DECEMBER 2016 BORÅS STAD DAGVATTENUTREDNING SJÖBO ÄNGAR

DECEMBER 2016 BORÅS STAD DAGVATTENUTREDNING SJÖBO ÄNGAR

ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se DECEMBER 2016 BORÅS STAD DAGVATTENUTREDNING SJÖBO ÄNGAR PROJEKTNR. DOKUMENTNR. A090889 VERSION UTGIVNINGSDATUM BESKRIVNING UTARBETAD GRANSKAD GODKÄND 1.0 2016-12-16 Dagvattenutredning Jessica Lovell Helena Frohm, Amanda Olsson Mikael Bengtsson

DAGVATTENUTREDNING 5 INNEHÅLL Sammanfattning 7 1 Orientering 8 1.1 Omfattning 8 2 Befintliga förhållanden 10 2.1 Befintlig avrinning 11 3 Föreslagen dagvattenhantering 14 3.1 Riktlinjer och krav för omhändertagande av dagvatten 14 3.2 Beräkning av framtida flöden och volymer 15 3.3 Föroreningar 16 3.4 Föreslagen dagvattenhantering 17 3.5 Vidare undersökningar 23

DAGVATTENUTREDNING 7 Sammanfattning Borås Stad arbetar med en detaljplan för exploateringsprojekt Sjöbo Ängar, strax utanför Sjöbo. Detaljplanen sträcker sig över en yta på ca 12,5 ha och omfattar ny byggnation i form av ca 12 stycken punkthus, 22 småhus, 4 lamellhus, tre loftgångshus samt nya vägar och parkeringsplatser. Utredningsområdet består idag till stor del av skog- och ängsmark och befinner sig inom avrinningsområdet för Öresjö som är vattentäkt för Sjöbo vattenverk. Området är starkt kuperat och kan delas in i tre delavrinningsområden; norra området, mittenområdet och södra området. I södra området löper en svacka där vatten från utredningsområdet samt naturmark uppströms avrinner via en bäck till en våtmark/groddamm samt två stycken dagvattendammar strax sydväst om planområdet. Vatten från mittenområdet avrinner via en bäck och ett fuktstråk under väg 42 genom en trumma. Från norra området sker avrinning till en större bäck precis norr om planområdet samt i dike längs med Tosserydsvägen, allt vatten leds under väg 42 genom en trumma. I och med exploatering ökar andelen hårdgjorda ytor och avrinningsförloppet sker snabbare. För att undvika översvämning och minska planområdets påverkan på nedströms recipienter föreslås fördröjning av dagvattenavrinning till att motsvara samma nivåer som befintlig naturmarksavrinning. Generellt bör parkeringsytor byggas av genomsläppligt material med armering av plast eller betong. Längs med parkeringarna föreslås svackdiken med stenfyllning under. Längs med vägarna föreslås infiltrationsstråk i form av svackdiken med makadam och eventuellt sand. Alla fastigheter föreslås tilldelas en förbindelsepunkt för dagvatten till en mindre dagvattenledning i gatan. Ledningen ska främst användas till dränering av husgrunder. Dagvatten från tillkommande takytor i norr föreslås avledas via utkastare och öppna ränndalsplattor mot naturmark, vilket medför både fördröjning och viss rening. I mittenområdet föreslås ett underjordiskt magasin alternativt dagvattendamm eller en kombination av båda. I södra området föreslås en ny damm strax norr om befintlig våtmark/groddamm. Föreslagna åtgärder bedöms utöver fördröjning även rening som anses tillräcklig med avseende på markanvändningen.

8 DAGVATTENUTREDNING 1 Orientering 1.1 Omfattning Borås Stad arbetar med en detaljplan för exploateringsprojekt Sjöbo Ängar, strax utanför Sjöbo, för fastigheterna 2:210, 2:24, 2:40 m.fl. i Borås stad. Läge för planområdet visas i Figur 1. Figur 1. Lokalisering av planområdet

DAGVATTENUTREDNING 9 Planområdet sträcker sig över en yta på ca 12,5 ha och angränsar i väster till väg 42 och sträcker sig från Långestensrondellen i söder och upp förbi Tosserydsvägen i norr. Detaljplanen omfattar: Sju punkthus med lägenheter samt ca 11 småhus i norra delen av området, Fem punkthus, 11 småhus samt ett lamellhus i mitten av området Tre lamellhus, tre loftgångshus, samt ca 25 småhus i södra delen (se bilaga 1 för arkitektskiss) Till varje enbostadshus byggs det en separat parkeringsplats och även vid flerbostadshusen planeras det för ett antal parkeringsplatser. Även en förskola planeras samt en ny avfartsväg till Tosseryd. På området finns en villatomt med befintligt hus. Syftet med dagvattenutredningen är att klargöra befintliga förhållanden inom området, samt ge förslag på framtida dagvattenhantering utifrån ställda krav.

10 DAGVATTENUTREDNING 2 Befintliga förhållanden Planområdet är starkt kuperat med variationer i marknivå från lägst ca +137 i söder till högst ca +165 i norr. Området består idag till största del av skogs- och ängsmark, med några enstaka hus och småvägar. Jordarten består i huvudsak av sandig morän 1. I sydost tangerar planområdet ett biotopskyddsområde (tillika nyckelbiotop) med granskog i en brant. I norr ansluter området till ytterligare en nyckelbiotop med granskog längs en större bäck, som slingrar sig från Tosserydssjön sydväst om området mot Öresjö. Planområdet befinner sig inom avrinningsområdet för Öresjö som är vattentäkt för Sjöbo vattenverk och förser ca 80 000 personer med dricksvatten. Hela planområdet ligger inom vattentäktens tertiära skyddszon, medan den norra delen ligger inom både sekundär och primär skyddszon, se Figur 2 Figur 2. Öresjö vattenskyddsområde 1 SGU kartvisaren, besökt 2016-12-09. https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html

DAGVATTENUTREDNING 11 2.1 Befintlig avrinning Området kan delas in i tre delavrinningsområden, benämnda södra området, mittenområdet och norra området, se bilaga 2. En kulle och en höjdrygg utgör en vattendelare och avgränsar den södra delen av området, se Figur 7 och 8. Mittendelen av området avgränsas av vattendelaren samt Tosserydsvägen. Den norra delen avgränsas av Tosserydsvägen och Tosserydsbäcken. I den södra delen löper en svacka där vatten från utredningsområdet samt från naturmark uppströms området avrinner via en liten bäck till en våtmark/groddamm samt två stycken dagvattendammar strax sydväst om planområdet, se Figur 3, 4, 5 och 6. Bäcken mynnade tidigare ut i en våtmark belägen intill väg 42 men som en del av projektet "Förbifart Sjöbo" anlades en rondell på denna plats. Våtmarken ersattes därför med dammarna och våtmarken. Utöver flödesutjämning är syftet med våtmarken att utgöra biotop för grod- och amfibiedjur. Norr om kullen löper en mindre bäck som avvattnar mittendelarna av planområdet men även naturmark uppströms. Bäcken rinner under väg 42 genom en trumma, se Figur 9. Vid fältbesöket uppskattades diametern till 50 cm, se Figur 10. Även ett fuktstråk löper även strax norr om bäcken. Dagvatten från norra delen av området avrinner idag på naturmark mot Tosserydsbäcken, Figur 10, samt dike längs med Tosserydsvägen. Allt vatten leds under vägen genom en trumma. Vid fältbesöket uppskattades diametern till ca 160 cm. Efter vattnet passerat genom vägtrummorna rinner vattnet vidare till en våtmark väster om väg 42 och därefter vidare mot Öresjö.

12 DAGVATTENUTREDNING Figur 3. Bäck genom södra delen av planområdet Figur 4. Våtmark/groddamm i anslutning till planområdet i sydväst Figur 5. Dagvattendamm i anslutning till väg 42 Figur 6. Dagvattendamm med en djup och en grund del i anslutning till planområdet i sydväst Figur 7. Kullen Figur 8. Höjdrygg med fall mot grusväg Figur 9. Trumma under vägen Figur 10. Tosserydsbäcken

DAGVATTENUTREDNING 13 2.1.1 Befintliga dagvattenflöden Dagvattenflöden som genereras i området har beräknats med rationella metoden. Enligt rationella metoden beräknas det dimensionerande flödet enligt ekvation 1. Qbef = A φ i(tr) kf (ekvation 1) där Qbef = befintligt dagvattenflöde från området [l/s] A = avrinningsområdets (ytans) area φ = avrinningskoefficient i(tr) = dimensionerande regnintensitet [l/s ha] tr = regnets varaktighet (rinntid) kf = klimatfaktor Befintliga flöden har beräknats för ett 50-minuters regn enligt riktlinjer från Borås stad, se Tabell 1. Rinntiden har uppskattats till ca 40 minuter för samtliga delavrinningsområden. Regnintensiteten har beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P104 och uppgår till ca 161 l/s ha. Den reducerade arean för ett område erhålls genom att områdets totala area multipliceras med en avrinningskoefficient, φ. Avrinningskoefficienten uttrycker hur stor del av nederbörden som bidrar till avrinning. För kuperad naturmark används en avrinningskoefficient på 0,1 enligt Tabell 4.8 i Svenskt Vattens publikation P110. Befintliga hus och småvägar är försumbara. Tabell 1. Befintliga flöden från utredningsområdet, återkomsttid 50 år. Avrinningsområde Area (ha) φ Qbef l/s Norra 2,48 0,1 40 Mittersta 4,06 0,1 65 Södra 5,92 0,1 95 Totalt 12,46 200 Inga undersökningar har gjorts för att bestämma grundvattennivåerna. Det bedöms som troligt att grundvattenytan befinner sig ca 1 m under markytan och följer områdets topografi.

14 DAGVATTENUTREDNING 3 Föreslagen dagvattenhantering 3.1 Riktlinjer och krav för omhändertagande av dagvatten Borås stad har utarbetat riktlinjer för dagvattenhanteringen i Borås stad med målet att skapa en bättre dagvattenhantering både miljömässigt och ekonomiskt 2. Dagvatten ska tas om hand enligt en trestegsprincip, se Figur11. Huvudprincipen är att ett lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) alltid ska eftersträvas. Det vatten som inte kan tas om hand lokalt, eller som kräver ytterligare rening, leds till någon form av utjämning och rening. Sist ska eventuella kvarvarande vattenmängder avledas till recipient eller genomgå ytterligare rening. Figur 11. Figuren visar de tre stegen som dagvattnet ska följa innan det når recipient. Illustration Job van Eldijk, Riktlinjer för dagvattenhantering i Borås stad 2006 Vidare anges följande riktlinjer för dagvattenhantering: Undvik att rent och förorenat vatten blandas. Eftersträva naturlig vattenbalans. Åtgärder för att rena, infiltrera, fördröja och utjämna flöden ska genomföras nära källan. Skapa en säker dagvattenhantering för miljö, människor och egendom. 2 Dagvatten i Borås Stad, Borås Stad 2008

DAGVATTENUTREDNING 15 Arbeta aktivt med dagvattenfrågor genom hela samhäll- och husbyggnadsprocessen. Borås Energi och Miljö, som ägs av Borås stad, har utarbetat dokumentet "Vad som bör ingå i dagvattenutredning till detaljplan". I den anges bland annat riktlinjer för dagvattenhantering, krav på fördröjning och dimensionering samt förslag på dagvattenrapportens innehåll. I dokument anges bland annat följande: Fördröjning av dagvatten ska göras inom fastigheten om den hårdgjorda ytan överstiger 2500 m². Fördröjningsvolymen för fördröjning inom fastigheten ska då vara 3 m³ per 100 m² hårdgjord yta. Dimensionering av allmänna ledningsnätet samt allmänna dagvattenanläggningar ska ske utan hänsyn till fördröjande åtgärder inom privata fastigheter/tomter och ska ha kapacitet att hantera ett regn med 50 års återkomsttid. För detaljplaner för bostadsändamål, villabebyggelse, kommer central fördröjning inom planområdet genom t.ex damm eller underjordiskt magasin behövas för fördröjning. Enligt skyddsföreskrifterna för Öresjö vattenskyddsområde får inte anläggning för infiltration eller utsläpp av hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten (inklusive dagvatten) anläggas i mark, diken eller vattenområde utan tillstånd av Miljöskyddsnämnden inom den inre skyddszonen. 3.2 Beräkning av framtida flöden och volymer Framtida dagvattenflöden inom utredningsområdet har beräknats på samma sätt som i avsnitt 2.1. Flödet har även multiplicerats med en säkerhetsfaktor om 1,25 enligt Svenskt vattens publikation P110 med hänsyn till pågående klimatförändringar. Detta ger en regnintensitet på 485 l/s ha vid ett regn med en återkomsttid på 50 år. Då rinntiden minskar som följd av exploatering ansätts varaktigheten på dimensionerande nederbörd till 10 min. I Tabell 2, 3 och 4 presenteras beräknade flöden efter exploatering för de tre delavrinningsområdena Tabell 2. Beräknade flöden från norra avrinningsområdet efter exploatering, återkomsttid 50 år Norra området Area (ha) φ Q (l/s) Punkthus 0,17 0,9 74 P-hus 0,10 0,9 42 Övriga parkeringsytor 0,04 0,8 16 Vägar 0,14 0,8 56 Oexploaterad mark samt gräsytor 2,03 0,1 99 Totalt 2,48 287

16 DAGVATTENUTREDNING Tabell 3. Beräknade flöden från mittersta avrinningsområdet efter exploatering, återkomsttid 50 år Mittenområdet Area (ha) φ Q (l/s) Hus i nordöst 0,15 0,9 63 Del av lamellhus 0,04 0,9 19 Parkeringsytor 0,08 0,8 31 P-hus 0,05 0,9 20 Punkthus 0,10 0,9 44 Vägar 0,42 0,8 163 Oexploaterad mark samt gräsytor 3,22 0,1 156 Totalt 4,06 498 Tabell 4. Beräknade flöden från södra avrinningsområdet efter exploatering, återkomsttid 50 år Södra området Area (ha) φ Q (l/s) Småhus i söder 0,19 0,9 81 Vägar 0,65 0,8 253 Småhus i öst 0,11 0,9 47 Loftgångshus öst 0,18 0,9 79 Parkeringsytor 0,21 0,8 81 Lamellhus 0,22 0,9 95 Oexploaterad mark samt gräsytor 3,98 0,1 212 Totalt 5,92 848 3.3 Föroreningar Dagvatten innehåller ofta föroreningar i form av metaller, PAH, olja och näringsämnen. Vissa metaller härrör från byggnadsmaterial men även från trafik. Reningskraven för dagvatten varierar med föroreningsinnehåll och recipientens känslighet. Svack- och makadamdiken ger en effektiv rening av vattnet med avseende på partikulärt bundna föroreningar och olja till en nivå som kan anses tillräcklig för bostadsområden och vägar med begränsade trafikmängder. Vill man rena dagvattnet ytterligare är brunnsfilter ett alternativ. En studie som Svenskt Vatten Utveckling 3 låtit genomföra i Nacka visar dock att effekten av att använda filter i dagvattenbrunnar inte är tydlig. Mätningar på vattenfasen visade att filteranvändningen verkat ha en positiv reningseffekt på kväve, ftalater DEHP, nonylfenol och oktylfenol, samtidigt som man fick en negativ reningseffekt för olja, totalhalten koppar, löst zink och löst krom. 3 Svenskt Vatten Utveckling, 2015, Rapport nr 2015-12. Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun.

DAGVATTENUTREDNING 17 Dagvattendammar är en vanlig och effektiv lösning för fördröjning och rening av dagvatten. Vattenrenande processer i dammar utgörs av sedimentation, denitrifikation och växtupptag. För optimal rening är utformning och underhåll av dammen av stor vikt. 3.4 Föreslagen dagvattenhantering 3.4.1 Allmänt För att undvika översvämning och minska planområdets påverkan på nedströms recipienter föreslås fördröjning av dagvattenavrinning till att motsvara storleksordningen på befintlig naturmarksavrinning. Att begränsa avrinningen till at motsvara befintlig naturmarksavrinning är ett tufft krav. Det anses inte orimligt att släppa ut något mer, där förutsättningarna är sådana att inga risker för skador på byggnation eller nedströms recipienter föreligger. Bäckarnas befintliga utformning föreslås att behållas i dagen i största möjligaste mån eftersom öppna system har större kapacitet än ledningar. Fuktstråk och bäckar kräver dock särskild uppmärksamhet vid planläggning och dagvattenhantering i exploateringsprojekt. Dels för att undvika skador på bebyggelse men även på grund av naturvärden i anslutning till vattnet. Vattendrag och även diken lämnar i regel positiva bidrag till den biologiska mångfalden och funderar som både livsmiljöer och spridningsvägar för fuktberoende organismer. Olika typer av hårdgjorda ytor kräver olika typer av fördröjande åtgärder. Fördröjningen har i denna rapport utformas för att motsvara naturmarksavrinning. I Tabell 5 ses förslag på hur dagvatten på olika typer av ytor kan hanteras. I avsnitten nedan beskrivs lösningarna mer ingående. Tabell 5. Dagvattenhantering för olika ytor. Yta Takytor i norra området Övriga takytor Huskroppsdränering Vägar Parkeringsytor Oexploaterad mark samt gräsytor Metod Avledning till infiltrerbar yta via utkastare Avledning till dagvattenledning och vidare till våtmark eller magasin. Avledning till dagvattenledning och vidare till våtmark eller magasin, där så möjligt Fördröjning genom infiltrationsstråk (svackdiken, makadamdiken) Genomsläppligt material, samt fördröjning och infiltration genom makadamfyllda diken Infiltration som innan exploatering

18 DAGVATTENUTREDNING 3.4.1.1 Utkastare och ränndalsplattor Vatten från takytor kan via utkastare och öppna ränndalsplattor avledas till naturmark där det infiltrerar, se Figur 12. Detta ger både en flödesutjämning och viss rening. Figur 12. Regnvatten från taket leds ut på gräsmatta eller naturmark 3.4.1.2 Gröna tak Ett tak med vegetation kan, till skillnad från konventionella taktäckningar, ta upp, magasinera och avdunsta stora mängder nederbörd, se exempel i Figur 13. Ett tak med moss- och sedumvegetation med ett jord- och växtskikt på knappt 40 mm kan reducera den årliga avrinningen med upp till 50 %. Även det vatten som inte tas upp rinner av långsammare än vid en traditionell taktäckning. Systemet har dock inbyggda begränsningar. Eftersom det är en typ av magasin behöver det hinna tömmas mellan regntillfällena, annars blir kapaciteten lägre. Även vid riktigt intensiva regn är systemets kapacitet begränsad då vattnet riskerar att rinna av så snabbt att det inte hinner infiltrera. Gröna tak rekommenderas som en del i en kedja av åtgärder och bör kombineras med andra föreslagna lösningar. Figur 2. Hus med grönt tak. Foto: Veg Tech

DAGVATTENUTREDNING 19 3.4.1.3 Svackdiken Ett enkelt och yteffektivt sätt att omhänderta dagvatten är att samla upp dagvattnet i ett grunt dikessystem, ett svackdike. Detta brukar normalt vara gräsbeklätt och fungerar som kombinerad infiltrationsyta och öppet avledningssystem. Svackdiket bör ha en svag lutning i vattnets rinnriktning. För att undvika erosionsskador ska dock fallet i dikets längdriktning inte överstiga 2 %. Vid större lutning krävs erosionssäkring, särskilt i etableringsfasen. Gräsbeklädda svackdiken bör inte ha brantare sidolutningar än att gräset kan slås maskinellt. Avgränsande hårdgjorda ytor avleds med självfall direkt till svackdiket. Svackdiken bör skötas regelbundet och skötseln bör bland annat omfatta gräsklippning och skräpplockning. Ett svackdike kan ofta ta upp huvuddelen av det avrinnande dagvattnet utan att det sker någon ansamling av vatten i diket. Om arean av anslutna ytor är mycket stor eller infiltrationskapaciteten låg kan man överväga att anlägga en stenfyllning under svackdiket, se Figur 14. I detta kommer vatten att tillfälligt kunna magasineras innan det perkolerar ut i omgivande marklager. För att detta ska fungera krävs att stenfyllningen hamnar över grundvattennivån och att viss infiltrationskapacitet finns. Vid byggnation på lera är det lämpligt att ha en dränering till dagvattenledning från stenfyllningen. Figur 14. Principskiss för ett svackdike. Svackdiken etableras på naturmark i nivå under ytan som ska avvattnas. Reningsfunktionen kan förstärkas genom att anlägga ett dräneringslager med dräneringsledning i botten Svackdiken brukar normalt placeras längs den hårdgjorda yta som ska avvattnas. Avrinnande vatten får rinna in mot diket längs hela dess sträckning. Vid utformningen är det viktigt att ägna speciell uppmärksamhet åt övergången mellan den hårdgjorda ytan och svackdiket så att inte oavsiktliga barriärer skapas. Om ett svackdike tillförs vatten från en ledning bör inloppet erosionssäkras. Utloppet från ett svackdike kan utformas på olika sätt beroende på de lokala förutsättningarna. Svackdiken kräver relativt lite underhåll och kan varieras i storlek efter behov.

20 DAGVATTENUTREDNING 3.4.1.4 Makadamdiken Ett alternativ till svackdiken är makadamfyllda diken, se Figur 15. Den fria volymen, d.v.s. magasinerings eller utjämningsvolymen i diket, utgörs av porvolymen i fyllnadsmassorna, vanligtvis ca 30%. Utflödet genom makadamdikena sker antingen genom att vattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande marklager eller genom kontrollerad avtappning via ett anlagt dräneringssystem. Figur 15. Skiss över makadamdike med dräneringsledning Utformningen av makadamdiken kan varieras. En fördel är att de kan anläggas under t.ex. gräsytor och asfalt. Makadamdiken har utöver fördröjande förmåga även en renande effekt. Nackdelen är att de normalt behöver grävas om efter ca 10-15 år, eftersom den hydrauliska kapaciteten kan avta. 3.4.1.5 Genomsläppliga material Genomsläppliga material med armering kan med fördel användas för mindre parkeringar, gångvägar etc. Genom att inte hårdgöra alla ytor skapas en långsammare avrinning och möjlighet till viss infiltration. Armering av ytor med plast eller stenmaterial ger ett stabilt underlag samtidigt som man kan få variation i underlaget, se Figur 16. I Figur 17 ses en principskiss för genomsläpplig beläggning vid parkeringsplats Figur 16. Ytor med genomsläppligt material, Foto VegTech

DAGVATTENUTREDNING 21 Figur 17. Principskiss för genomsläpplig beläggning vid parkeringsplats. Ytan byggs upp med ett bärlager av grov makadam i botten, eventuellt överlagrat av ett förstärkningslager och slutligen vald beläggning, i detta fall gräsarmerande betomghålsten 3.4.1.6 Magasin Dagvatten kan tillföras magasin under mark via definierade inlopp. Magasin kan anläggas antingen som perkolationmagasin (makadam), kassett-, rör-, eller tunnelmagasin. Magasin av plastkasetter har en betydligt större porvolym än makadamfyllda magasin. En fördel med perkolationsmagasin är att de även har en renande effekt. För att öka magasinets livslängd och förenkla underhållet kan de förses med någon typ av förfilter. 3.4.1.7 Damm/våtmark Dagvattendammar/våtmarker anläggs för att fördröja dagvattenflöden och rena vattnet. Reningsprocesserna sker främst genom sedimentering av partikulära föroreningar, men även genom växtupptag, förutsatt att växtligheten skördas bort, samt kväverening (denitrifikation) i syrefria zoner. En viktig parameter vid utformning är storleken på dammens yta i förhållande till avrinningsområdets area samt förhållandet mellan längd och bredd. Drift och underhåll är viktigt för att bibehålla en effektiv rening. 3.4.2 Avledning per område 3.4.2.1 Norra området Delar av norra området befinner sig inom sekundär skyddszon och närmast Tosserydsbäcken inom primär skyddszon för Öresjö. Detta innebär att inga föroreningar får spridas från området och parkering eller uppställning av fordon under en längre tid ska ske utan att risk för förorening av vattendrag uppkommer. Alla fastigheter föreslås tilldelas en förbindelsepunkt för dagvatten till en mindre dagvattenledning i gatan. Ledningen ska främst användas till dränering av husgrunder. Dagvatten från tillkommande takytor föreslås avledas via utkastare och öppna ränndalsplattor mot naturmark, vilket medför både fördröjning och viss rening.

22 DAGVATTENUTREDNING Parkeringsytorna föreslås byggas av genomsläppligt material med armering av plast eller betong. Genom att inte hårdgöra ytan helt skapas långsammare avrinning och möjlighet till viss infiltration och rening. Längs med parkeringen föreslås svackdike med stenfyllning under. Detta ger utöver fördröjning även rening som anses tillräcklig med avseende på markanvändningen. Längs med vägarna föreslås infiltrationsstråk i form av svackdiken med makadam och sand, med fall mot dike vid Tosserydsvägen. Sanden hjälper till att fånga upp eventuella föroreningar. Vid olycka kan sandsäckar slängas i diket för att förhindra föroreningsspridning till Öresjö. För att vara säker på att befintlig trumma under väg 42 klarar tillkommande flöde från planområdet bör kapaciteten utredas närmare i detaljprojekteringen. 3.4.2.2 Mittenområdet Parkeringsytor föreslås anläggas med genomsläppligt material samt angränsande svackdike, vilket ger viss fördröjning och rening. Dagvatten från vägytor föreslås utjämnas i makadamfyllda diken och därefter ledas till ett underjordiskt magasin för ytterligare fördröjning. Alla fastigheter föreslås tilldelas en förbindelsepunkt för dagvatten till en mindre dagvattenledning i gatan. Ledningen ska främst användas till dränering av husgrunder. Ledningen anläggs med utlopp i magasinet. Magasinsvolymen kan beräknas som en funktion av regnets varaktighet enligt ekvation 1. Erforderlig fördröjningsvolym är beräknad med hjälp av Excel ark, bilaga 10_6a till P110. V = 0,006 [iregn tregn - K trinn + K2 t rinn i regn ] (Ekvation 1) där V = specifik magasinsvolym [m³/hared] iregn = regnintensitet för aktuell varaktighet [l/s ha] tregn = regnvaraktighet [min] trinn = rinntid [min] K = specifik avtappning från magasinet [l/s ha] Med en specifik avtappning som motsvarar dagens avrinning (ca 16 l/s hared), regnintensitet för ett regn med återkomsttid 50 år och rinntid 10 min blir erfoderlig magasinsvolym ca 378 m³. Då även diken och infiltrationsytor har en fördröjande effekt anses en magasinsvolym om ca 350 m³ vara tillräckligt. Detta bör dock utredas vidare i detaljprojekteringen. Ett alternativ till magasin är att, via diken och dagvattenledningar, leda vattnet till befintlig bäck, nedströms vägkorsningen i mitten av planområdet. I sådana fall krävs att kapacitet i trumman under väg 42 utreds närmare. För att fördröja vattnet innan vägtrumman kan en damm anläggas, med samma kapacitet som för magasinet. Det är även möjligt att kombinera både damm och magasin.

DAGVATTENUTREDNING 23 3.4.2.3 Södra området Dagvattendammarna i det södra området har inte dimensionerats för att ta hand om dagvatten från uppströms liggande planområde vilket kan innebära otillfredsställande rening i anläggningarna. Livet i våtmarken/groddammen kan dessutom vara känsligt för föroreningar. En ny damm föreslås därför strax norr om våtmark/groddammen, varifrån vattnet leds under vägen, antingen via ny vägtrumma eller genom befintlig vägtrumma i anslutning till befintliga dammar, och därefter vidare mot Öresjö. Med hänsyn till nedströms vattenskyddsområde föreslås att en avstängningsbar brunn installeras som säkerhetsåtgärd för att förhindra spridning av föroreningar vid eventuell olycka. Magasinsvolym för dammen beräknas enligt ekvation 1. Med en specifik avtappning som motsvarar dagens avrinning (ca 16 l/s hared), regnintensitet för ett regn med återkomsttid 50 år och rinntid 10 min blir erfoderlig magasinsvolym ca 701 m³. Då även diken och infiltrationsytor har en fördröjande effekt anses en magasinsvolym om ca 650 m³ vara tillräckligt. Detta bör dock utredas vidare i detaljprojekteringen. Dagvattenavrinning från gator inom planområdet föreslås utjämnas i makadamfyllda diken och ledas till den nya dammen. Alla fastigheter föreslås tilldelas en förbindelsepunkt för dagvatten till en mindre dagvattenledning i gatan. Ledningen anläggs med utlopp till dammen. Parkeringsytor föreslås anläggas med genomsläppligt material. Längs med parkeringen föreslås svackdike med stenfyllning under. De nya husen i söder ligger i ett lågområde i anslutning till befintlig bäck. För att skydda husen mot fuktskador och översvämning kan bäcken behöva ledas om strax söder om nuvarande sträckning. För att säkra loftgångs- och småhusen i syd öst föreslås ett avskärande dike öster om exploateringen för att säkra fastigheterna mot avrinning från kuperad naturmark uppströms planområdet. 3.5 Vidare undersökningar Bäckarnas flöde kan behöva kartläggas i perioder under och efter mycket nederbörd. Högsta vattennivå i bäckarna blir avgörande för områdets höjdsättning i vidare projektering och vid projektering av husens dräneringssystem. Kapacitet i trummorna under väg 42 i det mittersta och norra området bör utredas i detaljprojekteringen.