Delårsrapport

Transkript

1 Godkänd av direktionen xx Delårsrapport Kommunalförbundet där kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Nora och Örebro samverkar om gemensam räddningstjänst

2 Innehåll Väsentliga händelser 3 Resultat utfall-budget-prognos 5 Prognosticerat resultat 6 Beräknat balanskravsresultat 7 Resultaträkning 7 Balansräkning 8 Redovisningsprinciper 8 Materiella investeringar 10 Finansiella investeringar 11 God ekonomisk hushållning 12 Uppföljning av prestationsmål Uppföljning av målen 17 Uppföljning av utredningsuppdragen

3 Väsentliga händelser Ekonomisk prognos Totalt prognosticeras ett underskott vid årets slut på tkr, vilket är tkr sämre än budget. Det stora underskottet kan till drygt hälften förklaras genom Direktionens beslut om att köpa in materiel för arbete på väg samt rökdykarradio. Dessa inköp beräknas kosta tkr. Inköpet belastar resultatet för att vid årets slut kunna nyttja det egna kapitalet. I övrigt är det främst intäktssidan som ger upphov till det negativa resultatet. Totalt ett underskott på 860 tkr, vilket till största delen kan förklaras av det lägre antalet tillsyner. På kostnadssidan finns kostnader för den avtalsjustering för deltidsbrandmän som betalades ut i sin helhet i juli månad. Den del som avser våren 2018 uppgår till ca 300 tkr. Infrias den ekonomiska prognosen kommer förbundets egna kapital krympa ned till att i princip endast bestå av en balansfond för pensioner samt en reserv för större händelser. Detta innebär att förbundet för kommande år behöver ha en budget i balans. Vid genomgång av förutsättningarna för kommande år kan vi konstatera att tuffare tider väntar. Den föreslagna höjning av personalkostnadspålägget i kombination med andra ökade kostnader gör att vi behöver ett högre medlemsbidrag de kommande åren. Utökad räddningstjänstsamverkan Under 2016 och 2017 tecknades ett avtal gällande räddningstjänstsamverkan mellan Nerikes Brandkår, Västra Mälardalens Räddningstjänstförbund, Bergslagens räddningstjänstförbund och Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund. Syftet är främst att etablera en samverkan kring ledning vid större händelser, då varje organisation var för sig har svårt att få ihop flera befäl under kvällar, helger och semesterperioden. I och med den utökade samverkan kommer tio befäl för övergripande ledning samt 213 personer i operativ beredskap att finnas tillgängliga. Utan samverkan disponerar Nerikes Brandkår endast tre ledningsbefäl och 89 personer i beredskap. I de fyra räddningstjänstförbunden återfinns 23 kommuner och sammanlagt invånare. Etablering av ytterligare en brandstation för Örebro tätort Örebro tätort expanderar, vägnätet tätnar och vid utryckning har det blivit svårt att ta sig fram till vissa områden inom godtagbar tid. Av denna anledning arbetar vi nu tillsammans med Örebro kommun för att hitta en tomt till en andra brandstation för tätorten. Den tomt som diskuteras i dagsläget ligger på Öster ca 600 m söder om Skebäcksbron (gamla gasverket). Ett arbete pågår med Stadsbyggnadskontoret, Miljökontoret och Futurum (som förvaltar brandstationerna i Örebro kommun) med målsättningen att lägga fram underlag för beslut under andra halvåret Samhällsgemensam larm- och ledningscentral (SLC) Projektet med den gemensamma larm- och ledningscentralen pågår planenligt och i slutet på året måste ett beslut tas om Nerikes Brandkår ska vara med i denna tillsammans med huvudaktörerna Polisregion Bergslagen och SOS Alarm. Projektet drivs även i samverkan med Länsstyrelsen, Region Örebro län, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten samt Örebro kommun. Mycket talar för att larm- och ledning bör hanteras på ett samordnat vis och därför är det vår förhoppning att den nya centralen kommer till stånd. Utbildning i AOSP Under våren har utbildning i Akut Omhändertagande av Självmordsbenägen Person genomförts med alla heltidsbrandmän. Under hösten planeras för att utbildningen också ska ges till deltidspersonalen. Generationsskifte Nerikes Brandkår är mitt i ett stort generationsskifte bland brandpersonal heltid. Under omsätter vi cirka 25% av vår skiftgående personal. Naturligtvis kostar rekryteringen både tid och pengar, men det svåraste att kompensera är det kompetenstapp som sker på mycket kort tid. Under de närmaste åren sker en intensiv intern och extern kompetensutbildning. Flexibiliteten i skiftlagen minskar i och med att färre har full kompetens och det leder till extra personalkostnader. Generationsskiftet märkes också bland våra inspek

4 törer där vi under våren haft flera av de nya på utbildning, vilket lett till att betydligt färre tillsyner har kunnat genomföras. Missnöje med nytt löneavtal för räddningspersonal i beredskap (RIB) Eter att det centrala avtalet RiB 17 antagits uppstod ett större missnöje bland Sveriges brandmän med beredskapsanställning, då det nya avtalet inte genererade en sammanlagd löneökning i likhet med vad andra löntagare erhöll enligt det så kallade märket. Nerikes Brandkår fick bland annat in missnöjesyttringar i form av namnlistor från personalen och i slutänden fattade arbetsgivaren beslutet att lägga till en avtalsjustering för att den sammanlagda lönerevisionen kollektivt skulle uppgå till 2,4 %. Ljusnarsbergs kommun ny medlem? Den 19 maj 2017 inkom en ansökan från Ljusnarsbergs kommun om att söka medlemskap i kommunalförbundet Nerikes Brandkår. Underlaget för beslutet bygger på den utredning som Nerikes Brandkår tog fram under Medlemskommunerna har nu fått kommunens ansökan med bakomliggande utredning för beslut. Om alla medlemskommuner säger ja till detta utökas kommunalförbundet med den nya medlemmen Ljusnarsberg från och med 1 januari Rökdykarradio Nerikes Brandkår har under många år besvärats av bristande kommunikation i samband med rökdykning. Efter omfattande utprovningar och skarpa tester i samband med larm och vid kvalificerade övningar har vi nu hittat utrustning som uppfyller de krav som ställts på god hörbarhet. I ett första steg kommer nya rökdykarradioapparater att anskaffas till våra heltidsstationer Örebro och Byrsta, de största Rib-stationerna (Lindesberg, Nora, Frövi, Askersund, Laxå och Fjugesta) samt till övningsanläggningarna i Lindesberg, Örebro och Byrsta. Satsningen finansieras genom att delar av det egna kapitalet nyttjas för de omfattande nyanskaffningarna. Bättre arbetarskydd vid arbete på väg De senaste två åren har tre personer från räddningstjänsten i Sverige omkommit till följd av trafikolyckor under räddningsarbete på väg. Till följd av detta har Nerikes Brandkår tagit fram riktlinjer för arbete och säkerhet under räddningsinsatser på väg i enlighet med de nationella rekommendationerna som tagits fram. I detta arbete identifierades ett behov av materiel. Direktionen har därför uppdragit åt förvaltningen att införskaffa den nya materielen för att trygga personalens arbete på väg. Några exempel på varningsmaterial som köpts in under våren för att kunna arbeta säkrare på väg

5 Resultat utfall budget prognos Område, tkr Utfall Utfall Budget Prognos helår Avvikelse jan-juli jan-juli prognos budget Ledning, direktion, revision inkl. PO-pålägg Löner heltid inkl. PO-pålägg Löner deltid & värn inkl. POpålägg Hyror och lokalvård Övriga driftskostnader Årets avsättning till pensioner inkl. löneskatt Avskrivningar Summa kostnader Finansiella kostnader Summa totala kostnader Automatiska brandlarm Avtal Räddningstjänst och teknisk service Externutbildning Myndighetsutövning Övriga intäkter Krisberedskap Summa intäkter Medlemsbidrag Finansiella intäkter Summa totala intäkter Periodens/årets resultat

6 Budgetavvikelser Kostnader Under våren tecknades ett lokalt avtal med våra deltidsbrandmän till följd av det nya löneavtalet. Uppgörelsen innebär i korthet att arbetsgivaren kompenserar kollektivet med skillnaden mellan det gamla och det nya avtalet. Denna avtalsjustering betalades ut i sin helhet i juli månad, vilket innebär en ökad kostnad på ca 300 tkr som enligt avtalet egentligen avser våren Se motivet till att inte periodisera denna kostnad under rubriken redovisningsprinciper. Direktionen beslutade under våren att bevilja totalt tkr i anslag för inköp av material för att kunna arbeta säkert på väg samt för inköp av rök och sambandsradio. Dessa kostnader är inte budgeterade utan ska istället belasta årets resultat för att vid årets slut kunna nyttja det egna kapitalet. Budgeten för våra hyror ser ut att vara något högre än den faktiska kostnaden. Prognosen är ett överskott på 100 tkr. Kostnaden för räddningsmaterial och skyddsutrustning ser ut att bli ca 450 tkr högre än budgeterat. Kostnaderna ökar på grund av utbyte av stövlar, där vi tidigare haft en stövel av gummi behöver vi i större utsträckning ha läderstövlar. Vi har under flera år köpt in nya verktyg som kräver olika former av abonnemang/service. Detta börjar nu synas på kostnaderna. Intäkter Förbundets intäkter ser oroväckande ut att minska. Avtalet med polisen, där vi säljer en resurs på 50% ser i dagsläget inte ut att kunna infrias på grund av polisens minskade resurser. Underskottet bedöms bli 320 tkr. Nerikes brandkår är mitt uppe i ett generationsskifte. Detta märks bland annat på den förebyggande avdelningen där flertalet av våra inspektörer är nya och är under utbildning. Detta gör att antalet tillsyner blir betydligt färre än beräknat. Den nya tillsynstaxan som skulle träda i kraft under 2017 kommer att ses över i höst och beräknas träda i kraft under Bägge dessa parametrar verkar menligt på intäkterna för tillsyn och tillstånd, totalt beräknas ett underskott på 700 tkr. Externutbildningen har haft en intensiv vår och ser ut att få en höst i samma riktning. Detta gör att intäkterna bedöms bli högre än budget, ett överskott på 100 tkr är prognosen. Vi ser inte ut att genomföra lika mycket sanerings och annan teknisk försäljning av tjänster som vi budgeterat. Ett underskott vid årets slut på 100 tkr är dagens bedömning. Det ser ut att bli ett överskott på 200 tkr till följd av försäljning av fler fordon än beräknat. Intäkterna för säkerhetskoordinatorerna blev 40 tkr lägre än budget. Detta beror på att kostnaden blev lika mycket lägre och vi faktorer kommunerna den faktiska kostnaden. Ett nollsummespel alltså. Avskrivningar Investeringstakten har varit lugn under våren, vilket leder till att avskrivningarna ser ut att kunna ge ett överskott på 100 tkr. Pensioner Sedan 2014 har Nerikes Brandkår en uppgörelse med medlemskommunerna som innebär att förbundet inte behöver stå för pensionskostnader som överstiger budgeterat belopp. Enligt den pensionsprognos som gjordes per kommer årets pensionskostnad att understiga budget med totalt 813 tkr. Detta överskott har därför i prognosen kompenserats med en minskning av medlemsbidraget med samma belopp. Det faktiska beloppet kommer att betalas ut till medlemskommunerna i samband med avstämning vid årsbokslutet

7 Beräknat balanskravsresultat Kommunalförbundet väntas redovisa ett negativt balanskravsresultat för Det föreligger särskilda skäl till att inte reglera det befarade negativa balanskravsresultatet. Det egna kapitalet i Nerikes Brandkår överstiger vida det finansiella målet om det egna kapitalets storlek. Skulle det i förlängningen uppstå brist på tillgångar i kommunalförbundet, är förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen, enligt Kommunallagen (1991:900) 8 kap. 23. Direktionen tog under våren 2017 beslut om att använda delar av det egna kapitalet för att kunna finansiera två större projekt: Arbete på väg samt rökdykarradio. Kostnaden bedöms bli tkr. Budgeten för 2017 är dessutom lagd med ett underskott på -436 tkr som är tänkt att balanseras genom uttag ur RUR. Överskjutande del av underskottet skulle däremot kunna tänkas vara av sådan karaktär att det skulle behöva återställas. Storleksordningen på detta skulle innebära att förbundet behöver bud- Beräknat balanskravsresultat, tkr 2017 Prognostiserat resultat Avgår: Prognostiserade realisationsvinster -425 Årets balanskravsresultat getera med ett överskott på ca 500 tkr mer varje år under en tre-årsperiod. Förbundets budget för kommande planperiod medger inte denna högre resultatnivå. Förbundet har inför kommande planperiod fört diskussioner med medlemskommunerna om en högre uppräkning på medlemsbidraget. Att begära ytterligare medel för att återställa underskottet, när förbundet fortfarande har eget kapital att tillgå bedöms i dagsläget inte som rätt väg att gå. Resultaträkning Resultaträkning (tkr) Utfall jan- Utfall jan Budget Prognos Avvikelse Utfall juli juli helår prognos- helår budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav pensionskostnad inkl. löneskatt Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiell kostnad pensionsskuld exkl. löneskatt Resultat

8 Balansräkning Balansräkning, tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder STÄLLDA PANTER 0 0 ANSVARSFÖRBINDELSER 0 0 Redovisningsprinciper Syftet med den finansiella redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild av kommunalförbundets finansiella ställning. Kommunalförbundet följer de grundläggande redovisningsprinciper som framgår av den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Redovisningsprinciperna är desamma som tillämpades vid senaste årsbokslut. Rekommendation 22 om Delårsrapport utgiven i maj 2014 av Rådet för Kommunal Redovisning har tillämpats. Periodiseringar Fakturor överstigande 50 tkr exklusive moms har periodiserats. Löner och PO-pålägg avseende deltid och värn för juli månad utbetalas efterföljande månad. Därför har kostnaderna för augusti periodiserats i delårsbokslutet. Skuld för semester, kompensationstid och fridagar samt årets förändring av dito redovisas per juli 2017, men med hänsyn tagen till avvikelser som avser juli men som registreras i augusti. Den avtalsjustering avseende löner för deltidsbrandmän som betalades ut i juli månad och som avser perioden har inte periodiserats. Skälet till detta är att utbetalningen skett till alla deltidsbrandmän som var anställda vid utbetalningstillfället. Något krav på återbetalning om anställningen avslutas innan finns inte. Det innebär att något krav på motprestation inte föreligger. Bokföringen av kostnaden bedöms därför ske i samband med att den uppstår. Sociala avgifter Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella påslag i samband med löneredovisningen. De påslag som använts är följande: Kommunalt avtalsområde 38,33% Övriga 31,42% - 8 -

9 Pensioner Pensionsskuldens förändring, det vill säga avsättning för särskild avtalspension, förmånsbestämd ålderspension, efterlevandepension samt finansiell kostnad, har redovisats bland verksamhetens kostnader liksom löneskatten för denna del. Den avgiftsbestämda ålderspensionen har avsatts maximalt och redovisats bland verksamhetens kostnader jämte löneskatten. I bokslutet för 2009 höjdes pensionsåldern i pensionsberäkningen från 59 år till 60 år då det visat sig att den genomsnittliga faktiska pensionsåldern överstiger 60 år. Det medförde att kommunalförbundets avsättningar till framtida pensioner sänktes 2009 och avsättning inklusive löneskatt minskade. Återföringen redovisas i en balansfond inom det egna kapitalet. Medlemskommunerna ansvarar för pensioner intjänade t o m 31/12 året före inträdet. Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet minskat med årliga avskrivningar. Med anläggningstillgångar avses objekt med en ekonomisk livslängd om minst tre år och med en total utgift på ett prisbasbelopp exklusive moms. Avskrivningar I balansräkningen har anläggningstillgångarna tagits upp till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag, avskrivningar och nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av planenligt efter tillgångarnas nyttjandeperiod. Avskrivningarna påbörjas när anläggningarna tas i bruk. Fr.o.m används de avskrivningstider som Rådet för kom- munal redovisning rekommenderar, vilket innebär följande ekonomiska avskrivningstider: Stora fordon Mindre lastfordon (t ex pick-up) Båtar Mindre fordon ( t ex personbilar) Hydrauliska räddningsverktyg Maskiner och inventarier Kommunikationsutrustning Nedskrivningar av tillgångar Om det vid räkenskapsårets utgång kan konstateras att en anläggningstillgång har ett lägre värde än vad som kvarstår efter planenliga avskrivningar, ska tillgången skrivas ned till det lägre värdet om värdenedgången kan antas vara bestående. Kortfristiga placeringar har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på bokslutsdagen. En nedskrivning ska återföras om det inte längre finns skäl för den. Fordringar Fordringar äldre än ett år betraktas som osäkra och har bokföringsmässigt avskrivits. Övrigt 20 år 10 år 10 år 7 år 7 år 5 år 3 år Kommunalförbundet använder kontoplanen Kommun-Bas 13. Förbundet har ett antal fordon och andra farkoster i sitt anläggningsregister. Vissa med längre avskrivningstid än andra

10 Materiella investeringar Investeringarna pågår ofta över budgetåren till följd av långa leveranstider av framförallt de stora fordonen. I år har arbetet med övningshuset i Byrsta fortsatt. Totalt avsattes 1 mkr till detta. Merparten av detta anslag har använts tidigare år, men under 2017 kommer de drygt 200 tkr som återstår att användas. Dessa utgifter finns inte med i 2017 års budget utan redovisas under pågående investeringar. Investeringarna beräknas som helhet att hålla budget så när som på 69 tkr som avser byte av telefonväxeln. Objekt (tkr) Budget Utfall jan-juli Prognos Avvikelse 2017/ tidi helår 2017 prognos gare år budget Stora fordon Släckbil (1) -61 -Tankbil (2) Mindre fordon Pick-up Personbilar -381 Räddningsmateriel mm Städmaskin Oförutsett Löparband Telefonväxel Summa Pågående investeringar från tidigare år

11 Finansiella investeringar Placerade medel, tkr Anskaffnings Förfallodag Anskaff- Marknads- Kapital- datum nings- värde skyddat be- värde lopp Garantum autocall år Lannebo Corporate Bond A Inget AIO Europeiska Småbolag AIO VAL Carnegie Corporate Bond Garantum Autocall Svenska bolag år AIO Europa Vs USA AIO OMX Stockholm 30 Index Summa AIO= Aktieindexobligation Medelsförvaltning utveckling, tkr Förändring Aktuell likviditet Placeringsportföljen, värdepapper Kortfristiga placeringar Strukturerade produkter Summa likvida medel och placeringar Placeringsportföljen, avkastning och mål Genomsnittlig löptid AIO (år) 3,5 3,5 0 Lägsta avkastning AIO (tkr) avser kurtage Avkastningsmål pensioner SLR+ 0,5% (%) 1,11% 1,0% 0,11% Årets avkastning real och oreal. (tkr) Årets avkastning real och oreal. (%) 4,6% 0,4% 4,2% Andel placerade medel av pensionsskulden 38% 41% -2% - i kortfristig räntefond 9% 9% 0 - i strukturerade produkter 30% 32% -2%

12 God ekonomisk hushållning Kommunalförbundet ska hushålla med sina resurser och sträva efter att få ut så mycket som möjligt av varje satsad krona. MÅL: Verksamhetens nettokostnad ska understiga medlemsbidraget Måluppfyllelse Verksamhetens nettokostnad (tkr) Medlemsbidrag (tkr) Förhållande i procent 102,7% 99,8% 100,5% Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin, både i ett kortare och i ett längre perspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. MÅL: Förmögenheten ska inte urholkas, årlig avkastning på finansiella tillgångar ska överstiga inflationen, mätt som statslåneräntan +0,5% i enlighet med förbundets finanspolicy Måluppfyllelse Årets avkastning real. & oreal. (tkr) Avkastningsmål pensioner 1,11% 0,84% 1,0% Årets avkastning % 4,60% 2,4% 0,3% Självfinansiering MÅL: Investeringarnas självfinansieringsgrad ska överstiga 100%, dvs finansieras med egna medel. Självfinansieringsgraden mäts som den löpande verksamhetens kassaflöde i relation till totalt kapitalbehov Måluppfyllelse Kassaflöde från den löpande vht (tkr) Kassaflöde från investerings.vht (tkr) Självfinansieringsgrad 143% 58% 19% Storleken på det egna kapitalet MÅL: Det egna kapitalet bör minst motsvara självrisken för den största medlemskommunen då staten täcker kostnadskrävande insatser enligt lagen om skydd mot olyckor Måluppfyllelse Självrisk Örebro kommun, mkr 5,5 5,2 5,2 Eget kapital, mkr 10,9 14,4 13,4 Verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning Kostnaderna för nyrekrytering och utbildning av räddningspersonal i beredskap är höga. Därför är vårt mål att behålla de anställda inom förbundet så långt det är möjligt. Målsättning Prognos Måluppfyllelse Omsättningen på räddningspersonal i bered- Minskning Statistik ur vht Högre än skap inom Nerikes Brandkår ska minska. -system

13 Uppföljning av Prestationsmål 2017 Under hösten 2015 har ledningsgruppen för Nerikes Brandkår formulerat nya prestationsmål som under 2016 justerats. Några mål avser enskilda avdelningar medan andra gäller för hela organisationen. Målet är uppfyllt Målet har inte kunnat mätas per Målet är inte uppfyllt INTERNUTBILDNING Vi ska säkerställa att övningsverksamheten genomförs utifrån Nerikes Brandkårs målplan och att personalen är nöjd med utbildningen. Det innebär att vi ska: Genomföra övningsinsatser för utryckningspersonalens arbetslag Närvara med en representant på möten för lagansvariga Utvärdera övningsverksamheten för utryckande personal Målsättning Antalet genomförda och dokumenterade övningar för all personal ska öka. Första jämförelseåret är Öka antalet timmar. Statistik ur verksamhetssystem. Löpande mätning = timmar 2017= timmar Från jämförelseåret 2015 har nu en markant ökning skett för alla grupperna i Örebro och Byrsta. Äntligen börjar utbildningsinsatserna på dokumentation och övningsplanering för styrkeledarna ge resultat. Minst 80% av alla instruktörer på heltid upplever att målet/målen med övningen uppnås med hjälp av bifogat övningsmaterial. Målsättning Minst 80% Enkätundersökning från kursdeltagarna. Löpande mätning Inga mätningar har genomförts under första halvåret. Mätning kommer att ske vid årsskiftet 17/18. Återstår att se resultatet av mätningarna för att kunna göra en bedömning. Målsättning Genomföra och dokumentera utbildning och övning enligt upprättad plan för förbundets Sevesoanläggningar. Minst 2 st. Antal dokumenterade mätningar Årliga mätningar Vi har enligt plan 2 övningar som ska genomföras i år. Insatsövning med Norab är inbokad till vecka 37. Nammo Liab ska genomföra en utbildning för våra befäl under hösten Vi har nu arbetat ikapp övningsmässigt och ligger i fas enligt upprättad plan

14 TILLGÄNGLIGHET OCH BEMÖTANDE Vi ska vara tillgängliga och bemöta människor med förståelse och öppenhet. Andelen besvarade telefonsamtal via telefonväxeln ska vara minst 75%. Målsättning Minst 75% Statistik ur växelsystemet. Löpande mätning. 56% enligt mätning. Från och med 1/9 kommer vi ha en ny växel som möjliggör bättre hantering av våra telefoner. Implementering av nya rutiner kommer att ske under hösten. Målsättning Minst 85%. EXTERNUTBILDNING Minst 85% av de människor som har kontakt med räddningstjänsten i myndighetsärenden ska uppleva ett professionellt bemötande. Nöjd-kundindex från våra medlemskommuner. Årliga mätningar. 82% av de som vi besökt inom Örebro kommun är nöjda med bemötandet. Inom hela förbundet är motsvarande siffra 80%. Målet är ej uppnått. Undersökningen är en servicemätning av kommunens myndighetsutövning gentemot företag. Resultatet avser 2016 års myndighetsärenden. Genom information och utbildning ska vi förebygga tillbud i skolor, på arbetsplatser och hos allmänheten. Målsättning Minst 80%. Minst 80% av kursdeltagarna ska anse att utbildning motsvarade förväntningarna. Enkätundersökning från kursdeltagarna. Löpande mätning. 96,8% är nöjda Vi ligger över 95% på alla instruktörer och utbildningar. Och kommer med all säkerhet att göra det även vid årets slut

15 OPERATIV PLANERING Målsättning Olycksundersökningar ska följas upp. I de fall utredaren föreslår utredningsåtgärder ska dessa utvärderas och inom rimliga ekonomiska ramar genomföras. Samtliga förbättringsåtgärder ska utvärderas och där ekonomin tillåter genomföras. Antal olycksundersökningar med förbättringsförslag. Avstämning Pågående arbeten, svårt att definiera resultatet vid årets slut. Tydlig rutin och struktur saknas för att tilldela och följa upp förbättringsåtgärder i olycksunderssökningar. Förbättringsarbeten pågår kopplat till flertalet åtgärdsförslag som framlagts i de senaste årens olycksundersökningar. En del åtgärder har implementerats, en del ligger inte på Nerikes Brandkår att förbättra utan på annan myndighet (exempelvis Trafikverket, SOS) och en del förbättringsförslag är av sådan karaktär att vi aldrig helt kan säga att vi nått ända fram. En del övergripande förbättringsåtgärder finns t.ex. kopplat till större långvariga händelser men ska vi helt gå i mål krävs organisatoriska förändringar. Målsättning Uppföljningar ska genomföras efter genomförda insatser för att följa upp hur de drabbade upplever hjälp och stöd från Nerikes Brandkår. Varje grupp i Örebro och Byrsta genomför minst 2 utvärderingar per grupp. Antal dokumenterade stöd- och utvärderingsåtgärder. Halvårsvis. Totalt har 4 uppföljningar inrapporterats. Flera har dock genomförts och skiftlagen diskuterar detta naturligt efter insatser. De flesta uppföljningarna genomförs dock rent praktiskt av Insatsledaren. Rutinen och instruktionen för detta är inte helt klar eller fastställd. Huruvida vi ska genomföra en uppföljande insats är tänkt att beslutas som en del i Snabbanalys Av Räddningsinsats, SAR. Detta är ett koncept som grupperna fått genomgång i men som inte är helt antaget ännu. PERSONAL Målsättning Lokala överenskommelser (LOK) ska omförhandlas. Samtliga. Antal omförhandlade LOK. Avstämning LOK för Kommunal är klart. LOK för Vision beräknas klart tidigt i höst

16 MYNDIGHETSUTÖVNING Målsättning Vi ska genomföra 350 tillsyner enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) och Lag om brandfarlig och explosiv vara (LBE). 250 tillsyner. Statistik ur verksamhetssystemet. Löpande mätning. 104 st. Målet om 250 stycken vid årets slut kommer troligen inte att kunna nås då avdelningen har haft hög personalomsättning. Drygt 60% av alla bränder i byggnader drabbar bostäder. Boenden behöver därför informeras om hur brandskyddet fungerar, vad man ska tänka på för att förhindra bostadsbränder samt praktiska råd hur man gör då en brand har inträffat. Nerikes Brandkår ska därför ta fram en tryckt information som fastighetsägare kan dela ut till nyinflyttade hyresgäster. Målsättning Minst 8 fastighetsägare ska införa denna ordning under Målsättning Antal anslutna företag i projektet. Helårsvis. 8 st fastighetsägare delar ut informationen. Målet uppfyllt. Nerikes Brandkår ska under loppet av 3 år besöka 4 bostadsområden och ge information. Minska antalet bränder inom respektive bostadsområde. Statistik ur verksamhetssystem. Löpande mätning. Totalt 64 insatser, av dessa är 40 st brand, 5 övrigt och 19 onödiga automatlarm. Dessa fördelas enligt följande: 13 st brand i byggnad, 7 st bränder i avfall/återvinning, 14 fordon och 6 st bänder i skog och mark. Totalt 171 insatser under Behöver avvakta årets slut för att kunna göre en bedömning

17 Uppföljning av målen God ekonomisk hushållning Av förbundets fem mål kopplat till god ekonomisk hushållning är totalt tre uppfyllda. Nettokostnaden överskrider medlemsbidraget till följd av de ökade kostnaderna och de minskade intäkterna. Det egna kapitalet sjunker och infrias prognosen för 2017 kommer det i stort endast att finnas balansfonden för pensioner samt självrisken för Örebro kommun kvar. De övriga tre finansiella målen uppnås för perioden. Eget Kapital per, totalt tkr RUR 0 tkr Balansfond Pensioner tkr Målet att minska personalomsättningen bland våra deltidsbrandmän ser inte ut att kunna uppnås. Vi har fortfarande problem med att behålla, och på vissa håll också, rekrytera räddningspersonal i beredskap. Vi jobbar kontinuerligt med att på olika vis säkerställa beredskapen. Prestationsmål Självrisk Örebro kommun tkr Återstår 422 tkr I bokslutet för 2016 argumenterade vi för att det arbete med våra mål som påbörjats under året troligen skulle visa sig i högre måluppfyllelse följande år. Detta ser ut att stämma hälften av våra tolv prestationsmål bedöms bli uppfyllda vid årets slut, i jämförelse med bokslutet då endast två mål uppfylldes. Vid uppföljningen av våra prestationsmål blir det tydligt att vissa av målen avser en längre period än ett verksamhetsår. Avstämningen kräver för en del av målen att vi börjar diskutera någon form av delvis uppfyllt. Detta ser vi tydligt på avdelningen för operativ planering. Arbetet med att formalisera och dokumentera vårt arbete har påbörjats. Arbetssätt och rutiner börjar ta form. Målens beskaffenhet visar dock på att målet behöver sättas i ett större sammanhang och stämmas av under en längre period. Här skulle någon form av långsiktig plan vara till hjälp där delavstämningar av målen mellan åren kunde vara möjlig. Antalet tillsyner ser ut att bli betydligt färre än vad vi räknat med. Detta är i ett längre perspektiv oroväckande. Skälet till att vi under förra året och i år genomfört betydligt färre tillsyner är den stora personalomsättning som avdelningen haft. Vi har flera nya inspektörer som behöver utbildas. Till våren 2018 kommer förhoppningsvis avdelningen vara på banan igen. Bemötandet vid myndighetsärenden når inte riktigt upp till den satta nivån, vi har 80% nöjda mot målets 85%. Resultatet har sjunkit något mot föregående års siffra på 83%. Antalet tillsyner är färre än tidigare år vilket också innebär att fler områden får för litet underlag för att kunna göra någon bedömning. Antalet genomförda och dokumenterade övningar har ökat betydligt ett resultat av det arbete som pågick under förra året. Vi behöver arbeta med vår tillgänglighet i telefon. Idag saknar vi såväl teknik som rutiner kring hur vi hanterar samtal när vi är upptagna under arbetstid. Den 1/9 byter vi telefonväxel och under hösten kommer vi att arbeta med nya rutiner kring hanteringen av inkommande samtal. Förhoppningen är att detta vid årets slut visar sig genom bättre måluppfyllelse

18 Uppföljning av utredningsuppdragen I budget 2017 formulerades ett antal utredningsuppdrag. Här kommer en kort sammanställning med lägesrapport per. Rekryteringsunderlag och bereskapsform Förbundet står inför flera stora utmaningar till följd av stora pensionsavgångar och svårighet att rekrytera deltidsbrandmän. Under 2017 kommer därför rekryteringsunderlag och beredskapsform att behöva utredas. Utredning har påbörjats under våren. Under september kommer utredningen hanteras av ledningsgruppen. Under hösten förväntas ärendet gå till Direktionen för beslut. Rökdykningens omfattning Alternativa släckmetoder utvecklas och kan i vissa fall ersätta det riskfyllda rökdykningsmomentet. Därför ska omfattning av rökdykning i framtiden inom Nerikes Brandkår utredas. Hela Rib-organisationen står inför svåra rekryteringsproblem i framtiden, varför vi redan i höst kommer att påbörja en större utredning om släckmetoder, kompetens, tillgänglighet, förändrad riskbild, mm. Antal räddningsledare Nerikes Brandkår har ständigt 19 presumtiva räddningsledare i tjänst, från styrkeledare deltid till räddningschef i beredskap. Räddningsledarrollen har förändrats och nya krav kommer att ställas i framtiden. En översyn av hur många räddningsledare förbundet behöver ska göras. Hela Rib-organisationen står inför svåra rekryteringsproblem i framtiden, varför vi redan i höst kommer att påbörja en större utredning om släckmetoder, kompetens, tillgänglighet, förändrad riskbild, mm. kräver ingen djup brandkompetens. Därför behöver möjligheterna att införa en administrativ avgift för handläggningen av automatlarm, som kan finansiera handläggningen av dessa ärenden utredas. I mars fattade direktionen beslut om en avgift som ska gälla från och med En administratör är rekryterad och kommer att börja Båtresurser och vattenlivräddning Båtresurserna inom Nerikes Brandkår håller för närvarande en mycket hög standard, från stora RIBbåten i Örebro till de minsta båtpakten på våra värnstationer. SSRS etablering på Vinön innebär också att behovet av Nerikes Brandkårs resurser på Hjälmaren har minskat. Livräddning på Vättern ansvarar Sjöfartsverket för. Totalt sett finns det anledning att utreda ett framtida behov av båtresurserna och vattenlivräddning inom Nerikes Brandkår. Utredningen startar först under Arbetstidsförläggning Det finns ett behov att se över arbetstidsförläggningen för skiftgående personal i syfte att bli effektivare. En viktig del i detta arbete är att klargöra koordinationen av arbetsuppgifter och arbetsledarrskapet mellan skiftlagets övning och utbildningsverksamhet och behovet av underhållsarbeten. Utredningen behöver också visa om arbetsuppgifterna kan fördelas annorlunda mellan våra heltidsbemannande stationer i Lindesberg, Byrsta och Örebro. Arbetstidsförläggningen kommer att utredas under hösten Administrativ årsavgift för automatlarm Inom operativ planering handläggs för närvarande samtliga ärenden som gäller automatlarm. Arbetsuppgifterna är omfattande och tidskrävande men

19