VA- OCH DAGVATTENUTREDNING

Transkript

1 VA- OCH DAGVATTENUTREDNING SINTORP 4:26

2

3 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg TEL FAX WWW cowi.se KUNGSBACKA KOMMUN VA- OCH DAGVATTENUTREDNING SINTORP 4:26 PROJEKTNR. DOKUMENTNR. A VERSION UTGIVNINGSDATUM BESKRIVNING UTARBETAD GRANSKAD GODKÄND AESN AEBL MLBN

4

5 VA- OCH DAGVATTENUTREDNING 5 INNEHÅLL Sammanfattning 7 1 Inledning Detaljplanens syfte och huvuddrag Utrednings syfte Befintlig avrinning Grundvatten och geologi VA-system 13 2 Riktlinjer och förutsättningar för dagvattenhantering Fördröjningskrav Miljökvalitetsnormer Reningskrav Höjdsättning 17 3 Flödesberäkningar och fördröjningsbehov 18 4 Föreslagen lösning Dagvatten Beskrivning av föreslagna lösningar Vatten- och spillvatten 21 Referenser 22 Bilaga 1, VA-plan

6

7 VA- OCH DAGVATTENUTREDNING 7 Sammanfattning COWI har på uppdrag av Derome Hus AB tagit fram en dagvattenutredning som ska ligga till grund för detaljplan av fastighet Sintorp 4:26 där man planerar att bygga ca 20 bostäder. Till grund i arbetet ligger bl.a. Kungsbacka kommuns dagvattenpolicy. Utifrån denna har hänsyn tagits till öppna dagvattenlösningar. Området avgränsas förhållandevis väl i avseende på dagvatten då det omgärdas av vägar och ligger relativt flackt. Markens beskaffenhet är till övervägande del sandbaserad vilket gör att den tillåter en god infiltration av vatten. Dock påvisar den geotekniska undersökningen att grundvattnet ligger på ca 0,5 m djup vilket bör ligga till grund vid val av lösningar för dagvattenhanteringen. Eftersom Kungsbacka kommun ställer krav på att fördröjningsåtgärder endast ska placera på fastigheterna kommer den slutliga lösningen tas fram vid planering av varje enskild fastighet i enlighet med ställda dimensioneringskrav. Översvämningsrisken för planområdet bedöms som låg förutsatt att man höjdsätter fastigheterna och marken rätt samt beaktar de naturliga avrinningsvägarna. Vid byggnation bör man undvika uppkomst av lokala lågpunkter i anslutning av fastigheter. Utifrån de kriterier som anges i Kungsbacka kommuns dagvattenpolicy bedöms inte den planerade bebyggelsen påverka kvalitén på dagvattnet i den mån att reningsåtgärder behövs. Vatten- och spillvatten ansluts till området från av kommunen angiven anslutningspunkt. Nya VA-ledningar är föreslagna att förläggas i huvudgatan.

8 8 DAGVATTENUTREDNING 1 Inledning COWI har på uppdrag av Derome Hus AB tagit fram en dagvattenutredning för fastigheten Sintorp 4:26. Inom området bedrev Vallerviks Ekumeniska Församling tidigare kyrkoverksamhet, kulturhus och vandrarhem. Ett planprogram för bostäder godkändes av kommunstyrelsen Då det i dagsläget saknas detaljplan för området kommer denna utredning bidra till planens genomförande. Figur 1. Planområdets läge 1.1 Detaljplanens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för ett nytt bostadsområde med ca 20 bostäder. Planområdet ligger vid Vallersvik i Frillesås, Kungsbacka kommun ca 1,5 km från Frillesås centrum Kung Frilles torg. Fastigheten Sintorp 4:26 uppgår till ca 0,83 ha.

9 VA- OCH DAGVATTENUTREDNING 9 Figur 2. Situationsplan för föreslagen bebyggelse. 1.2 Utrednings syfte Syftet med dagvattenutredningen är att utreda förutsättningar för dagvattenhantering inom Sintorp 4:26 med avseende på uppförande av detaljplan för bebyggelse av ca 20 bostäder. Utredningen ska beakta de riktlinjer och krav som anges i Kungsbacka kommuns dagvattenpolicy, hantera fördröjning av dagvatten enligt Svenskt vattens publikation P110, minimera förekommande föroreningar genom naturlig avrinning och säkerställa att byggnader placeras så de ej tar skada vid nederbördsscenarion.

10 10 DAGVATTENUTREDNING Figur 3. Bild över området från Google earth I dagsläget avvattnas området genom naturlig infiltrering och avledning via dagvattenledning. 1.3 Befintlig avrinning Planområdet för Sintorp 4:26 är beläget inom delavrinningsområde med slutdestination Landabukten, Kattegatt. I figur 4 redovisas områdets läge i förhållande till mottagande recipient och med hjälp av webapplikationen Scalgo har även rinnvägar för nederbörd vid skyfallsscenarion identifierats.

11 VA- OCH DAGVATTENUTREDNING 11 Figur 4. Avrinningsområden och rinnvägar för skyfall, framtaget i programmet Scalgo. Scalgo har nyttjats för att analysera hur planområdet påverkas vid ett skyfallsscenario, ett regn med 100 års återkomsttid. Figur 5 redovisas hur befintlig bebyggelse inom planområdet drabbas vid skyfall, t.ex. ytor för vattenansamling och rinnvägar, in och igenom området. Värt att notera är att Scalgo ej tar hänsyn till befintliga dagvattenledningar och deras kapacitet för omhändertagande av nederbörd. Genomförd analys visar att det finns risk för vattenansamlingar vid skyfall och därför är markens höjdsättning av särskild vikt för att säkerställa att planerad bebyggelse inte skadas. Speciellt fokus bör ligga på ytan i söder där kedjehus planeras. Förslagsvis höjdsätts ytorna ut mot gata och grönområden och de senare kan dessutom med fördel utformas på sådant vis att skyfall kan hanteras inom planområdet i möjligaste mån.

12 12 DAGVATTENUTREDNING Figur 5. Vid ett skyfall kommer vatten att samlas i lokal lågpunkt inom området. 1.4 Grundvatten och geologi Enligt geotekniska undersökningar utförda av Inhouse Tech, beskrivs jorddjup och jordlagerföljd enligt nedan. Djup till fast botten eller berg varierar inom planområdet förekommer på ca 0 7 m under markytan, där störst djup påträffas i områdets centrala del. I den centrala delen består det översta skiktet av ca 0,3 m mulljord ovanpå en ca 0,5 1,5 m tjock grusig-siltig-sand. Därunder följer en grå siltig lera med inslag av sandskikt ner till ca 4,5 m under markytan. Leran vilar på ett ca 1 2 m tjock lager friktionsjord (troligtvis sand) på berg. I områdets övriga delar består jorden överst av ca 0,3 m mulljord ovanpå grusig-siltigsand på berg. Vid parkeringsytor består jorden överst av ca 0,5 m fyllning ovanpå sanden. Berg i dagen påträffas i västra delen av Sintorp 4:26. Den geotekniska undersökningen påvisar även att grundvattnets förekomst ligga ca 0,5 m under markytan.

13 VA- OCH DAGVATTENUTREDNING 13 Figur 6. Jordartskarta över aktuellt planområde. Källa VA-system Planområdet ligger utom verksamhetsområdet för dagvatten. Ledningssystemet är separerat vilket innebär att dagvatten och spillvatten är åtskilda. Dagvatten från ledningsnätet avleds slutligen till havet. Anslutningspunkt för dagvatten för Sintorp 4:26 erbjuds och återfinns i planens sydvästra hörn (se figur 7) på en nivå av +6,87. Anslutning görs mot en befintlig dagvattenledning dimension 400. I denna punkt ansluts även spillvatten, nivå +6,95 mot dimension 225 och dricksvatten mot dimension 110 (Bilaga 1).

14 14 DAGVATTENUTREDNING Figur 7. Befintligt ledningsnät

15 VA- OCH DAGVATTENUTREDNING 15 2 Riktlinjer och förutsättningar för dagvattenhantering 2.1 Fördröjningskrav Dimensionering av dagvattenhanteringen för planområdet ska ske enligt Svenskt vattens publikation P110, Avledning av dag-, drän- och spillvatten funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem och tillåtet utflöde från området uppgår till 20 l/s, ha med omhändertagande av nederbörd upp till 10 mm. Detta krav riktar sig mot fastigheter och väghållare inom planområdet. Fördröjningsåtgärder ska placeras på respektive fastighet. 2.2 Miljökvalitetsnormer "Enligt EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) har miljökvalitetsnormer (MKN) fastställts för alla Sveriges ytvatten, grundvatten och kustvatten. Direktivets bestämmelser anger att försämring av yt-, grund-, och kustvatten inte får ske och dessa bestämmelser är bindande för medlemsstaterna. Normerna infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk och syftar till att reglera den kvalitet på miljön som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Huvudregeln har varit att normen god status ska uppnås för alla vattenförekomster till år Många vattendrag har dock bedömts ej ha tillräckligt hög status och har då fått en tidsfrist till 2021 eller En miljökvalitetsnorm baseras på vattnets status idag samt en bedömning om vattnet är konstgjort, kraftigt modifierat eller om ett undantag ska tillämpas. Statusen bedöms i sin tur med hjälp av ett antal biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Ytvattenförekomster bedöms var sjätte år utifrån ekologisk status/potential och kemisk status. 2.3 Reningskrav I "Policy och riktlinjer för dagvatten i Kungsbacka kommun" hänvisas till dagvattenstrategi för Stockholm stad, 2002 och nedan tabell verkar som vägledande för bedömning av åtgärdsbehov vid olika typer av markanvändning.

16 16 DAGVATTENUTREDNING Tabell 2. Vägledning för åtgärder vid olika markanvändning (dagvattenstrategi för Stockholm stad 2002). Exploatering av Sintorp 4:26 kan klassas som flerfamiljshus inkl. lokalgator alternativt villaområden inkl. lokalgator (beroende på planförslagets utformning). Föroreningshalterna i dagvattnet förväntas vara måttliga alternativt låga och då mottagande recipient, Landabukten, klassas som mindre känslig anger vägledning enligt tabell 2 ovan att det inte torde föreligga något direkt reningsbehov. Med hänvisning till icke-försämrings-principen för MKN kan det likväl föreligga behov av en kontrollerande föroreningsberäkning för planområdet. Genom att utföra en kontroll över befintlig situation erhålls en referensram att förhålla sig till för nybyggnationen. Genom StormTac Web kan föreslagna fördröjningsåtgärder påvisa effekten av rening och på så vis tydligt visa om ytterligare åtgärder skulle behövas.

17 VA- OCH DAGVATTENUTREDNING Höjdsättning Principer för höjdsättning enligt Svenskt vatten publikation P105 bör följas, se figur 8. Så långt det är möjligt bör marknivån inom planområdet vara högre än gatans nivå. Marken närmast huset bör slutta från byggnaden. Färdigt golv bör vara minst 0,3 m över projekterad marknivån i förbindelsepunkt för VA ledningar. Förbindelsepunkten påverkar därmed också höjdsättningen av huset. Figur 8. Sektion med föreslagna marklutningar (Svenskt Vatten P105, 2011).

18 18 DAGVATTENUTREDNING 3 Flödesberäkningar och fördröjningsbehov Nytt dagvattensystem ska dimensioneras enligt Svenskt vattens publikation, P110 och Kungsbacka kommun anger dimensioneringskrav för fördröjning enligt tillåtet utflöde på 20 l/s, ha och omhändertagande av 10 mm nederbörd för fastigheter och väghållare. Yta Avrinningskoefficient Naturmark/grönytor 0,1 GC-bana 0,2 Grusyta 0,4 Gatan (asfalterad yta) 0,8 Tak 0,9 Parkering (asfalt) 0,8 Genomsläpplig parkering (gräsarmering) 0,4 Tabell 3. Avrinningskoefficienter använda i dimensioneringsberäkningar Dimensionering av dagvattenledning i området: A red= 2877 m 3 Klimatfaktor= 1,25 i (tr) = Dimensionerande regnintensitet 228 l/s ha Q= 1,25*0,0228*2877= 82 l/s Q= 82 l/s vilket ger dimension 315 för dagvatten

19 VA- OCH DAGVATTENUTREDNING 19 4 Föreslagen lösning 4.1 Dagvatten Historiskt så har man genom åren avlett dagvatten snabbaste vägen till recipienten. Vanligtvis i rör, men i takt med att klimatförändringarna lett till intensivare regn så har tekniken förändrats. Det blir vanligare att, i möjligaste mån, avleda dagvatten i öppna system som är mer flexibla. I "Riktlinjer och policys för Kungsbacka kommun" påtalas vikten av att eftersträva den naturliga vattenbalansen och att synliggöra dagvattnet även inne i bostadsområdena samtidigt som vikten av att rena förorenat dagvatten innan det når sin recipient bör beaktas. Enligt riktlinjer från Kungsbacka kommun ska fördröjningsåtgärder utformas för fastigheter och väghållare inom planområdet och fördröjningsåtgärder ska placeras på respektive fastighet. Detta resulterar i att val av slutlig åtgärd för fördröjning av dagvatten bör fastslås i samband med detaljerad utformning av respektive fastighet. 4.2 Beskrivning av föreslagna lösningar Nedan följer förslag på fördröjningsåtgärder som kan vara lämpliga Gräsarmering Genomsläppliga material med armering kan med fördel användas för att minska andelen hårdgjord yta för parkeringar, gångvägar etc. Genom att minimera andelen hårdgjorda ytor skapas en långsammare avrinning och möjlighet till viss infiltration. Armering av ytor med plast eller stenmaterial ger ett stabilt underlag samtidigt som man kan få variation i underlaget. Om man anlägger gräsarmering är det viktigt att inte fylla håligheterna med jord hela vägen upp då de lätt blir hårt packade och får en sämre genomsläpplighet. Viss rening sker genom infiltration och eventuellt växtupptag. Ytskiktet är relativt dyrt avseende funktion för dagvatten, men positivt för gestaltning. Ytorna fångar upp föroreningar och kräver måttlig skötselinsats i form av sopning och eventuell påfyllnad av stenmaterial.

20 20 DAGVATTENUTREDNING Foto 1. Svenskt vatten P105 Foto 2. A-C Svensson från Augustenborg i Malmö Gröna tak Foto 3. Gröna tak från Emporia i Hyllie, A-C Svensson Gröna tak kan bidra till att positivt gestalta ett bostadsområde. Utöver isolerande och ljuddämpande egenskaper kan det även bidra till biologisk mångfald och inte minst att fördröja dagvatten. Fördelen (främst inom städer) är att taket kan fånga upp en stor del av årsnederbörden 50 80% och detta vatten avdunstar upp i atmosfären utan att ha nått marken och blivit förorenat. I områden där det är svårt att finna plats för att fördröja dagvatten kan detta vara en lösning. Även om ett grönt tak initialt förefaller dyrt i jämförelse med ett konventionellt tak bör man väga in aspekter som lång livslängd, isolerande egenskaper samt det är estetiskt tilltalande. Tabell 7. Ett grönt taks fördröjande egenskaper. Källa: Grönatakhandboken.se

21 VA- OCH DAGVATTENUTREDNING Vatten- och spillvatten Dimensionerade flöde för vatten- och spillvattenförbrukning med förslag till val av ledningsdimension. Se bilaga 1 för förslag till utformning av VA-ledningssystem. Närmsta brandpost finns drygt 20 meter från fastighetens anslutningspunkter för VA och är belägen i anslutningen till korsningen av Vallersviksvägen, Gunnesvägen och Johnssons väg Vatten Dimensionerande flöde för det aktuella området är satt utifrån momentanförbrukningen för området eftersom området har färre än 500 brukare. Det är summan av normflöden från alla tappställen och sannolikheten av samtida tappning som ger flödet och kan avläsas i figur i P83. Förbrukningen för området är satt till 6 l/s. Området föreslås få en vattenförsörjning via en ledning med dimension 75 mm PE, PN10 som ansluts till av kommunen föreslagen anslutningspunkt (se bilaga 1). Ledningen ligger i huvudgatan för området. Varje fastighet ansluts till vattenledningen via en servisledning. Detaljerat läge för servisledningar fastslås i samband med detaljprojektering Spillvatten Antal brukare per fastighet är satt till standardvärde enligt P110. Antalet brukare är uppskattat till personer. Det dimensionerade spillvattenflödet avlästes till 6 l/s. För området föreslås en spillvattenledning med dimension 200 mm PP. Ledningen ansluts till av kommunen angiven anslutningspunkt (se bilaga 1). Ledningen förläggs i huvudgata tillsammans med vatten och dagvatten. Fastigheter ansluts med servisledning.

22 22 DAGVATTENUTREDNING Referenser Svenskt Vattens publikationer P83, P104, 105 och P110 Vatten informationssystem i Sverige (VISS) SGU jordartskarta Länsstyrelsens WebbGIS Scalgo Live, Övriga källor: Ledningskartor från kommunen Digital grundkarta samt planillustration Höjdkarta