Budget 2018 Verksamhetsplan

Antagen av direktionen 2017-12-14 Handläggare: Helena Luthman Per-Ove Staberyd Budget 2018 Verksamhetsplan 2019-2020 Kommunalförbundet där kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora och Örebro samverkar om gemensam räddningstjänst

Innehållsförteckning Ordföranden och brandchefen har ordet.... 3 Allmänt om Nerikes Brandkår.. 5 Uppdrag enligt lagar, förordningar och avtal.. 6 Vision, verksamhetsidé och mål.. 7 Prestationsmål för verksamheten 8 God ekonomisk hushållning. 10 Räddningsverksamhet... - Prioriterade aktiviteter 2018. - Utredningsuppdrag. Olycksförebyggande verksamhet - Prioriterade aktiviteter 2018.. Administrativ service.. 11 12 12 13 14 15 - Prioriterade aktiviteter 2018.. 15 Budgetprocessen, balanskrav och resultatutjämningsreserv. 16 Resultatbudget 2018 och verksamhetsplan 2019-2020.. 18 Verksamhetens intäkter. 19 Verksamhetens kostnader 20 Pensionskostnader. 20 Avskrivningar.. 21 Finansiella kostnader och intäkter... 21 Medlems och hyresbidrag.. 22 Balansbudget.. 23 Finansieringsanalys/ redovisning av kassaflöde... 24 Investeringar.. 25 2

Ordföranden och brandchefen har ordet I din hand håller du Nerikes brandkårs budget och verksamhetsplan för de kommande tre åren. Tanken med dokumentet är att både vara en information för dig som inte är bekant med Nerikes Brandkår sedan tidigare -och samtidigt utgöra ett viktigt styrdokument för verksamheten. Den som följt oss genom åren ser tydligt att verksamheten breddats år från år och att våra samarbetspartners ökar. 2018 är inget undantag vi välkomnar Ljusnarsbergs kommun till Nerikes Brandkår, som från och med 1 januari 2018 är förbundets nionde medlemskommun. Arbetet med budgeten 2018 och flerårsplan för 2019-2020 har pågått intensivt under hösten. Redan under våren flaggade förbundet till sina medlemmar att en högre uppräkning av medlemsbidraget var nödvändig då bland annat höjda arbetsgivaravgifter och tillkommande hyreskostnader för den samhällsgemensamma ledningscentralen, SLC, inte kunde rymmas inom ram. Prognosen i delårsrapporten visade på ett större underskott samtidigt som vi inte klarade att genomföra tillräckligt många tillsyner. Detta behöver vi ta ansvar för! Därför innehåller budgeten för den kommande treårsperioden både en extra tillsynsförrättare samt en plan för hur det prognosticerade underskottet ska återställas inom tre år. Vi kan också glädjande nog konstatera att vi från och med 2018 har fått till stånd ett avtal med Region Örebro län där vi åker på larm om hjärtstopp på samtliga stationer i förbundet. Detta kommer att skapa en större trygghet för våra medlemmars kommuninvånare. Logementen i Örebro är slitna mycket är detsamma sedan stationen byggdes 1994. Därför finns det ett behov av att byta ut inventarier och textiler. Vi har därför avsatt en summa pengar för att kunna byta ut sängar och gemensamhetsmöbler under 2018. De utökningar vi kunnat göra i budgeten beror på ökade intäkter genom dels den årsavgift på våra automatlarmsanläggningar som Direktionen beslutade om att införa från och med 2018 samt den översyn av tillsynstaxan som pågått under hösten 2017. Vi har en tajt ekonomi med små utrymmen för oväntade händelser därför är det extra viktigt att vi har kontroll så att vi kan ta vårt ekonomiska ansvar. God ekonomisk hushållning innebär för Nerikes Brandkår att vi använder våra resurser där de gör mest nytta. I budgeten för 2017 formulerades därför ett antal utredningsuppdrag vars syfte är att genomlysa vår verksamhet och se att vi använder våra resurser på ett så effektivt sätt som möjligt. Flera av uppdragen kommer att genomföras under 2018, och flera viktiga strategiska beslut kommer troligen att fattas under planperioden. Vi står inför flera stora utmaningar de närmaste åren. Vad gäller vår främsta resurs- personalen - så är vi nu inne i ett generationsskifte där många medarbetare med lång tjänstgöringstid, kunskap och erfarenhet går i pension. Det innebär också att våra pensionskostnader ökar de kommande åren. Vi kommer därför att nyttja den balansfond som vi 2009 skapade för detta. Både nationellt och inom Nerikes Brandkår finns problem att rekrytera räddningspersonal i beredskap (RIB, deltidsanställda). Huvudproblemet är att rekryteringsunderlaget minskar då arbetstillfällen försvunnit vid vissa tätorter. I tätorten Örebro har vi istället det motsatta bekymret staden växer och trafiksituationen gör att det redan nu pågår ett arbete med att bygga ytterligare en brandstation i Örebro tätort. 3

Under senare tid har problemen med social oro och anlagda bränder ökat i några av bostadsområdena i Örebro. Att bryta denna trend kommer att kräva allas medverkan. Under 2018 kommer vi att fortsätta besöka olika områden i Örebro för att lära känna området och dess in- vånare bättre. Vårt syfte är också att informera om hur den enskilda kan skydda sig mot brand i hemmet. Under 2018 kommer vi även att besöka fyra områden i Byrstas insatsområde. Från nationellt håll kommer utredningen om samhällets alarmeringsverksamhet som bl.a. ska ge svar på lämplig organisationsform för 112verksamheten att presenteras under 2018. Per-Ove Staberyd Ameer Sachet (S) Brandchef Ordförande Direktionen, från vänster: Lennart M Pettersson (S) Lekeberg, Kent Nilsson (S) Nora, Magnus Andersson (S) Hallsberg, Inger Larsson (S) Askersund, Lars Johansson (C) Örebro, Gun-Britt Grimsell (C) Lekeberg, Tomas Klockars (M) Lindesberg, Bengt Svärd (C) Askersund, Arild Wanche (KD) Laxå, Jonas Kleber (C) Lindesberg, Ameer Sachet (S) Örebro, Anders Hagström (KD) Örebro, Lars Elamson (M) Örebro, Thomas Vuolo (M), Kumla, Magnus Ivarsson (L) Kumla, Patrik Jämtvall (L) Örebro. Till direktionen hör också Lotta Sörman (mp) Örebro, Ulf Appelkvist (S) Laxå och Hanne Alvner (M) Nora som saknas på bilden. 4

Allmänt om Nerikes Brandkår Nerikes Brandkår bildades 1998 då Örebro, Kumla, Hallsbergs och Lekebergs kommuner beslutade att samverka inom räddningstjänsten. År 2001 blev Laxå kommun medlem och året därpå, 2002, blev även Askersunds kommun medlem i kommunalförbundet. Från och med verksamhetsåret 2010 ingår även Nora och Lindesbergs kommuner i kommunalförbundet. Från och med 2018 ingår också Ljusnarsbergs kommun i kommunalförbundet. Heltidsstation Deltidsstation Värn Inom Nerikes Brandkårs insatsområde bor sammanlagt ca 250 000 invånare vilket motsvarar cirka 83 % av länets invånare. Geografiskt omfattar insatsområdet 16 x 8 mil. Sammanlagt uppgår personalstyrkan till knappt 500 personer inklusive vikarier och poolpersonal. Huvuddelen av dessa återfinns inom brandkårens utryckningspersonal där tre personalkategorier förekommer; heltid, deltid (brandpersonal i beredskap) samt räddningsvärn (frivillig personal utan beredskap). 30 personer arbetar ren dagtid vid brandstationerna i Örebro, Byrsta och Lindesberg. Utöver dessa arbetar 16 personer i blandtjänst, vilket innebär att utryckningstjänsten kombineras med dagtidstjänstgöring frånsett under semesterperioden. Dagtidspersonalen är uppdelad på sju olika avdelningar; personal, teknik, övning, operativ planering, myndighetsutövning, extern verksamhet samt administrativ service. Brandkårens ledningsgrupp består av brandchefen, två vice brandchefer, ekonomichef och informatör. Ett särskilt verksamhetsråd finns dessutom för samverkan och skyddsfrågor mellan arbetsgivare och arbetstagare. Förbundets uppgift enligt förbundsordningen är att svara för räddningstjänst samt skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsatser. Direktionen är det högsta beslutande organet i Nerikes Brandkår. Kommunfullmäktige i medlemskommunerna har fastställt en förbundsordning samt reglemente för direktionen, som sätter de yttersta ramarna för arbetet vid Nerikes Brandkår. Varje kommun har en ordinarie ledamot och en ersättare i direktionen förutom Örebro kommun som har tre ordinarie ledamöter och tre ersättare. Revisionen är vald av fullmäktige i respektive kommun och har till uppgift att granska 5 direktionen och verksamheten vid Nerikes Brandkår. Varje kommun har en ledamot i revisionen. Med räddningstjänst avses de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser, för att förhindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljön. Sådana händelser kan inträffa såväl i fred som under höjd beredskap. Exempel då kommunal räddningstjänst blir aktuell: bilbränder, byggnadsbränder, båtolyckor, räddning av tamboskap, drunkningstillbud, farligt godsolyckor, gruvolyckor, gräsbränder, hissnödlägen, järnvägsolyckor, oljeskador, ras, skogsbränder, soteldar, trafikolyckor och översvämningar.

Uppdrag enligt lagar, förordningar och avtal Inom Nerikes Brandkårs insatsområde finns nästan alla typer av sam- samtliga räddningstjänster som brandstationer plus avtalshjälp från hällsrisker, frånsett djuphamn och gränsar till kommunalförbundet. kärnteknisk anläggning. Trots detta I uppdraget ingår även att förebygga är styrkorna endast dimensionerade bränder och hjälpa till att åstadkomma skydd mot andra olyckor för vardagliga händelser, som mindre bränder eller trafikolyckor. med syfte att uppnå ökad riskmedvetenhet, minskad sårbarhet och Större händelser hanteras istället genom samverkan där flera stationer sätts in ett tidigt skede så att färre olyckor i samhället. En viktig del i det förebyggande arbetet är att kraftfulla insatser kan genomföras. stötta den enskilde gällande det Förutsättningar för att kunna erbjuda snabb och professionell hjälp egna ansvaret för liv och säkerhet. Detta sker genom utbildning, inär mycket goda då förbundet har 28 formation och rådgivning till allmänheten, organisationer och näringsliv. Drygt 3 000 räddningstjänstinsatser genomförs varje år vid våra 28 brandstationer. Den största delen av dessa insatser genomförs av styrkorna i Örebro och Byrsta. Sammanlagt finns 94 man i beredskap dygnet runt och tillsammans med elva räddningsvärn kan i praktiken oftast 130 man finnas tillgängliga. Det skadeförebyggande arbetet omfattar ca 2 500 ärenden per år. Enligt lag och förordning om skydd mot olyckor (LSO) ska kommunalförbundet ansvara för bland annat följande: Enligt lag och förordning om brandfarliga och explosiva varor ska kommunalförbundet ansvara för bland annat följande: Enligt lagen om extraordinära händelser: Enligt avtal med grannkommuner och övriga räddningstjänstansvariga myndigheter: Enligt avtal med Försäkringsbranschens Restvärderäddning AB: Enligt avtal med en del större företag: Enligt avtal med Fortum Waste Solutions AB (fd Sakab AB) Enligt avtal med Alléskolan, Sydnärkes utbildningsförbund: Enligt överenskommelse med Polisen i Örebro län: Enligt avtal med Region Örebro Län: Enligt avtal med Brandskyddsföreningen Örebro län: Räddningstjänst Förebygga bränder och verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Ge rådgivning och information åt den enskilde. Se till att sotning och brandskyddskontroll genomförs. Utföra olycksundersökningar. Utöva tillsyn hos dem som hanterar brandfarliga och explosiva varor. Utfärda tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor. Ge råd och information. Upprätta stabs- och ledningsverksamhet vid större händelser. Utfärda tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor. Bistå medlemskommunerna med planeringsarbete, riskanalysarbete m.m. Samarbetsavtal med Örebro flygplats. Bistå förbundets grannkommuner med kommunal räddningstjänst. Bistå länsstyrelsens organisation samt deras räddningstjänstorganisation vid svåra påfrestningar i samhället. Restvärdesskydd under och efter räddningstjänstinsatsen. Rengöring och sanering av vägbanan efter trafikolyckor. Utbildning samt förebyggande brandskydd. Leasing och tillsyn av andningsskyddsutrustning. Insatsplanering, utbildning av personal, service av andningsskydd och kemskyddsutrustning, anordna samverkansövningar samt rådgivning m.m. Gymnasieutbildning i räddningstjänst. Nerikes Brandkår tillhandahåller en brandinspektör till 50 % arbetstid som utför riskanalyser, utredningar, spridningsintyg, råd och konsultationer m.m. Hjärtstoppsverksamhet vid samtliga stationer IVPA (i väntan på ambulans, alla prio-1 uppdrag) vid brandstation i Fellingsbro. Bistå med sjuktransport i terräng. Svara för administrationen. 6

Vision, verksamhetsidé och mål Ledningsgruppen har tillsammans med den heltidsan- Handling Ansvar ställda utryckningspersonalen tagit fram åtta värdeord vars innebörd bör genomsyra all den verksamhet som Respekt Nerikes Brandkår bedriver. Kvalitet Värdeorden är här placerade Ordning runt Nerikes Brandkårs logo- Omtanke Engagemang Trygghet typ (varumärke) som består av fågel Fenix - brandmännens skyddshelgon - samt yrkessymboler i form av strålrör och yxa. Den åttauddiga stjärnan är internationell för brand- och polispersonal i flera länder. Visionen om Ett olycksfritt samhälle är vår yttersta målsättning satt med ett mycket långsiktigt perspektiv. Verksamhetsidén om att Vi tillsammans skapar trygghet är inte unik för enbart vårt förbund, utan är en följd av lagstiftningen inom området. Vi betonar att samverkan är ett viktigt medel för att nå framgång, och menar då all samverkan med såväl ägarkommuner som andra organisationer såsom Polis, Ambulans, andra förbund, företag och enskilda. Inriktningsmå l Inriktningsmålen för Nerikes Brandkår speglar direktionens politiska prioriteringar och visar vägen för verksamheten under åren 2016-2019. Till inriktningsmålen kopplas mätbara prestationsmål som återfinns i budget och verksamhetsplan och som beslutas av direktionen varje år. Syftet med målen är att underlätta prioritering, uppföljning och utvärdering av all verksamhet vid Nerikes Brandkår. Verksamheten bedrivs effektivt, miljömedvetet och i största möjliga samverkan utifrån medborgarnas behov. Människor som bor eller vistas i våra medlemskommuner känner sig trygga och har ett likvärdigt skydd mot olyckor. Medborgarna i våra medlemskommuner har förmågan att själva förebygga och minska effekterna av oönskade händelser. I mötet med Nerikes Brandkår känner människor att de fått det stöd och den hjälp situationen kräver. Medarbetare inom Nerikes Brandkår har erforderlig kompetens och känner trygghet, yrkesstolthet och trivsel i sitt arbete. 7

Prestationsmål för verksamheten Hösten 2015 har ledningsgruppen för Nerikes Brandkår formulerat prestationsmål. Några mål avser enskilda avdelningar medan andra gäller generellt för hela organisationen. Den nya strukturen och målen har sedan reviderats, och för 2018 ser de ut enligt nedan. Övningsavdelningen Vi ska säkerställa att övningsverksamheten genomförs utifrån Nerikes Brandkårs målplan och att personalen är nöjd med utbildningen. Mätbart mål Målsättning Mätningsmetod Mätperiod Minst 85% av alla heltidens arbetsledare ska kunna dokumentera övningar i verksamhetssystemet Daedalos. Minst 85% av heltidsbrandmännen ska kunna plocka fram utbildningsmaterial från övningsbanken. Minst 85% Enkätundersökning Avstämning 2018-12-31 Minst 85% Enkätundersökning Avstämning 2018-12-31 Vi ska bli bättre på inre och yttre ledning vid större Minst 85% Utbildningsdoku- Löpande av- händelser. Därför ska närvaron på planerade befälsöv- mentation stämning ningar riktade till RCB, IL och IB vara minst 85%. Tillgänglighet och bemötande Vi ska vara tillgängliga och bemöta människor med förståelse och öppenhet. Mätbart mål Målsättning Mätningsmetod Mätperiod Andelen besvarade telefonsamtal via telefonväxeln Minst 75 % Statistik ur växelsyste- Löpande ska vara minst 75 %. met. mätning. Minst 85% av de människor som har kontakt med Minst 85% Nöjd-kundindex från Årlig mätning räddningstjänsten i myndighetsärenden ska uppleva våra medlemskom- ett professionellt bemötande. muner De som besöker vår webbplats ska på ett enkelt sätt Minst 70% Enkel enkät som akti- Löpande hitta vad de söker. veras i samband med mätning. att man besöker vår webbplats. Externutbildning Genom information och utbildning ska vi förebygga tillbud i skolor, på arbetsplatser och hos allmänheten. Mätbart mål Målsättning Mätningsmetod Mätperiod Minst 80 % av kursdeltagarna ska anse att utbildning- Minst 80 % Enkätundersökning Löpande en motsvarade förväntningarna. efter genomförd ut- mätning 8

Operativ planering Mätbart mål Målsättning Mätningsmetod Mätperiod Olycksundersökningar/insatsutvärderingar ska följas Samtliga förbätt- Antal olycksunder- Avstämning upp. I de fall utredaren föreslår förbättringsåtgärder ringsåtgärder ska sökningar med för- 2018-12-31 ska dessa utvärderas och inom rimliga ekonomiska ra- utvärderas och där bättringsförslag mar genomföras. ekonomin tillåter genomföras. Föreligger behov ska uppföljning gentemot olycksdrab- Samtliga fall där Antal uppföljningar Avstämning bade genomföras. Syftet med detta är främst för att behovet finns kontra antalet fall 2018-12-31 vara ett stöd och erbjuda den drabbade möjlighet att i där uppföljning be- efterhand få gå igenom insatsen och ställa frågor. Här dömts nödvändig kan det också finnas möjlighet för oss att även kunna få återkoppling på vårt bemötande. Administrativa rutiner För att använda våra resurser på ett effektivt sätt behöver de underlag som lämnas in till administrationen vara korrekta och inlämnade i rätt tid. Mätbart mål Målsättning Mätningsmetod Mätperiod Att de underlag som kommer in till administrationen är korrekta. Minst 95% Kontroll enligt rutin. November Myndighetsutövning Mätbart mål Målsättning Mätningsmetod Mätperiod Vi ska årligen genomföra 500 tillsyner enligt lag om skydd mot olyckor (LSO) och Lag om brandfarlig och explosiv vara (LBE). Under 2018 medger dock tillgängliga resurser en lägre nivå. Drygt 60 % av alla bränder i byggnader drabbar bostäder. Boenden behöver därför informeras om hur brandskyddet fungerar, vad man ska tänka på för att förhindra bostadsbränder samt praktiska råd hur man gör då en brand har inträffat. 325 tillsyner 2018 Statistik ur Nerikes Brandkårs verksamhetssystem. Löpande mätning. 1. Nerikes Brandkår ska därför under loppet av 3 år besöka 8 bostadsområden och ge information. (4 i Örebro samt ytterligare 4 i Byrsta.) Minska antalet bränder inom respektive bostadsområde Statistik ur Nerikes Brandkårs verksamhetssystem. Löpande mätning. 2. Nerikes Brandkår ska ta fram en tryckt information som fastighetsägare kan dela ut till nyinflyttade hyresgäster. Minst åtta nya fastighetsägare ska införa denna ordning under 2018. Antal anslutna företag i projektet. Helårsvis 9

God ekonomisk hushållning I kommunalförbundet Nerikes Brandkår tolkas god ekonomisk hushållning som att våra resurser ska användas där de gör mest nytta. Det betyder att vår ekonomi ska vara långsiktigt hållbar och att våra personella och tekniska resurser ska användas på ett över tid hållbart sätt. Direktionen har därför beslutat om fyra finansiella målsättningar samt två mål som är kopplat till vår verksamhet. Verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning Mätbart mål Målsättning Mätningsmetod Mätperiod Kostnaderna för att nyrekrytera och utbilda räddnings- Minskning Statistik ur Nerikes 2018-12-31 personal i beredskap är höga. Därför är vårt mål att Brandkårs verksam- behålla de anställda inom förbundet så långt det är hetssystem. möjligt. Omsättningen på räddningspersonal i beredskap inom Nerikes Brandkår ska minska. Vi lägger både pengar och tid på vårt material ute på Införa digitalt in- Enligt upprättad 2018-12-31 alla våra 28 brandstationer. Därför är det viktigt att vi ventariesystem lista. har fungerade rutiner och system för detta. samt genomföra stationsinventering. Finansiella målsättningar kopplat till god ekonomisk hushållning Mätbart mål Målsättning Mätningsmetod Mätperiod Verksamhetens nettokostnad ska understiga medlemsbidraget. Mindre än 100% Nyckeltal 2018-12-31 Förmögenheten ska inte urholkas: årlig avkastning på finansiella tillgångar ska överstiga inflationen, mätt som statslåneräntan +0,5% i enlighet med kommunalförbundets finanspolicy. +0,5% över statslåneräntan Nyckeltal 2018-12-31 Investeringarnas självfinansieringsgrad ska överstiga 100%, dvs finansieras med egna medel. Självfinansieringsgraden mäts som den löpande verksamhetens kassaflöden i relation till totalt kapitalbehov och redovisas i procent. Det egna kapitalet bör minst motsvara självrisken för den största medlemskommunen då staten täcker kostnadskrävande insatser enligt lagen om skydd mot olyckor. Mer än 100% Nyckeltal 2018-12-31 Örebro kommuns självrisk 2018 2018-12-31 10

Räddningsverksamhet Avdelningen leds av vice brandchef Anders Larsson, och är organiserad i fem områden: räddning, personal, övning, teknik och underhåll samt operativ planering. Bemanning räddningsavdelningen 1 vice brandchef 3 brandinspektörer dagtid 3 brandmän i dagtidstjänst Utryckningspersonal ca 1 personalspecialist 8 brandinspektörer blandtjänst 3 servicetekniker 450 personer inklusive 3 brandingenjörer utryckning/dagtid 1 vaktmästare 1 bilmekaniker poolpersonal: heltid ca 110, deltid ca 240, värn ca 100 Generationsskiftet bland brandpersonalen fortsätter under 2018. Pensionsavgångar åren 2016-2019 innebär att vi har omsatt och nyrekryterat cirka 25% av brandpersonalen på heltid. Bland RIB anställd personal är omsättningen fortsatt hög på cirka 12%, vilket innebär cirka 30 brandpersonal deltid slutar årligen. Personalomsättningen påverkar hela förbundet och vi arbetar intensivt med att utbilda ikapp den kompetens som försvunnit. Vi har en enormt spännande och omtumlande tid framför oss de närmaste åren. Den samhällsgemensamma ledningscentralen (SLC) kommer sannolikt att börja byggas under 2018 och den kräver ett stort engagemang från Nerikes Brandkårs sida. Ytterligare en brandstation i centrala Örebro planeras och Ljusnarsbergs kommun blir ny medlem från 2018. Av tidigare erfarenheter vet vi att det kan ta upp till 2-3 år att implementera en ny kommun fullt ut till kommunalförbundet. Samarbetet med våra grannförbund är på väg att intensifieras både inom operativa och den förebyggande verksamheten. All denna utveckling är enormt stimulerande men den kräver också mycket medel och personella resurser för att lyckas. För Ner- ikes Brandkår är det nödvändigt att göra en organisationsöversikt och föreslå åtgärder dels för att frigöra medel men också för att anpassa verksamheten till dagens förutsättningar med en förändrad riskbild och minskat rekryteringsunderlag. Ö vningsåvdelningen Den löpande övningsverksamheten för vår utryckningspersonal, både heltid och deltid, fungerar idag mycket bra och följer fleråriga planer. De prioriterade områdena för övningsavdelningen är befäls- och ledningsutbildning. Vi behöver utveckla vårt stab- och ledningsarbete samt ledningssamverkan med andra förbund. Våra övningsanläggningar behöver rustas och färdigställas. Omsättningen av RIB personal innebär att flera utbildningar såsom körkort, preparand, rökdykarledare, motorsågsutbildning mfl. måste arrangeras. Öperåtiv plånering Prioriterade arbetsuppgifter för den operativa avdelningen är bl.a. att skapa rutiner för stab och ledningsarbete, förbättra rutinerna för uppföljning efter larm, modernisera våra larmplaner hos SOS-alarm och förbättra vår insatsplanering. En förutsättning för en ökad utrycknings- samverkan mellan flera förbund är att vi är beredda att förändra våra rutiner så att de överensstämmer med varandra. Teknik och underhå ll Avdelningens arbete med att bygga om och förse våra fordon med utrustning för Säker väg fortsätter under 2018. Ljusnarsbergs tillträde i förbundet kommer att innebära ett merarbete inom Teknik och Underhåll i form av att en del ny materiel skall köpas in och fordon behöver kompletteras och byggas om. För att vi skall upprätthålla vår materiella standard är det nödvändigt att minska antalet fordon i vår organisation. Personål Den stora omsättningen av brandpersonal innebär att avdelningens arbeta domineras av rekrytering och introduktion av ny personal. De rutiner inom arbetsmiljöområdet som togs fram under 2017 ska under 2018 implementeras. 2018 blir också första året för individuell lönesättning för några grupper inom Nerikes Brandkår. Utredningar som färdigställs under 2018 kan innebära personalförändringar inom förbundet. 11

Prioriterade aktiveter 2018 Övning Utbildningsinsats för att bli bättre på Fläktar och ventilation. Färdigställa övningshuset i Byrsta. Utbilda all heltids personal i motorsåg F. Utbilda och utrusta resterande stationer inom Nerikes Brandkår så de kan åka på hjärtstopps larm. Implementering av SAR (Snabbanalys av räddningsinsats) även på deltiden. Operativ planering Se över larmplaner, rutiner och viktiga kontakter i samband med Ljusnarsbergs kommuns inträdde i förbundet. Fortsatt arbete för att finna formerna för gränsöverskridande ledningssamverkan med Karlstadregionens räddningstjänstförbund, Bergslagens räddnings- Utredningsuppdrag tjänst och Västra Mälardalens räddningstjänstförbund. Implementera ny stabsmetodik samt ta fram rutin för förstärkt yttre ledning. Genomföra utvärdering av annan typ av arbetsplattform för inre befäl/stab. Skapa inkallningslistor genom sms för brandmän med specialist-kompetens för att enkelt och snabbt kunna få in extra personal vid större händelser. Fortsatt arbete under 2018 för att tydliggöra samverkansformer mellan inre befäl och SOS Alarm. Insatsplaner ska hållas uppdaterade och operativt funktionella för särskilda verksamheter och anläggningarna. Under 2018 kommer ett förslag på ambitionsnivå kopplat till insatsplaner skapas. Driftsätta den operativa webben. Utbildning/Informationsinsats mellan polis och brandkår för ökad förståelse för varandras arbete på brandplats. Uppdatering och översyn av kartor och teknik (radioapparater etc.) i vagnhallarna i Örebro och Byrsta. Teknik och underhåll Införande av Drägerware. Fordonsöversyn. Test av andningsskydd. Stationsinventering. Personal Fortsätta arbetet med Chefs och medarbetarhandbok. Säkerställa att alla RIB stationer genomför 2 lokala Arbetsplatsträffar och 4 arbetsledarmöten under året. Detta ska ske genom att minnesanteckningar från genomförda möten rapporteras in. Skapa ett forum för chefer där personalfrågor kan diskuteras. Under räddningsavdelningen finns också ett antal utredningsuppdrag, varav flera fanns redan i budget 2017, men avser längre period än ett budgetår. Samtliga uppdrag ska återrapporteras till Direktionen senast 2019. Lokaler Rökdykning Båt och sjöräddningsresurser Arbetstidsförläggning Brandstationerna i Nyhyttan och Guldsmedshyttan är för trånga och saknar väsentliga utrymmen. Vi behöver därför hitta nya lösningar. Alternativa släckmetoder utvecklas och kan i vissa fall ersätta det riskfyllda rökdykningsmomentet. Därför ska omfattning av rökdykning i framtiden inom Nerikes Brandkår utredas. Båtresurserna inom Nerikes Brandkår håller för närvarande en mycket hög standard, från den stora RIB-båten i Örebro till de minsta båtpaketen på våra värnstationer. SSRS etablering på Vinön innebär också att behovet av Nerikes Brandkårs resurser i Hjälmaren har minskat. Livräddning på Vättern ansvarar Sjöfartsverket för. Totalt sett finns det anledning att utreda ett framtida behov av båtresurserna och vattenlivräddning inom förbundet. Det finns ett behov att se över arbetstidsförläggningen för skiftgående personal i syfte att bli effektivare. En viktig del i detta arbete är att klargöra koordinationen av arbetsuppgifter och arbetsledarskapet mellan skiftlagets övning och utbildningsverksamhet och behovet av underhållsarbeten. Utredningen ska också visa om arbetsuppgifterna kan fördelas annorlunda mellan våra heltidsbemannade stationer i Lindesberg, Byrsta och Örebro. 12

Olycksförebyggande verksamhet Avdelningen leds av vice brandchef Ulf Smedberg, och är organiserad i två områden: myndighetsutövning samt externutbildning. Bemanning olycksförebyggande 1 vice brandchef 4 brandinspektörer i blandtjänst insatsledare/inre befäl 2 brandinspektörer i blandtjänst insatsledare/inre befäl 3 brandinspektörer dagtid 2 brandingenjörer 2 dagtids brandmän Personal från utryckningsstyrkan 2 instruktör Syftet med den olycksförebyggande verksamheten som Nerikes Brandkår bedriver är att: färre människor skall dö, färre människor skall skadas och mindre skall förstöras. Handlingsprogrammet som Nerikes Brandkår tar fram i början av varje mandatperiod beskriver förbundets förmåga att arbeta med skydd mot olyckor och även hur samarbetet med de nio medlemskommunerna ska fungera. Samarbetet mellan Nerikes Brandkår och den enskilda kommunen ska driva det olycksförebyggande arbetet framåt och upptäcka frågor som annars aldrig skulle ha aktualiserats. Ett bra samarbete präglas av god kommunikation och detta upprätthålls bäst genom kontinuerlig kontakt mellan handläggare samt medverkan i arbetsgrupper och andra forum. Myndighetsuto vning Den olycksförebyggande avdelningen, myndighetsutövning, ska i takt med samhällets utveckling förebygga risker i samhället. Detta sker bl.a. genom tillsyn, brandteknisk information, tillståndsgivning för brandfarliga och explosiva varor, stöd till ägarkommunerna samt stöd och rådgivning till den enskilde. Dessutom svarar avdelningen för frågor angående sotningsverksamheten. Extern verksåmhet Den externa verksamheten syftar till att öka kunskapen hos den enskilde till att själv kunna ta ansvar för sitt brandskydd. Avdelningens uppdrag är att erbjuda kurser och information till externa kunder. För att lättare möta kundernas behov bör vi sträva mot att ha så många heltidstjänster som möjligt på avdelningen. En utbildare bör placeras på heltid i Lindesberg för norra delen av förbundet. Detta är också lämpligt utifrån Ljusnarsbergs inträde i Nerikes brandkår. De tvärsektoriella klyftor som kan uppstå mellan förvaltningar ska minimeras genom personliga kontakter och gemensamma aktiviteter. I handlingsprogrammet fastslås inriktningsmålen för verksamheten som Nerikes Brandkår har att förhålla sig till under de kommande fyra åren. Vi genomför flera hundra tillsyner varje år. 13

Avdelning erbjuder utbildningar till den enskilde: Ansvarig för brandskyddet Riktar sig till brandskyddsansvariga på arbetsplatsen. Systematiskt brandskyddsarbete Beskriver en av metoderna att arbeta aktivt med brandskyddet på arbetsplatsen. Brandskyddsombud/ Brandskyddskontrollant. Föreståndare brandfarlig vara Utbildning för de som har ansvaret för hanteringen av brandfarliga gaser och vätskor på en arbetsplats. Heta arbeten Vänder sig till dem som har företagsförsäkring och arbeten som ger upphov till het yta eller gnistbildning. Anläggningsskötarutbildning för brandlarmanläggningar. Företagsanpassade utbildningar. Grundläggande brandkunskap. Hjärt- och lungräddning. Krisstöd. Egensotning. Fråmtiden Nerikes Brandkårs medlemskommuner har under de senaste åren fått fler invånare. Med anledning av detta byggs det många bostäder, publika och kommersiella lokaler. Detta medför att antalet verksamhet ökar där det finns anledning att utföra tillsyn. För att klara detta så behöver tillsynsverksamheten utökas med mer personella resurser. Tillskottet med en tjänst till skapar utrymme för att på sikt utföra 500 tillsyner årligen. I samband med tillsynstaxan ses över och anpassas till Sveriges Kommuner och Landstings vägledning om taxor så skapas utrymme för att anställa en tillsynsförrättare till på avdelningen. I utbildningen Grundläggande brandkunskap får deltagarna bla träna på att använda brandsläckare. Drygt 60 % av alla bränder i byggnader drabbar bostäder. Bostadsinnehavare behöver därför informeras om hur man kan förebygga att man drabbas av brand. Det är också viktigt att veta hur man ska agera i samband med en eventuell brand. Nerikes Brandkår ska under åren 2017-2019 genomföra ett projekt i syfte att minska antalet bostadsbränder. Statistik över alla inträffade händelser inom de utvalda bostadsområdena ska tas fram och föras löpande. Projektet har under 2017 koncentrerats till fyra bostadsområden i Örebro (Brickebacken, Varberga, Oxhagen och Vivalla). Under 2018 kommer verksamheten att utvidgas till att omfatta fyra bostads14 områden inom Kumla och Hallsbergs tätorter. Även om grundtanken med projektet är att minska antalet bostadsbränder så finns all anledning att följa utvecklingen med andra händelser inom dessa bostadsområden, exempelvis bilbränder. Prioriterade aktiveter 2018 Myndighetsutövning Implementera ny tillsynstaxa Introducera ny medarbetare på tillsyn Lära känna och få igång förebyggande arbete i Ljusnarsbergs kommun Starta upp bostadsprojektet i Byrsta

Administrativ service Avdelningen leds av ekonomichef Helena Luthman. Avdelningen utökas från och med 2018 med ytterligare en person som ska arbeta med det administrativa kring våra automatlarm. Bemanning administrativ service 1 ekonomichef 1 ekonomiadministratör 1 Informatör 1 personal och löne-administratör 1 automatlarms administratör 1 Informationsassistent Avdelningen fungerar som förbundets nav i administrativa frågor, där vi handlägger ärenden kring såväl ekonomi och löner som information och diarium. Vi sköter också all administration kring förbundets politiska ledning, tar emot besök och svarar i telefonväxeln. Administrativ service är en stor liten avdelning, där få personer hanterar många frågor i ett brett spektrum av områden, vilket ställer stora krav på flexibilitet och förmåga att prioritera. Dessu- tom är det viktigt med omvärldsbevakning och kompetensutveckling. Att vi kan göra ett bra jobb hänger till stor del på att de som ger oss uppdrag lämnar korrekta underlag i rätt tid. Avdelningen svarar dessutom för redovisning och fakturering åt Brandskyddsföreningen Örebro län samt kursadministration åt Brandskyddsutbildningen Örebro län Utbildning AB. Fråmtiden Framtidens utmaningar för denna stora lilla avdelning ligger i att utveckla och säkerställa processer. Tydliga och skriftliga rutiner och dokumenterade processer kommer att bli ett led i att minska avdelningens sårbarhet. Avdelningens administrativa verktyg är i viss mån ålderdomliga och uppgradering eller utbytte kommer att bli nödvändig. Prioriterade aktiveter 2018 Avdelningen har formulerat ett antal aktiviteter som behöver genomföras, här följer de som vi prioriterar högst : Utbilda alla arbetsledare i administrativa rutiner så som löneunderlag, tidsredovisning och inköpsrutiner. Utbildning gällande debiteringsunderlag och personliga utlägg ges till berörda. Utreda självservice. Vi behöver förenkla vårt arbetssätt från mycket manuellt arbete till mer digital hantering. Vi behöver också arbeta med att tydliggöra chefernas ansvar för att rätt underlag kommer in i rätt tid och hitta en tillfredställande lösning för back-up av vår lönehantering. Självservice kan vara ett led i det arbetet. Följa upp hur den externa digitala kommunikationen fungerar, bla genom att utvärdera den nya webbplatsen. Arbeta med att få in mer rörlig digital kommunikation (film) i vår externa och interna utbildning. Tydliggöra rutiner kring våra personalförmåner. Se över vårt diarium och möjligheten att samordna våra system. Försöka få in fler av våra leverantörsfakturor i digital form. Genomföra en nationell nätverkskonferens för administratörer inom räddningstjänstförbund. 15

Budgetprocessen, balanskrav och resultatutjämningsreserv Budgetprocessen Budget- och verksamhetsplan är, tillsammans med förbundsordning och handlingsplaner, det främsta verktyget för styrning av kommunalförbundet Nerikes Brandkår. För att uppnå större delaktighet har vi inför verksamhetsåret 2018 ägnat mer tid åt kommunikation kring budgetarbetet. Ledningsgruppen har träffat all heltidspersonal (d.v.s. åtta skiftlag samt dagtidspersonalen) vid tre tillfällen under året. Detta innebär 27 träffar, vilket kan verka mycket, men som har visat sig vara synnerligen värdefullt. Gentemot vår räddningspersonal i beredskap (RIB) bygger motsvarande samråd på mer traditionellt arbete i verksamhetsråd och vid kårchefsträffar. Men förhoppningsvis ska vi även kunna kommunicera med vår RIB på ett liknande sätt framöver. verksamheten vid en tillfällig intäktsdämpning. Avsikten med RUR är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om verksamheten eller ekonomin i stort. Åtgärder som t.ex. anpassning av kostnader, bör först ha prövats innan medel ur RUR kan användas. Resultatutjämningsreserverna gör det möjligt att på ett ansvarsfullt sätt reservera en del av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som uppstår till följd av lågkonjunktur. I samband med att direktionen antog riktlinjerna skapades en reserv inom det egna kapitalet på 640 tkr som en ingående balans för åren 2010-2012. Per den sista december 2016 uppgår RUR till 664 tkr. I budgeten för 2017 budgeteras med ett uttag ur RUR med 661 tkr för att just slippa kortsiktiga neddragningar. Infrias prognosen vid årets slut kommer vi att ha tömt vår RUR samt dessutom ha ett negativt resultat som till viss del behöver återställas inom en tre-års period. Se bild nedan. Bålånsfond 2009 redovisade förbundet ett positivt resultat på 5 490 tkr i bokslutet. Det höga positiva resultatet berodde främst på en omläggning av pensionsåldern från 58 år till 60 år i pensionsberäkningen. Det positiva resultatet sattes av i en balansfond inom det egna kapitalet i syfte att användas till att möta variationer av framtida pensionskostnader. Resultåtutjå mningsreserv Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv, RUR. Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel och därigenom möta konjunkturvariationer. Under hösten 2013 antog direktionen riktlinjer om god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv. Riktlinjerna om RUR innebär att Nerikes Brandkår ska kunna undvika kortsiktiga neddragningar av Det befarade underskottet per sista september 2017 visar på ett balanskravsresultat på 3 969 tkr. Av dessa avser 661 tkr ett budgeterad underskott som ska hanteras genom uttag ur RUR. Direktionen tog under våren beslut om att nyttja det egna kapitalet om totalt 1 900 tkr. Resterande del, den röda i bilden ovan, är det underskott som är hänfört till förbundets verksamhet denna del bör återställas under den kommande tre-årsperioden. 16

Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning (tkr) Bokslut Prognos Budget 2016 2017 2018 2019 2020 Medlemsbidrag 150 067 154 194 163 958 168 877 173 943 1% av medlemsbidrag 1 501 1 542 1 640 1 689 1 739 Årets resultat -519-3 544 300 1 223 617 Ökade pensionskostnader -913-1 783-1 870 Avgår: realisationsvinster -527-425 -225-225 -225 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -1 046-3 969-838 -785-1 478 Medel till RUR Neg Neg Neg Neg Neg Medel från RUR 0 661 0 0 0 Synnerliga skäl: beslut om att använda eget kapital 0 1 900 0 0 0 Medel från balansfond för pensioner 1 046 0 913 1 783 1 870 Årets balanskravsresultat 0-1 408 75 998 392 Balanskravsunderskott från tidigare år 0-1 408-1 333-335 Balanskravsresultat att återställa -1 408-1 333-335 0 17

Resultatbudget 2018 och verksamhetsplan 2019-2020 Den kommande tre-årsperioden har Nerikes Brandkår ett sammanlagt resultat som efter balanskravsutredning motsvarar det befarade underskottet för 2017. I budgeten för 2018 och framåt ingår Ljusnarsbergs kommun, vilket förklarar att vissa poster ökar i jämförelse med 2017. Dessutom finns kostnader för den samhällsgemen- samma ledningscentralen med från och med 2018. Intäkterna ökar också till största del genom årsavgiften för automatiska brandlarm. Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Budget 2016 2017 2018 2019 2020 Verksamhetens intäkter 19 829 18 009 19 917 20 406 20 417 Verksamhetens kostnader -162 959-163 769-173 595-178 168-183 749 - varav pensionskostnad inkl. löneskatt -9 690-7 125-7 339-7 559-7 785 Avskrivningar -6 667-7 200-8 294-8 185-8 238 Verksamhetens nettokostnader -149 797-152 960-161 972-165 947-171 570 Medlemsbidrag 150 067 154 194 163 958 168 877 173 943 Finansiella intäkter 34 250 250 250 250 Finansiella kostnader -141-90 -50-14 -5 Finansiell kostnad pensionsskuld exkl. löneskatt -682-1 830-1 886-1 943-2 001 Resultat -519-436 300 1 223 617 Balanskravsresultat -1 046 0 75 998 392 2018 Fördelningen av 2018 års budget. I intäkterna från kommunerna ingår i ovanstående figur också det hyresbidrag som Lindesbergs kommun betalar utöver medlemsbidraget för Lindesbergs nybyggda brandstation. 18

Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter har räknats upp enligt SKLs prognos avseende KPI och löneökning. I vissa fall har också uppräkningen skett med samma förändring som medlemsbidraget. Intäkterna för automatiska brandlarm ökar 2018 vilket beror på den administrativa årsavgift som införs från och med 1/1 2018. Intäkterna för räddningstjänst och teknisk service har reviderats efter tidigare års utfall. Intäkterna för våra avtal, som specificeras i den nedre tabellen, minskar i jämförelse med 2017. Detta beror främst på att säkerhetskoordinatorerna gått tillbaka till kommunerna vilket innebär att intäkten försvinner -samtidigt som även kostnaden för detta upphör. Under 2018 kommer tillsynstaxan revideras och anpassas till dagens arbetssätt. Vi räknar också med att kunna genomföra fler tillsyner från och med 2018 i samband med att ytterligare en tillsynsförrättare anställs under början av 2018. Under posten övrigt gömmer sig i bokslutet 2016 ersättningen från MSB för skogsbranden i Karthälleömossen. Verksamhetens intäkter (tkr) Bokslut Budget Budget 2016 2017 2018 2019 2020 Automatiska brandlarm 4 991 4 636 6 901 7 082 7 273 Avtal 5 726 4 787 4 403 4 488 4 082 Räddningstjänst och teknisk service 97 251 147 152 156 Externutbildning 1 842 1 753 1 797 1 844 1 891 Myndighetsutövning 1 229 1 769 1 814 1 862 1 909 Hyresbidrag Lindesberg 4 383 4 463 4 505 4 628 4 756 Övrigt 1 561 350 350 350 350 19 829 18 009 19 917 20 406 20 417 Kundavtal 2018 Tkr Tkr Skolprojektet Örebro kommun 557 Restvärdesräddning 150 Fortum Waste Solutions AB (fd Sakab AB) 518 Ersättningar från MSB 150 Polismyndigheten 300 Brandskyddsföreningen Örebro län 147 Räddningsgymnasiet 375 Zinkgruvan Mining AB 107 IVPA Sjukvårdslarm 230 Akzo Nobel Functional Chemicals AB 88 Epiroc Rock Drills AB 271 Kriminalvården 73 Vägsanering 175 Bärhjälp/Lyfthjälp Region Örebro län 75 Orica Sweden AB 206 Övriga 825 Billerud- Korsnäs AB, Frövi 156 Totalt 4 403 19

Verksamhetens kostnader Alla uppräkningar har utgått från Sveriges kommuner och landsting, SKL, prognoser under hösten 2017. För personalkostnadsuppräkning har prisindex för kommunal verksamhet, PKV tillsammans med märket använts vid beräkning. Personalkostnadspålägget (PO) har för samtliga år beräknats till 39,20%. För förtroendevalda och värn har endast arbetsgivaravgift beräknats. Den preliminära höjningen av POpålägget innebär storleksordningen 700 tkr i ökade kostnader. Bland personalkostnaderna finns också två nya tjänster: en automatlarmsadministratör samt ytterligare en tillsynsförättare. I budget 2018 och framåt finns kostnader för Ljusnarsbergs kommun, vilket kan förklara varför en del poster ökar mellan 2017 och 2018. Från och med 2019 ingår en uppskattad hyreskostnad för den samhällsgemensamma ledningscentralen. Ett nytt avtal har tecknats med Region Örebro län om att samtliga stationer i förbundet ska åka på hjärtstoppslarm. Det innebär en ökad uppstartskostnad 2018 för material och till viss del kläder. De kommande åren har driftkostnaderna utökas något då vi kommer att behöva byta ut material löpande. Utbildningen för detta kommer till största del att kunna täckas inom befintligt övningsprogram. I budgetdialogen som fördes under hösten framkom också önskemål om nya sängar och möbler till logimenten och mässen i Örebro. I driftbudget 2018 har därför en mindre post reserverats för inköp av enklare möbler och textiler. Verksamhetens kostnader (tkr) Bokslut 2016 20 Budget 2017 Budget 2018 2019 2020 Direktion, revision samt övergripande -1 791-1 923-2 213-2 103-2 150 Löner heltid inkl Po-pålägg -70 212-72 491-75 212-77 383-79 054 Löner RIB och värn inkl Po-pålägg -37 025-37 528-41 850-42 785-44 528 Hyror och lokalvård -24 879-25 531-26 171-27 525-29 049 Övriga driftkostnader -18 387-18 121-19 740-19 723-20 063 Rakel -972-1 050-1 070-1 090-1 120 Avsättning till pensioner inkl. löneskatt -9 693-7 125-7 339-7 559-7 785 Summa -162 959-163 769-173 595-178 168-183 749 Pensionskostnader Pensionskostnaderna bygger på prognosen från KPA per 2017-07-31. Budgeten räknas upp med samma uppräkning som medlemsbidraget. För åren 2018-2020 är kostnaden Total pensionskostnad (tkr) högre än budget. En avsättning gjordes 2009 till en balansfond för att möta framtida pensionskostnader. I denna finns efter bokslutet 2016 totalt 4 971 tkr, vilket innebär Bokslut 2016 Budget 2017 att medlemskommunerna i dagsläget inte ser ut att behöva täcka en extra pensionskostnad under planperioden, då medel ur fonden kan täcka den ökade kostnaden. Budget 2018 2019 2020 Budget -8 716-8 955-9 225-9 501-9 786 Prognos från KPA (2016-12-31) -10 372-8 143 10 138 11 284 11 656 Skillnad -1 656 813-913 -1 783-1 870 Använda medel från fond 519 0 913 1 783 1 870 Medlemstillskott/återbetalning 0 813 0 0 0 Återstår av fonden per 31/12 4 971 4 971 4 058 2 275 405

Avskrivningar För de fordon och inventarier som förbundet övertog från förbundsmedlemmarna belastas förbundet med planenliga avskrivningar och ränta. För nyinvesteringar påbörjas avskrivning enligt plan, månaden efter att investeringen tagits i bruk. Förbundet har utgått från Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer när avskrivningstiderna bestämts för förbundet. Fordon Brand och räddningsfordon Mindre lastfordon Båtar Personbilar, mindre bussar, släpkärror Hydrauliska räddningsverktyg Maskiner och inventarier Kommunikationsutrustning Avskrivningstid 20 år 10 år 10 år 7 år 7 år 5 år 3 år Specifikation av avskrivningarna för- Bokslut Budget Budget delat på kommun (tkr) 2016 2017 2018 2019 2020 Lindesberg -689-455 -486-126 0 Nora -55-14 -5-5 0 Summa -744-469 -491-131 0 Av och nedskrivningar -5 923-6 731-7 803-8 054-8 238 Totalt -6 667-7 200-8 294-8 185-8 238 I tabellen här ovanför redovisas avskrivningar på inventarier som överförts till förbundet vid inträdet samt avskrivningar på nyanskaffningar. Under 2010 tillkom avskrivningar på de inventarier som överfördes från Nora och Lindesbergs kommuner. Värdet av de maskiner och inventarier som övertogs från Nora och Lindesbergs kommuner uppgick totalt till 11 457 tkr. Vid Ljusnarsbergs kommuns inträde 2018 kommer förbundet istället att köpa loss maskiner och inventarier från Ludvika kommun, där Ljusnarsbergs kommun tidigare bedrev räddningstjänst i en gemensam nämnd. De avskrivningarna finns därför istället under av och nedskrivningar i tabellen. Avskrivningarna ökar under planperioden vilket till stor del kan förklaras med att förbundet nu har ytterligare en medlem. Finansiella kostnader och intäkter De finansiella intäkterna består av avkastningen på placerade medel. Av förbundets pensionsmedel är ca 31 mkr placerade i räntebärande fonder respektive strukturerade produkter. Avkastning faller oftast ut vid försäljning eller förfall. Tillfällig överlikvid på företagskontot placeras i fastränteplaceringar. I finansiella kostnader ingår ränta för lån till förbundsmedlemmar. Lånen avser de fordon och inventarier som förbundet övertog i samband med bildandet av förbundet samt övertaganden vid senare inträden i förbundet. Specifikation av räntekostnaderna Bokslut Budget Budget fördelat på kommun (tkr) 2016 2017 2018 2019 2020 Lindesberg -138-84 -45-9 0 Nora -3-1 0 0 0 Övriga räntekostnader 0-5 -5-5 -5 Totalt -141-90 -50-14 -5 21

Medlems och hyresbidrag Medlemsbidragets fördelning bygger på den verksamhet som respektive kommun valde att flytta med vid inträdde i förbundet. Ytterligare en medlemskommun påverkar fördelningstalen för medlemmarna men inte storleken på medlemsbidraget. Det beror på att varje kommun ska stå för sina egna kostnader. Vid en ny gemensam kostnad, som till exempel inträdde i Samhällsgemensam ledningscentral, innebär det dock att kostnaden fördelas på flera medlemmar vilket leder till lägre kostnad per kommun. Från och med 2018 ingår Ljusnarsbergs kommun i Nerikes Brandkår. 2016 har använts som beräkningsår för att ta fram nya fördelningstal. Fördelningstalen framgår i tabellen nedan. Medlemsbidraget är uppräknat med 2,75% 2017 samt med 3% för respektive år 2018-2020. I februari 2016 inviges en ny brandstation i Lindesberg. Den nybyggda stationen har en betydligt högre hyra än den tidigare, varför Lindesbergs kommun från och med 2017 förutom medlemsbidraget också skjuter till ett hyresbidrag till förbundet. Kommun Fördelnings- Budget Fördelnings- Budget tal 2017 2017 tal 2018 2018 2019 2020 Örebro 50,2% 77 405 48,6% 79 728 82 119 84 582 Lindesberg 14,8% 22 821 14,3% 23 506 24 210 24 937 Kumla 11,6% 17 886 11,2% 18 423 18 976 19 545 Hallsberg 7,7% 11 873 7,5% 12 229 12 596 12 974 Laxå 4,6% 7 094 4,5% 7 307 7 526 7 752 Nora 4,2% 6 476 4,1% 6 670 6 871 7 077 Askersund 3,7% 5 705 3,6% 5 876 6 053 6 234 Lekeberg 3,2% 4 934 3,1% 5 082 5 235 5 392 Ljusnarsberg 3,1% 5 137 5 291 5 450 Summa 100% 154 194 100% 163 958 168 877 173 943 Hyresbidrag Lindesberg 4 384 4 505 4 628 4 756 22

Balansbudget Budget 2017 är reviderad med den befarade prognosen per sista september 2017. Det egna kapitalet sjunker under perioden trots att resultatnivåerna är kalkylerade att återställa delar av det befarade underskottet för 2017. Anledningen till detta är att pensionskostnaderna stiger under perioden och vid slutet av 2020 är balansfonden nästan helt tömd. Den höga investeringstakten gör att likviditeten samt placeringarna sjunker under de kommande tre åren. Balansbudget (tkr) Bokslut Prognos Budget 2016 2017 2018 2019 2020 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 57 787 62 587 68 543 72 858 76 920 Materiella anläggningstillgångar 57 787 62 587 68 543 72 858 76 920 Omsättningstillgångar 57 784 51 200 46 500 44 500 40 500 Fordringar 9 554 10 000 10 000 10 000 10 000 Kortfristiga placeringar 31 200 31 200 27 000 27 000 23 000 Kassa och bank 17 030 10 000 9 500 7 500 7 500 SUMMA 115 571 113 787 115 043 117 358 117 420 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 14 439 10 895 10 282 9 722 8 469 - Varav balansfond pensioner 4 971 4 971 4 058 2 275 405 Avsättningar 78 974 79 915 84 748 88 997 92 749 Långfristiga skulder 617 129 0 0 0 Kortfristiga skulder 21 541 22 848 20 013 18 639 16 202 SUMMA 115 571 113 787 115 043 117 358 117 420 23

Finansieringsanalys/redovisning av kassaflöden Förbundet har som mål att finansiera de investeringar som görs med egna medel. Några nya lån kommer inte att upptas för nyinvesteringar. Med investeringar menas objekt som har en längre livslängd än tre år och har ett anskaffningsvärde på minst ett prisbasbelopp. Finansieringsanalys (tkr) Bokslut Prognos Budget 2016 2017 2018 2019 2020 Den löpande verksamheten Årets resultat -519-3 544 300 1 223 617 Justering för av och nedskrivningar 6 667 7 200 8 294 8 185 8 238 Justering för rörelsekapitalets förändring 5 619 697 4 057 2 372 1 658 Medel från verksamheten 11 767 4 353 12 651 11 780 10 513 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 565-446 0 0 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder -2 981 1 307-2 835-1 374-2 437 Medel från den löpande verksamheten 9 351 5 214 9 816 10 406 8 076 Investeringsverksamheten Förvärv materiella anläggningstillgångar -16 546-12 000-14 250-12 500-12 300 Försäljning materiella anläggningstillgångar 527 225 225 225 225 Medel från investeringsverksamheten -16 019-11 775-14 025-12 275-12 075 Finansieringsverksamheten Amortering av långfristiga skulder -545-469 -491-131 0 Medel från finansieringsverksamheten -545-469 -491-131 0 Årets kassaflöde -7 213-7 030-4 700-2 000-3 999 Likvida medel inkl. kortfristiga placeringar vid årets början 55 443 48 230 41 200 36 500 34 500 Likvida medel vid årets slut 48 230 41 200 36 500 34 500 30 500 24

Investeringar De planerade investeringarna för de kommande tre åren ligger i linje med utbytesplanen. Nivån ökar under 2018 till följd av ytterligare en medlemskommun, samt ytterligare investeringar i inventarier till logementen i Örebro. Ett extra anslag 2018 skapas också för att slutföra övningshuset i Byrsta. För 2019 beräknas inköp av inventarier och teknisk utrustning för den samhällsgemensamma ledningscentralen. Investering (tkr) Budget 2017 Budget 2018 2019 2020 Stora fordon 9 000 9 700 8 400 9 200 Mindre fordon 2 000 1 750 1 700 1 350 Räddningsmaterial mm 600 1 600 650 1 250 Städmaskin 150 150 Samhällsgemensam ledningscentral 1 500 Inventarier 500 Övningshus Byrsta 300 Oförutsett 250 250 250 500 Summa 12 000 14 250 12 500 12 300 25

Nerikes Brandkår Tillsammans skapar vi trygghet