Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Relevanta dokument
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Gångförmåga Självvald gånghastighet 10 meter Timed Up and Go (TUG) Functional Ambulation Categories FAC kommer under 2014

Case management för sköra äldre personer (+65)

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Intensivträning av nedre extremitet för personer med stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

The HIFE Program. Version 2. The HIFE Program -1. Svensk version

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Helena Fridberg leg.sjukgymnast, Falu lasarett, Centrum för klinisk forskning i Dalarna. Workshop Kristianstad

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Går det att träna upp balans, kroppskännedom och rörelseminne för gravt synskadade?

Andningen & livet. Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom

RUTIN FÖR. Otago. Fallförebygförebyggande träning. Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Antaget

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Äldre Personer i Riskzon Livslots

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Andning det gäller livet!

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Feldenkrais för behandling och prevention

Observativ rörelseanalys. Funktionell Rörelseanalys enligt. Utgår från rådande kunskaper vad gäller: Förhållningssätt.

BERGS BALANSSKALA MANUAL

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Information om friskvårdsprojekt i Norge

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Qigong - effekt på basala förflyttningar och självskattning av balans hos äldre med en neurologisk diagnos

EXAMENSARBETE. Balans- och benstyrketräning för personer i åldersgruppen 65 år och äldre i syfte att förebygga fall. - en litteraturöversikt

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Personlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström


Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus

Bilaga 1 SVP Fallprevention

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

EXAMENSARBETE. Behandlingsmetoder för att öka kroppsmedvetenhet inom strokerehabilitering och dess effekter

Utmana din balans. Testa din balans

Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna

Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

HISTORIK Hjälmen obligatorisk i svenskt seriespel Tacklingar i offensiv zon tillåts

Man måste vila emellanåt

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Transkript:

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri i stående är vanligt efter stroke Nedsatt balans ökar risken för fall Det kan vara svårt att känna igen kroppen efter en stroke Rehabilitering är ofta livslång Stroke Rehabilitation bör vara individualiserad och uppgiftsspecifik Funktion, balans och gång kan förbättras genom träning. Att återfå förmågan är något många skattar som bland det viktigaste efter en stroke. (Riksstroke, Pollock 2014, Hendrickson 2014, Guidetti 2007, Langhammer 2012, Langhorne 2011).

Träna Basal Kroppskännedom Utmanar kroppens stabilitets gränser Förstå stärka sina egna resurser

Mäta Six spot step test (Nieuwenhuis 2006)

Uppleva Det kan vara svårt att känna igen kroppen efter en stroke. Nedsatt funktion, asymmetri i stående och kan leda till fall Många personer med stroke har nedsatt balans Det är viktigt att fråga hur personerna med stroke upplever att leva med en balansnedsättning

Övergripande syfte Det övergripande syftet i doktorandprojektet var att undersöka och beskriva olika aspekter av balans hos personer som fått en stroke; avseende träning, mätinstrument, och upplevd balans.

Studie Design Deltagare I Body Awareness Therapy in persons with stroke: a pilot randomized controlled trial Randomiserad kontrollerad studie N=46 Intervention24 Kontroll 22 II Basic Body Awareness Therapy for patients with stroke: experiences among participating patients and physiotherapists III Validity and test-retest reliability of the Six-spot step test in persons after stroke IV I can still manage a mixed-method study of balance after stroke Kvalitativ intervju studie N= 21 Tvärsnitts studie N= 81 Mixed method N=19

Urval Studierna genomfördes i primärvården i Örebro län Stroke Gångare Självskattad och upplevd balansnedsättning

Mätinstrument Kroppsfunktion: National Institutes Health Stroke Scale NHISS scale (item 5 och 6) Timed stands test 10 uppresningar på tid

Dynamisk balans Bergs balans skala - 14 balans aktiviteter mellan 0-4p (max 56 poäng) Timed up and go (TUG) - uppresning och 3 m gång (sek) Timed up and go cog- TUG samtidigt som räknar bakåt (sek) Four square step test (FSST)- kliver över pinnar mot och med sols (sek)

Gående balans Dynamic Gait Index (DGI)- gående balans aktiviteter 0-3 p (max 24) Six Spot Step Test (SSST)- gång aktivitet samtidigt som en tyngdöverföring och en sprak (sek) Uthållighet 6 minuters gångtest sträcka som personen gått (m)

Tilltro till balansförmåga Aktivitetsspecifik balans säkerhet (ABC-skalan)- självskattning 16 items 0-100% Livskvalitet SF-36-36 frågor om hälsa

Resultat Basal Kroppskännedom RCT Mellan grupperna fanns ingen signifikant skillnad över tid. Inom interventionsgruppen var det en signifikant förändring vid vecka 9 på Bergs balans skala, Timed up and go cog och 6 min gång test, samt vecka 14 på Bergs balans skala, Timed up and go cog Inom kontrollgruppen var det en signifikant förändring vid vecka 9 på Bergs balans skala, samt vecka 14 på Bergs balans skala, TUG cog, Timed stands test.

Resultat Basal Kroppskännedom Kvalitativ studie Simple yet challenging Möta sina begränsning Individualiserade rörelser En känsla av harmoni Förbättrad balans Integrerad kunskap Frustration och tvivel Enkelt men ändå utmanande

.jag tror att det är ett bra komplement [till vanliga träningen] alltså vissa saker känner jag påtagligt att jag har nytta av, de kommer jag att använda Inte alla övningar så men Det där att gå, alltså när jag går hur jag kan förhålla mig, så att jag kan slappna av och känna, vad ska jag säga, tyngden eller jämvikten, om vi säger så... (patient no 21)

Resultat Six spot step test Six spot step test visade stark korrelation med Timed Up and Go, Dynamic Gait Index och Four Square step test Måttligt korrelation med ABC skalan och Timed standstest Test-retest reliabilitet var hög ICC 0.96 Begränsad känslighet vid upprepade mätningar på grupp och individ nivå (SEM och SRD) Deltagarna gick snabbare vid test tillfälle 2.

Resultat Upplevelse av balans I can still manage Resultatet presenterades i två teman baserade på sju kategorier. Personerna upplevde att balansen var en ständig utmaning, med yrsel och ostadighet, men ändå så klarade de sin vardag. Den objektiva och den självskattade balansmätningen kompletterade den subjektiva upplevelsen att leva med balans nedsättning.

Sammanfattning Basalkroppskänedom kan vara en metod att träna balans TRÄNA Den objektiva och den Six spot step test är ett självskattade valit och reliabelt UPPLEVELSE balansmätningen mätinstrument för MÄTA AV kompletterade personer mer än 6 BALANS BALANS den subjektiva månader efter stroke upplevelsen att leva med balans nedsättning. Det viktigt att involvera olika aspekter av balans hos personer med stroke för att ge en så heltäckande bild av balansförmåga som möjligt.

Kliniska implikationer Basalkroppskännedom kan vara ett komplement i balansträning för personer med stroke. Six Spot Step Test är ett valit och reliabelt mätinstrument för personer med stroke. Att fråga personer med stroke hur de upplever sin balans bidrar till att ge en mer heltäckande bild av balansförmåga.

Tack!