JANUARI 2019 BORÅS STAD DAGVATTENUTREDNING TOSSERYD

Transkript

1 JANUARI 2019 BORÅS STAD DAGVATTENUTREDNING TOSSERYD

2

3 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg TEL FAX WWW cowi.se JANUARI 2019 BORÅS STAD DAGVATTENUTREDNING TOSSERYD PROJEKTNR. A DOKUMENTNR. A VERSION UTGIVNINGSDATUM BESKRIVNING UTARBETAD GRANSKAD GODKÄND REVIDERAD Dagvattenutredning Jessica Lovell Alexander Hansen Kajsa Enhörning Helena Frohm, Amanda Olsson Mikael Bengtsson

4

5 DAGVATTENUTREDNING 5 INNEHÅLL Sammanfattning 6 1 Orientering 7 2 Befintliga förhållanden Områdesbeskrivning Ytavrinning 9 3 Riktlinjer och förutsättningar för dagvattenhantering 12 4 Flödesberäkningar Befintliga dagvattenflöden Beräkning av framtida flöden och fördröjningsvolymer 14 5 Utformning av dagvattendammar och ledningsstråk 16 6 Vägtrummor Trummornas totala avrinningsområde Trummors kapacitet efter exploatering 20 7 Beskrivning av föreslagna lösningar Allmänt Föroreningar Vidare undersökningar 27

6 6 DAGVATTENUTREDNING Sammanfattning Borås Stad arbetar med en detaljplan för exploateringsprojekt Tosseryd, strax utanför Sjöbo. Detaljplanen sträcker sig över en yta på ca 12,5 ha och omfattar nybyggnation i form av punkthus, småhus, lamellhus, loftgångshus, ett skolområde samt nya vägar och parkeringsplatser. Utredningsområdet består idag till stor del av skog- och ängsmark och befinner sig inom avrinningsområdet för Öresjö som är vattentäkt för Sjöbo vattenverk. Området är starkt kuperat och har delas in i två delavrinningsområden; norra området och södra området. I södra området löper en svacka där vatten från utredningsområdet samt naturmark uppströms avrinner via en bäck till en våtmark/groddamm. En annan svacka i det södra området leder vatten under väg 42 genom en trumma mot två stycken dagvattendammar strax väster om planområdet. Vatten från norra området avrinner väster via en bäck och ett fuktstråk under väg 42 genom en trumma. I och med exploatering ökar andelen hårdgjorda ytor och avrinningsförloppet sker snabbare. För att undvika översvämning och minska planområdets påverkan på nedströms recipienter föreslås fördröjning av dagvattenavrinning till att motsvara samma nivåer som befintlig naturmarksavrinning med hjälp av två nya dagvattendammar, vilket medför både fördröjning och rening. Planerad exploatering kommer enligt beräkningar inte innebära att trummornas kapacitet under väg 42 överskrids vid ett 100-årsregn. Generellt bör parkeringsytor byggas av genomsläppligt material med armering av plast eller betong. Längs med parkeringarna föreslås svackdiken med stenfyllning under. Längs med vägarna föreslås infiltrationsstråk i form av svackdiken med makadam och eventuellt sand. Alla fastigheter bör tilldelas en förbindelsepunkt för dagvatten till en mindre dagvattenledning i gatan. Dagvatten från tillkommande takytor i norr kan avledas via utkastare och öppna ränndalsplattor mot naturmark, vilket medför både fördröjning och viss rening. Föreslagna åtgärder för fördröjning medföra rening som bedöms tillräcklig med hänsyn till markanvändningen. Då inget vatten från planområdet når Tosserydsbäcken (eller Öresjön) utan att passera dagvattenanläggningarna bedöms inte någon negativ påverkan på vattentäkten uppstå.

7 DAGVATTENUTREDNING 7 1 Orientering Borås Stad arbetar med en detaljplan för exploateringsprojekt Tosseryd, strax utanför Sjöbo, för fastigheterna 2:210, 2:24, 2:40 m.fl. i Borås stad. Läge för planområdet visas i Figur 1. Figur 1. Lokalisering av planområdet Planområdet sträcker sig över en yta på ca 12,5 ha och angränsar i väster till väg 42 och sträcker sig från Långestensrondellen i söder och upp förbi Tosserydsvägen i norr. Området har delats upp i två delområden utefter hur ytvattnet avrinner, ett norra och ett södra, se Figur 2. Det norra området avgränsas i norr av Tosserydsvägen. Ingen mark norr om planområdet påverkas av exploatering, som planen ser ut i dagsläget, och har därför inte tagits med i beräkningarna Syftet med dagvattenutredningen är att klargöra befintliga förhållanden inom området, samt ge förslag på framtida dagvattenhantering utifrån ställda riktlinjer och krav.

8 8 DAGVATTENUTREDNING Figur 2. Planerad markanvändning inom planområdet. Ovanför det svarta strecket är det norra området och under det södra.

9 DAGVATTENUTREDNING 9 2 Befintliga förhållanden 2.1 Områdesbeskrivning Planområdet är starkt kuperat med variationer i marknivå från lägst ca +137 i söder till högst ca +165 i norr. Området består idag till största del av skogs- och ängsmark, med några enstaka hus och småvägar. Jordarten består i huvudsak av sandig morän 1. I sydost tangerar planområdet ett biotopskyddsområde (tillika nyckelbiotop) med granskog i en brant. I norr ansluter området till ytterligare en nyckelbiotop med granskog längs en större bäck, som slingrar sig från Tosserydssjön sydväst om området mot Öresjö. Planområdet befinner sig inom avrinningsområdet för Öresjö som är vattentäkt för Sjöbo vattenverk och förser ca personer med dricksvatten. Hela planområdet ligger inom vattentäktens tertiära skyddszon, medan den norra delen ligger inom både sekundär och primär skyddszon, se Figur 3. Figur 3 Öresjö vattenskyddsområde 2.2 Ytavrinning Ytavrinning och lågpunkter i anslutning till planområdet har beräknats baserat på terrängmodell från NNH med 2x2 m upplösning. Terrängmodellen skapades innan rondellen byggdes. Yytavrinning och lågpunkter i dess anslutning är därför något missvisande. Justeringar i höjdmodellen har gjorts för att tillåta vatten att rinna under trafikverkets befintliga trummor i anslutning till planområdet. 1 SGU kartvisaren, besökt

10 10 DAGVATTENUTREDNING Planområdet har delats in i två delar, en nordlig och en sydlig. Uppdelningen utgår ifrån flödesvägarna som ytvattnet tar och vart det skulle vara lämpligt att placera dagvattendammar för rening och fördröjning av dagvattnet. I den södra delen löper en svacka där vatten från planområdet samt från naturmark uppströms området avrinner via en liten bäck till en våtmark/groddamm samt två stycken dagvattendammar strax sydväst om planområdet, se Bild A, B, C och D i Figur 4. Bäcken mynnade tidigare ut i en våtmark belägen intill väg 42 men som en del av projektet "Förbifart Sjöbo" anlades en rondell på denna plats. Våtmarken ersattes därför med dammarna och våtmarken. Utöver flödesutjämning är syftet med våtmarken att utgöra biotop för grod- och amfibiedjur. Norr om en mindre kulle inom delområdet löper en mindre bäck som avvattnar delar av södra delen av planområdet men även naturmark uppströms. När bäcken kommer ner mot väg 42 leds den under en trumma, se bild G i Figur 4. Vid fältbesöket uppskattades diametern till ca 500 mm. I den norra delen av planområdet löper ett fuktstråk som rinner ner mot Väg 42 och leds genom samma trumma. I planområdet ingår även ett område norr om Tosserydsvägen. Detta område har inte tagits med i beräkningarna eftersom ingen exploatering för närvarande är planerad här. Detta vatten rinner av mot Tosserydsbäcken, se bild H i Figur 4, som leds under väg 42 genom en trumma. Vid fältbesöket uppskattades diametern till 1600 mm. Inga undersökningar har gjorts för att bestämma grundvattennivåerna. Det bedöms som troligt att grundvattenytan befinner sig ca 1 m under markytan och följer områdets topografi.

11 DAGVATTENUTREDNING 11 A) Bäck genom södra delen av planområdet B) Våtmark/groddamm i anslutning till planområdet i sydväst C) Dagvattendamm i anslutning till väg 42 D) Dagvattendamm med en djup och en grund del i anslutning till planområdet i sydväst E) Kullen F) Höjdrygg med fall mot grusväg G) Trumma under vägen H) Tosserydsbäcken Figur 4. Bild A-H från fältbesök

12 12 DAGVATTENUTREDNING 3 Riktlinjer och förutsättningar för dagvattenhantering Borås stad har utarbetat riktlinjer för dagvattenhanteringen i Borås stad med målet att skapa en bättre dagvattenhantering både miljömässigt och ekonomiskt 2. Dagvatten ska tas om hand enligt en trestegsprincip, se Figur 5. Huvudprincipen är att ett lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) alltid ska eftersträvas. Det vatten som inte kan tas om hand lokalt, eller som kräver ytterligare rening, leds till någon form av utjämning och rening. Sist ska eventuella kvarvarande vattenmängder avledas till recipient eller genomgå ytterligare rening. Figur 5. Figuren visar de tre stegen som dagvattnet ska följa innan det når recipient. Illustration Job van Eldijk, Riktlinjer för dagvattenhantering i Borås stad 2006 Vidare anges följande riktlinjer för dagvattenhantering: Undvik att rent och förorenat vatten blandas. Eftersträva naturlig vattenbalans. Åtgärder för att rena, infiltrera, fördröja och utjämna flöden ska genomföras nära källan. Skapa en säker dagvattenhantering för miljö, människor och egendom. Arbeta aktivt med dagvattenfrågor genom hela samhäll- och husbyggnadsprocessen. Borås Energi och Miljö, som ägs av Borås stad, har utarbetat dokumentet "Vad som bör ingå i dagvattenutredning till detaljplan". I den anges bland annat riktlinjer för dagvattenhantering, krav på fördröjning och dimensionering samt förslag på dagvattenrapportens innehåll. I dokument anges bland annat följande: Fördröjning av dagvatten ska göras inom fastigheten om den hårdgjorda ytan överstiger 2500 m². Fördröjningsvolymen för fördröjning inom fastigheten ska då vara 3 m³ per 100 m² hårdgjord yta. Dimensionering av allmänna ledningsnätet samt allmänna dagvattenanläggningar ska ske utan hänsyn till fördröjande åtgärder inom privata fastigheter/tomter och ska ha kapacitet att hantera ett regn med 50 års återkomsttid. 2 Dagvatten i Borås Stad, Borås Stad 2008

13 DAGVATTENUTREDNING 13 För detaljplaner för bostadsändamål, villabebyggelse, kommer central fördröjning inom planområdet genom t.ex. damm eller underjordiskt magasin behövas för fördröjning. Enligt skyddsföreskrifterna för Öresjö vattenskyddsområde får inte anläggning för infiltration eller utsläpp av hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten (inklusive dagvatten) anläggas i mark, diken eller vattenområde utan tillstånd av Miljöskyddsnämnden inom den inre skyddszonen. Dagvatten från området passerar väg 42. Exploateringens påverkan på trummorna under vägen har utvärderats mot krav i Trafikverkets rådgivande dokument "Avvattningsteknisk dimensionering och utformning MB 310", version 3.0. Trummornas kapacitet har jämförts med ett 100års flöde, HQ 100. Avrinningsområdet till trummorna har beräknats från nationella höjddata med upplösning 2x2 meter.

14 14 DAGVATTENUTREDNING 4 Flödesberäkningar 4.1 Befintliga dagvattenflöden Dagvattenflöden som genereras i området har beräknats med rationella metoden. Enligt rationella metoden beräknas det dimensionerande flödet enligt ekvation 1. Beräkningarna är gjorda i StormTac v Q bef = A φ i(t r) kf (Ekv 1) där Q bef = befintligt dagvattenflöde från området [l/s] A = avrinningsområdets (ytans) area φ = avrinningskoefficient i(t r) = dimensionerande regnintensitet [l/s ha] t r = regnets varaktighet (rinntid) kf = klimatfaktor Befintliga flöden har enligt riktlinjer från Borås stad beräknats för ett regn med återkomsttiden 50 år, se Tabell 1. Rinntiden har uppskattats till ca 40 minuter för samtliga delavrinningsområden. Regnintensiteten har beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P104 och uppgår till ca 161 l/s ha. Den reducerade arean för ett område erhålls genom att områdets totala area multipliceras med en avrinningskoefficient, φ. Avrinningskoefficienten uttrycker hur stor del av nederbörden som bidrar till avrinning. För kuperad naturmark används en avrinningskoefficient på 0,1 enligt Tabell 4.8 i Svenskt Vattens publikation P110. Befintliga hus och småvägar är försumbara. En klimatfaktor på 1,25 har också använts för att kompensera för pågående klimatförändringar. Tabell 1. Befintliga flöden från planområdet, återkomsttid 50 år. Område Area (ha) φ Q bef l/s Norra 4,6 0,1 94 Södra 4,5 0, Beräkning av framtida flöden och fördröjningsvolymer Framtida dagvattenflöden inom utredningsområdet har beräknats på samma sätt som i avsnitt 0. Flödet har även här multiplicerats med en säkerhetsfaktor om 1,25 enligt Svenskt vattens publikation P110 med hänsyn till pågående klimatförändringar. Detta ger en regnintensitet på 485 l/s ha vid ett regn med en återkomsttid på 50 år. Då rinntiden minskar som följd av exploatering ansätts varaktigheten på dimensionerande nederbörd till 12 min. Beräknade flöden redovisas i Tabell 2.

15 DAGVATTENUTREDNING 15 Tabell 2. Planerad markanvändning med respektive area samt dimensionerande flöde för ett 50årsregn. Markanvändning φ Norra området Södra området Area (ha) Area (ha) Väg 0,8 0,4 0,75 Gång- och cykelbana 0,8 0,12 0,22 Tomtmark 0,2 0,7 0,46 Tak 0,9 0,73 0,65 Parkering 0,8 0,07 0,12 Skolgård 0,5 0,68 - Befintlig gård 0,1-0,31 Skogsmark 0,1 1,9 1,9 Totalt 4,6 4,5 Flöde 50års-regn(l/s) 790 l/s 780 l/s Flöde 100års-regn(l/s) 993 l/s 977 l/s Som kan ses i Tabell 1 och Tabell 2 så ökar det dimensionerande flödet med drygt 700 l/s. För att inte flödet ut från området ska öka måste därför dessa 700 l/s fördröjas. Volymen för fördröjningen har beräknats i StormTac (V18.2.2) enligt ekvation 2 och presenteras i Tabell 3. V = 60 t r Q dim Q out + V 1000 c (Ekv 2) där t r = regnvarigheten (min) Q dim = dimensionerande flödet (l/s) Q out = maximalt utflöde (l/s) V c = utjämnande effekt och V c beräknas via ekvation 3 V c = ( Q out ) t φ A c + (Q out /(φ A) 2 t c I (Ekv 3) Med siffrorna t r = 12, Q out =200 (befintligt flöde, tabell 1) och Q dim, A och φ enligt tabell 1 och 2 ger det följande erforderliga utjämningsvolymer för att uppnå befintliga flöden efter exploatering. Tabell 3. Erforderliga utjämningsvolymer för att bibehålla befintliga flöden efter exploatering, beräknat utifrån ett 50års regn. Område Volym (m 3 ) Norra 550 Södra 500 Totalt 1050

16 16 DAGVATTENUTREDNING 5 Utformning av dagvattendammar och ledningsstråk Förslag på ledningsstråk inom planområdet efter exploatering samt anslutningar för de nya dammarna visas i Figur 7. Syftet med dagvattendammarna är att få extra säkerhetsmarginaler vid högintensiva regn. Beräkningarna för fördröjningsvolymerna i Tabell 3 bygger på ett maximalt utflöde av 100 l/s efter fördröjning i dammarna. Det motsvarar de naturliga flöden från det norra och det södra området. I Figur 6 visas exempel på hur dammarna kan utformas. Dammen för det södra området med en liten ö i mitten kan motsvara en area på 470 m² och bör ha sin utloppspunkt i anslutning till de befintliga dagvattendammarna strax söder om Långestensrondellen (Figur 7). Söder om den planerade infartsgatan från Långetsensrondellen finns en anlagd groddamm. Den nya dagvattendammen som planeras kan innebära en risk för grodorna som kommer att vilja förflytta sig över gatan mellan dammarna. En skyddsåtgärd i form av grodtunnel och grodstaket bör därför utföras. Dammarna placerade i det norra området har en total area på 600 m². För det norra området rekommenderas det att dammen/dammarna konstrueras med en utjämningsvolym på mer än 550 m³ för att uppfylla tillräcklig fördröjning efter exploatering vid ett 50-årsregn. Figur 6. Exempel på hur dagvattendammarna skulle kunna utformas

17 DAGVATTENUTREDNING 17 Figur 7. Förslag på ledningsstråk inom planområdet efter exploatering samt de nya dammarna position och anslutningar.

18 18 DAGVATTENUTREDNING 6 Vägtrummor Kapaciteten hos de trummor som leder vatten från planområdet och under riksväg 42 har undersökts, trumma 1-3. Detta för att se om en exploatering av planområdet skulle kunna öka dagvattenflödena så pass mycket att trummornas kapacitet skulle överskridas. Väster om planområdet finns en fyrkantstrumma under befintlig järnväg, trumma 4. Trummornas dimensioner presenteras i tabell 4 och dess läge i Figur 8. Tabell 4. Befintliga vägtrummor Trumma Dimension mm mm mm 4 2,7 x 3,17 m Trumma 4 Figur 8. Inventerade trummor i fält 6.1 Trummornas totala avrinningsområde För att möjliggöra bedömningen av exploateringens påverkan av trummornas kapacitet måste bidragande vatten från hela tillrinningsområdena till trummorna beaktas. I Figur 9 nedan har tillrinningsområden till respektive vägtrumma markerats. Tabell 4 visar storleken på trummornas tillrinningsområden utanför och inom planområdet, samt planområdets procentandel av trummornas totala avrinningsområde. Baserat på flödeslinjer har flödet från trumma 1 och 2 antagits leda till trumma 4.

19 DAGVATTENUTREDNING 19 Figur 9. Avrinningsområde med dagvatten/ytvatten som passerar planområdet och vägtrummorna i dagsläget. Tabell 4. Avrinningsareor [ha] för vägtrummor, samt planområdets andel [%] av den Trumma totala tillrinningsarean. Del av avrinningsområde inom planområde [ha] Totalt avrinningsområde till trumma [ha] Planområdets andel [%] av den totala tillrinningsarean

20 20 DAGVATTENUTREDNING Vägtrumma 1 belastas av det största avrinningsområdet (Se Figur 7). Andelen yta av avrinningsområdet till trumma 1 som utgörs av planområdet är endast 1 % vilket innebär att trumma 1, som har en dimension på 2,7 x 3,17 meter kommer att påverkas marginellt av planområdets exploatering. Vägtrumma 2 belastas idag av ett mindre avrinningsområde där andelen yta som utgörs av planområdet är 22% av trumma 2:s totala tillrinningsområde (Tabell 5). Vägtrumma 3 belastas idag av ett avrinningsområde där 8% utgörs av det aktuella planområdet. Beräknat bakgrundsflöde till trummorna som härstammar utanför planområdet redovisas i Tabell 5. Trummornas reducerade avrinningsområde har beräknats med antagen avrinningskoefficient k=0.1 för trumma 1 och 2 samt k=0.3 för trumma 3. Tabell 5. Beräknat bakgrundsflöde [l/s] till trummorna som härstammar utanför planområdet. Trummornas reducerade avrinningsområde har beräknats med antagen avrinningskoefficient k=0.1 för trumma 1 och 2 samt k=0.3 för trumma 3. Trumma Reducerat bakgrunds avrinningsområde [ha] Q100 bakgrund [l/s] Trummors kapacitet efter exploatering Det nya dagvattensystemet blir format på så sätt att dagvatten från planområdets norra och södra del kommer att ledas genom föreslagna dammar fram till trumma 2 respektive 3. Därför har vägtrummornas kapacitet jämförts med deras bakgrundsflöde sammanräknat med flödet som tillkommer från planområdet efter exploatering. Beräknade flöden som leder till trummorna innan och efter exploatering för ett 100års-regn samt hur mycket som belastningen ökar efter exploatering presenteras i Tabell 6. Dagvattenflöden mot trumma 2 och 3 kommer att fördröjas i föreslagna dammar dimensionerade för ett 50 års-regn, vilket minskar belastningen till en acceptabel nivå för trumma 2 som skall ledas mot föreslagen damm i anslutning till befintligt dike, se Tabell 7. Planområdets södra del efter exploatering ska leda mot en ny damm, vars utlopp kopplas till befintliga dammar i området. Därefter planeras vattnet att avledas under väg 42 via trumma 3. Enligt nuvarande situation avleds dagvatten till trumma 3 idag genom en våtmark/groddamm samt två stycken dagvattendammar innan vattnet når trumman. Eftersom volymen av dessa dammar är okänd har dessa inte tagits hänsyn till i beräkningarna. De kan dock antas vara tillräckligt dimensionerade för att uppfylla fördröjningskraven till trumma 3. Totala flöden som leder till trummorna innan och efter exploatering för ett 100års-regn samt hur mycket som belastningen ökar efter exploatering kan ses i Tabell 6. Genom att jämföra dessa flöden inklusive vad som fördröjs i nya dagvattendammar med trummornas maxkapacitet (Tabell 7), kan det antas att

21 DAGVATTENUTREDNING 21 så länge dagvattnet från respektive exploaterat område leds till en dagvattendamm så kommer flödet ut från planområdet efter exploatering inte att överbelasta någon av trummorna under väg 42 och järnväg vid ett 100-års regn. Tabell 6 Totala flöden som leder till trummorna innan och efter exploatering för ett 100årsregn samt hur mycket som belastningen ökar efter exploatering. Dagvattenflöden för trumma 2 och 3 kommer att fördröjas i dammar dimensionerade för ett 50års-regn, se Tabell 2. Trumma Q100 innan exploatering [l/s] Q100 efter exploatering [l/s] Ökning efter exploatering Fördröjning i dammar [l/s] % % % % Tabell 7 Bedömning av risk för överbelastning av vägtrummor samt järnvägtrumma efter exploatering. Maxkapacitet för trummor är utläst med hjälp av Colebrooks formel. Trumma Belastning efter exploatering [l/s] Max flöde för trummor [l/] Kapacitetsbedömning Ok Ok Se bef. dammar Ok

22 22 DAGVATTENUTREDNING 7 Beskrivning av föreslagna lösningar 7.1 Allmänt För att undvika översvämning och minska planområdets påverkan på nedströms recipienter föreslås fördröjning av dagvattenavrinning till att motsvara storleksordningen på befintlig naturmarksavrinning. Att begränsa avrinningen till at motsvara befintlig naturmarksavrinning är ett tufft krav. Det anses inte orimligt att släppa ut något mer, där förutsättningarna är sådana att inga risker för skador på byggnation eller nedströms recipienter föreligger. Bäckarnas befintliga utformning föreslås behållas i dagen i största möjligaste mån eftersom öppna system har större kapacitet än ledningar. Fuktstråk och bäckar kräver dock särskild uppmärksamhet vid planläggning och dagvattenhantering i exploateringsprojekt. Dels för att undvika skador på bebyggelse men även på grund av naturvärden i anslutning till vattnet. Vattendrag och även diken lämnar i regel positiva bidrag till den biologiska mångfalden och funderar som både livsmiljöer och spridningsvägar för fuktberoende organismer. Olika typer av hårdgjorda ytor kräver olika typer av fördröjande åtgärder. Fördröjningen har i denna rapport utformas för att motsvara naturmarksavrinning. I Tabell 8 ses förslag på hur dagvatten på olika typer av ytor kan hanteras. Ungefärliga ledningsdragningar redovisas i bilaga 2. I avsnitten nedan beskrivs lösningarna mer ingående. Tabell 8. Dagvattenhantering för olika ytor. Yta Takytor Huskroppsdränering Vägar Parkeringsytor Oexploaterad mark samt gräsytor Metod Avledning till infiltrerbar yta via utkastare och ränndalsplattor där detta bedöms som lämpligt. Alternativ avledning till dagvattenledning och vidare till föreslagen dagvattendamm. Gröna tak föreslås för mindre byggnader så som t.ex. avfallshus. Avledning till mindre dagvattenledning i gata och vidare till damm/våtmark eller magasin, där så möjligt Avledning till dike och/eller dagvattenledning och vidare till damm/våtmark eller magasin Genomsläppligt material med armering av plast eller betong, samt fördröjning och infiltration genom makadamfyllda diken Infiltration som innan exploatering

23 DAGVATTENUTREDNING Utkastare och ränndalsplattor Vatten från takytor kan via utkastare och öppna ränndalsplattor avledas till naturmark där det infiltrerar, se Figur 10. Detta ger både en flödesutjämning och viss rening. Figur 10. Regnvatten från taket leds ut på gräsmatta eller naturmark Gröna tak Ett tak med vegetation kan, till skillnad från konventionella taktäckningar, ta upp, magasinera och avdunsta stora mängder nederbörd, se exempel i Figur 11. Ett tak med moss- och sedumvegetation med ett jord- och växtskikt på knappt 40 mm kan reducera den årliga avrinningen med upp till 50 %. Även det vatten som inte tas upp rinner av långsammare än vid en traditionell taktäckning. Systemet har dock inbyggda begränsningar. Eftersom det är en typ av magasin behöver det hinna tömmas mellan regntillfällena, annars blir kapaciteten lägre. Även vid riktigt intensiva regn är systemets kapacitet begränsad då vattnet riskerar att rinna av så snabbt att det inte hinner infiltrera. Gröna tak rekommenderas som en del i en kedja av åtgärder och bör kombineras med andra föreslagna lösningar. Figur 11. Hus med grönt tak. Foto: Veg Tech

24 24 DAGVATTENUTREDNING Svackdiken Ett enkelt och yteffektivt sätt att omhänderta dagvatten är att samla upp dagvattnet i ett grunt dikessystem, ett svackdike. Detta brukar normalt vara gräsbeklätt och fungerar som kombinerad infiltrationsyta och öppet avledningssystem. Svackdiket bör ha en svag lutning i vattnets rinnriktning. För att undvika erosionsskador ska dock fallet i dikets längdriktning inte överstiga 2 %. Vid större lutning krävs erosionssäkring, särskilt i etableringsfasen. Gräsbeklädda svackdiken bör inte ha brantare sidolutningar än att gräset kan slås maskinellt. Avgränsande hårdgjorda ytor avleds med självfall direkt till svackdiket. Svackdiken bör skötas regelbundet och skötseln bör bland annat omfatta gräsklippning och skräpplockning. Ett svackdike kan ofta ta upp huvuddelen av det avrinnande dagvattnet utan att det sker någon ansamling av vatten i diket. Om arean av anslutna ytor är mycket stor eller infiltrationskapaciteten låg kan man överväga att anlägga en stenfyllning under svackdiket, se Figur 12. I detta kommer vatten att tillfälligt kunna magasineras innan det perkolerar ut i omgivande marklager. För att detta ska fungera krävs att stenfyllningen hamnar över grundvattennivån och att viss infiltrationskapacitet finns. Vid byggnation på lera är det lämpligt att ha en dränering till dagvattenledning från stenfyllningen. Svackdiken brukar normalt placeras längs den hårdgjorda yta som ska avvattnas. Avrinnande vatten får rinna in mot diket längs hela dess sträckning. Vid utformningen är det viktigt att ägna speciell uppmärksamhet åt övergången mellan den hårdgjorda ytan och svackdiket så att inte oavsiktliga barriärer skapas. Om ett svackdike tillförs vatten från en ledning bör inloppet erosionssäkras. Utloppet från ett svackdike kan utformas på olika sätt beroende på de lokala förutsättningarna. Svackdiken kräver relativt lite underhåll och kan varieras i storlek efter behov. Figur 12. Principskiss för ett svackdike. Svackdiken etableras på naturmark i nivå under ytan som ska avvattnas. Reningsfunktionen kan förstärkas genom att anlägga ett dräneringslager med dräneringsledning i botten

25 DAGVATTENUTREDNING Makadamdiken Ett alternativ till svackdiken är makadamfyllda diken, se Figur 13. Den fria volymen, d.v.s. magasinerings eller utjämningsvolymen i diket, utgörs av porvolymen i fyllnadsmassorna, vanligtvis ca 30%. Utflödet genom makadamdikena sker antingen genom att vattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande marklager eller genom kontrollerad avtappning via ett anlagt dräneringssystem. Figur 13. Skiss över makadamdike med dräneringsledning Utformningen av makadamdiken kan varieras. En fördel är att de kan anläggas under t.ex. gräsytor och asfalt. Makadamdiken har utöver fördröjande förmåga även en renande effekt. Nackdelen är att de normalt behöver grävas om efter ca år, eftersom den hydrauliska kapaciteten kan avta Genomsläppliga material Genomsläppliga material med armering kan med fördel användas för mindre parkeringar, gångvägar etc. Genom att inte hårdgöra alla ytor skapas en långsammare avrinning och möjlighet till viss infiltration. Armering av ytor med plast eller stenmaterial ger ett stabilt underlag samtidigt som man kan få variation i underlaget, se Figur 14. I Figur 15 ses en principskiss för genomsläpplig beläggning vid parkeringsplats Figur 14. Ytor med genomsläppligt material, Foto VegTech

26 26 DAGVATTENUTREDNING Damm/våtmark Dagvattendammar/våtmarker anläggs för att fördröja dagvattenflöden och rena vattnet. Reningsprocesserna sker främst genom sedimentering av partikulära föroreningar, men även genom växtupptag, förutsatt att växtligheten skördas bort, samt kväverening (denitrifikation) i syrefria zoner. En viktig parameter vid utformning är storleken på dammens yta i förhållande till avrinningsområdets area samt förhållandet mellan längd och bredd. Drift och underhåll är viktigt för Figur 15. Principskiss för genomsläpplig beläggning vid parkeringsplats. Ytan byggs upp med ett bärlager av grov makadam i botten, eventuellt överlagrat av ett förstärkningslager och slutligen vald beläggning, i detta fall gräsarmerande betonghålsten att bibehålla en effektiv rening. Dammarna bör anläggas med en möjlighet att stoppa utflödet, detta så att ett eventuellt släckvatten från räddningstjänsten kan samlas upp i dagvattendammarna utan att nå bäcken och i förlängningen Öresjön. I detta syfte bör även en by-pass funktion för bäcken som passerar de norra dagvattendammarna finnas, då tillförs inte rent vatten till det som eventuellt är förorenat pga. släckningsarbete. 7.2 Föroreningar Dagvatten innehåller ofta föroreningar i form av metaller, PAH, olja och näringsämnen. Vissa metaller härrör från byggnadsmaterial men även från trafik. Reningskraven för dagvatten varierar med föroreningsinnehåll och recipientens känslighet. Svack- och makadamdiken ger en effektiv rening av vattnet med avseende på partikulärt bundna föroreningar och olja till en nivå som kan anses tillräcklig för bostadsområden och vägar med begränsade trafikmängder.

27 DAGVATTENUTREDNING 27 Vill man rena dagvattnet ytterligare är brunnsfilter ett alternativ. En studie som Svenskt Vatten Utveckling 3 låtit genomföra i Nacka visar dock att effekten av att använda filter i dagvattenbrunnar inte är tydlig. Dagvattendammar är en vanlig och effektiv lösning för fördröjning och rening av dagvatten. Vattenrenande processer i dammar utgörs av sedimentation, denitrifikation och växtupptag. För optimal rening är utformning och underhåll av dammen av stor vikt. 7.3 Vidare undersökningar Bäckarnas flöde kan behöva kartläggas i perioder under och efter mycket nederbörd. Högsta vattennivå i bäckarna blir avgörande för områdets höjdsättning i vidare projektering och vid projektering av husens dräneringssystem. 3 Svenskt Vatten Utveckling, 2015, Rapport nr Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun.