DAGVATTEN- OCH SLÄCKVATTENUTREDNING

Transkript

1 VIVAB VATTEN OCH MILJÖ I VÄST AB DAGVATTEN- OCH SLÄCKVATTENUTREDNING DEL AV BUA 10:157 OCH DEL AV BUA 10:248

2

3 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg TEL FAX WWW cowi.se VIVAB AB DAGVATTEN- OCH SLÄCKVATTENUTREDNING DEL AV BUA 10:157 OCH DEL AV BUA 10:248 PROJEKTNR. DOKUMENTNR. A VERSION UTGIVNINGSDATUM BESKRIVNING UTARBETAD GRANSKAD GODKÄND AESN AEBL MLBN

4

5 DAGVATTENUTREDNING 5 INNEHÅLL Sammanfattning 7 1 Inledning Detaljplanens syfte och huvuddrag Utrednings syfte Områdesbeskrivning Befintlig avrinning Grundvatten och geologi VA-system 13 2 Riktlinjer och förutsättningar för dagvattenhantering Fördröjningskrav Reningskrav Miljökvalitetsnormer Höjdsättning 15 3 Flödesberäkningar och fördröjningsbehov 16 4 Föreslagen lösning Dagvatten Beskrivning av föreslagna lösningar Brandvatten 23 5 Referenser 24

6

7 DAGVATTENUTREDNING 7 Sammanfattning Denna dagvattenutredning har tagits fram för att utvärdera dagvattenfrågor i samband med detaljplanearbetet inför byggandet av en förskola vid Buavägen/ Videbergsgatan i Bua. Planområdet är ca 1,25 ha stort och utgörs idag till största delen av naturmark. Syftet med planen är att möjliggöra förskoleverksamhet med tillhörande ytor och funktioner. Denna utredning klargör även krav och förslag på åtgärder för brandvatten.

8 1 Inledning En ny detaljplan ska upprättas för ett område i Bua som ligger 31,6 km norr om Varberg. Det ursprungliga planområdet omfattar 1,25 ha och är en del av Bua 10:248 och Bua 10:157. Efter uppstartsmötet beslöts det att planområdet skulle minskas ner till 0,9 ha se fig 3. Området avgränsas av Bua skola i väster, Buavägen i söder, ett bostadsområde i norr samt väg 847 i öster. Se figur 1. Figur 1. Planområdets läge 1.1 Detaljplanens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att möjliggöra förskoleverksamhet med tillhörande ytor och funktioner. Byggnadsarean för förskolan med mindre komplementbyggnader uppskattas till ca 1000 m². Hårdgjorda/ej genomsläppliga ytor för parkering och angöringsytor uppskattas till ca 1000 m². Del av gång och cykelväg uppskattas till 500 m² och ska avvattnas av det allmänna. Friyta och hårdgöringsgrad för förskolegården är inräknade i byggarean för byggnaden En skiss finns framtagen som visar ungefär placering, disposition och storlek på ytor inom planområdet se Figur 2.

9 DAGVATTENUTREDNING 9 Figur 2. Föreslagen skiss av disposition och storlek på ytor inom planområdet. 1.2 Utrednings syfte Syftet med dagvattenutredningen är att utreda förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten och att se till att riktlinjer och krav från VIVAB uppfylls. Utredningen ska även klargöra behov och utformning av släckvattenhanteringen. 1.3 Områdesbeskrivning Vid uppstartsmötet bestämdes att planområdet avgränsas och det nya utredningsområdet går till där VA-ledningarna korsar marken se fig 3. Området består idag i huvudsak av gräs och naturmarksområde som kommunen äger. Inom den befintliga gräsytan finns ett par mindre kullar som ska behållas som de är då de skapar mervärde för förskolans utemiljö. Fig 3. Ny avgränsning av planområdet enligt överenskommelse efter uppstartsmöte

10 Väster I dagsläget avvattnas området genom naturlig infiltrering och avledning via dagvattenledning. Övre delen av planområdet mot skolan Gångbana som avgränsar planområdet i norr. Utsikt över befintliga kullar inom området Dike nere vid väg 847 Öster

11 DAGVATTENUTREDNING Befintlig avrinning Figur 4. De röda pilarna visar generella flödesvägar. De olika färgerna visar olika avvattningsområden. Den obebyggda delen av området avvattnas via dike och leds mot havet. I dagsläget så avvattnas området dels via infiltration, dels via den dagvattenledning som korsar området och avleds via det dike som löper jäms med Videbergsvägen och når slutligen havet. I programmet Scalgo finns detaljerad höjdmodell över hela Sverige och det går snabbt att simulera olika scenarion vid olika vattenflöden. I figur 5 visas en simulering av ett skyfall med återkomsttid på 100 år. Kartan visar tydliga avrinningsvägar för vattnet. Inga större problem verkar finnas för planområdet då vattnet avleds mot diket längs Videbergsvägen. Däremot så bör ingen byggnad placeras i vattenstråket, se fig 5.

12 Figur 5. Vid ett hundraårsregn kommer vattnet att samlas enligt figuren tagen ur programmet Scalgo, och ledas mot havet. 1.5 Grundvatten och geologi Enligt den geotekniska undersökningen består marken i huvudsak av sandbaserad jord som efter ca en meter övergår mot ett större innehåll av lera och silt. Detta gör att marken är sättningskänslig samtidigt som infiltrationsmöjligheterna borde vara goda. Det finns inga uppgifter om markföroreningar i området. Grundvattennivån låg vid undersökningstillfället på 2 m och bedöms inte ha någon avsevärd påverkan på de avvattningsåtgärder som föreslås för området.

13 DAGVATTENUTREDNING VA-system Planområdet ligger inom verksamhetsområdet för dagvatten. Ledningssystemet är separerat vilket innebär att dagvatten och spillvatten är åtskilda. Dagvatten från ledningsnätet avleds sedan till havet. Figur 6. Befintligt ledningsnät 1

14 2 Riktlinjer och förutsättningar för dagvattenhantering Varberg har i samarbete med Falkenbergs kommun tagit fram anvisningar för dagvattenhantering. I detta dokument vill man att dagvatten ska framhävas som en resurs i öppna lösningar där det tillämpas trög avledning och alla eventuella föroreningar angrips vid källan. Detta ska uppnås genom att mark tidigt avsätts för ändamålet i detaljplanerna. 2.1 Fördröjningskrav I det beställningsunderlag som tillhandahållits av VIVAB framgår tydliga krav på att dagvatten inom detaljplanen ska fördröjas med 50% inom fastigheten för ett tioårs-regn med tio minuters varaktighet. 2.2 Reningskrav I "Dagvattenanvisningar för Falkenberg och Varbergs kommuner" finns tabeller med vägledning för rening vid olika typer av markanvändning. Tabell 1. Visar olika typer av ytor med en schablonmässig uppskattning av utsläpp och vilken typ av åtgärd som är lämplig.

15 DAGVATTENUTREDNING Miljökvalitetsnormer "Enligt EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) har miljökvalitetsnormer (MKN) fastställts för alla Sveriges ytvatten, grundvatten och kustvatten. Direktivets bestämmelser anger att försämring av yt-, grund-, och kustvatten inte får ske och dessa bestämmelser är bindande för medlemsstaterna. Normerna infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk och syftar till att reglera den kvalitet på miljön som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Huvudregeln har varit att normen god status ska uppnås för alla vattenförekomster till år Många vattendrag har dock bedömts ej ha tillräckligt hög status och har då fått en tidsfrist till 2021 eller En miljökvalitetsnorm baseras på vattnets status idag samt en bedömning om vattnet är konstgjort, kraftigt modifierat eller om ett undantag ska tillämpas. Statusen bedöms i sin tur med hjälp av ett antal biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Ytvattenförekomster bedöms var sjätte år utifrån ekologisk status/potential och kemisk status. 2.4 Höjdsättning Principer enligt Svenskt vatten publikation ska följas, se. Så långt det är möjligt ska marknivån inom planområdet vara högre än gatans nivå. Marken närmast huset ska slutta från byggnaden. Färdigt golv ska vara minst 0,3 m över marknivån i förbindelsepunkt för VA ledningar. Förbindelsepunkten påverkar därmed också höjdsättningen av huset. Figur 7. Sektion med föreslagna marklutningar (Svenskt Vatten P105, 2011).

16 3 Flödesberäkningar och fördröjningsbehov Beräknat flöde för området efter exploatering. Flöden har beräknats enligt Svenskt vattens rekommendationer i publikation P110. Dimensionerande dagvattenflöden har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikation P110. Flödesberäkningar har utförts för regn med 10 minuters varaktighet och 10 års återkomsttid och med en klimatfaktor på 1,25 enligt riktlinjer i P110 för att kompensera för framtida förhöjda regnintensiteter på grund av klimatförändringar. Qdim = A φ i(tr) kf (ekvation 1) där Qdim = dagvattenflöde från området A = Avrinningsområdets (ytans) area φ = Avrinningskoefficient i(tr) = Dimensionerande regnintensitet tr = Regnets varaktighet (rinntid) kf = Klimatfaktor i(t r) = 190 Å där Å = återkomsttid 3 ln (t r) t r 0, [månader] [l/s] [ha] [l/s ha] [minuter] Den reducerade arean för ett område erhålls genom att områdets totala area multipliceras med en avrinningskoefficient, φ, och uttrycker hur stor del av nederbörden som bidrar till avrinning. Avrinningskoefficienter använda i beräkningarna visas i Error! Reference source not found.. Den reducerade a realen nyttjas för att beräkna hur stor volym som behöver fördröjas efter exploatering enligt detaljplan. Yta Avrinningskoefficient Naturmark/grönytor 0,1 GC-bana 0,2 Grusyta 0,4 Gatan (asfalterad yta) 0,8 Tak 0,9 Parkering (asfalt) 0,8 Förskolegård (antagande om hälften 0,45 hårdgjord, hälften naturmark) Tabell 2. Avrinningskoefficienter använda i utredningen

17 DAGVATTENUTREDNING 17 Markanvändning för utredning Area Koeff Flöde (ha) 10 år Förskola och komplementbyggnader 0,10 0,45 12,85 (tak) samt förskolegård Parkering 0,1 0,8 22,8 GC-bana 0,05 0,2 2,85 Naturmark 0,65 0,1 18,5 Totalt 0,9 ha 57 Tabell 3. Visar flöde ut från de olika typerna av mark. Beräkning av fördröjningsvolym. 57*60*10=34200/1000=34,2 m³/2=17 m³ ska fördröjas

18 4 Föreslagen lösning 4.1 Dagvatten Historiskt så har man genom åren avlett dagvatten snabbaste vägen till recipienten. Vanligtvis i rör, men i takt med klimatförändringarna som lett till intensivare regn så har tekniken förändrats och de flesta väljer att avleda sitt dagvatten i sk öppna system som är mer flexibla. I "Dagvattenanvisningar för Falkenbergs och Varbergs kommuner" så påtalas vikten av att avsätta mark för att avledning och rening av dagvatten ska kunna ske med öppna lösningar. Det trycks även på att dagvattnet ska lyftas fram och nyttjas som en positiv resurs i stadsbyggandet. I detta fall kan man ju tänka sig att synliggöra dagvattnet på ett pedagogiskt sätt. Tex så kan viss del (närmre 80% av årsnederbörden) fördröjas genom sk gröna tak. Dessa fördröjer inte bara vatten och pryder sin omgivning. De är även lönsamma på sikt då de beräknas ha en livslängd på ca 100 år samt även ha en isolerande verkan. Det finns skolgårdar som tillämpar nedsänkta sk "multifunktionella ytor". Dessa kan utformas som nedsänkta lekplatser som vid större regn översvämmas och fungerar som fördröjningsmagasin. Enligt uträkningar som gjorts i "Stormtac" behövs ingen rening för det vatten som faller inom skolans byggnader utan endast för det regn som rinner av från parkeringen. I dagvattenanvisningarna så läggs stor vikt vid att rent vatten inte blandas med kontaminerat vatten. Därav kommer en rekommendation om två skilda fördröjningsanläggningar där den som är för skolan endast fördröjer och den för parkeringen fördröjer och renar. Figur 8. Förslag på olika lösningar

19 DAGVATTENUTREDNING Beskrivning av föreslagna lösningar Det går att få till bra rening på vattnet genom att tillämpa naturens egna metoder. Det finns flera olika sätt att tillämpa infiltrering på olika sätt och med lika material där föroreningarna "fastnar" i de olika materiallagren alternativt fångas upp av växter. Några exempel som kan vara lämpliga i denna utredning följer nedan Genomsläppligt material Genomsläppliga material med armering kan med fördel användas för att minska andelen hårdgjord yta för parkeringar, gångvägar etc. Genom att hårdgöra en mindre andel ytor skapas en långsammare avrinning och möjlighet till viss infiltration. Armering av ytor med plast eller stenmaterial ger ett stabilt underlag samtidigt som man kan få variation i underlaget. Viss rening sker genom infiltration och eventuellt växtupptag. Ytskiktet är relativt dyrt avseende funktion för dagvatten, men positivt för gestaltning. Figur 9. Ytor med genomsläppligt material, Foto VegTech

20 4.2.2 Svackdike Ett enkelt och yteffektivt sätt att omhänderta dagvatten från vägar är att samla upp dagvattnet i ett grunt dikessystem, ett svackdike. Detta brukar normalt vara gräsbeklätt med flacka slänter och fungerar som kombinerad infiltrationsyta och öppet avledningssystem. Dikena kan förses med kupolbrunn med upphöjd inloppsnivå för att inte riskera att vatten står ut på vägen eller parkeringen när diket går fullt. Rening av dagvattnet sker genom översilning, sedimentation och växtupptag Makadamdike Ett mindre platskrävande alternativ till svackdiken är makadamfyllda diken, se fig 12.Ett makadamdike anläggs ofta genom att ett meterdjupt grävt dike fylls med makadam. Den fria volymen, d.v.s. magasinerings eller utjämningsvolymen i diket, utgörs av porvolymen i fyllnadsmassorna, vanligtvis ca 40%. Utflödet genom makadamdikena sker antingen genom att vattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande marklager eller genom kontrollerad avtappning via ett anlagt dräneringssystem. Ett makadamdike med tvärsnittsarea 1m2 ger en effektiv fördröjningsvolym av 400l/m. Figur 12. Principskiss över makadamdike

21 DAGVATTENUTREDNING 21 Rening sker i första hand genom sedimentation och fastläggning. På botten av ett makadamdike placeras i regel ett dräneringsrör som ansluter till dagvattennät, alternativt får vattnet perkolera ut i omgivande marklager. Diket kräver en måttlig skötselinsats. Igensättning sker på sikt vilket gör att materialet i anläggningen kommer att behöva bytas ut efter mellan ca år beroende på de platsspecifika förutsättningarna. Även genomspolning av dränrör och rensning av brunnar kan behöva ske med jämna mellanrum Biofilter Biofilter omfattar anläggningar som renar med hjälp av ett lager organiskt material. Biofilter kan utformas för att både fördröja och rena dagvatten, men även för att vara estetiskt tilltalande och bidra till biologisk mångfald. Anläggningarna kan fyllas upp med mer eller mindre organiskt material där ett biofilter med mycket organiskt material även kallas regnträdgård. Under det organiska materialet läggs ett lager med sand och makadam för fördröjning och ytterligare rening. Bräddningsmöjlighet måste finnas vid större regn till dräneringsledning. För en principskiss av biofilter se figur 13.

22 Figur 13. Utformning av biofilter Biofilter kräver en viss skötselinsats för att planteringar ska se tilltalande ut. Igensättning i underliggande makadamlager sker på lång sikt Underjordiskt magasin Om det är ont om plats kan underjordiska magasin anläggas för att fördröja och rena dagvatten anläggas under jord. Dagvatten tillförs magasinet under mark via definierade inlopp. Magasin kan anläggas antingen som perkolationsmagasin (makadam), kassett-, rör-, eller tunnelmagasin. Porositeten i makadammagasin brukar vara runt 30 %. Magasin av plastkasetter har en betydligt större porvolym än makadamfyllda magasin, rörmagasin kan ha upp emot 100 %. En fördel med perkolationsmagasin är att de även har en renande effekt. För att öka magasinets livslängd och förenkla underhållet kan de förses med någon typ av förfilter, så som ett rensbart sandfång. Sandfånget bör rensas regelbundet. Figur 14. Rörmagasin till vänster och makadammagasin till höger. Illustration från Upnor Exempel för magasinsutbredning för den aktuella planen ger:

23 DAGVATTENUTREDNING 23 Makadammagasin, förutsatt att djupet av magasinet är 1m ger det en erforderlig arean av 51m2. Rörmagasin, föreslagen diameter på rör 1m ger en erforderlig längd av rörmagasinet på 22m. 4.3 Brandvatten För området rekommenderas ett konventionellt brandvattensystem, detta innebär placering av brandposter med m avstånd. Exploateringen bedöms till områdes typ 2, annan bebyggelse vilket innebär ett släckvattenflöde på 1200 l/min (20l/s). För den aktuella planen innebär det att en brandpost behöver placeras i samband med utbyggnad av vattenledningsnätet för förskolan. För att uppnå det erforderliga släckvattenflödet behöver brandposten placeras på en V160. Viktigt är att säkerställa att brandposten placeras så att cirkulation erhålls i vattenledningsnätet och vattnet inte riskerar bli gammalt. Lämpligt läge för placering av brandpost fastslås vid detaljprojektering.

24 5 Referenser Referenser enligt valt referenssystem Svenskt Vattens publikationer P104, 105 och P110 Vatten informationssystem i Sverige (VISS) SGU jordartskarta Länsstyrelsens WebbGIS Brandvattenförsörjning, RSV Övriga källor: Ledningskartor från kommunen Digital grundkarta samt planillustration Platsbesök