Uppföljning av avtal om verksamheten på Polhemsgården vårdoch omsorgsboende år 2013

SID 1 (15) Uppföljning av avtal om verksamheten på Polhemsgården vårdoch omsorgsboende år 2013 Verksamheten på Polhemsgården vård- och omsorgsboende drivs av Förenade Care. Polhemsgården har 8 lägenheter uppdelade på fyra plan. Verksamheten har inriktningen boende för personer med demenssjukdom och där finns fem platser för korttidsboende. Varje våning har 21 lägenheter uppdelade i tre enheter per våning. De fem platserna för korttidsboende ligger samlade på en våning. På Polhemsgården finns det åtta boende som saknar eget hygienutrymme genom att två rum per våning har gemensam hall och gemensamt hygienutrymme. Staben för kvalitetsutveckling genomför årliga uppföljningar av verksamheten. Vartannat år görs avtalsuppföljning där även uppföljning av utvecklingsplan ingår och det andra året ligger fokus på hur verksamhetens arbete utifrån utvecklingsplanen fortskrider. År 2013 genomfördes en avtalsuppföljning som redovisas i protokoll där styrkor och förbättringsområden beskrivs. Metod vid granskningen Tidpunkt för och tillvägagångssätt vid uppföljningen avtalades per telefon med verksamhetschefen. Uppföljningen på Polhemsgården genomfördes den 3 oktober 2013. Uppföljningen genomfördes med faktainsamling via webbenkät till verksamhetschefen samt granskning av rutiner och ledningssystem. Under uppföljningen genomfördes observation i verksamheten, samtal med boende och personal samt ett dialogmöte med verksamhetschef och personal. Dialogmötet innehöll diskussion samt reflektion runt verksamhetens arbetssätt, förhållningssätt och värderingar. Uppföljningen har utgått från det avtal som är tecknat, tidigare revisioner och utvecklingsplaner samt från gällande lagstiftning. En skala mellan 0-5 används för att beskriva hur väl verksamheten lever upp till kraven i avtalet/överenskommelsen inom följande områden: kvalitetsutveckling, social dokumentation, självbestämmande och integritet, mat och måltider, aktiviteter och fritidsintressen samt säkerhet. 0 Verksamheten uppfyller inte kraven i avtalet/överenskommelsen. 1 Verksamheten har börjat planera för att uppfylla kraven. 2 Verksamheten har påbörjat arbetet med att uppfylla kraven. 3 Verksamheten uppfyller kraven delvis men har förbättringsområden. Verksamheten uppfyller kraven. 5 Verksamheten uppfyller kraven helt. Verksamheten har förankrat mål och arbetssätt hos berörd personal. Verksamheten har dokumenterad egenkontroll. SOLNA STAD info@solna.se Organisationsnummer 171 86 Solna Telefon 08-73 20 00 212000-0183 Besöksadress Stadshusgången 2 Fax 08-83 6 63 www.solna.se annika.wiechel@solna.se

SID 2 (15) Ämne Bedömning och kommentarer Poäng Ledning/Organisation Verksamheten har en verksamhetschef som arbetat på Polhemsgården sedan 2010. Hon är utbildad sjuksköterska. Det finns namngiven ersättare vid hennes frånvaro. Verksamheten har en biträdande verksamhetschef. Sjuksköterskan, som också är gruppledare, är arbetsledare i det dagliga arbetet. Det finns arbetsledning dygnet runt. Verksamheten har en god mötesstruktur. Det finns en skriftlig ansvarsfördelning mellan olika nivåer i ledningen och medarbetarna uppger att de vet vem de ska vända sig till i olika frågor. Kommentar: Verksamheten har en tydlig organisation. Ledningssystem/ Riskanalys, egenkontroll, rutiner Ledningssystem/ Rapport om missförhållanden Verksamheten använder företagets ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet finns i pärm delvis kompletterat med lokala rutiner. Ledningssystemet är ändamålsenligt och följer kraven i SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Verksamheten har rutin för riskanalys och ett system för egenkontroll. Verksamheten har rutiner som finns tillgängliga för medarbetarna i pärm. Rutinerna förankras hos medarbetarna på APT och våningsmöten. Nya och/eller förändrade rutiner tas upp av sjuksköterskorna på morgonrapporten. Det finns system för att regelbundet revidera rutinerna. Kommentar: Verksamheten följer avtalet. Verksamheten kan utveckla sin rutin för riskbedömning samt sin egenkontroll. Det finns en skriftlig, lokal rutin för rapportering av missförhållanden enligt lex Sarah. Verksamheten har en blankett för en s.k. iakttagelserapport. De flesta medarbetarna känner till skyldigheten att rapportera missförhållanden och vet vart de ska vända sig för att rapportera. Medarbetarna får muntlig information om skyldigheten att rapportera missförhållanden på APT. Medarbetarna får årligen skriftlig information att läsa och signera. Information om rapportering av missförhållanden ingår i introduktionen vid nyanställning. Verksamheten har egenkontroll av att med- Poängsätts ej

SID 3 (15) Ledningssystem/ Hantering av klagomål och synpunkter Personal arbetarna känner till rutinen för rapportering av missförhållanden. Kommentar: Alla medarbetare ska känna till rutin för rapportering av missförhållanden. Verksamheten bör fortsätta sitt arbete med att ge medarbetarna möjlighet att diskutera innebörden av lex Sarah. Det finns en skriftlig, lokal rutin för klagomål. De boende och de närstående får information om hur man lämnar synpunkter och klagomål i samband med ankomstsamtal och vårdplanering. Det finns också blanketter i personalrummet på varje våning. Information och blanketter finns även i entrén och därmed finns det möjlighet för boende/närstående att framföra synpunkter och klagomål anonymt. Synpunkter och klagomål sammanställs regelbundet två ggr per år som ett led i kvalitetsutvecklingsarbetet. Kommentar: Verksamheten har bra rutiner för klagomålshantering. Verksamheten har totalt 77 omvårdnadspersonal anställda. Under vecka 6 år 2013 genomfördes 75 % av arbetspassen av tillsvidareanställd personal vilket var en ovanligt låg andel. Under vecka 10 så var det 93 % vilket är mer normalt för verksamheten. Personaltätheten för vård- och omsorgsbemanningen inkl operativ arbetsledning överstiger avtalet (1,06) och är 1,09. Omvårdnadspersonalen har schema förlagt till såväl dag som kväll och helg. Det finns särskild nattpersonal. Det finns en rutin för hur vikariefrågan löses vid ordinarie personals frånvaro men den är ej skriftlig. Verksamheten har 36 utbildade undersköterskor, dvs 7 % av omvårdnadspersonalen. Totalt har 58 % av omvårdnadspersonalen utbildning till undersköterska eller vårdbiträde. Sju medarbetare genomgår utbildning till undersköterska varav sex personer via Omvårdnadslyftet. Verksamheten har en generell utbildningsplan. Under år 2013 har merparten av medarbetarna önskat generella utbildningar såsom utbildning i palliativ vård. De 5 Poängsätts ej

SID (15) Kvalitet/ Verksamhetens mål, Kvalitetsdeklarationer återstående 10 % har individuell utbildningsplan. Från och med nästa år kommer alla att ha individuell utbildningsplan igen. Alla medarbetare, inklusive timanställda, genomgår Demens ABC. All tillsvidareanställd omvårdnadspersonal får tolv timmars utbildning i bemötande och etik av företagets Silviasyster. Alla timanställda får två timmars demensutbildning i samband med anställningen. En sjuksköterska läser specialistutbildning i demensvård men gör nu uppehåll i utbildningen. Ytterligare en sjuksköterska har flera korta utbildningar i demensvård. En undersköterska läser till specialistutbildad undersköterska inom äldrehälsa. Enligt verksamhetschefen behärskar all personal svenska språket i tal och i stort sett all personal svenska språket i skrift. Verksamheten har en sjuksköterska med extra ansvar för den sociala dokumentationen. Hon kontrollerar dokumentationen en gång i månaden och handleder nyanställd personal samt dem som önskar hjälp med bland annat språksvårigheter. Verksamheten erbjuder intern handledning till personal vid behov. Verksamheten följer inte sitt anbud att erbjuda extern handledning till personalen. Kommentar: Rutin för hur verksamheten ska ersätta med vikarie vid frånvaro bör vara skriftlig. Verksamheten ska, enligt sitt anbud, ha minst en sjuksköterska specialistutbildad inom demensvård. Verksamheten ska, enligt sitt anbud, erbjuda extern handledning till personalen. Företaget har mål för verksamheten. Verksamhetschefen förankrar målen hos medarbetarna på planeringsdagar och genom värdegrundsarbetet. Verksamheten har ett pågående värdegrundsprojekt med utbildning av värdegrundshandledare. Verksamhetschef samt fem medarbetare deltar i stadens utbildning av värdegrundsledare. Verksamhetschefen informerar om omvårdnadsnämndens kvalitetsdeklarationer i sitt värdegrundsprojekt samt vid APT. Kvalitetsdeklarationer tas även upp i handledning och 3

SID 5 (15) Kvalitet/ Kvalitetsutveckling fortlöpande dokumentationsutbildning i det dagliga arbetet. Medarbetarna känner delvis till kvalitetsdeklarationerna. Verksamheten delger de boende stadens kvalitetsdeklaration i samband med inflyttning. Kvalitetsdeklarationen finns i varje lägenhet samt i närståendepärm i entrén. Kommentar: Medarbetarnas kännedom om kvalitetsdeklarationerna bör förbättras. Kvalitetsdeklarationen bör användas som underlag vid planering och uppföljning av vården och omsorgen. Verksamheten arbetar med kvalitets- och utvecklingsfrågor. Det finns ett forum för dessa frågor, Kvalitetsrådet, där såväl ledning som medarbetare ingår. De träffas fyra gånger per år. Det finns även ett avvikelseråd där omvårdnadspersonal, hälso- och sjukvårdspersonal samt ledning träffas varje månad. Verksamheten har särskilt utsedda kvalitetsombud. Verksamheten tar tillvara vad som framkommer i klagomål, rapporter om missförhållanden, egenkontroll, revisioner, nationella undersökningar m.m. som information på APT. Medarbetarna blir delaktiga i kvalitetsutvecklingsarbetet genom att kvalitetsombud och internrevisorer informerar medarbetarna om vikten av kvalitetsutvecklingsarbete samt att medarbetarna kan lämna in skriftliga förslag på förbättringar/ förändringar till Kvalitetsrådet. Synpunkter och klagomål sammanställs regelbundet som ett led i kvalitetsutvecklingsarbetet. Verksamheten har ett minnesrum som används i viss omfattning. Verksamheten använder delvis sången som arbetsmetod i omvårdnadssituationer och ser vårdarsång som ett utvecklingsområde. Verksamheten arbetar inte med metoderna reminiscense och validation. Verksamheten använder metoden taktil massage. Verksamheten använder till viss del samtalet som metod t.ex. vid oro. Verksamheten försöker ta tillvara boendes initiativ till samtal. Två medarbetare har fått utbildning i samtalsmetodik. Kommentar: Det finns en ändamålsenlig 3

SID 6 (15) Samverkan/ Rapportering Social dokumentation organisation för kvalitetsutvecklingsarbetet. Verksamheten ska följa sitt anbud och använda metoderna vårdarsång, reminiscense och validation. Verksamheten kan utveckla sitt arbete med samtalet som metod. Rapport mellan arbetslagen sker dels genom att personalen läser dokumentationen i samband med arbetspassets början och dels ges muntlig rapport. Enligt verksamhetens egenkontroll läser medarbetarna ofta, men inte alltid, dokumentationen vid arbetspassets början. Rapport ges morgon, eftermiddag och kväll. Hälso- och sjukvårdspersonal ger instruktioner/ rapporterar muntligt vid morgonrapporten. Sjuksköterskan går runt och rapporterar när ett nytt arbetspass startar samt innan hon går hem. Hälso- och sjukvårdspersonal undervisar omvårdnadspersonal vid behov i t.ex. förflyttningsteknik och läkemedelshantering. För att säkerställa information och dokumentation i samband med passbyte har verksamheten genomfört en utbildning gällande egenansvar och lagstiftning. Kommentar: Verksamheten har en struktur för rapportering. Instruktion från hälso- och sjukvårdspersonalen till omvårdnadspersonal bör ges även skriftligt. Verksamheten har egenkontroll av hur ofta medarbetarna läser dokumentationen. Verksamhetens dokumentation enligt SoL sker i Safedoc. De allra flesta boende har en aktuell genomförandeplan och de boende eller närstående är alltid delaktiga vid upprättandet av genomförandeplanen. Genomförandeplanen följs upp en gång varje kvartal. Den bemötandeplan som varje boende med demenssjukdom ska ha enligt anbud finns, enligt verksamhetschef, integrerad i genomförandeplanen. Verksamheten har en struktur för egenkontroll av den sociala dokumentationen. Verksamhetschefen genomför kontroll en gång i månad enligt fastlagd mall. Dokumentationsansvarig sjuksköterska genomför kontroll var tredje månad och återkopplar förbättringsbehov till respektive Poängsätts ej 3

SID 7 (15) Säkerhet/ Nyckelrutiner Säkerhet/ Hantering av privata medel medarbetare. Verksamheten saknar en strukturerad checklista för denna egenkontroll vilket framkom vid avtalsuppföljningen 2012. Verksamheten skulle då ta fram en checklista vilket inte är gjort. Verksamheten avser att ta fram en checklista nu. Enligt verksamhetens egenkontroll har dokumentationen av boendes/närståendes deltagande vid upprättandet av genomförandeplanen förbättrats. Den boendes behov och önskemål framgår i genomförandeplanen. Förbättringsområden som framkommit är att timanställda inte dokumenterar i tillräcklig utsträckning samt att överenskommelse med närstående om hur och när individuell information ska ges inte dokumenteras i tillräcklig utsträckning. Omvårdnadspersonalen är bra på veckoanteckningar. Kommentar: Verksamheten bör fortsätta sitt arbete med att utveckla och förbättra den sociala dokumentationen. Verksamhetens egenkontroll ska vara strukturerad. Lokal, skriftlig rutin för hantering av nycklar finns. Nyckel till varje lägenhet finns i nyckelskåp hos sjuksköterskan samt hos de boende som använder egen nyckel. Huvudnyckel ska finnas i kodat nyckelskåp i personalrum på varje våning. Dessa nyckelskåp var låsta vid granskningen. I praktiken förvarades nycklar till de boendes lägenheter i öppet skåp i skafferiet i köket. Nyckel till läkemedelsskåpet är personlig och kvitteras ut av den som har delegation att överlämna läkemedel. Verksamheten genomför egenkontroll av nyckelhanteringen men den är ej strukturerad och den dokumenteras ej. Kommentar: Verksamheten ska följa sin rutin för nyckelhantering. Nycklar ska förvaras i låst skåp. Verksamhetens egenkontroll av nyckelhanteringen ska struktureras. Lokal, skriftlig rutin för hantering av privata medel finns. Verksamheten tecknar inte en överenskommelse med boende/närstående om vad pengarna ska användas till. Det är kontaktmannen som svarar för hanteringen av privata medel. 2

SID 8 (15) Säkerhet/ Larm Säkerhet/ Informationssäkerhet Kontaktmannen kvitterar ut nyckeln till värdeskåpet och ansvarar för den. Egenkontrollsystem för hantering av privata medel görs av arbetsledningen. Egenkontrollen genomförs var tredje månad enligt strukturerad mall. Kommentar: Verksamheten har fungerande rutiner för hantering av privata medel. Verksamheten bör alltid teckna en överenskommelse med boende/närstående vad pengarna får användas till. Verksamheten saknar en lokal, skriftlig rutin för hantering av larm där det framgår vem som har ansvar för bedömning av behov av larm och vem som har ansvar för att den boendes larm fungerar. I praktiken är det sjuksköterskan som, i samråd med kontaktman och paramedicinsk personal beslutar om den boendes behov av larm. I nuläget bedöms ingen boende klara av ett armbandslarm. Verksamheten använder mestadels rörelse- och mattlarm men har problem med larmsystemet som ej kan lagra larm vilket är en fråga för omvårdnadsförvaltningen. I dagsläget är det två boende som har larm vid sängen och c:a en tredjedel av de boende har rörelse- eller mattlarm. Verksamheten kontrollerar larmens funktion vid varje passbyte. Verksamheten dokumenterar, i löpande text, att den boende ej har larm men ska förtydliga dokumentationen så att informationen alltid dokumenteras på samma ställe och därmed är lätt att hitta. Verksamheten dokumenterar inte orsaken till att boende ej har larm. Kommentar: Verksamheten bör ha en skriftlig rutin för bedömning av behov av larm. Verksamheten har rutiner för hantering men de är inte skriftliga och dokumentationen av behovet av larm är otillräcklig. Verksamheten ska alltid dokumentera orsak till att den boende ej har larm. Verksamheten har en skriftlig rutin för informationssäkerhet. I rutinen framgår hur verksamheten säkerställer att dokumentationen finns tillgänglig för personalen dygnet runt. Verksamheten följer inte sin rutin fullt ut enligt verksamhetschefen. 3 3

SID 9 (15) Självbestämmande och integritet/ Kontaktmannaskap I rutinen framgår hur behörighet till dokumentation begränsas med hänsyn tagen till sekretessregler och de boendes integritet. Verksamheten följer förvaltningens anvisning för åtkomst av den sociala dokumentationen men SoL-personalen har läsbehörighet till HSLdokumentationen vilket inte är i enlighet med förvaltningens anvisningar. Verksamheten avvaktar en skriftlig rutin för detta från företaget och kommer därefter att upprätta en lokal rutin. Verksamheten genomför regelbundna loggkontroller av den sociala dokumentationen men de gäller endast i viss mån vilka personer som läst respektive dokumentation. Kommentar: Verksamheten bör följa verksamhetschefens rutin för att säkerställa att dokumentationen alltid finns tillgänglig. Verksamheten ska genomföra regelbundna loggkontroller av den sociala dokumentationen så att så att syftet med stadens anvisning för sekretess, behörighet och säkerhet uppnås. Verksamhetens ska upprätta en lokal rutin för behörighet till HSL- dokumentation som även innehåller rutin för loggkontroll av vem som har läst HSL-dokumentationen. Det finns en skriftlig, lokal rutin för kontaktmannaskap. Verksamheten har en ansvarsförbindelse för kontaktman som skrivs under årligen. Alla boende har en utsedd kontaktman. Det är oftast kontaktmannen som i första hand hjälper den boende när hon/han är i tjänst. För att få personalkontinuitet i så hög utsträckning som möjligt har verksamheten en tydlig organisation där timvikarier är knutna direkt till en våning. Det är alltid en av våningens vikarier som går in vid kontaktmans frånvaro. Det finns vice kontaktman som svarar ekonomiska frågor vid ordinarie kontaktmans frånvaro. Det finns möjlighet att byta kontaktman. Verksamheten erbjuder hembesök före inflyttning. Personalen bär ej alltid namnskylt. Kommentar: Verksamheten har bra rutiner för kontaktmannaskap. Personalen ska alltid bära

SID 10 (15) Självbestämmande och integritet/ Information till boende och närstående Självbestämmande och integritet/ Service och omvårdnad Bemötande/ Värdegrund namnskylt. Alla boende får skriftlig information i samband med inflyttningen. Löpande individuell information sker genom kontaktmannen enligt närståendes önskemål. Hur och hur ofta kommunikationen ska ske dokumenteras i SoLpärmen i den boendes lägenhet men ej i Safedoc vilket, enligt verksamhetens rutiner, ska göras. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ringer vid alla förändringar i hälsotillståndet. Allmän information ges vid närståendeträffar minst fyra gånger per år varav två större för hela huset och två per våning och år. De större närståendemötena anordnas ibland med tema såsom tandvård eller geriatrik. Ett förtroenderåd träffas fyra gånger per år. Förtroenderådet har svårt att få deltagare. Minnesanteckningar förs och finns att tillgå i närståendepärm i entrén. Information ges även skriftligen via informationsbrev vid större förändringar i verksamheten. Kommentar: Verksamheten har fungerande rutiner för information. Överenskommelse hur och när kommunikation med närstående ska ske bör dokumenteras i Safedoc. Närståendepärm i entrén bör uppdateras med aktuella minnesanteckningar från närståendeträffar. Planering av service- och omvårdnadsinsatser sker, enligt verksamheten, tillsammans med boende och närstående. Personalen poängterar vikten av att de boende kan känna att de själva bestämmer. Personalen uttrycker att de försöker följa den boende i de olika önskemålen De boende känner sig trygga, har förtroende för personalen och upplever att de blir bemötta med respekt. De boende upplever att de oftast får den hjälp de behöver. Utifrån resultat i Kvalitetsbarometern arbetar verksamheten för att öka tillgängligheten och möjligheten att nå personalen. Kommentar: Verksamheten bör fortsätta sitt arbete med att öka tillgängligheten. Verksamheten har en egen värdegrund och verksamhetschefen genomför ett värdegrundsprojekt. Verksamheten har tagit fram ett eget Poängsätts ej

SID 11 (15) Bemötande/ Anhörigstöd Mat och måltider värdegrundsmaterial som används till utbildning. Samtliga medarbetare ska genomgå utbildningen, även timanställda. Verksamheten arbetar med kort med ord. Verksamhetschef samt fem medarbetare deltar i omvårdnadsförvaltningens utbildning av värdegrundsledare. Kommentar: Verksamheten arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Verksamheten har, i sitt anbud, uppgett att de avser att erbjuda stöd till närstående i form av utbildning och stödsamtal. Verksamheten har försökt men det finns liten efterfrågan. Alla närstående erbjuds samtal med sjuksköterska och/eller verksamhetschef. Verksamheten har ordnat föreläsningar av geriatriker samt föreläsning om fotvård respektive tandvård. Verksamheten informerar om möjligheten att få stöd från demensteamet. Kommentar: Verksamheten erbjuder visst stöd till närstående. Verksamheten kan fortsätta att utveckla sitt arbetsätt avseende närståendestöd. Verksamheten har en kosthandbok med bland annat en lokal, skriftlig rutin för måltider. Där finns även tips och råd t.ex. vad gäller olika högtider. Det serveras tre huvudmål samt två mellanmål. Alla boende som vill erbjuds nattmål. Måltidsordningen regleras inte i kosthandboken. Matsedeln finns tillgänglig för de boende. De boende framför att maten smakar bra. De boendes synpunkter tas tillvara i samband med upprättandet av genomförandeplanen samt under måltiden. Verksamheten självskattar boendes upplevelser av maten genom att kostombuden lyssnar in synpunkter regelbundet. Verksamheten har ett kostråd där kostombuden träffas v.a. månad för att diskutera kostfrågor. De flesta boende äter lunch och middag gemensamt. Alla har sin plats. Dukningen varierar mellan de olika grupperna. Det finns exempel på trivsam dukning med duk och blommor på bordet och det finns exempel på servering på ett helt kalt bord utan annat än de boendes tallrikar och glas. Maten serveras delvis i karotter och delvis färdigupplagd på tallrik. De boende som kan och Poängsätts ej 3

SID 12 (15) Aktiviteter och fritidsintressen/ Aktiviteter vill tar mat själva. De boende som får maten upplagd på tallrik får ibland en fråga om önskad portionsstorlek. Maten visas inte för de boende innan den läggs upp på tallriken. Maten presenteras i stort sett inte alls för de boende men personalen serverar maten på ett trevligt sätt och frågar de boende om de önskar påfyllning. Presentation av maten finns inte med i verksamhetens måltidsrutin. Verksamheten arbetar med s.k. omsorgsmåltid. Personalen sitter med vid borden och hjälper dem som behöver samt i viss mån samtalar med de boende. I en grupp åt personalen med de boende. Det är lugnt i samband medmåltiden. Den sociala samvaron varierar vilket kan bero på boendes varierande hälsotillstånd. Det förekom både verbal och icke verbal kommunikation. Verksamheten genomför egna måltidsobservationer som ett led i utvecklingsarbetet. Den genomförs regelbundet 2-3 ggr per år av sjuksköterska och chef. Vid behov har verksamheten möten med leverantör av mat. Verksamheten har system för regelbunden egenkontroll av livsmedelshygien men den genomförs ej. Kommentar: Måltidssituationen varierar mellan våningarna och goda exempel bör spridas mellan våningarna. Verksamheten bör fortsätta sitt utvecklingsarbete för att höja kvaliteten på måltidsmiljön. Presentation av maten bör finnas med i den lokala rutinen. Verksamheten ska följa sin rutin för livsmedelshantering. Verksamheten har en veckoplan för aktiviteter för hela huset och den anslås på varje våning. Verksamheten har också en veckoplan för aktiviteter för respektive våning. Verksamheten har fyra aktivitetsansvariga medarbetare. Det finns ett aktivitetsråd där aktivitetsansvariga träffas tillsammans med sjukgymnast och arbetsterapeut en gång i månaden. Verksamheten erbjuder organiserade aktiviteter varje helgdag. Våningsaktiviteter och vardagssysslor sker i olika utsträckning på olika våningar. Våningsaktiviteterna och vardagssysslor sker ofta oplanerade.

SID 13 (15) Aktiviteter och fritidsintressen/ Profil Aktiviteter och fritidsintressen/ Egen tid Verksamheten fångar in önskemål om aktiviteter i samband med ankomstsamtalet samt genom att aktivitetsansvariga inventerar önskemål hos boende. När ny boende flyttar in engagerar sig aktivitetsansvariga extra för att fånga in önskemål om aktiviteter. Verksamheten har försökt genomföra herrluncher enligt anbud men de boende vill inte alltid. Våningarna serverar ibland lunch i minnesrummet vilket är mycket uppskattat. Verksamheten har en Må bra -salong som är mycket uppskattad. Där kan de boende få hårvård, hudvård, rakning, nagelvård och taktil massage. Kommentar: Planering och genomförande av våningsvisa aktiviteter och vardagssysslor har förbättrats. Verksamheten har en egen profil Natur och trädgård. Verksamheten har genomtänkt minnenas trädgård som ger upplevelser för alla sinnen. Verksamheten arbetar med gemensamma och individuella profilaktiviteter. Olika typer av trädgårdsarbete används för både gemensamma och individuella profilaktiviteter. Verksamheten har två höga planteringsbord och kryddor odlas i trädgården och på balkongerna. Verksamheten har sommarcafé i trädgården maj september. Verksamheten arbetar för att utveckla profilen genom att diskutera på APT och våningsmöten. Verksamheten har inte följt sitt anbud och etablerat samarbete med närliggande intresseföreningar. Verksamheten har en handlingsplan för utveckling av trädgården och profilen. Kommentar: Verksamheter arbetar för att utveckla sin profil. Verksamheten ska följa sitt anbud och etablera samarbete med närliggande intresseföreningar eller annan likvärdig samverkan. Alla boende ska få egen tid med sin kontaktman varje vecka. Kontaktmannen ansvarar för att erbjuda den boende egen tid. Erbjuden och/eller genomförd egen tid ska dokumenteras i Safedoc. Verksamheten har egenkontroll av den egna tiden - sjuksköterskan gör en sammanfattning över egen tid varje månad. 3

SID 1 (15) Aktiviteter och fritidsintressen/ Utevistelse Enligt verksamhetens egenkontroll får de flesta boende egen tid varje vecka. Kommentar: De flesta boende får egen tid. Verksamheten bör fortsätta att utveckla arbetet med egen tid. Verksamheten har en trädgård som används mycket under sommaren men även under andra delar av året. Utevistelse prioriteras vid fint väder. Verksamheten erbjuder promenader till de flesta boende varje dag. Personalen försöker att vara flexibla och anpassa utevistelsen efter de boendes önskemål. Balkongerna används i stor utsträckning. Kommentar: Verksamheten kan fortsätta att utveckla sitt arbetssätt avseende utevistelse. Sammanfattning Polhemsgården har en lugn atmosfär där de boende känner sig trygga och respekterade. De boende uppger att de får den hjälp de behöver och det finns möjlighet att delta i de aktiviteter som verksamheten ordnar. Personalen är engagerad och arbetar aktivt för att de boende ska vara nöjda. Verksamheten genomför ett värdegrundsprojekt vilket medger möjlighet för medarbetarna att diskutera värdegrundsfrågor flera gånger i veckan. Våningsaktiviteter planeras veckovis och de genomförs nu i högre utsträckning än tidigare. Verksamheten har förbättrat sitt arbete med egen tid och enligt verksamhetens egenkontroll får de flesta boende egen tid varje vecka. Verksamheten har startat en Må bra -salong för att öka välbefinnandet hos de boende. Må bra -salongen är mycket uppskattad av de boende. Polhemsgården vård- och omsorgsboende är bra på följande: Verksamheten har bra rutiner för klagomålshantering. Verksamheten arbetar aktivt för att höja kompetensen vad gäller värdegrundsfrågor hos alla medarbetare. Verksamheten har en tydlig organisation för att behålla kontinuitet vid behov av timvikarier. Verksamheten har förbättrat sitt arbete med planering och genomförande av våningsaktiviteter och vardagssysslor. Verksamheten har en Må bra - salong som är mycket uppskattad av de boende.

SID 15 (15) Verksamheten har utvecklat sitt arbetssätt vad gäller egen tid. Förbättringsområden: Verksamheten ska, enligt sitt anbud, ha minst en sjuksköterska specialistutbildad i demensvård. Verksamheten ska, enligt sitt anbud, erbjuda extern handledning till personalen. Medarbetarnas kännedom om kvalitetsdeklarationerna bör förbättras. Kvalitetsdeklarationen bör användas som underlag vid planering och uppföljning av vården och omsorgen. Verksamheten ska följa sitt anbud och använda metoderna vårdarsång, reminiscense och validation. Instruktion från hälso- och sjukvårdspersonalen till omvårdnadspersonal bör ges även skriftligt. Verksamheten bör fortsätta sitt arbete med att utveckla och förbättra den sociala dokumentationen. Verksamhetens egenkontroll ska vara strukturerad. Verksamheten ska följa sin rutin för nyckelhantering. Verksamhetens egenkontroll av nyckelhanteringen ska struktureras. Verksamheten ska se över sina rutiner vad gäller hantering och dokumentation av larm. Verksamheten ska, i samverkan med omvårdnadsförvaltningen, se över larmsystemet. Verksamheten ska följa sin egen rutin samt stadens anvisningar gällande informationssäkerhet, begränsning av behörighet till dokumentation samt loggkontroller. Måltidssituationen varierar mellan våningarna och goda exempel bör spridas mellan våningarna. Verksamheten bör fortsätta sitt utvecklingsarbete. Verksamheten ska följa sin rutin för livsmedelshantering. Verksamheten ska följa sitt anbud och etablerat samarbete med närliggande intresseföreningar eller annan likvärdig samverkan. Ska åtgärdas: Personalen ska alltid bära namnskylt. Närståendepärm i entrén ska uppdateras. Verksamheten ska revidera sin utvecklingsplan utifrån resultatet av denna uppföljning. Utvecklingsplanen ska vara omvårdnadsförvaltningen tillhanda senast den 31 januari 201. Annika Wiechel Kvalitetsutvecklare