Utvärdering av verksamhet finansierad av Samspelet Meta Fredriksson-Monfelt Förbundschef

2013-09-17 Utvärdering av verksamhet finansierad av Samspelet 2013 Meta Fredriksson-Monfelt Förbundschef

2(38) Sammanfattning. 3 Bakgrund... 4 Finansierade verksamheter... 4 Uppdrag utvärdering år 2013... 5 Syfte och mål... 5 Metod... 5 Upplägg av utvärderingen... 6 Underlag i utvärderingen... 6 Modell... 7 Metodbeskriving... 7 Etiska aspekter... 7 1. Tidigare gjorda utvärderingar... 7 2. Deltagares syn på projektet i helhet, medarbetarna, bemötande, aktiviteter, tidsperspektiv, stegförflyttning mm... 12 3. Projektledare och coachers syn på arbetsmetodik för projektets mål... 15 4. Handläggares syn på Stegen som arena för samordning och insatser... 24 5. Omvärldsanalys... 29 Diskussion... 30 Metoddiskussion... 30 Resultatdiskussion... 30 Slutsats... 36 Referenser och källor... 38

Sammanfattning Samspelets styrelse gav i februari 2013 i uppdrag att generellt utvärdera finansierad verksamhet med fokus på arbetsmetodik. Utvärderingen gäller de projekt som finansierats sen förbundets start 2008. Projekt Futuro startade i december 2008 och därefter projekt VäxtKraft i mars 2009. Dessa projekt har sedan startats upp i övriga kommuner har nu samlingsnamnet Stegen. Förbundet har under åren även finansierat deltagarprojekt med namnen PåGång (i alla fyra kommuner), JobbTorg och projekt F förutom nyss avslutade projekten Horisont och Samverkstan samt pågående projekten NPS och Porten. Syftet med utvärderingen är att belysa vilka arbetssätt som inneburit bättre resultat gällande ökat välbefinnande och stegförflyttning för deltagaren. Målet är att utifrån uppkomna resultat i utvärderingen ha underlag för att kunna besluta om förändring i verksamheten till förmån för deltagare, projektarbetare samt för att uppnå bättre resurseffektivitet av gjord finansiering. 3(38) Utvärderingen är baserad på: - Tidigare gjorda utvärderingar (2009-2013) med dess resultat angående granskning av projekt och arbetsmetodik - Intervjuer med deltagare från projekten - Intervjuer med tidigare och nuvarande projektledare och coacher - Intervjuer med samverkande aktörer från tidigare och nuvarande handläggargrupper - Omvärldsanalys av andra förbunds upplägg och utvärdering av jämförbara projek - Aktuell forskning som kan knytas projekten Resultaten från intervjuerna finns sammanställda enligt SWOT-analys-modellen per intervjugrupp samt i en total sammanställning. Slutsatser som dragits kan kort beskrivas i följande ordalag: - Stringens i remitteringen om kartlagt behov - Frekventa möten med deltagaren från start så att tillit skapas - Möjlighet att tidigt delta i aktiviteter enskilt och i grupp utifrån individuell plan - Bedömning av stegförflyttning var tredje månad tillsammans med deltagare och involverade parter med prioritering för mötet - Tidig träning i mer eller mindre reell miljö med täta uppföljningar av projektmedarbetaren - Ett öppet sinne att hitta individuella lösningar utifrån varje deltagarens förmåga - Aktiv samverkan från involverade parter under hela tiden i Stegen. - Informationen hos parterna för kunskap om Samspelet och dess verksamhet - Möjlighet till gemensam kompetensutveckling och nätverksskapande per år. Utvärderingen är ingen vetenskaplig rapport och ska inte betraktas som en sådan.

Bakgrund Samordningsförbundet Samspelet, med säte i Karlstad, bildades 2008 och utgörs idag av medlemmarna; Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Värmland samt Karlstad, Hammarö, Grums och Kristinehamns kommuner. 4(38) Den finansiella samordning, som leds av en vald styrelse, ger oss som samverkar en unik möjlighet att utveckla välfärdsarbetet. Lagen om finansiell samordning (SFS 2003:1 210) handlar ytterst om att inta ett nytt synsätt. Förbundets ändamål är att svara för finansiell samordning mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen, landstinget och berörda kommuner, i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning inom det arbetslivsinriktade rehabiliteringsområdet. Finansiell samordning skapar möjligheter att utveckla och pröva nya former för organisering och arbetssätt, vilket skapar förutsättningar för en ökad välfärd. Arbetet skall utgå från det lokala perspektivet, där de samverkande parterna är utgångspunkten. Tillsammans skapar vi en plattform med en helhetssyn på individers behov och tar ett samlat ansvar, utifrån medarbetarnas gemensamma kompetens, för insatser som vi inte har möjlighet till inom våra enskilda myndigheter. Synsättet, innebär att det är den enskilde individens behov, förmåga och delaktighet, som utgör grunden för vilken rehabilitering som erbjuds. Finansierade verksamheter Förbundet har sedan december 2008 finansierat verksamhet för medborgare med start i Karlstad kommun. Detta först genom projekt Futuro (december 2008) och sedan projekt VäxtKraft (mars 2009). Under september 2009 startade verksamhet i både Grums och Kristinehamns kommuner, medan medborgare från Hammarö kommun deltog i verksamheten i Karlstad. I februari 2012 startade verksamhet på plats i Hammarö kommun, Skoghall. Projekten Furturo och VäxtKraft bytte namn till Stegen med start för namnbytet från år 2012. Flera olika verksamheter har finansierats under de gångna fem åren, varav flertalet på plats i Karlstad där även deltagare från de andra kommunerna haft möjlighet att delta. I Kristinehamn har ett ettårigt projekt finansierats under 2010-2011 för enbart den kommunens medborgare som deltagare. De verksamheter som finansierats är arbetslivsinriktad rehabilitering för medborgare med fysisk-, psykisk- och/eller social ohälsa. Oftast förekommer det en kombination av ohälsorna. Deltagarena har identifierats hos parternas handläggare utifrån behov av samordning av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser mellan flera parter. Syftet med projekteten har varit ökat välbefinnande samt möjlighet att genom olika stödjande åtgärder närma sig arbetsmarknaden och en egen försörjning. På individnivå kan motivation och upplevelse av socialt stöd påverka utfallet av en arbetslivsinriktade rehabiliteringen (Brouwer et al. 2009).

Motivationen är inte en isolerad egenskap hos en individ utan det är flera omgivande faktorer som påverkar motivationen. (Ajzen, 1991; Fance et al, 2005). Möjligheter kan, i detta sammanhang, kopplas samman med tillgängligt stöd för individen. Forskning har visat att kvaliteten på det stöd som ges är av betydelse för om en person ska komma ut i eller kunna återgå i arbete (Kluve, 2010; Frölich, Heshmati & Lechner, 2004) 5(38) Uppdrag utvärdering år 2013 Samspelets styrelse gav i februari 2013 i uppdrag åt förbundschefen att generellt utvärdera finansierad verksamhet i stort, med fokus på arbetsmetodik. I mars beslutades föreslaget upplägg. Under åren som gått har projekt startat och avslutats, projektledare och projektarbetare bytts samt trender kommit och gått vilket inneburit att vissa bra metoder kanske tappats samt att inlåsningseffekter uppstått då finansierad verksamhet blivit ett eget hjul som snurrat. Utvärderingen är ingen vetenskaplig rapport och ska inte betraktas som en sådan. Syfte och mål Syftet med utvärderingen är att belysa vilka arbetssätt som inneburit bättre resultat gällande ökat välbefinnande och stegförflyttning för deltagaren, arbetsmiljö för dem som arbetat i projekten samt resultat efter samordning. Målet med utvärderingen är att utifrån uppkomna resultat i utvärderingen ha underlag för att kunna besluta om förändring i verksamheten till förmån för deltagare, projektarbetare samt för att uppnå bättre resurseffektivitet av gjord finansiering. Metod Upplägg av utvärderingen Huvudfokus på utvärderingen kommer att ligga på projekten Stegen i Samspelets fyra kommuner. Valet av huvudfokus motiveras av att det är den verksamhet som: - bedrivits längst - haft flest personalbyten - finansieras med 2 / 3 av Samspelets totala projektfinansiering - finns på fyra platser - har samma projektplan med till viss del olika arbetsmetodik och uppnår olika resultat. Varje Stegen-projekt har sin kommun som projektägare.

Stegen har, av styrelsen, beviljats medel för ett år i taget där styrelsen i maj-13 beslutade att Stegarna ska finnas kvar i nuvarande tappning till och med december 2014, om medel finns. Styrelsen har tidigare beslutat att medel ska finnas så att även nya projekt kan startas. Under 2011, 2012 och 2013 har Samspelet kunnat finansiera verksamhet till ett högre belopp än den årliga tilldelningen tack vare uppkommet eget kapital. Målet är, i enlighet med Lag 2003:1210 om finansiell samordning, att förbundet inte ska ha sparat eget kapital utan att pengar används till insatser för att öka samordningen mellan parterna för medborgarnas ökade välbefinnande (strukturellt eller i deltagarverksamhet). 6(38) Underlag i utvärderingen Till underlag i diskussionsdelen kommer tidigare projektplaner och gällande projektplan för Stegen med fokus på rubrikerna arbetsmetodik och stegförflyttning med nådda resultat finnas med som en del. Bilaga 1 Verksamhetsplan Stegen I diskussionsdelen kommer även dokumentation gällande projekten från styrelsemöten, berednings-, handläggar-, och styrgruppsmöten efter 2012-01 vara en del. Följande material har inhämtats som underlag i utvärderingen: 1. Tidigare gjorda utvärderingar (2009-2013) med dess resultat angående granskning av projekt och arbetsmetodik. Bilaga 2,3,4,5,6,7, 8, 9 och10 2. Intervjuer med deltagare från projekten 3. Intervjuer med tidigare och nuvarande projektledare och coacher 4. Intervjuer med samverkande aktörer från tidigare och nuvarande handläggargrupper 5. Omvärldsanalys av andra förbunds upplägg och utvärdering av jämförbara projekt 6. Aktuell forskning som kan knytas till projekten Chefer i styrgrupper och beredningsgrupp kommer att kommuniceras utvärderingen för diskussion om eventuella behov av förändringar samt säkerställande av metodik. Eventuellt förändringar kommer beslutas av styrelsen. Modell Den modell som använts genomgående i alla intervjuer och vid genomgång av omvärdsanalysen är SWOT-analysen. SWOT-analys är en akronom byggd på de engelska orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats". Det är ett frekvent förekommande planeringshjälpmedel, där man försöker finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn.

Fokus har varit att se till styrkor och svagheter samt möjligheter och hinder på den verksamhet som bedrivits utifrån organisatoriska, personella och strukturella perspektiv. Vid belysandet av styrkor och svagheter så är svaren mer baserade på den inre organisationen. När det gäller möjligheter och hinder så inkluderas även hur den externa omgivningen utanför projektet. I denna utvärdering är den externa sfären begränsad till Samspelets parter, inte samhället i stort. 7(38) Metodbeskriving Kvalitativa data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med handläggare, projektanställda och deltagare. Intervjuer har skett enskilt eller i grupp där utvärderaren valt dem som intervjuats. Alla intervjuer har skett under en två-månaders-period från mitten av april till mitten av juni -13. Intervjuerna antecknades vid intervjutillfället och renskrevs i samma vecka. Med swot-anaysen som grund har följande belysts: deltagares syn på projektet i helhet, medarbetarna, bemötande, aktiviteter, tidsperspektiv mm som möjliggjort stegförflyttning projektledare och coachers syn på arbetsmetodik för projektets mål parternas handläggares syn på Stegen som arena för samordning och insatser Utvärderingen kommer att belysas utifrån vad varje enskild grupp ansett vara viktigt. I diskussionsdelen kommer en helhetsbild utifrån SWOT visas där alla synpunkter vävts samman. Kvantitativa data har samlats in genom att uttag av registerdata huvudsakligen från SUS samt från delårs- och årsredovisning för år 2012 samt delårsredovisningen för 2013. Insamlingen har skett under augusti månad 2013. Analyser av material insamlat från andra förbund och från aktuell forskning har gjorts under mars och april -13. Etiska aspekter Alla som har kontaktas för en intervju har informerats om att det var frivilligt att ställa upp på intervjun. Några ur urvalet har, av olika anledningar, valt att tacka nej.

1. Tidigare gjorda utvärderingar Under de 5 åren med förbundet har flera utvärderingar gjorts av pågående och avslutade projekt. Dessa utvärderingar kommer att presenteras nedan i korta resuméer och kommer finnas med som en del i diskussionsdelen och under sammanfattningen. Futuro 2009/2010 Futuro utvärderades externt/internt efter ett års verksamhet, avseende resultat och arbetssätt, viket ledde till vissa förändringar i arbetsmetodik. Utvärderingen byggde på intervjuer med projektledare, deltagare och förbundschef samt på numeriska värden från SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet). Uppföljningen av utvärderingen innebar: översyn av projektets organisatoriska förutsättningar översyn av projektplan med korrigeringar av tidsparametrar och mål utveckling av projektets arbetsmetodik aktiv samordning mellan involverade parter informationsinsatser till förbundets parter om förbundet, dess syfte och finansierade projekt utformande av mallar för dokumentationer i överenskommelse med parterna Bilaga 2 8(38) VäxtKraft grön rehabilitering 2010/2011 VäxtKraft utvärderades externt/internt efter ett års verksamhet, avseende resultat och arbetssätt, viket ledde till vissa förändringar i arbetsmetodik. Utvärderingen byggde på intervjuer med projektledare, deltagare och förbundschef samt på numeriska värden från SUS. Uppföljningen av VäxtKarft innebar: Se över de organisatoriska förutsättningarna för projektet genom att tydliggöra roller, funktioner och kommunikationsvägar Se över projektplanen genom att korrigera tidsparameter såsom mål eller genom att korrigera angiven målgrupp Aktiv samordning mellan involverade parter Parternas delaktighet i projektet bör belysas och behovet av efterstöd utvecklas Tillse att remitterande instanser har bättre information om samordningsförbundet och projektet så att deltagare ges bästa förutsättningar för deltagande i olika aktiviteter Bilaga 3 Pay-Offutvärdering av Futuro Karlstad, Grums och Kristinehamn 2011 Futuro i Karlstad, Grums och Kristinehamn utvärderades under 2011 enligt Pay-Off avseende de pengar förbundet satsat på att finansiera verksamheter. Utvärderingens resultatet visar på en payoff för förbundets parter. Även denna utvärdering innebar visst fokus på upplägg av verksamhet och metod, vilket fortsatt resulterade i viss förändring i arbetsmetodiken.

Utredningen belyste även respektive socialtjänsts roll och olikhet utifrån vad som varit gjort, eller inte gjort, innan deltagande i Futuro. Slutsatsen från utredarna är de 3 kommunerna har mycket olika nivå på vad man gör med en försörjningsstödstagare. Någon betalar bara ut stöd medan någon annan har krav på personen genom att det finns viss egen verksamhet som vara ett stöd för personen mot egen försörjning. Slutsats Karlstad 2011 PayOff visade att Futuro, på alla orter, innebär verksamhet där samhället spar pengar på lång sikt. För Karlstads del innebar projektinvesteringen 2,3 mkr att man efter 1 år beräknas få en vinst på 893 tkr och att man på 5 år får en vinst på 4,5 mkr. Utvärderaren belyste följande slutsatser och frågor i summeringen 2011: 9(38) Skulle bättre samverkan mellan parterna inneburit ett bättre utnyttjande och hushållande med samhällets resurser? Idag samverkar parterna på papper och i möten men i den praktiska verksamheten finns diken som behöver fyllas igen för att få till en legitim samverkan som håller. Kan Samspelet utveckla ytterligare och implementera mera i de reguljära verksamheterna? Det är en bra bit kvar innan vi får en samverkan som håller i vardagen Rollen som ansvarig i ett förbund är mycket ensam och ofta får man, istället för att driva samverkan med parterna, försvara förbundet och den verksamhet som bedrivs för deltagarna. Hur tänker förbundet i fortsättningen? Kortsiktigt? Eller Långsiktigt? Ibland flyttas personen efter den försörjning som finns att tillgå istället för efter personens bästa Vissa personer är inte så rustade att de klarar att delta i projektet. Det beror ofta på att personen inte är medicinskt färdigbehandlad. Många har suttit hemma med näsan framför datorn under flera år vilket innebär att deras nivå inte handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering utan om att få basala behov att fungera och att det har mycket långt kvar till arbetsmarknaden. Bilaga 4 Slutsats Grums och Kristinehamn 2011 PayOff visade att Futuro, på alla orter, innebär verksamhet där samhället spar pengar på lång sikt. För Grums och Kristinehamns del innebar projektinvesteringen 1,6 mkr att man efter 1 år beräknas få en vinst på 596 tkr och att man på 5 år får en vinst på 3 mkr. Utvärderaren pekade, 2011, även för Grums/Kristinehamn på vissa punkter gemensamt med Futuro Karlstad samt på ytterligare punkter nedan: Möjligheter att få ut personer i prövning är mycket svårt, speciellt eftersom projektledaren är ensam i detta arbete ( i Karlstad finns jobbcoach) och Arbetsförmedlingen inte har uppdraget att leta platser för prövning.

2013-09-18 10(38) När deltagare avslutas i projektet behövs mycket efterstöd i fortsättningen. Idag finns ett tapp i efterstödet mellan avslut i projektet och övertagandet av individen hos ordinarie myndigheter. Detta trots att det finns en överlappning i efterstöd från projektet. Vid kontroll hos socialtjänsten ses att flera deltagare bara fått sitt försörjningsstöd utbetalt utan åtgärder då hon anses för dålig. Sen finns Futuro! Dit kan man iallafall remittera som en sista utväg. Bilaga 5 Intern utvärdering av de tidigare projekten JobbTorg, PåGång och Projekt F. Projekten utvärderades internt, enligt SWOT-modellen. Efter projekttidens slut. Detta för att kunna ta tillvara på de styrkor och möjligheter som setts i dessa projekt, liksom att påvisa svagheter och hinder i verksamheterna för att inte göra om samma misstag i övriga verksamheter. Slutsatsen i alla tre projekten var att: Det är svårt att få till rätt målgrupp då bedömningen från handläggare ofta baseras på korta träffar. I projekten har man möjlighet att träffa personer oftare, längre tid och i andra sammanhang vilket innebär stora möjligheter att den deltagaren och dess behov. Det är viktigt att tidigt i sin arbetslöshet komma igång med aktiviteter både enskilt och i grupp Självförtroendet och självkänslan påverkas, man har därefter lättare att se möjligheter och sätta mål. Gruppverksamheten baserades på att ge information, motivation, peka på det egna ansvaret samt att våga se möjligheter istället för hinder. Praktik på en riktig arbetsplats har gjort att kunskapen ökat om hur en arbetsplats/ arbete fungerar. Man har fått referenser som man kan använda vid jobbsök. Det är en stor vinst i att träffa deltagarna i ett sammanhang, att se den enskilde i relation till andra. Det har gett en annan bild av personen ifråga än om man endast träffar personen individuellt. Deltagarnas styrkor och framsteg har synliggjorts och uppmärksammats vilket leder till att deltagarna i större utsträckning ser sin, och litar på sin, förmåga att ta eget ansvar för sin situation och utveckling. Genom Samspelet har man kunnat samordna resurser inom och mellan parterna vilket har inneburit att deltagaren har fått en gemensamplanering där deltagaren har varit ägare till sin egen planering. Bilaga 6, 7 och 8 Projekt Horisont har utvärderats socioekonomiskt av Ingvar Nilsson (2012). Utvärderingen visar mycket påtagligt att varje satsad krona i ett långsiktigt perspektiv spar massor med pengar för samhället och är en mycket stor vinst för den som har förmånen att få delta. De framgångsfaktorer som man pekar på gällande arbetsmetodik är bland annat:

Bilaga 9 2013-09-18 Enkla vägar för att komma till Horisont deltagaren kan söka själv 11(38) Man får bara vara utan krav men möjligheter visas hela tiden genom olika aktiviteter både individuellt och gemensamt. Att få finnas på plats där det finns intresserade medarbetare. Flexibilitet och generositet med det lilla extra Aktiviteter enskilt och i grupp tidigt har inneburit stora vinster. Att ha hälsa som basen i verksamheten har visat sig framgångsrikt Brukarinflytande har funnits genom ett deltagarråd där man varit delaktiga ibland annat utformande av aktiviteter. Möjligheter att pröva på studier, utan krav, genom tillgång till datorer Projekt Samverkstan -treårig utvärdering gjord av Örebro Universitet (2010-2013) Samverkstan är ett arbetslivsinriktat projekt med utvecklingsanställning vilket innebär att deltagarna redan befinner sig på en arbetsplats och stödjs där genom metodiken Supported Employment. Därför kommer inte denna utvärdering belysas specifikt här. Dock finns några genomgående punkter som kan vara ett bidra till uppdraget i denna utvärdering där syftet bland annat är att belysa framgångsrika arbetssätt/metodiker: Bilaga 10 Stödet till deltagaren och handledaren på arbetsplatsen är oerhört viktigt. Korta kontaktvägar och att finnas tillhands är viktiga komponenter. Praktiken/utvecklingsanställningen är på riktigt och att personen blir en i gänget. Bra möjlighet för arbetsgivare att få pröva personer som de nog inte trott på innan Matchning mellan person och arbetsplats, viktigt, med förkunskap om deltagaren Strukturerad uppföljning, uttalade önskemål och uttalat mål behövs Gemensam mål- och problembeskrivning mellan projektets samverkande aktörer. Det finns mycket outtalade förväntningar eller att överenskommelser inte är kommunicerade och kända hos parterna För att nya arbetsformer ska kunna utvecklas krävs tillit och god förankring i den egna organisationen. Cheferna behöver vara engagerade i projektet för att kunna ta de beslut som krävs för att förändring ska kunna ske i projektet och hos den egna parten. Det som upplevts problematiskt har varit samverkan och samordning med parterna bland på grund av brist på information, kunskap, gemensam målbild och arbetsordning.

I tabellen nedan sammanfattas tidigare utvärderingar i en swotfigur. 12(38) Styrkor internt i projekten Svagheter intern i projekten - Träffa personen ofta, Finnas på plats - Aktiviteter enskilt och i grupp, frekvent - Pröva praktik tidigt - Enkla vägar för att komma med i projektet - Samordning av resurser - Nya möjligheter - Utveckla legitim samordning för deltagarens bästa - Parternas delaktighet i processen - Implementering i ordinarie verksamhet? - Kostnadseffektivt arbete (pay-off) Möjligheter extern påverkan parter - Rollen i projektet ofta ensam - Behov av mer samordning mellan parterna i ett aktivt arbete - Samverkan på papper och inte i verkligheten - Behov av mer information inom parterna - Kortsiktigt tänk istället för långsiktigt personer flyttas efter den försörjning som finns att tillgå istället för efter vad som är bäst för personen Hinder extern påverkan parter 2. Deltagares syn på projektet i helhet, medarbetarna, bemötande, aktiviteter, tidsperspektiv, stegförflyttning mm Intervjuer har skett med sju deltagare från Stegen Karlstad. Urvalet av deltagare har skett utifrån att dessa personer deltagit i Stegen när olika metodiker har använts eftersom deltagarna funnits i verksamheten mellan våren 2012 och våren 2013. Valet har inte varit slumpartat utan valts av utredare och projektmedarbetare. Intervjuerna har skett utifrån ett framtaget underlag med frågor vilka deltagaren fått innan intervjun, endera på plats för att läsa igenom eller i förväg via mail. Valet har gjorts utifrån projektmedarbetarens kännedom om vad som varit bäst för personen i fråga. Bilaga 11 och 12 Projektet som helhet och tidsperspektivet 1 år Deltagarna upplever att Stegen innebär stora möjligheter att kunna närma sig arbetsmarknaden för att få en egen försörjning. Det här är verkligen chansen. Tidsperspektivet 1 år innebär en stor stress för deltagarna. De upplever också att parterna har en stor del i att de inte hinner så mycket som de borde på ett år, då det ofta är en lång väntan på att få till behövda möten. En deltagare uttrycker så här: Det skulle ha stor betydelse om man slapp årsgränsen. Man behöver vara här längre för att allt ska hinnas med, min egen utveckling, men också all väntan på alla som ska kunna vara med på

13(38) ett möte. Mitt tips är: prata inte om ett år, prata inte om att få förlängning i 3 månader, prata inte tid överhuvudtaget. Det är sååå stressande! Sen borde handläggarna prioritera mötena. Projektmedarbetare i Stegen Här belyses faktorer som bemötande, tillit, förståelse, engagemang etc Alla intervjuade känner att de har blivit bemötta på ett mycket bra sätt. Deltagarna känner att de som arbetar i Stegen har förståelse för vilka de möter och den problematik de bär på. Det skapar tillit. När det gäller engagemang får projektmedarbetarna också lovord från deltagarna. En deltagare uttryckte så här: Jag kände verkligen att samordnaren älskade sitt jobb. Hon gjorde alltid det där lilla extra. Ja.. om du förstår som skillnaden att bo i en lägenhet mot att leva i lägenheten. Det fanns en själ som var mig behjälplig. En annan av de intervjuade uttrycker så här: Personalen här bemöter oss deltagare som jämbördiga personer. På Samspelet är det inte vi och dom, utan vi tillsammans. Det skapar tillit och förtroende. Empati och medkänsla finns på Samspelet! Man får en känsla av kärlek och känslan om att någon bryr sig om en. Det är viktigt att personalen finns för deltagare och inte tvärtom! Frekvens av besök hos projektmedarbetare Alla intervjuade tycker det är bra med frekventa möten med projektmedarbetarna. De belyser att det är viktigt med täta kontakter, speciellt i början för att lära känna och våga lita på. Ett samtal varje vecka önskas. Men några påtalar också att det är viktigt att möten inte sker enligt ett schema utan utifrån varje persons behov. Några påtalar också hur viktigt det varit för dem att det känts som om medarbetaren haft all tid i världen just för deras skull. Här följer några citat: Det har varit viktigt för mig i mötet att jag känt att det inte funnits nån stress och inte nåt krav. Jag har fått prata om det som varit viktigt för mig för att jag ska kunna gå vidare. Innan bytet av personal hade jag frekventa möten 1 gång per vecka. Efter bytet fick jag bara träffa samordnaren 1 gång per månad vilket innebar att jag inte alls fick det stöd och den hjälp jag behöver. Det är viktigt att man träffas ofta och det skapar rutiner. Det också viktigt att det är rutiner i mötet, vana att börja och sluta mötet på samma sätt tex genom att tända ljus och blåsa ut ljus på samma sätt. Man får rutiner i mötet. Det öppnar upp! Byte av personal har inte varit bra. Man får börja om och börja om och det blir svårare för varje gång. Man undrar om det här är nån mening.

14(38) Avstämningsmöte med flera parter De intervjuade har inte haft några negativa erfarenheter eller åsikter om flerpartsmöten, varken gällande upplägg, frekvens eller genomförande. Istället har man upplevt det som positivt att alla funnits med och att man har planerat tillsammans. Det var inte alls jobbigt när alla var med, snarare tvärtom. Avstämningsmöten med alla involverade parter var bra. Soc (ekonomihandläggaren) dök inte upp vid flera tillfällen. Det tycker jag var skit. Speciellt när hon sen ringde och frågade om mötet och ville ha reda på vad som var bra och inte var bra och frågade hur jag ville ha det. Det var inte professionellt från soc. Avstämningsmötena har varit bra utom en gång när Af bytt person och jag inte fått redan på det innan mötet. Det känns som de inte har respekt för mig som person. Aktiviteter eller inte aktiviteter, på plats i Orangeriet eller på annat ställe När det gäller arbetsmetodiken gällande aktiviteter så finns det i projektplanen skrivet att deltagaren ska ha tillgång till aktiviteter enskilt eller i grupp och att det ska finas möjligheter att erbjuda deltagaren det vid minst tre tillfällen per veckan. Under våren 2012 fanns flera aktiviteter på plats i Orangeriet samt på externa platser. Under hösten samt våren 2013 har antalet aktiviteter på plats minskats, någon av aktiviteterna har förlagts externt i syfte att träna deltagaren att befinna sig utanför Orangeriet. De intervjuade påpekar att de helst vill att aktiviteterna ska vara på plats i Orangeriet. Det framkommer önskemål om att det finns olika aktiviteter och ett varierat utbud så man kan välja. Jag deltog i det som fanns för jag ville ha mycket att göra. Jag blir bara sämre av att gå hemma. Det är viktigt att aktiviteterna inte kräver så mycket, speciellt i förberedelser, från min sida. Måleriet var bra för det vara bara att gå till Samspelet. Att gå till träning är ju jättejobbigt då det kräver planering av mig. Trädgårdsaktiviteter var också bra även om det var på annat ställe för det var bara att gå dit och delta. Eftermiddagsaktiviteter är bra, då har jag hunnit vakna ordentligt. Bra när saker är hjärnbefriade. Det är bättre att aktiviteterna finns på plats i Samspelet så man slipper springa runt. Rutinen att starta allt på Samspelet skapar trygghet. Bra med aktiviteter på olika ställen. Tycker att de som deltar i aktiviteterna ska få någon form av belöning. Många är för slöa. Borde finnas små krav typ gör du inte så här så blir det så eller så. Folk växer genom handling, inte genom prat! En deltagare belyser sin syn på aktiviteterna utifrån deltagarnas egen medverkan: Vore bra om aktiviteterna kunde vara åldersanpassade typ ungdomsgrupp så man kan träffa flera i samma ålder och i samma situation.

15(38) Vi kan gärna vara med och planera aktiviteter gång från gång och få välja vad vi vill göra typ bakning, olika pyssel. Personalen kan gärna fråga oss om vi vill varar med och ansvara. Första: alla skriver upp vad man gillar och vad an vill göra. Sen hitta gemensamma nämnare och sen vika som vill bidra till vad. Styrkor internt i projekten Svagheter intern i projekten - Mycket bra projekt - Träffa samordnare/coach ofta - Att de finns på plats Bra bemötande, har tid för mig, har förståelse för min situation och engagemang, individuella planer - Rutiner i mötet - Aktiviteter enskilt och i grupp, frekvent och ska starta tidigt, ska finnas på både för- och eftermiddagstid - Aktiviteter i grupp både på Orangeriet och på annan plats - Avstämningsmöten- alla med - Parterna kan göra mer för deltagaren i projektet Möjligheter extern påverkan parter - Tidsgräns ett år - Byte av personal - Dålig info innan förändringar av personal, speciellt hos parterna - Dålig möjlighet till brukarpåverkan - Behov av mer samordning mellan parterna, prioritera avstämningsmöte och komma på de som är planerade - När inte tid ges för parterna handläggare att prioritera inplanerade möten Hinder extern påverkan parter 3. Projektledare och coachers syn på arbetsmetodik för projektets mål Coacher De intervjuade coacherna har arbetat i Samspelet från 1 år och upp till 2 år. Personal och kompetens Vid intervjuer med Samspelets coacher ser man stora möjligheter att kunna nå Stegens mål utifrån personalens stora kompetens inom området arbetslivsinriktad rehabilitering då man har möjlighet att arbeta i team med parternas professioner samlade. Man får genom varandra ett stort kontaktnät där man kan jobba tillsammans och kan bolla och be om hjälp. - Det märks att det är handplockad personal som fått söka sig hit och som vill jobba med målgrupperna. En annan aspekt som belyses är hur man känner att man har möjlighet att bedriva ett utvecklingsarbete inom olika delar inom projektet. Man vet att det ingår i uppgiften och att det är en del i arbetet men anser att man inte hinner.

- Man drunknar i vardagsarbetet istället för att också få möjlighet att driva utvecklingsarbete 16(38) Inlåsningseffekter och övervältring Däremot ser man en fara i ovanstående då dessa fördelar kan leda till inlåsningseffekter om personen vältras över till Stegen och parterna inte tar sitt ansvar och samarbetar kring personen. En annan svårighet med övervältring är att man upplever att remittenterna gör inte vad som behövs innan personen kommer till Samspelet. Flera deltagare är inte informerad om vad verksamheten innebär och inte alls motiverade. - Samspelet i en kedja i ett gemensam arbetet mellan parterna, där alla involverade måste ta sitt ansvar både innan, under och efter Samspelstiden. - Man måste jobba tillsammans och få till en helhetslösning för att det ska bli bra för deltagaren. - Samspelet och dess verksamhet innebär stora möjligheter att få till en samordning kring individen där alla känna hjälpas åt att stödja. Miljö Miljön har också stor betydelse för att deltagaren välmående. Orangeriet erbjuder en vilsam och trevlig miljö. Den trevliga miljön leder också ibland till inlåsningseffekter då det är så trevligt att man som deltagare inte vill lyfta sina vingar och gå vidare. - Det har blivit för bra, för trevligt och för tryggt i Stegen. Ett-årig verksamhet Man upplever ett stort bekymmer att verksamheten är ett-årig. Det stressar både deltagare och dem som arbetar i Stegen. Det är svårt att boka in mötet utan att det blir väntetid på någon av parterna. Avbokas ett möte så kan nästa kanske först ske efter 1-2 månader. När det gäller möjlighet till träning och praktik så är det svårt att få till en matchning när det är ett år som gäller. - Man får ligga och vänta på rätt tillfälle! Då är det inte säkert att allt hinns på ett år för att vi ska kunna nå målet. - Samspelet klingar bra hos arbetsgivarna vilket innebär att det ofta går lätt att få kontakt. Deltagarens försörjningsmöjlighet Coacherna tar upp frågan om deltagarens försörjningsmöjlighet under deltagandet, då försörjningen ofta styr vad som är möjligt att göra och inte göra. - Af har svårt att remittera deltagare eftersom de inte kan bevilja ersättning mer än i 6 månader

17(38) Avslut En annan del som man tar upp som hinder i samordningen är att det ofta är svårt för parterna att stödja personen utifrån dennes behov efter avslut i Stegen. - Parterna har inte möjlighet att ta över på adekvat sätt, det behövs en bättre prioritering för de personer som fått vara med i Samspelet. - Under hela tiden jag jobba på Samspelet har ingen ringt och efterfrågat någon komplettering, bett om råd eller bollat frågor kring en person som vi sett flera gånger per vecka under en ett-årstid. Hur tar parterna vara på det som görs på Samspelet? Projektledare/Samordnare 5 projektledare/samordnare har intervjuats utifrån deras erfarenheter. De intervjuade har arbetat i Samspelets regi under drygt 1 till maximalt 5 år. Möjligheter inom Samordningsförbund Samspelet ses som en enorm möjlighet att genom finansiering kunna få jobba med andra alternativa arbetssätt och att det finns möjlighet till metodutveckling. I förbundet ses möjligheter att arbeta både med förebyggande och rehabiliterande insatser där alla insatser hade ett tydligt koppling till rehabilitering. - En styrka med Samspelets uppdrag är att stå för både förebyggande och rehabiliterande insatser. Detta visar att meningen med samordningsförbundet är att se till individens behov och att Samspelets verksamhet skall bidra till en hållbar rehabilitering. - Samspelet ger möjlighet att pröva olika metoder och arbetssätt för att hitta rätt - Här får vi möjlighet att genom mer tid bemöta varje person individuellt efter dennes förutsättningar. Vi har tid för möten och planering med deltagaren. - En del samarbetspartners är så fyrkantiga och håller på sitt istället för att se möjligheter - Önskar att Samspelets alla verksamheter var på samma ställe i Karlstad. Lätta att bli utanför. Det behövs en större tydlighet om samarbetsytor och skillnader. - Det finns många möjligheter med Samspelet. Det är en dörröppnare till samverkan och samordning för deltagaren - Fler och fler upptäcker Samspelet och vill samarbeta. Här beskriver man vikten av chefernas engagemang för samverkan där det finns möjlighet att bygga lokala koncept utifrån behoven på orten. Det är viktigt att tillsammans identifiera behovsgruppen och få möjlighet att få utveckla verksamhet och att kunna få ny verksamhet finansierad

18(38) Parternas/personalens kompetens, Arenan Samspelet Man beskriver att Arenan Samspelet är en möjlighet för att få till samordning mellan parterna. Där det är mycket enklare när man kan ta tillvara parternas kompetens inom det man arbetar med och att man inte behöver kunna allt själv. Personalens olika kompetens och olika styrkor och i och med det olika uppdrag är en viktig förutsättning. Genom samordning mellan parterna upplever man också stora möjligheter att inte behöva göra om och göra om samma saker alternativt att parterna jobba enskilt parallellt. - Jag upplevde att det många gånger inte fanns en gemensam samsyn. Målgruppen var identifierad men målen i förhållande till målgruppen och tidsperspektiv var inte i samklang. Vi arbetade för 4 myndigheter och jag upplevde att alla inte var med på banan. Det var inte förankrat överallt vad samordningsförbundets roll var och inte heller den egna myndighetens ansvar i förhållande till samordningsförbundet. - En del parter har för höga förväntning: Samspelet ska kunna fixa allt Det finns funderingar på om det skulle vara bättre att följa en person hela vägen eftersom en deltagare ofta upplever att det är svårt att påbörja samarbete med ny person. Arbete i projektet med Individuella planer Här belyses också vikten av att de som arbetar i Samspelet har rätt kompetens och en vilja att arbeta med arbetslivsinriktad rehabilitering. Fortsatt poängteras vikten av att ha förståelse för målgruppen, förmåga att lyssna och att ha tålamod samt att ha kunskap om hur en arbetssituation kan anpassas för personer med funktionsnedsättningar. - Individen i fokus och med helhetslösningar tillsammans! - Prestigelöshet! I arbetet gäller att deltagaren blir delaktiga i sin egen process mot sitt mål. Det är viktigt för personen och innebär att den egna motivationen ökar. Det ger förutsättningar att lyckas! Arbetet för att nå målet måste ske genom flexibla metoder och lösningar utifrån personens behov. Man behöver en positiv människosyn, och att tro på att människor kan om de får rätt förutsättningar. - Samspelet ger möjlighet att arbeta utifrån varje individs förutsättningar både individuellt och i grupp. En samordnare påpekar ett det är viktigt att ha bra kunskap om målgruppen, annars kan man missa sånt som man inte förstår. En styrka som framkommer att hos Samspelet finns möjlighet att följa med deltagaren till olika ställen. Fånga små korn i sammanhanget och översätta så att en helhetssyn möjliggörs. - I Samspelet har vi möjlighet att göra mer än vad som ingår i ordinarie uppdrag inom myndigheterna.

19(38) Samspelet innebär för många ett bra upparbetat kontaktnät inom de olika parterna med tillgång till resurser. - Styrkan är att i verksamheten finns alla parter representerade. Det är ett utvecklingsområde! Min uppfattning är att man inte alltid sett Samspelet som en del i sin egen verksamhet inte heller att frågor som försörjning för deltagarna var klargjorda, något som är en förutsättning för hållbar rehabilitering. - Det är viktigt att de som jobbar i Samspelet är intresserade av att samverkan för individens bästa. Man måste ha ett öppet sinne med ett helikopterseende. Flexibilitet behövs! Här beskrivs också de problem som deltagare upplever när det byter personal i Samspelet eller hos parterna. Många deltagare har bytt handläggare flera gånger på ett år. Det skapa oror och för inte processen framåt. - Personalbyten innebär tapp i verksamhetsutveckling och för deltagarens individuella utveckling Flera upplever stora svårigheter att samordnar samordna mot vården, både psyk och allmänmedicin. Man upplever avsaknad av kontaktvägar in. - Det behövs bra vägar in i vården, så man kan få svar. Ofta helt kört att få tag i doktorer. Aktiviteter enskilt eller i grupp När det gäller aktiviteter enskilt eller i grupp så poängterar flera vikten av friskvård som en röd tråd i rehabiliteringen. Man påpekar vikten av att ha tillgång till olika aktiviteter, att det finns lätttillgängligt och att det är anpassat för vår målgrupp. Under åren har man sett att även personer med social fobi, aspergers syndrom gärna kan delta i gruppverksamhet om introduktionen sker individuellt. Mycket kommer fram i gruppverksamhet och många av deltagarna har inget eller litet socialt nätverk vilket gör att de kan utveckla detta. Man tillhör ett sammanhang! - Närheten till deltagarna, att vi träffades ofta i olika samanhang, att vi alltid fanns till hands gav närhet under lång tid ger möjlighet att lära känna deltagarna på ett framgångsrikt sätt. - Gruppaktiviteterna innebär att lära känna och se deltagaren i olika situationer, det sociala samspelet samt en möjlighet för dem att hitta nya vänner i gruppen - Miljön i Orangeriet med aktiviteter i huset är toppen - Viktigt att parterna finns på plats i Orangeriet tillsammans med Meta Vore bra om Vuxenhab också kunde delta i Huset - Man poängterar vikten av att kunna få till andra lösningar till exempel att kunna köpa lösningar när det behövdes. Det gäller friskvård, yoga, samtal, utredningar mm.

20(38) - Här finns olika redskap för att faktiskt kunna ta reda på orsaken till att inget fungerat i livet för många. - Individuell planering tillsammans med gruppaktiviteter i små grupper är styrkan Stegförflyttning Stegförflyttning var tredje månad upplevs av samordnarna vara ett relevant mål speciellt om man får ta hänsyn till att det i början tar lite tid att lära känna och få en tillit. Flera anser att vi behöver diskutera vad en stegförflyttning är samt att en stegförflyttning är något som ska bedömas av ett partssammansatt team och inte av en enskild medarbetare. Här lyfts också frågan om rätt person till rätt verksamhet. Ofta är det svårt att få rätt person till rätt verksamhet. Man frågar om det behövs bedömningskriterier. - Olika lagstiftningar och erfarenheter samt kulturer gör att vi bedömer så olika vilka deltagare som är lämpliga. Ofta får vi dem som inte längre kan eller orkar göra något mer med och som saknar den egna motivationen. Här kommer även funderingar fram liknande coachernas om vad som är gjort innan personen kommer till Samspelet. Har remittenten klart för sig var personen i fråga befinner sig? Är personen motiverad eller är Stegen en åtgärd för att hitta på nåt alternativt att slippa Svarte-Petter? - Vilka förmågor har personen egentligen? Har någon kollat innan remittering? Finns det ett aktuellt läge? Vad har gjorts hos den egna parten och/eller i ordinarie samverkan? När det gäller metodiken så framhåller man möjligheten att kunna ha täta träffar och kontakter med deltagaren. I samspelet har man tid för detta. - Det tar tid att lära känna varandra här har vi har tid, kan ge dem tid, så att vi får möjlighet att komma åt problemet genom att tillit skapas. När det gäller stegförflyttningen ser man en stor vints i avstämningsmöten där alla involverade parter finns med. Målet fanns klar beskrivet även om det kunde ändras under vägen. Syftet med planerad kommande insats blev delmålet för att komma vidare. Flera framhåller vikten av att de myndigheter som finns kring deltagaren finns aktivt under tiden i Stegen och speciellt på uppföljningsmötet då det där kan klargöras kring vad som kommit upp under deltagandet. Här kan den egna myndigheten koppla på insatser inom den egna verksamheten Många behöver samordnade insatser för att de ska klara att utveckla sin arbetsförmåga och för att kunna möta de krav som ställs. Då är det viktigt för individen att veta vilken hjälp man kan få med det som inte fungerar.

21(38) - Vi arbetade i team och hade kontinuerliga uppföljningar där remittent och alla parter som var aktuella runt varje person deltog (något som vi utvecklade under tiden jag arbetade där men som kunde utvecklas ytterligare). - Vi arbetade med stegförflyttningar för att det skulle bli tydligt vilken skillnad som gjordes. Då flertalet av deltagarna upplever ett kaos, många gånger fungerar ingenting, stöd behövs då med att strukturera, organisera och ordna information för att kunna planera framåt. Att då ha ett strukturerat arbetssätt är enligt min bedömning då viktigt, individen behöver förstå vad man behöver göra och varför. Att deltagaren känner sig delaktig i sin egen process. I det tror jag att det är framgångsrikt att arbeta med mål och delmål där individen påverkar sin planering och där man tydligt kartlägger vad som fungerar och vad som inte fungerar för att kunna koppla på de insatser som behövs. Ett-årig verksamhet En enhällig synpunkt som framkommer är att man anser det är begränsande att verksamheten är satt till 1 år. Det begränsar tänkandet och begränsar möjligheten att nå målet då det för flertalet deltagare är för kort tid för att hinna rustas. Man anser att det ska få ta det tid som behövs och att det är viktigt att involverade parter tillsammans har kolla på och bedömer om en stegförflyttning. Som skäl till detta anges ofta problemet att få till gemensamma möten, att parterna ska samordna, att parterna gör vad de ska mellan möten. - Om involverade parter kunde prioritera Samspelsmöten så vore det betydligt lättare att klara ett-årsgränsen. Här kan man få vänta i månader på ett avgörande möte och då får man försöka håller personen under armarna under tiden. - Planering stannar av pga de är svårt att samordna tider med andra parter, för mycket väntan på att få till möte mm - Projektet innebär oro för framtiden för deltagaren när projekttiden närmar sig sitt slut. Flera påpekar här vikten av att ha en tryggad ekonomisk situation för att kunna delta i en arbetslivsinriktad rehabilitering. För flera deltagare uppstod diskussioner om försörjning under tiden i projektet, vilket innebar att deltagaren ofta dippade och mådde dåligt. - En tryggad försörjning är en grund för hållbar rehabilitering, detta ska vara klart när processen påbörjas Avslut När en person har deltagit i Stegen görs alltid ett avslutsmöte där involverade parter deltar tillsammans med personen i frågan. Vid det mötet delges en avslutsdokumentation där det bland annat finns rekommendationer från tiden i Stegen om vad som behöver göras i efterarbetet. Idag finns ett visst efterstöd från Stegen men det är ett stöd i överlappningen inte ett stöd där Stegen ska göra jobbet. - Efterstöd är viktigt men behöver utvecklas i dialog med parterna.

22(38) - Jag upplever att parterna inte tar våra rekommendationer på allvar utan personen som varit här bara rullar in i ordinarie verksamhet och handhas på samma sätt som alla andra. - Svagheten var att det blev en överlämning av ärendet, det var inte tydligt för remittenten att Samspelet var del i den egna verksamheten - Om vi inte får en samsyn kring att alla människor inte har en hel arbetsförmåga, och om vi inte klargör vad begreppet arbetsförmåga innebär, så tror inte jag att vi kommer lyckas. Vi måste se att det är att lyckas om någon klarar 25 %, 50% eller 75% arbete ( i anpassade anställningar)) det är mervärde för alla, men för att den enskilde skall lyckas i det jobbet ( 25, 50, 75%) så måste vi vara överens om att försörjning på övrig del behöver vara klarlagd. Ensamrollen Flera påtalar att rollen ofta innebär att man är väldigt ensam. Man är själv med sina deltagare och det är krävande att jobba med så med utsatta människor. Parterna behövs i samordningen! Ibland känner projektsamordnaren att man sitter med allt i knät själv. Behovet av ett team med olika kompetenser blir tydligt. - Jag har inget befintligt team att dryfta olika frågor med för kunna bedöma från olika lagstiftningar. Jag skulle behöva någon att bolla med förutom Meta. - Risker finns att man blir så ensam i sin roll att man går med deltagaren i eländespratet och sanktionerar istället för att fokusera på möjligheter. Chefers engagemang Flera belyser vikten av att projektägare och involverade chefer är engagerade i den verksamhet de är en del i. För medarbetaren är det av störta vikt att den som arbetar i projektet kan känna stöd i arbetet hos sin chef och att chefen engagerar sig i de frågor och problem som uppkommer i projekt- och samordningsarbetet med den egna och övriga parter. Samverkan kräver att det är tillåtet att använda tid för uppdraget hos parterna. - Det behövs bra vägar in i vården, så man kan få svar. Ofta helt kört att få tag i doktorer vi än jobbar och sliter med samordning så funkar det inte om cheferna inte är engagerade och främjar möjligheter för medarbetarna i organisationen att samverka. - Samverkan är VIKTIGT! Sluta krångla till allt. Låt det fungera smidigt även utanför Samordningsförbundet. Samverkan i vardagen! Att samverkan tar tid och kostar pengar! Det måste prioriteras av varje part då kommunen och alla vinner på det i långa loppet. Dokumentation och uppföljning Vi har haft många olika turer kring dokumentation, hur det ska går till, hur parterna ska kunna ha insyn eller inte insyn. Många gånger så är dokumentation i olika system tidskrävande och det innebär ofta dubbelarbete. Några samordnare har lyft denna problematik.

23(38) - Vi i Samspelet ska inte uppfinna och avsätta för mycket egen dokumentation som samordnare, bättre att ägna sig åt deltagarna. Parterna ska dokumentera vid uppföljningar. Bra när vi skippat DIS och bara använder SUS. Ofta har ett gediget arbete gjorts och personen har gjort stora förändringar i sin situation och med steg närmat sig arbetsmarknaden även om man inte nått ända fram. Personens stegförflyttning är inget som ses i SUS men kan beskrivas mycket tydligt i ord. Nu ska vi pröva att använda ett utvärderingsinstrument som mer kan belysa ökat välbefinnande. Det som rapporteras i SUS visar inte på dessa förflyttningar mot målet. - Svårt att redovisa med statistik vad man gjort, bara numerärt, svårt att mäta kanske ORS kan bli en möjlighet - Styrkor internt i projekten Svagheter intern i projekten - Hög kompetens hos personalen - Trivsam miljö - Finnas på plats tid att möta personen - Aktiviteter enskilt och i grupp, frekvent - Aktiviteter lättillgängligt, bygga på hälsa. Grupper viktigt! - Pröva praktik tidigt - Kunna göra mer än i ordinarie samverkan - Samordning av resurser, bygga nätverk - Stora möjligheter att pröva nytt och att samordna parterna för deltagaren - Att jobba tillsammans för en enhetlig lösning - Samspelet en dörröppnare för samverkan och samordning - Fler och fler upptäcker Samspelet och dess möjligheter - Chefers engagemang - Parternas delaktighet i processen - Ett öppet sinne med helikopterseende - Mer kan göras av parterna innan Stegen - Samdefiniera vad Stegförflyttning innebär - Lokal styrgrupp Möjligheter extern påverkan parter - Tidsperspektivet 1 år begränsar - Rollen i projektet är ofta ensam, bättre om man kan jobba i partssammansatta team - Svårt att hinna med utvecklingsarbete - Inlåsningseffekter - Alla parter tar inte sitt ansvar - Alla projekt ska vara i Orangeriet tillsammans med Meta - Samarbete mellan Stegarna och projekten - Alla tar inte det ansvar som samverkan kräver - Ingen gemensam samsyn - Alla är inte med på banan behövs bättre förankringsarbete hos parterna - För lite information inom parterna - Ekonomiska system styr deltagandet - Små möjligheter till bra efterstöd - Fyrkantiga samarbetspartners - Chefers engagemang - Om inte stöd finns från den egna organisationen i praktisk handling - Tillgång till läkarresurser spec inom psykiatrin - Stegen sista chansen? Hinder extern påverkan parter