Delårsbokslut per

Transkript

1 Till Direktionen Delårsbokslut per Den samlade bedömningen per 31/7 ger vid handen att förbundet kommer att göra ett underskott på -772 tkr vid årets slut. Prognosen kan förändras då vi kan bli beviljade ersättning från MSB för den skogsbrand i Karthälleömossen som härjade i slutet av juli. Skogsbranden i Karthälleömossen är också den största orsaken till underskottet. Enligt kommunallagen ska ett balanskravsresultat beräknas, vilket innebär att från det beräknade resultatet räknas eventuella reavinster bort. Det innebär att förbundet bedöms få ett negativt balanskravsresultat på tkr. Det föreligger skäl till att inte reglera det befarade negativa balanskravsresultatet. Det egna kapitalet i Nerikes Brandkår överstiger vida det finansiella målet om det egna kapitalets storlek. Skulle det i förlängningen uppstå brist på tillgångar i kommunalförbundet, är det förbundsmedlemmarnas skyldighet att fylla bristen, enligt kommunlagen (1991:900) 8 kap 23. Till följd av det negativa resultatet och den höga investeringstakten uppnår vi endast ett av våra fyra finansiella mål. Det mål som uppnås är det som handlar om storleken på det egna kapitalet. Av förbundets elva verksamhetsmål bedöms fem uppnås vid årets slut, tre var vid inte möjliga att stämma av, och tre bedöms ej kunna uppfyllas vid årets slut. Förbundets verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning, som handlar om personalomsättningen för deltidspersonal, ser inte ut att kunna uppfyllas vid årets slut. Förslag till beslut: - Att godkänna upprättat rapport och prognos per - Att uppdra åt förvaltningen att sammanställa kostnaderna för branden i Karthälleömossen och via Nora kommun ansöka om medel från MSB - Att så långt det är möjligt minska underskottet och försöka hålla budget I tjänsten Helena Luthman Ekonomichef

2 Delårsrapport 2016 Kommunalförbundet där kommunerna Örebro, Lindesberg, Kumla, Hallsberg, Laxå, Nora, Askersund och Lekeberg samverkar om gemensam räddningstjänst

3 Innehåll Ekonomin i korthet... 3 Verksamheten i korthet... 3 Resultat utfall-budget-prognos... 6 Resultat... 7 Beräknat balanskravsresultat... 8 Resultatredovisning... 8 Balansräkning... 9 Redovisningsprinciper Materiella investeringar Finansiella investeringar Finansiella mål Uppföljning av verksamheten Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning

4 Härmed redovisas delårsrapport för kommunalförbundet Nerikes Brandkår för perioden Ekonomin i korthet Den samlade bedömningen per 31/7 ger vid handen att förbundet kommer att göra ett underskott på -772 tkr vid årets slut. Prognosen kan förändras då vi kan bli beviljade ersättning från MSB för den skogsbrand i Karthälleömossen som härjade i slutet av juli. Skogsbranden i Karthälleömossen är också den största orsaken till underskottet. Verksamheten i korthet Samhällsgemensam ledningscentral Arbetet med att ta fram en gemensam ledningscentral för blåljusmyndigheter och krisaktörer fortsätter i rask takt. Syfte är att den nya centralen ska stå färdig i slutet av Bakgrunden till detta är att polisregion Bergslagen behöver en ny ledningscentral för Örebro, Värmlands och Dalarnas län. Efter intresseförfrågan deltar nu även SOS Alarm, Nerikes Brandkår, länsstyrelserna i de tre länen, Region Örebro län, Försvarsmakten, Örebro kommun, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i förberedelsearbetet inför byggandet av den nya ledningscentralen. Fortifikationsverket kommer att uppföra och äga den nya fastigheten som sedan hyrs ut till polisregion Bergslagen som i sin tur hyr ut en del av lokalerna till övriga intressenter. Målsättningen är att effektivisera och förbättra servicen då medborgarna behöver hjälp vid inträffade olyckor och kriser. Under många år har vi utvecklat vår förmåga att samverka på skadeplatser och med den nya centralen kan vi påbörja denna samverkan redan vid larmögonblicket! Utöver ledningscentralen kommer även en större nationell utbildningsanläggning att uppföras där Polisen ska träna ledning och krishantering. Trots ökade hyreskostnader för Nerikes Brandkår innebär den nya samverkanscentralen så många positiva effekter för den hjälpsökande att dessa kostnader kan försvaras. Ny organisation för dagtidsverksamheten 1 mars 2016 trädde en ny organisation i kraft för 16 brandinspektörer vid Nerikes Brandkår. Inspektörerna har så kallad blandtjänst där utryckningstjänst (insatsledare eller inre befäl) kombineras med administrativt arbete på dagtid. Dagtidstjänstgöringen är grupperad i följande funktioner; förebyggande tillsyn, externutbildning, internutbildning samt operativ planering. Förändringen innebär i huvudsak att mer resurser avsätts för internutbildning och operativ planering. SOS Alarm utreds Under första halvåret 2016 tillsatte regeringen en utredningsgrupp under ledning av landshövdingen i Kalmar län, Stefan Carlsson. Uppdraget är att analysera och föreslå hur en nationell alarmeringsfunktion ska inrättas. Idag ägs SOS Alarm av staten och SKL i ett gemensamt bolag. Ett annat alternativ är att en myndighet svarar för denna uppgift, Utredningen är välkommen eftersom frågorna varit aktuella under lång tid. Uppdraget ska redovisas senast 31 3

5 maj Byggandet av en samhällsgemensam ledningscentral i Örebro verkar vara helt i linje med intentionerna kring denna utredning. Utryckningsstatistik för 2015 En viktig del i det operativa arbetet är att regelbundet analysera utryckningsstatistiken. Under 2015 märktes en tydlig ökning av antalet insatser med cirka 200 uppdrag. Den största ökningen har skett inom kategorin trafikolyckor där 511 olyckor skett under året jämfört med genomsnittet under tioårsperioden som ligger på 371 olyckor. På fem av vägarna inom Nerikes Brandkårs område sker hälften av alla trafikolyckor. Riksväg 50 svarar enskilt för nästan 20 % av alla trafikolyckor. I genomsnitt under de senaste tio åren innefattar skadepanoramat 14 omkomna, 48 svårt skadade samt 323 lätt skadade vid de trafikolyckor som Brandkåren har kallats till. Olycksutredning av kvartersbranden i Eksjö I syfte att ta hem kunskaper och erfarenheter från denna brand som inträffade 16 augusti 2015 har Nerikes Brandkår, genom brandingenjör Anna Henningsson, utrett denna brand åt Jönköpings läns räddningstjänster. För Nerikes Brandkår är detta extra intressant eftersom tät trähusbebyggelse finns i Nora, Askersund och även till viss del i Örebro (Wadköping). Som ett resultat av detta kommer bl.a. en mer omfattande insatsplan att upprättas för trästaden i Nora. Nerikes Brandkår har även för avsikt att informera fastighetsägare och boende i centrala Nora om brandskyddsfrågor och om hur de själva bör agera i händelse av en brand i bostaden. Ökad ledningssamverkan Behovet av att öka förmågan att leda större händelser uppmärksammas mer och mer. Nerikes Brandkår har därför för avsikt att etablera en ledningssamverkan med de närliggande kommunalförbunden Bergslagens räddningstjänst och Västra Mälardalens räddningstjänstförbund. Idag disponerar Nerikes Brandkår en räddningschef i beredskap, en insatsledare och ett inre befäl. Detta räcker till vardagliga händelser, men vid större olyckor och bränder eller vid händelser som är utdragna i tid finns det många gånger behov av fler befäl. Förhoppningsvis kan den utökade ledningssamverkan träda i kraft under hösten så att fler befäl finns att tillgå. Behovet är främst under kväll, helg och under semesterperioden. Samarbete med väktarbolag Under sommaren inleddes ett samarbete mellan Örebro kommun och de väktarbolag som arbetar på uppdrag av Örebro kommun och ÖBO. Målsättningen är att få igång en liknande verksamhet som första insatsperson, dvs. att minimera tiden från att en brand upptäcks till dess att en släckisats kan påbörjas. Väktarna disponerar släckutrustning och har dessutom fått utbildning vid Nerikes Brandkår för att kunna agera innan brandkåren är på plats. Med detta samarbete fås också snabbare lägesrapporter och bättre möjligheter för brandkåren att få hjälp med exempelvis dörr- och grindöppningar. Väktarna finns nu med i larmplanerna så att dessa larmas ut samtidigt som brandkåren. Om försöket faller bra ut kan motsvarande samarbete anordnas i fler kommuner. Arbete på väg Under de senaste åren har tre brandmän omkommit i Sverige i samband med skadeplatsarbete vid trafikolyckor. De flesta räddningstjänster, inklusive Nerikes Brandkår, har därför sett över behovet av inköp av ny materiel och tagit fram förslag till nya rutiner kring arbete på väg. 4

6 Förhoppningsvis kommer nya rutiner och ny materiel att finnas på plats under hösten 2016 så att vi kan hantera dessa händelser på ett säkrare vis. Pensionsavgångar År 2016 och de närmaste två åren kommer flera av våra medarbetare att gå i pension. Vi är mitt i ett stort generationsskifte, cirka 25% av all utryckningspersonal har möjlighet att gå i pension åren Detta gör att personalfrågorna redan idag kräver, och kommer även fortsättningsvis att kräva, mycket resurser. Större skogsbrand Den 24 juli inträffade en större skogsbrand i Kilsbergen vid Karthälleömossen i Nora kommun. Sammanlagt 18 hektar brändes av där ytan bestod av 9 hektar produktiv skogsmark. Eftersom det var risk för snabb brandspridning och branden var belägen långt från farbar väg sattes tre helikoptrar in i släckningsarbetet. Utöver detta deltog personal från tio brandstationer samt militär i det omfattande släckningsarbetet som pågick i fyra dygn. Den här händelsen är av den omfattningen att statliga medel ska sökas för att täcka de kostnader som överstiger självrisken för Nora kommun ( kr). 5

7 Resultat utfall-budget-prognos Område, tkr Utfall jan - juli 2016 Utfall jan - juli 2015 Budget 2016 Prognos helår 2016 Avvikelse prognos - budget Ledning, direktion, revision inkl POpålägg Löner heltid inkl PO-pålägg Löner deltid & värn inkl PO-pålägg Hyror och lokalvård Övriga driftskostnader Årets avsättning till pensioner inkl löneskatt Avskrivningar Summa kostnader Finansiella kostnader Summa totala kostnader Automatiska Brandlarm Avtal Räddningstjänst och teknisk service Externutbildning Myndighetsutövning Övriga intäkter Krisberedskap Summa intäkter Medlemsbidrag Finansiella intäkter Summa totala intäkter Periodens/årets resultat Omfördelning av budgeten Budgeten är omfördelad på några poster jämfört med den fastställda budgeten. Omfördelningen har dock skett inom den fastställda ramen, och beror på att uppgifter avseende såväl intäkter som kostnader har uppdaterats. 6

8 Resultat Totalt prognosticeras ett underskott vid årets slut på -772 tkr, vilket är tkr sämre än budget. Under juli månad härjade en skogsbrand i Karthälleömossen. Branden låg otillgängligt till och resurser i form av helikoptrar behövdes samtidigt som mer personal behövdes på plats. Detta innebär en ökad kostnad på ca 740 tkr. Eventuellt kan ersättning från MSB fås för den del som överstiger de 375 tkr som är självrisken för Nora kommun. Möjliga intäkter från MSB är inte medräknade i prognosen. Under första halvåret 2016 var arbetsgivaravgifterna för anställda födda 1991 eller senare rabatterad. Från och med 1 juni gäller full arbetsgivaravgift vilket innebär en ökad kostnad på ca 200 tkr mot budget. Den nya brandstationen i Lindesberg har en betydligt högre hyra än den gamla. Den ökade kostnaden för detta kompenserar Lindesbergs kommun genom ett hyresbidrag som återfinns under övriga intäkter. Dock har kostnaden för lokalvård blivit något dyrare (35 tkr) än budgeterat. Under årets sju första månader har också kostnader för Friska brandmän tillkommit med ca 350 tkr. De ökade kostnaderna avser både kostnader för mindre ombyggnationer och nya maskiner samt kostnader för mer kläder då slitaget ökar till följd av mer frekvent tvättning. Avdelningen för internutbildningen har haft mycket arbete med det nya övningshuset i Byrsta. Dessutom har den nya organisationen inneburit att nya medarbetare kommit till avdelningen. All internutbildning kommer därför inte kunna ske som planerat i år, varför det vid årets slut beräknas bli ett överskott på 200 tkr. Externutbildningen ser inte ut att kunna nå upp till den budgeterade intäktsnivån, utan bedöms göra ett underskott på 200 tkr. En av anledningarna är att USÖ inte längre köper den specialsydda utbildning man tidigare gjort. Detta beror i mångt och mycket på den stora ombyggnation som sker på USÖ och den utbildningsdepå som tidigare fanns i dagsläget är byggarbetsplats. I år har flera av tidigare års investeringar genomförts. Detta leder också till att flera äldre fordon har kunnat säljas. Därför bedöms reavinsterna uppgå till ca 600 tkr vid årets slut. Vi har inte aktiverat våra investeringar i den takt som budgeterats, ett överskott avseende avskrivningarna på ca 100 tkr prognostiseras. Sedan 2014 har Nerikes Brandkår en uppgörelse med medlemskommunerna som innebär att förbundet inte behöver stå för pensionskostnader som överstiger budgeterat belopp. Enligt den pensionsprognos som gjordes per kommer årets pensionskostnad att understiga budget med totalt tkr. Detta överskott har därför i prognosen kompenserats med en minskning av medlemsbidraget med samma belopp. Det faktiska beloppet kommer att betalas ut till medlemskommunerna i samband med avstämning vid årsbokslutet. 7

9 Beräknat balanskravsresultat Kommunalförbundet väntas redovisa ett negativt balanskravsresultat för Beräknat balanskravsresultat, tkr 2016 Prognostiserat resultat -772 Avgår: Prognostiserade realisationsvinster -600 Årets balanskravsresultat Förslag till åtgärd: Det föreligger särskilda skäl till att inte reglera det befarade negativa balanskravsresultatet. Det egna kapitalet i Nerikes Brandkår överstiger vida det finansiella målet om det egna kapitalets storlek. Skulle det i förlängningen uppstå brist på tillgångar i kommunalförbundet, är förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen, enligt Kommunallagen (1991:900) 8 kap. 23. Reglering med medel ur Resultatutjämningsreserven (RUR) kan inte ske, eftersom RUR-villkoren inte uppfylls. Det befarade negativa balanskravsresultatet beror inte på tillfälligt minskade intäkter till följd av en lågkonjunktur, utan till största delen på ökade kostnader till följd av den skogsbrand som härjade Karthälleömossen i juli månad. Vi kommer också att ansöka om medel från MSB för detta. Resultatredovisning Resultaträkning, tkr Utfall jan - juli 2016 Utfall jan - juli 2015 Budget 2016 Prognos helår 2016 Avvikelse prognos - budget Utfall helår 2015 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader * varav pensionskostnad inkl löneskatt Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiell kostnad för pensionsskuld exkl löneskatt Periodens resultat

10 Balansräkning Balansräkning, tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder STÄLLDA PANTER 0 0 ANSVARSFÖRBINDELSER 0 0 9

11 Redovisningsprinciper Syftet med den finansiella redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild av kommunalförbundets finansiella ställning. Kommunalförbundet följer de grundläggande redovisningsprinciper som framgår av den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Redovisningsprinciperna är desamma som tillämpades vid senaste årsbokslut. Rekommendation 22 om Delårsrapport utgiven i maj 2014 av Rådet för Kommunal Redovisning har tillämpats. Periodiseringar Fakturor överstigande 50 tkr exklusive moms har periodiserats. Löner och PO-pålägg avseende deltid och värn för juli månad utbetalas efterföljande månad. Därför har kostnaderna för augusti periodiserats i delårsbokslutet. Skuld för semester, kompensationstid och fridagar samt årets förändring av dito redovisas per juli 2016, men med hänsyn tagen till avvikelser som avser juli men som registreras i augusti. Sociala avgifter Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella påslag i samband med löneredovisningen. De påslag som använts är följande: Kommunalt avtalsområde 38,46% Övriga 31,42% Pensioner Pensionsskuldens förändring, det vill säga avsättning för särskild avtalspension, förmånsbestämd ålderspension, efterlevandepension samt finansiell kostnad, har redovisats bland verksamhetens kostnader liksom löneskatten för denna del. Den avgiftsbestämda ålderspensionen har avsatts maximalt och redovisats bland verksamhetens kostnader jämte löneskatten. I bokslutet för 2009 höjdes pensionsåldern i pensionsberäkningen från 59 år till 60 år då det visat sig att den genomsnittliga faktiska pensionsåldern överstiger 60 år. Det medförde att kommunalförbundets avsättningar till framtida pensioner sänktes 2009 och avsättning inklusive löneskatt minskade. Återföringen redovisas i en balansfond inom det egna kapitalet. Medlemskommunerna ansvarar för pensioner intjänade t o m 31/12 året före inträdet. 10

12 Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet minskat med årliga avskrivningar. Med anläggningstillgångar avses objekt med en ekonomisk livslängd om minst tre år och med en total utgift på ett prisbasbelopp exklusive moms. Avskrivningar I balansräkningen har anläggningstillgångarna tagits upp till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag, avskrivningar och nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av planenligt efter tillgångarnas nyttjandeperiod. Avskrivningarna påbörjas när anläggningarna tas i bruk. Fr.o.m används de avskrivningstider som Rådet för kommunal redovisning rekommenderar, vilket innebär följande ekonomiska avskrivningstider: Stora fordon (t ex brand- och räddningsfordon) Mindre lastfordon (t ex mindre lastfordon, Pick-up) Båtar Mindre fordon (personbilar, mindre bussar samt släpkärror) Hydrauliska räddningsverktyg Maskiner och inventarier Kommunikationsutrustning Avskrivningstid 20 år 10 år 10 år 7 år 7 år 5 år 3 år Nedskrivningar av tillgångar Om det vid räkenskapsårets utgång kan konstateras att en anläggningstillgång har ett lägre värde än vad som kvarstår efter planenliga avskrivningar, ska tillgången skrivas ned till det lägre värdet om värdenedgången kan antas vara bestående. Kortfristiga placeringar har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på bokslutsdagen. En nedskrivning ska återföras om det inte längre finns skäl för den. Fordringar Fordringar äldre än ett år betraktas som osäkra och har bokföringsmässigt avskrivits. Övrigt Kommunalförbundet använder kontoplanen Kommun-Bas

13 Materiella investeringar Investeringar från tidigare år har överförts i en ombudgetering under våren med totalt 10,2 mkr. Den ursprungliga budgeten för 2016 var 11,9 mkr. Per sista juli 2016 har totalt 18 mkr upparbetats av den totala investeringsbudgeten på 22 mkr. Aktivering sker löpande, hitintills i år har 13,9 mkr aktiverats. Den samlade bedömningen är att budgeten kommer att hållas vid årets slut. Objekt, tkr Budget 2016 Utfall janjuli 2016 Prognos helår 2016 Avvikelse prognosbudget Stora fordon, s:a Släckbil Höjdfordon Tankbil Mindre fordon, s:a Pick-up Personbilar Räddningsmateriel, s:a Övrigt, s:a Inventarier Lindesberg Städmaskin Rökdykarradio Oförutsett Övningshus Byrsta Tvättmaskin mm Örebro Slangtvätt SUMMA

14 Finansiella investeringar Placerade medel, tkr Anskaffningsdatum Förfallodatum Anskaffningsvärde Marknadsvärde Kapitalskyddat belopp Garantum Autocall år Lannebo Corporate bond A (pension) Inget AIO Europeisk småbolag AIO VAL Carnegie Corporate Bond AIO GB Penser Bank AIO Europa vs USA AIO OMX Stockholm 30 index Summa AIO = Aktieindexobligation Medelsförvaltningens utveckling, tkr Förändring Aktuell likviditet Företagskonton, inkl korta ränteplaceringar Placeringsportföljen, värdepapper Kortfristiga placeringar Kortfristiga räntefonder Värdereglering kortfristiga placeringar 0 0 Placerade pensionsmedel strukturerade produkter Summa placeringsportföljen Summa likvida medel och placeringar Placeringsportföljen, avkastning och mål Genomsnittlig löptid, AIO (år) 3,5 3,5 0 Lägsta avkastning AIO (tkr), avser kurtage Lägsta avkastning, räntebärande värdepapper Avkastn.mål pensioner SLR + 0,5 % (%) 1,0% 1,1% -0,10% Årets avkastning real och oreal., (tkr) *) Årets avkastning real och oreal., (%) *) 0,3% 2,4% -2,1% *) Årets avkastning dividerat med genomsnittligt värde för placeringsportföljen Andel placerade medel av pensionsskuld 41% 60% -16% - andel placerade i kortfristig räntefond 9% 39% -30% - andel placerade i strukturerade produkter 32% 21% 12% 13

15 Finansiella mål I kommunalförbundet Nerikes Brandkår uttolkas god ekonomisk hushållning som att ekonomin ska vara långsiktigt hållbar. Direktionen har beslutat om fyra finansiella målsättningar: Kommunalförbundet ska hushålla med sina resurser och sträva efter att få ut så mycket som möjligt av varje satsad krona. 1) Mål: Verksamhetens nettokostnad ska understiga medlemsbidraget, redovisas i procent i förvaltningsberättelsen med 1-2 jämförelseår. Utfall: Verksamhetens nettokostnad i förhållande till medlemsbidraget, % Jan-juli 2016 Helår 2015 Jan-juli 2015 Verksamhetens nettokostnader, tkr Medlemsbidrag, tkr ,5% 97,9% 96,7% Kommentar: Målet är inte uppfyllt. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. 2) Mål: Förmögenheten ska inte urholkas; årlig avkastning på finansiella tillgångar ska överstiga inflationen, mätt som statslåneräntan + 0,5 % i enligt kommunalförbundets finanspolicy. Utfall: Avkastning på finansiella tillgångar och inflation, % Jan-juli 2016 Helår 2015 Jan-juli 2015 Årets avkastning real och oreal., (tkr) Avkastningsmål pensioner, SLR + 0,5, % 1,0% 1,1% 1,1% Årets avkastning, real. o. oreal. (%) 0,3% 0,8% 2,4% Kommentar: Målet är inte uppfyllt. 14

16 3) Mål: Investeringarnas självfinansieringsgrad ska överstiga 100 procent, d v s finansieras med egna medel. Självfinansieringsgraden mäts som den löpande verksamhetens kassaflöden i relation till totalt kapitalbehov, redovisas i procent. Utfall: Investeringarnas självfinansieringsgrad, % Jan-juli 2016 Helår 2015 Jan-juli 2015 Den löpande verksamhetens kassaflöden, tkr Totalt kapitalbehov, tkr Självfinansieringsgrad investeringar, % 19% 99% 137% Kommentar: Målet är inte uppfyllt, då investeringsnivån är hög. Storleken på det egna kapitalet. 4) Mål: Det egna kapitalet bör minst motsvara självrisken för den största medlemskommunen då staten täcker kostnadskrävande insatser, enligt lagen om skydd mot olyckor. Utfall: Enligt reglerna i lag (2003:788) om skydd mot olyckor uppgick självrisken för Örebro kommun, som är förbundets största medlemskommun, till 5,2 mkr. Nerikes Brandkårs egna kapital uppgår till 13,4 mkr per. Kommentar: Målet är uppfyllt. 15

17 Uppföljning av verksamheten 2016 Under hösten 2015 har ledningsgruppen för Nerikes Brandkår formulerat nya prestationsmål. Några mål avser enskilda avdelningar medan andra gäller generellt för hela organisationen. Måluppfyllelsen mäts enligt följande: Målet är uppfyllt Målet har inte kunnat mätas per Målet är inte uppfyllt INTERNUTBILDNING Vi ska säkerställa att övningsverksamheten genomförs utifrån Nerikes Brandkårs målplan och att personalen är nöjd med utbildningen. Det innebär att vi ska: Genomföra övningsinsatser för utryckningspersonalens arbetslag Närvara med en representant på möten för lagansvariga Utvärdera övningsverksamheten för utryckande personal Mätbart mål Målsättning Mätmetod Mätperiod Resultat per Kommentar Antal registrerade övningstimmar ska öka. Första jämförelseåret är 2015, då målplanen infördes och tillämpades fullt ut. Öka antalet timmar. Statistik ur verksamhetssystem. Löpande mätning. I juni bytte vi verksamhetssystem vilket i dagsläget gjort att vi inte kunnat få ut statistik. Arbete pågår för att få fram uppgifter. Under hösten kommer arbetet med att bygga upp strukturen i det nya systemet fortsätta. Grupperna kommer att registrera övningar manuellt på papper under övergångsperioden. Mätbart mål Minst 80% av övningsdeltagarna ska anse att övningen motsvarade förväntningarna. Målsättning Minst 80% Mätmetod Enkätundersökning från kursdeltagarna. Mätperiod Löpande mätning Resultat per Inga mätningar har genomförts under första halvåret. Mätning kommer att ske vid årsskiftet 16/17. Kommentar Återstår att se resultatet av mätningarna för att kunna göra en bedömning. 16

18 TILLGÄNGLIGHET OCH BEMÖTANDE Vi ska vara tillgängliga och bemöta människor med förståelse och öppenhet. Mätbart mål Andelen besvarade telefonsamtal via telefonväxeln ska vara minst 75%. Målsättning Minst 75% Mätmetod Statistik ur växelsystemet. Mätperiod Löpande mätning. Resultat per Ingen mätning har skett under första halvåret. Kommentar Från och med slutet av juni kommer mätning att ske, avvakta avstämning i december. Mätbart mål Minst 85% av de människor som har kontakt med räddningstjänsten i myndighetsärenden ska uppleva ett professionellt bemötande. Målsättning Minst 85%. Mätmetod Nöjd-kundindex från våra medlemskommuner. Mätperiod Årliga mätningar. Resultat per Endast två av medlemskommunerna finns med i SKLs Insikt Lindesberg (82%) och Örebro (79%). Kommentar Målet är ej uppnått. Undersökningen är en servicemätning av kommunens myndighetsutövning gentemot företag. Resultatet avser 2015 års myndighetsärenden. EXTERNUTBILDNING Genom information och utbildning ska vi förebygga tillbud i skolor, på arbetsplatser och hos allmänheten. Mätbart mål Minst 80% av kursdeltagarna ska anse att utbildning motsvarade förväntningarna. Målsättning Minst 80%. Mätmetod Enkätundersökning från kursdeltagarna. Mätperiod Löpande mätning. Resultat per Skolprojektet löper enligt avtal. Fr.o.m. vt.16 har förskolelärarna fått utbildning i barn- hlr med mycket positiv respons. Kommentar Fler utbildningsinsatser mot skolor har genomförts efter flera tillbud, framförallt i Kumla och Örebro. Ökad efterfrågan på utbildning med hjärtstartare. Trenden ser ut att fortsätta, troligtvis då fler företag in- förskaffar sig sådana. På hela året sett ligger vi enligt prognos där den största andelen utbildningar genomförs under hösten. OPERATIV PLANERING 17

19 Mätbart mål Olycksundersökningar ska genomföras och avslutas under Målsättning Minst 6 st. Mätmetod Antal färdigställda rapporter. Mätperiod Avstämning Resultat per 2 färdiga och publicerade och ytterligare 2 på gång. Kommentar Målet kommer att vara uppnått vid årets slut. Mätbart mål Planerade övningar på Seveso-anläggningar ska genomföras och dokumenteras. Målsättning Minst 2 st. Mätmetod Antal dokumenterade övningar. Mätperiod Årliga mätningar. Resultat per 1 genomförd med SBTC. Kommentar Ytterligare en planerad i höst, så målet bedöms bli uppfyllt. Mätbart mål Uppföljningar ska genomföras efter genomförda insatser för att följa upp hur de drabbade upplever hjälp och stöd från Nerikes Brandkår. Målsättning Varje grupp i Örebro och Byrsta genomför minst 2 utvärderingar per grupp. Mätmetod Antal dokumenterade stöd- och utvärderingsåtgärder. Mätperiod Halvårsvis. Resultat per Högst osäkert hur många som gjorts per dags datum. Kommentar Det saknas i nuläget tydlig mall och rutin för dokumentering av detta. Detta måste skapas och skiftlagen informeras under hösten för att målet ska uppnås. PERSONAL Mätbart mål Lokala överenskommelser (LOK) ska omförhandlas. Målsättning Samtliga. Mätmetod Antal omförhandlade. Mätperiod Avstämning Resultat per Förhandlingar ej påbörjade. Kommentar Slutförhandlas under hösten. MYNDIGHETSUTÖVNING 18

20 Mätbart mål Målsättning Mätmetod Mätperiod Resultat per Kommentar Mätbart mål Målsättning Mätmetod Mätperiod Resultat per Kommentar Vi ska genomföra 350 tillsyner enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) och Lag om brandfarlig och explosiv vara (LBE). 350 tillsyner. Statistik ur verksamhetssystemet. Löpande mätning. 166 tillsyner, dvs 47%, är utförda. Målet om 350 stycken vid årets slut kommer troligen inte att kunna nås då avdelningen har haft hög personalomsättning. Drygt 60% av alla bränder i byggnader drabbar bostäder. Boenden behöver därför informeras om hur brandskyddet fungerar, vad man ska tänka på för att förhindra bostadsbränder samt praktiska råd hur man gör då en brand har inträffat. Nerikes Brandkår ska därför ta fram en tryckt information som fastighetsägare kan dela ut till nyinflyttade hyresgäster. Minst 3 av de 10 största fastighetsägarna ska införa denna ordning under Antal anslutna företag i projektet. Helårsvis. Inga informationsblad utdelade. Material kommer att tas fram under hösten och delges till fastighetsägare. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning PERSONALOMSÄTTNING Kostnaderna för nyrekrytering och utbildning av deltidspersonal är höga. Därför är vårt mål att behålla de anställda inom förbundet så länge det är möjligt. Mätbart mål Kostnaderna för nyrekrytering och utbildning av deltidspersonal är höga. Verksamhetsmålet för god ekonomisk hushållning är att personalomsättningen för deltidspersonalen ska minska. Målsättning Minska. Mätmetod Statistik ur personalsystemet. Mätperiod Avstämning Resultat per Omsättning av RIB-personal är högre än tidigare år. Kommentar Omsättningen är inte lika hög på hösten- men målet bedöms ej kunna uppnås. 19

21 Nerikes Brandkår Org nr Box , ÖREBRO Tel: