samverkan med landstingsstyrelsens förvaltning upphandlat Tyréns arkitekter för att utreda verkens konst- och kulturhistoriska värde. Uppdraget konst till eftersatta vårdmiljöer Många vårdlokaler är idag slitna och försedda med konst som inte har uppdaterats på flera decennier. Kontrasten mellan de äldre och de nybyggda vårdmiljöerna är påtaglig, även inom ett och samma sjukhus. En tydlig tendens är att allt fler vårdenheter efterfrågar ny och uppdaterad konst som kan bidra till en bättre miljö, även för dem som inte omfattas av
DELÅRSRAPPORT /354 21 (32) ny eller ombyggnation. Under 2016 och har förvaltningen haft i uppdrag att köpa in konst till särskilt eftersatta vårdmiljöer. I samråd med Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) har några särskilt behövande miljöer inom psykiatrin prioriterats. Installering av konst har pågått under våren på bland annat Norra Stockholms psykiatri. För kommer satsningen att riktas till verksamheter för barn och inköp av konst sker under hösten. Här ingår också ett pilotprojekt med en konstvandring, som kan användas för fysisk och mental rehabilitering vid Capiogeriatriken vid Nacka sjukhus. En konstkollektion med ny och befintlig konst har tagits fram i samverkan med vårdpersonalen. Projektet som görs i samarbete med Kompetenscentrum för kultur och hälsa - kommer att invigas under hösten. Konstdatabaser Kulturförvaltnings konstdatabas Art Medica innehåller uppgifter om alla konstverk som landstinget äger. Under har funktionaliteten förbättrats, vilket innebär möjlighet att effektivisera rutinerna för administration av konst. Baserad på information i Art Medica utvecklas en applikation för att underlätta konstinventering, som under prövats på Nya Karolinska Solna, Dalen sjukhus och Capio S:t Görans sjukhus. Inventeringsverktyget bidrar till högre effektivitet. Inom ramen för Nya Karolinska Solna utvecklas en mobilanpassad webblösning kopplad till Art Medica, som ger sjukhusets driftsleverantör information om skötsel och underhåll av konst under kommande år. Förvaltningen har även en konstnärsdatabas, i vilken drygt 4 500 svenska och internationella konstnärer har valt att registrera sig. Konstnärsbasen bidrar till att landstingets arbete med konsten framstår som öppet och transparent. De konstnärer som registrerar sig ska vara garanterade att de får information om samtliga gestaltningsuppdrag som utlyses av landstinget. Dessutom är konstnärsbasen ett viktigt verktyg i mångfaldsarbetet då det bidrar till att synliggöra nya konstnärskap utanför de gängse ramarna. Många landsting och regioner är intresserade av att få ta del av konstnärsbasen och för närvarande görs en ny juridisk prövning om möjligheten till att delning av databasen. Kunskapsutveckling och kommunikation Arbetet med den offentliga konsten är inte slutfört i och med att konsten installeras. Efterfrågan på information i form av muntliga och skriftliga presentationer är stor från vårdpersonal, forskare, samhällsplanerare, konstintresserade och bred allmänhet. Flera visningar och presentationer har genomförts för vårdpersonal och externt besökande grupper. I syfte att främja öppenhet och transparens i pågående och avslutade projekt tar
DELÅRSRAPPORT /354 22 (32) förvaltningen fram omfattande fotodokumentation samt publicerar löpande inlägg i sociala medier. Samarbetet med Kungliga Tekniska högskolan fortsätter med målet om att kunna erbjuda en digital audioguide om konsten för sjukhusets besökare och personal. Under ligger fokus på att slutföra de olika projekten inför invigningen 2018. Kulturnämndens anslag till konstverksamheten motsvarar 6,7 mkr för och avser i huvudsak tillsyn och förvaltning av konst. Dessa medel finansierar reparationer, följdkostnader lös konst, fotografering, underhåll och drift av enhetens databaser samt nyinköpt konst till eftersatta vårdmiljöer. Per den sista augusti redovisar konstverksamheten ett överskott om 1,3 mkr, vilket huvudsakligen beror på att projektet Konst i eftersatta vårdmiljöer påbörjats senare än planerat. För helåret prognostiseras ett nollresultat. Kultur och hälsa Förutom arbetet med den offentliga gestaltningen som redovisats ovan, verkar kulturnämnden för att på olika sätt främja och belysa sambanden mellan kultur och hälsa. Kompetenscentrum kultur och hälsa Ett viktigt led i arbetet med att belysa sambanden mellan kultur och hälsa är det förvaltningsövergripande arbete som nu utförs mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och kulturförvaltningen med bildandet av ett kompetenscentrum för kultur och hälsa. Kompetenscentret har under bland annat tagit fram en handlingsplan för sitt arbete och genomfört ett intensivt nätverksarbete. Syftet har varit att kartlägga detta splittrade kunskapsfält samt finna potentiella samarbetspartners. En målgruppsanpassad webbplats kommer att lanseras under hösten. Ett samarbete pågår med Danderyds sjukhus om konsten ur ett personalvårdande perspektiv och projektet Rehabilitering med kultur fortlöper. Under hösten invigs en konstvandring för rehabilitering i samarbete med Capio geriatriken vid Nacka sjukhus. Projektet kommer att följas av forskare och modellen kommuniceras till intresserade vårdverksamheter inom landstinget. Kompetenshöjande insatser planeras i samarbete med flera äldreenheter inom Stockholms stad, i samarbete med bland andra länskulturfunktionerna. Ett forskningssymposium om kulturens betydelse för hälsan planeras till 2018 och arbetet inför detta pågår. Kompetenscentrums budget uppgår till 3,8 mkr och finansieras av hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
DELÅRSRAPPORT /354 23 (32) Programutbud Kultur i vården Innevarande utbud genom programkatalogen 2016- kommer att förlängas och gälla även 2018. Intresset från kulturutövare att ingå i utbudet har varit stort. Utbudet vänder sig till såväl barn, ungdomar som vuxna och innehåller cirka 130 program. Fram till augusti har cirka 1970 program bokats, fördelade under hela året. STIM har från 2014-01-01 sagt upp det befintliga avtalet gällande musik som framförs i landstingets regi. Inget nytt avtal ännu tecknats. Landstingsbidraget till verksamhetsområde Kultur i vården uppgår till 14,2 mkr. För perioden januari-augusti redovisas ett överskott om 1,8 mkr och för helåret prognostiseras ett nollresultat. Projektstöd KIV Anslaget till Projektstöd Kultur i Vården uppgår till 1,6 mkr för. Totalt har tio projekt beviljats stöd i år, på sammanlagt 1,45 mkr. Sammanlagt har 1,065 mkr (73 %) fördelats till verksamhet på barnsjukhusen. Hela anslaget kommer att fördelas under. 4.5 Förvaltningskontor och gemensamma kostnader Verksamhetsområdet avser förvaltningskontoret som omfattar lönekostnader för förvaltningen personal samt administrativa kostnader såsom hyra, licenser m.m. Anslaget uppgår till 35 mkr. För perioden redovisas ett resultat om cirka 2,4 mkr. För helåret prognostiseras ett överskott på 800 tkr. Som tidigare nämnts prognostiseras ett underskott om 900 tkr för den interkommunala ersättningen. I syfte att nå ett nollresultat avser förvaltningen att återkomma till nämnden med förslag på att omfördela medel från anslag Förvaltningsanslag och gemensamma kostnader till anslag Stöd till folkbildning. 4.6 Verksamhetsförändringar Kulturnämndens uppdrag har hittills inte inneburit några konsekvenser för kulturförvaltningens organisering. Personalvolym/helårsarbeten Antal Utveckling helårsarbeten Utfall 1708 1708 AC-BU Utfall 1608 Föränd % Progn PR-BU Boksl 2016 Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) 57 56 1 50 14,0 % 56 56 0 56
DELÅRSRAPPORT /354 24 (32) Antalet helårsarbeten uppgår per den sista juli till 57, vilket är högre än motsvarande period föregående år. Ökningen beror delvis på anställningar inom konstenheten för arbete mot Strategiska investeringar och inom NKSprojektet (Nya Karolinska Solna), vilka även har finansierats av dessa parter. Förvaltningen har under perioden även haft ett flertal projektanställda, bland annat inom det pågående EU-projektet RIBS. Sjukfrånvaromått Ack utfall 1708 Ack utfall 1608 Föränd %-enh Progn %-enh Procentuell sjukfrånvaro 3,0 2,0 100% 3 3 0,0% Sjukdagar per anställd och kön -08 2016-08 Kvinnor 9,1 5,8 Män 3,0 1,3 Totalt 7,0 4,2 Sjukfrånvaron har ökat med drygt 2,5 dagar per anställd. Ökningen gäller både kvinnor och män när det gäller den sjukfrånvaro dag 1-14 och kvinnor när det gäller sjukfrånvar0 15-90. Sjukfrånvaron över 90 dagar har minskat. Kulturförvaltningens begränsade antal helårsarbeten innebär att varje enskild sjukfrånvaro får ett tydligt statistiskt genomslag. Sjukdagar i % per kön -08 2016-08 Kvinnor 4,0 2,26 Män 1,7 0,9 Sjukfrånvaro i % totalt 3,2 1,81 Fler kvinnor än män är sjukskrivna. Inga organisatoriska orsaker har kunnat identifieras, förvaltningens personal består dock till övervägande del av kvinnor. Plan för rehabilitering finns i den utsträckning det är möjligt. Vid några ärenden av medicinska och/eller allvarliga orsaker görs ingen traditionell rehabiliteringsutredning, utan cheferna har kontinuerlig kontakt med sina medarbetare under tiden de är under medicinsk behandling. Flera åtgärder vidtas vid behov för att begränsa sjukfrånvaron, till exempel erbjuds stödsamtal/utredande samtal via företagshälsovården. Dessa samtal kan bokas anonymt av medarbetare eller med stöd från chef/hr. Vidare genomförs utbildningar för chefer i nya arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö via företagshälsovården. Friskvårdssatsningar som stegtävling och pausgympa har genomförts.