Mammors sårbarhet under barndomen: Samband med det egna föräldraskapet Wibke Jonas, PhD

Relevanta dokument
Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Trauma under barndomen och dess betydelse för graviditet, förlossning och tidig postpartum period

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Uppmärksamma den andra föräldern

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Tidig stressexponering- vårt största påverkbara samhällsproblem? Tobias Ekenlie,

Depressiva symtom hos nyblivna föräldrar upptäckt och stöd

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö

Kommunförbundets nätverksverksdag Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Burnout in parents of chronically ill children

Definition föräldraskapsstöd

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner

Vad gör vi nu? Pia Risholm Mothander. Docent, f.d. un.lektor, Stockholms universitet.

Föräldraenkät Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Föräldrastöd och föräldraförberedelse

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Rutiner vid användande av

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

Barns och ungas hälsa

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson

Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

Vikt sex år efter barnets födelse:

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Psykoterapeutiska interventioner i sårbara späd- och småbarnsfamiljer. Eva Tedgård, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand, Lunds universitet

Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM

The national SIMSAM network (I)

From the Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

ADHD OCH EMOTIONSREGLERING

Vet vi vad som fungerar?

ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA)

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Hjärnans utveckling och sårbarhet

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Bakgrund. Sjunkande amningsförekomst i Sverige. Föräldraskap och påfrestningar. Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Kan man bli sjuk av ord?

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Amning & Jämställdhet

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Det är väl alltid bra att prata med någon? Kvinnors upplevelser av stödjande samtal under graviditet, depression och moderskap

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Familj som skyddande faktor - NAVIGATOR ACT gruppbehandling för föräldrar till barn med funktionsnedsättning med egen psykisk ohälsa

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening

HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15. Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Våld i nära relation. Agenda. Rättspsykiatriskt perspektiv. Förhållningssätt i praktiken. Utvecklingsarbete

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Symposium Ätstörningar och reproduktion

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik

Kognitiv psykologi Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Gambling Pathways Questionnaire (GPQ)

Stefan Sandström,

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Fram&dens mödrahälsovård - vad säger forskningen? Stockholm, 15 november 2017

% Totalt (kg) Fetma >

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Traumamedveten omsorg

PED NUTRITION CAVEFORS

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Mödrar med lindrig utvecklingsstörning och deras barns anknytning: Pehr Granqvist

VITA PRAEPONITUR Militära utlandsveteraner och Mental hälsa

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Transkript:

Mammors sårbarhet under barndomen: Samband med det egna föräldraskapet Wibke Jonas, PhD Fleming Lab Department of Psychology University of Toronto (UTM), Kanada & Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Karolinska Institutet Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 1

Idag kommer jag att berätta om Bakgrund till Maternal Adversity, Vulnerability and Neurodevelopment (MAVAN) studien Presentera resultat av 3 delstudier Studie I Mammans trauma under barndomen och amning Studie II - Amning och effekter på mor och barn? Studie III - Mammans trauma under barndomen, ångest och barnets temperament Sammanfattning av resultaten Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 2

Bakgrund Mammans barndom påverkar nästkommande generation Intergenerationella effekter Negativa erfarenheter under barndomen påverkar neurobiologisk utveckling (t ex stress reaktivitet) (Meaney & Szyf, 2005) Betydelse för hur en kvinna beter sig när hon själv blir förälder senare i livet (De Wolff & Ljzendoorn, 1997). Svårare att utveckla ett lyhört förhållningssätt och känslighet gentemot sitt barn (Belsky et al. 2005). Större risk för beteendeproblem och psykiska svårigheter hos barnen (reviewed av Gaudreau et al. 2014) Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 3

Maternal Adversity, Vulnerability and Neurodevelopment Study (MAVAN) Att studera samband mellan mammans sårbarhet och utsatthet under hennes egen barndom och hennes barns socio-emotionella, kognitiva och neuropsykologiska utveckling under de första 10 åren. Särskilt fokus ligger på Pre- och postnatal sårbarhet (t ex mor-fetus interaktion, psyk) Miljömässiga faktorer (t ex socio-ekonomiska) Genetiska faktorer (t ex genuppsättning, epigenetik) Fysiologi (t ex stress biologi) Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 4

Maternal Adversity, Vulnerability and Neurodevelopment Study (MAVAN) Prospektiv longitudinell multicenter studie Hamilton, Ontario & Montreal, Quebec; Kanada 500 mor-barn par Först- och omföderskor Graviditetens 2:a trimester Täta uppföljningar under de första 2 åren, sedan årligen Rekrytering under 2003 05, sista uppföljningar 2015 Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 5

Forskningsfrågor? Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 6

Delstudie I Finns det samband mellan mammans trauma under barndomen och hennes omvårdnadsbeteende, t ex amning när hon själv blir mamma? Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 7

Delstudie II Effekter av amning på mor och barn? Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 8

Delstudie III Finns det samband mellan mammans trauma under barndomen, hennes välmående och barnets temperament? Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 9

Instrument Amning Hel-och delamning vid 3, 6 och 12 månader, duration, attityder Depression, ångest (CES-D; EPDS, Cox 1980; STAI, Spielberger 1990) Mammans sensitivitet gentemot barnet (Ainsworth Sensitivity Scales, Ainsworth et al. 1971) - Videofilmat mamma barn samspel vid 3, 6 & 12 månader postpartum (samspel, tillgänglighet, akzeptans, känslighet) Temperament (IBQ-R, ECBQ, Gartstein & Rothbart 1984) Trauma under barndomen (Childhood Trauma Questionnaire, Bernstein 1994) Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 10

Childhood Trauma Questionnaire CTQ (Bernstein et al. 1994) Upplevelse av fysiska, emotionella och sexuella övergrepp samt erfarenhet av emotionell och fysisk försummelse under barn- och ungdomen. 28 påståenden: Jag kände mig älskad. Någon i min familj sa saker till mig som ful, dum eller lat. Någon familjen slog mig så hårt att jag behövde åka till doktorn eller sjukhuset. Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 11

Early Childhood Behavior Questionnaire (ECBQ) (Putnam, Gartstein & Rothbart, 2006) Barnets regulering och reaktivitet i vardagssituationer Neurobiologisk ansats Negativ Affektivitet (Obehag, rädsla, rastlöshet, sorgsenhet, perceptuell känslighet, blyghet, förmåga att lugnas ner, frustration. Högre poäng emotionellt mindre stabila barn) Surgency/Extraversion (högre poäng högre aktivitetsnivå, mer positiva gensvar i stimulerande situationer) Effortful Control (högre poäng - bättre självregulering) Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 12

Resultat! Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 13

Delstudie I Mammans trauma under barndomen och amning Jonas et al. 2013 Genes, Brain and Behavior Depression vid 6 mån Justerat för: Kön, födelsevikt, mammans ålder, familjeinkomst, attityder till amning - Trauma (CTQ) - Amningslängd (veckor) Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 14

Delstudie II Amning och barnets temperament Mammans oro/ångest vid 3 mån ab*=-.0250 Mammans sensitivitet (Ainsworth) vid 6 mån Justerat för: Kön, födelsevikt, temperament (3 & 6 mån) Amningsduration (veckor), mammans ålder, familjeinkomst, attityder till amning Amning (ja/nej) vid 3 mån ** * + - - Barnets Negativa Affektivitet vid 18 mån Jonas et al. 2015 Acta Paediatrica Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 15

Oro / Ångest (STAI) Delstudie 3 Trauma, mammans oro och barnets temperament 3 Graviditet och månader postpartum Agrati, Jonas et al. 2015 Archives of Women s Mental Health Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 16

Några sammanfattande tankar Kvinnor som varit utsatta för trauma under barndomen lever med sitt förflutna när de blir mammor själva och hade högre depressions nivåer 6 månader efter de har fött barn. Högre nivåer av depression var relaterad till kortare amningsduration. Amning i sin tur relaterade till ökad sensitivitet gentemot sitt barn hos mamman, vilket var associerat med mindre negativ emotionalitet hos barnet vid 18 månaders ålder. Dessa samband var särskilt uttalade hos mammor som hade något högre ångestnivåer. Kvinnor som har varit utsatta för trauma under barndomen hade högre ångestnivåer under de första 2 åren efter barnets födelse. Dessa nivåer samspelade med barnets temperament, särskilt negativ emotionalitet. Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 17

Några sammanfattande tankar Våra resultat hjälper till att förklara en samverkan mellan mammans trauma i barndomen och välmående och amning hos mor och barn senare i livet samt barnets emotionella utveckling. Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 18

Tack för er uppmärksamhet! Ett stort tack till alla familjer som har deltagit i MAVAN studien! Tack till alla medarbetare! PIs Alison Fleming Michael Meaney Meir Steiner Ashley Wazana Leslie Atkinson Marla Sokolowski James Kennedy Post Docs Katherine Cost Eva Unternährer Viara Mileva Rossana Bisceglia Daniella Agrati Dillon Browne Värna våra yngsta 2018 - Wibke Jonas 14/11/2018 19