TILLÄGGSKALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TILLÄGGSKALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE"

Transkript

1 TILLÄGGSKALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med Kommunfullmäktige, onsdag den 22 november 2017, kl 17:00 i Lindeskolans aula, Lindesberg Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten. Bengt Storbacka Ordförande Sofie Östlund Sekreterare Tillkomna handlingar Nr. Ärende Dnr Tid 12. Avsägelse som ledamot i kommunala revisionen från Mainy Andersson (KD) KS 2017/359 Nominering från kommunala revisionen om fyllnadsval efter Mainy Andersson (KD) 13. Svar på motion från Agneta Nilsdotter (MP) och Bengt Evertsson (MP) om att rusta upp käglebanan på Kyrkberget i Lindesberg AKK 2015/177 ÄRENDET UTGÅR Interpellationer 23. Interpellation från Virosa Viberg (SD) till kommunstyrelsens ordförande (S) om allmänna lokala ordningsföreskrifter 12 för insamling av pengar 24. Interpellation från Virosa Viberg (SD) till kommunstyrelsens ordförande (S) om arbetsmiljön för Lindesbergs bibliotekarier KS 2017/398 KS 2017/399 Tillkomna ärenden 26. Delårsrapport Nerikes Brandkår 2017 KS 2017/ Revisorernas bedömning och granskning av delårsrapporten för KS Nerikes Brandkår / Avsägelse från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige från Hans-Olof Hake (S) 29. Avsägelse från Hans-Olof Hake (S) som ledamot i direktionen för Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen 30. Avsägelse av uppdraget som ersättare i kommunstyrelsen från Hans-Olof Hake (S) 31. Avsägelse av uppdraget som ombud till stämma för Linde Stadshus AB från Hans-Olof Hake (S) KS 2017/407 KS 2017/408 KS 2017/409 KS 2017/410

2 32. Revisorernas bedömning och granskning av delårsrapport för Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen år 2017 KS 2017/ Ej verkställda beslut inom socialförvaltningen kvartal Ärendet finns i första kallelsen under meddelanden. KS 2017/ Delårsrapport januari - juni 2017 KS 2017/ Motion från Agneta Nilsdotter (MP) och Marita Haraldsson (MP) om förmånscyklar till kommunens anställda KS 2017/ Medborgarförslag om ökad säkerhet för cyklister KS 2017/416

3 ÄRENDE 12 KS 2017/359-2

4 ÄRENDE 23

5 ÄRENDE 24

6 ÄRENDE 26 KS 2017/

7 Godkänd av direktionen xx Delårsrapport Kommunalförbundet där kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Nora och Örebro samverkar om gemensam räddningstjänst

8 Innehåll Väsentliga händelser 3 Resultat utfall-budget-prognos 5 Prognosticerat resultat 6 Beräknat balanskravsresultat 7 Resultaträkning 7 Balansräkning 8 Redovisningsprinciper 8 Materiella investeringar 10 Finansiella investeringar 11 God ekonomisk hushållning 12 Uppföljning av prestationsmål Uppföljning av målen 17 Uppföljning av utredningsuppdragen

9 Väsentliga händelser Ekonomisk prognos Totalt prognosticeras ett underskott vid årets slut på tkr, vilket är tkr sämre än budget. Det stora underskottet kan till drygt hälften förklaras genom Direktionens beslut om att köpa in materiel för arbete på väg samt rökdykarradio. Dessa inköp beräknas kosta tkr. Inköpet belastar resultatet för att vid årets slut kunna nyttja det egna kapitalet. I övrigt är det främst intäktssidan som ger upphov till det negativa resultatet. Totalt ett underskott på 860 tkr, vilket till största delen kan förklaras av det lägre antalet tillsyner. På kostnadssidan finns kostnader för den avtalsjustering för deltidsbrandmän som betalades ut i sin helhet i juli månad. Den del som avser våren 2018 uppgår till ca 300 tkr. Infrias den ekonomiska prognosen kommer förbundets egna kapital krympa ned till att i princip endast bestå av en balansfond för pensioner samt en reserv för större händelser. Detta innebär att förbundet för kommande år behöver ha en budget i balans. Vid genomgång av förutsättningarna för kommande år kan vi konstatera att tuffare tider väntar. Den föreslagna höjning av personalkostnadspålägget i kombination med andra ökade kostnader gör att vi behöver ett högre medlemsbidrag de kommande åren. Utökad räddningstjänstsamverkan Under 2016 och 2017 tecknades ett avtal gällande räddningstjänstsamverkan mellan Nerikes Brandkår, Västra Mälardalens Räddningstjänstförbund, Bergslagens räddningstjänstförbund och Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund. Syftet är främst att etablera en samverkan kring ledning vid större händelser, då varje organisation var för sig har svårt att få ihop flera befäl under kvällar, helger och semesterperioden. I och med den utökade samverkan kommer tio befäl för övergripande ledning samt 213 personer i operativ beredskap att finnas tillgängliga. Utan samverkan disponerar Nerikes Brandkår endast tre ledningsbefäl och 89 personer i beredskap. I de fyra räddningstjänstförbunden återfinns 23 kommuner och sammanlagt invånare. Etablering av ytterligare en brandstation för Örebro tätort Örebro tätort expanderar, vägnätet tätnar och vid utryckning har det blivit svårt att ta sig fram till vissa områden inom godtagbar tid. Av denna anledning arbetar vi nu tillsammans med Örebro kommun för att hitta en tomt till en andra brandstation för tätorten. Den tomt som diskuteras i dagsläget ligger på Öster ca 600 m söder om Skebäcksbron (gamla gasverket). Ett arbete pågår med Stadsbyggnadskontoret, Miljökontoret och Futurum (som förvaltar brandstationerna i Örebro kommun) med målsättningen att lägga fram underlag för beslut under andra halvåret Samhällsgemensam larm- och ledningscentral (SLC) Projektet med den gemensamma larm- och ledningscentralen pågår planenligt och i slutet på året måste ett beslut tas om Nerikes Brandkår ska vara med i denna tillsammans med huvudaktörerna Polisregion Bergslagen och SOS Alarm. Projektet drivs även i samverkan med Länsstyrelsen, Region Örebro län, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten samt Örebro kommun. Mycket talar för att larm- och ledning bör hanteras på ett samordnat vis och därför är det vår förhoppning att den nya centralen kommer till stånd. Utbildning i AOSP Under våren har utbildning i Akut Omhändertagande av Självmordsbenägen Person genomförts med alla heltidsbrandmän. Under hösten planeras för att utbildningen också ska ges till deltidspersonalen. Generationsskifte Nerikes Brandkår är mitt i ett stort generationsskifte bland brandpersonal heltid. Under omsätter vi cirka 25% av vår skiftgående personal. Naturligtvis kostar rekryteringen både tid och pengar, men det svåraste att kompensera är det kompetenstapp som sker på mycket kort tid. Under de närmaste åren sker en intensiv intern och extern kompetensutbildning. Flexibiliteten i skiftlagen minskar i och med att färre har full kompetens och det leder till extra personalkostnader. Generationsskiftet märkes också bland våra inspek

10 törer där vi under våren haft flera av de nya på utbildning, vilket lett till att betydligt färre tillsyner har kunnat genomföras. Missnöje med nytt löneavtal för räddningspersonal i beredskap (RIB) Eter att det centrala avtalet RiB 17 antagits uppstod ett större missnöje bland Sveriges brandmän med beredskapsanställning, då det nya avtalet inte genererade en sammanlagd löneökning i likhet med vad andra löntagare erhöll enligt det så kallade märket. Nerikes Brandkår fick bland annat in missnöjesyttringar i form av namnlistor från personalen och i slutänden fattade arbetsgivaren beslutet att lägga till en avtalsjustering för att den sammanlagda lönerevisionen kollektivt skulle uppgå till 2,4 %. Ljusnarsbergs kommun ny medlem? Den 19 maj 2017 inkom en ansökan från Ljusnarsbergs kommun om att söka medlemskap i kommunalförbundet Nerikes Brandkår. Underlaget för beslutet bygger på den utredning som Nerikes Brandkår tog fram under Medlemskommunerna har nu fått kommunens ansökan med bakomliggande utredning för beslut. Om alla medlemskommuner säger ja till detta utökas kommunalförbundet med den nya medlemmen Ljusnarsberg från och med 1 januari Rökdykarradio Nerikes Brandkår har under många år besvärats av bristande kommunikation i samband med rökdykning. Efter omfattande utprovningar och skarpa tester i samband med larm och vid kvalificerade övningar har vi nu hittat utrustning som uppfyller de krav som ställts på god hörbarhet. I ett första steg kommer nya rökdykarradioapparater att anskaffas till våra heltidsstationer Örebro och Byrsta, de största Rib-stationerna (Lindesberg, Nora, Frövi, Askersund, Laxå och Fjugesta) samt till övningsanläggningarna i Lindesberg, Örebro och Byrsta. Satsningen finansieras genom att delar av det egna kapitalet nyttjas för de omfattande nyanskaffningarna. Bättre arbetarskydd vid arbete på väg De senaste två åren har tre personer från räddningstjänsten i Sverige omkommit till följd av trafikolyckor under räddningsarbete på väg. Till följd av detta har Nerikes Brandkår tagit fram riktlinjer för arbete och säkerhet under räddningsinsatser på väg i enlighet med de nationella rekommendationerna som tagits fram. I detta arbete identifierades ett behov av materiel. Direktionen har därför uppdragit åt förvaltningen att införskaffa den nya materielen för att trygga personalens arbete på väg. Några exempel på varningsmaterial som köpts in under våren för att kunna arbeta säkrare på väg

11 Resultat utfall budget prognos Område, tkr Utfall Utfall Budget Prognos helår Avvikelse jan-juli jan-juli prognos budget Ledning, direktion, revision inkl. PO-pålägg Löner heltid inkl. PO-pålägg Löner deltid & värn inkl. POpålägg Hyror och lokalvård Övriga driftskostnader Årets avsättning till pensioner inkl. löneskatt Avskrivningar Summa kostnader Finansiella kostnader Summa totala kostnader Automatiska brandlarm Avtal Räddningstjänst och teknisk service Externutbildning Myndighetsutövning Övriga intäkter Krisberedskap Summa intäkter Medlemsbidrag Finansiella intäkter Summa totala intäkter Periodens/årets resultat

12 Budgetavvikelser Kostnader Under våren tecknades ett lokalt avtal med våra deltidsbrandmän till följd av det nya löneavtalet. Uppgörelsen innebär i korthet att arbetsgivaren kompenserar kollektivet med skillnaden mellan det gamla och det nya avtalet. Denna avtalsjustering betalades ut i sin helhet i juli månad, vilket innebär en ökad kostnad på ca 300 tkr som enligt avtalet egentligen avser våren Se motivet till att inte periodisera denna kostnad under rubriken redovisningsprinciper. Direktionen beslutade under våren att bevilja totalt tkr i anslag för inköp av material för att kunna arbeta säkert på väg samt för inköp av rök och sambandsradio. Dessa kostnader är inte budgeterade utan ska istället belasta årets resultat för att vid årets slut kunna nyttja det egna kapitalet. Budgeten för våra hyror ser ut att vara något högre än den faktiska kostnaden. Prognosen är ett överskott på 100 tkr. Kostnaden för räddningsmaterial och skyddsutrustning ser ut att bli ca 450 tkr högre än budgeterat. Kostnaderna ökar på grund av utbyte av stövlar, där vi tidigare haft en stövel av gummi behöver vi i större utsträckning ha läderstövlar. Vi har under flera år köpt in nya verktyg som kräver olika former av abonnemang/service. Detta börjar nu synas på kostnaderna. Intäkter Förbundets intäkter ser oroväckande ut att minska. Avtalet med polisen, där vi säljer en resurs på 50% ser i dagsläget inte ut att kunna infrias på grund av polisens minskade resurser. Underskottet bedöms bli 320 tkr. Nerikes brandkår är mitt uppe i ett generationsskifte. Detta märks bland annat på den förebyggande avdelningen där flertalet av våra inspektörer är nya och är under utbildning. Detta gör att antalet tillsyner blir betydligt färre än beräknat. Den nya tillsynstaxan som skulle träda i kraft under 2017 kommer att ses över i höst och beräknas träda i kraft under Bägge dessa parametrar verkar menligt på intäkterna för tillsyn och tillstånd, totalt beräknas ett underskott på 700 tkr. Externutbildningen har haft en intensiv vår och ser ut att få en höst i samma riktning. Detta gör att intäkterna bedöms bli högre än budget, ett överskott på 100 tkr är prognosen. Vi ser inte ut att genomföra lika mycket sanerings och annan teknisk försäljning av tjänster som vi budgeterat. Ett underskott vid årets slut på 100 tkr är dagens bedömning. Det ser ut att bli ett överskott på 200 tkr till följd av försäljning av fler fordon än beräknat. Intäkterna för säkerhetskoordinatorerna blev 40 tkr lägre än budget. Detta beror på att kostnaden blev lika mycket lägre och vi faktorer kommunerna den faktiska kostnaden. Ett nollsummespel alltså. Avskrivningar Investeringstakten har varit lugn under våren, vilket leder till att avskrivningarna ser ut att kunna ge ett överskott på 100 tkr. Pensioner Sedan 2014 har Nerikes Brandkår en uppgörelse med medlemskommunerna som innebär att förbundet inte behöver stå för pensionskostnader som överstiger budgeterat belopp. Enligt den pensionsprognos som gjordes per kommer årets pensionskostnad att understiga budget med totalt 813 tkr. Detta överskott har därför i prognosen kompenserats med en minskning av medlemsbidraget med samma belopp. Det faktiska beloppet kommer att betalas ut till medlemskommunerna i samband med avstämning vid årsbokslutet

13 Beräknat balanskravsresultat Kommunalförbundet väntas redovisa ett negativt balanskravsresultat för Det föreligger särskilda skäl till att inte reglera det befarade negativa balanskravsresultatet. Det egna kapitalet i Nerikes Brandkår överstiger vida det finansiella målet om det egna kapitalets storlek. Skulle det i förlängningen uppstå brist på tillgångar i kommunalförbundet, är förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen, enligt Kommunallagen (1991:900) 8 kap. 23. Direktionen tog under våren 2017 beslut om att använda delar av det egna kapitalet för att kunna finansiera två större projekt: Arbete på väg samt rökdykarradio. Kostnaden bedöms bli tkr. Budgeten för 2017 är dessutom lagd med ett underskott på -436 tkr som är tänkt att balanseras genom uttag ur RUR. Överskjutande del av underskottet skulle däremot kunna tänkas vara av sådan karaktär att det skulle behöva återställas. Storleksordningen på detta skulle innebära att förbundet behöver bud- Beräknat balanskravsresultat, tkr 2017 Prognostiserat resultat Avgår: Prognostiserade realisationsvinster -425 Årets balanskravsresultat getera med ett överskott på ca 500 tkr mer varje år under en tre-årsperiod. Förbundets budget för kommande planperiod medger inte denna högre resultatnivå. Förbundet har inför kommande planperiod fört diskussioner med medlemskommunerna om en högre uppräkning på medlemsbidraget. Att begära ytterligare medel för att återställa underskottet, när förbundet fortfarande har eget kapital att tillgå bedöms i dagsläget inte som rätt väg att gå. Resultaträkning Resultaträkning (tkr) Utfall jan- Utfall jan Budget Prognos Avvikelse Utfall juli juli helår prognos- helår budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav pensionskostnad inkl. löneskatt Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiell kostnad pensionsskuld exkl. löneskatt Resultat

14 Balansräkning Balansräkning, tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder STÄLLDA PANTER 0 0 ANSVARSFÖRBINDELSER 0 0 Redovisningsprinciper Syftet med den finansiella redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild av kommunalförbundets finansiella ställning. Kommunalförbundet följer de grundläggande redovisningsprinciper som framgår av den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Redovisningsprinciperna är desamma som tillämpades vid senaste årsbokslut. Rekommendation 22 om Delårsrapport utgiven i maj 2014 av Rådet för Kommunal Redovisning har tillämpats. Periodiseringar Fakturor överstigande 50 tkr exklusive moms har periodiserats. Löner och PO-pålägg avseende deltid och värn för juli månad utbetalas efterföljande månad. Därför har kostnaderna för augusti periodiserats i delårsbokslutet. Skuld för semester, kompensationstid och fridagar samt årets förändring av dito redovisas per juli 2017, men med hänsyn tagen till avvikelser som avser juli men som registreras i augusti. Den avtalsjustering avseende löner för deltidsbrandmän som betalades ut i juli månad och som avser perioden har inte periodiserats. Skälet till detta är att utbetalningen skett till alla deltidsbrandmän som var anställda vid utbetalningstillfället. Något krav på återbetalning om anställningen avslutas innan finns inte. Det innebär att något krav på motprestation inte föreligger. Bokföringen av kostnaden bedöms därför ske i samband med att den uppstår. Sociala avgifter Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella påslag i samband med löneredovisningen. De påslag som använts är följande: Kommunalt avtalsområde 38,33% Övriga 31,42% - 8 -

15 Pensioner Pensionsskuldens förändring, det vill säga avsättning för särskild avtalspension, förmånsbestämd ålderspension, efterlevandepension samt finansiell kostnad, har redovisats bland verksamhetens kostnader liksom löneskatten för denna del. Den avgiftsbestämda ålderspensionen har avsatts maximalt och redovisats bland verksamhetens kostnader jämte löneskatten. I bokslutet för 2009 höjdes pensionsåldern i pensionsberäkningen från 59 år till 60 år då det visat sig att den genomsnittliga faktiska pensionsåldern överstiger 60 år. Det medförde att kommunalförbundets avsättningar till framtida pensioner sänktes 2009 och avsättning inklusive löneskatt minskade. Återföringen redovisas i en balansfond inom det egna kapitalet. Medlemskommunerna ansvarar för pensioner intjänade t o m 31/12 året före inträdet. Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet minskat med årliga avskrivningar. Med anläggningstillgångar avses objekt med en ekonomisk livslängd om minst tre år och med en total utgift på ett prisbasbelopp exklusive moms. Avskrivningar I balansräkningen har anläggningstillgångarna tagits upp till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag, avskrivningar och nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av planenligt efter tillgångarnas nyttjandeperiod. Avskrivningarna påbörjas när anläggningarna tas i bruk. Fr.o.m används de avskrivningstider som Rådet för kom- munal redovisning rekommenderar, vilket innebär följande ekonomiska avskrivningstider: Stora fordon Mindre lastfordon (t ex pick-up) Båtar Mindre fordon ( t ex personbilar) Hydrauliska räddningsverktyg Maskiner och inventarier Kommunikationsutrustning Nedskrivningar av tillgångar Om det vid räkenskapsårets utgång kan konstateras att en anläggningstillgång har ett lägre värde än vad som kvarstår efter planenliga avskrivningar, ska tillgången skrivas ned till det lägre värdet om värdenedgången kan antas vara bestående. Kortfristiga placeringar har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på bokslutsdagen. En nedskrivning ska återföras om det inte längre finns skäl för den. Fordringar Fordringar äldre än ett år betraktas som osäkra och har bokföringsmässigt avskrivits. Övrigt 20 år 10 år 10 år 7 år 7 år 5 år 3 år Kommunalförbundet använder kontoplanen Kommun-Bas 13. Förbundet har ett antal fordon och andra farkoster i sitt anläggningsregister. Vissa med längre avskrivningstid än andra

16 Materiella investeringar Investeringarna pågår ofta över budgetåren till följd av långa leveranstider av framförallt de stora fordonen. I år har arbetet med övningshuset i Byrsta fortsatt. Totalt avsattes 1 mkr till detta. Merparten av detta anslag har använts tidigare år, men under 2017 kommer de drygt 200 tkr som återstår att användas. Dessa utgifter finns inte med i 2017 års budget utan redovisas under pågående investeringar. Investeringarna beräknas som helhet att hålla budget så när som på 69 tkr som avser byte av telefonväxeln. Objekt (tkr) Budget Utfall jan-juli Prognos Avvikelse 2017/ tidi helår 2017 prognos gare år budget Stora fordon Släckbil (1) -61 -Tankbil (2) Mindre fordon Pick-up Personbilar -381 Räddningsmateriel mm Städmaskin Oförutsett Löparband Telefonväxel Summa Pågående investeringar från tidigare år

17 Finansiella investeringar Placerade medel, tkr Anskaffnings Förfallodag Anskaff- Marknads- Kapital- datum nings- värde skyddat be- värde lopp Garantum autocall år Lannebo Corporate Bond A Inget AIO Europeiska Småbolag AIO VAL Carnegie Corporate Bond Garantum Autocall Svenska bolag år AIO Europa Vs USA AIO OMX Stockholm 30 Index Summa AIO= Aktieindexobligation Medelsförvaltning utveckling, tkr Förändring Aktuell likviditet Placeringsportföljen, värdepapper Kortfristiga placeringar Strukturerade produkter Summa likvida medel och placeringar Placeringsportföljen, avkastning och mål Genomsnittlig löptid AIO (år) 3,5 3,5 0 Lägsta avkastning AIO (tkr) avser kurtage Avkastningsmål pensioner SLR+ 0,5% (%) 1,11% 1,0% 0,11% Årets avkastning real och oreal. (tkr) Årets avkastning real och oreal. (%) 4,6% 0,4% 4,2% Andel placerade medel av pensionsskulden 38% 41% -2% - i kortfristig räntefond 9% 9% 0 - i strukturerade produkter 30% 32% -2%

18 God ekonomisk hushållning Kommunalförbundet ska hushålla med sina resurser och sträva efter att få ut så mycket som möjligt av varje satsad krona. MÅL: Verksamhetens nettokostnad ska understiga medlemsbidraget Måluppfyllelse Verksamhetens nettokostnad (tkr) Medlemsbidrag (tkr) Förhållande i procent 102,7% 99,8% 100,5% Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin, både i ett kortare och i ett längre perspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. MÅL: Förmögenheten ska inte urholkas, årlig avkastning på finansiella tillgångar ska överstiga inflationen, mätt som statslåneräntan +0,5% i enlighet med förbundets finanspolicy Måluppfyllelse Årets avkastning real. & oreal. (tkr) Avkastningsmål pensioner 1,11% 0,84% 1,0% Årets avkastning % 4,60% 2,4% 0,3% Självfinansiering MÅL: Investeringarnas självfinansieringsgrad ska överstiga 100%, dvs finansieras med egna medel. Självfinansieringsgraden mäts som den löpande verksamhetens kassaflöde i relation till totalt kapitalbehov Måluppfyllelse Kassaflöde från den löpande vht (tkr) Kassaflöde från investerings.vht (tkr) Självfinansieringsgrad 143% 58% 19% Storleken på det egna kapitalet MÅL: Det egna kapitalet bör minst motsvara självrisken för den största medlemskommunen då staten täcker kostnadskrävande insatser enligt lagen om skydd mot olyckor Måluppfyllelse Självrisk Örebro kommun, mkr 5,5 5,2 5,2 Eget kapital, mkr 10,9 14,4 13,4 Verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning Kostnaderna för nyrekrytering och utbildning av räddningspersonal i beredskap är höga. Därför är vårt mål att behålla de anställda inom förbundet så långt det är möjligt. Mätbart mål Målsättning Mätmetod Prognos Måluppfyllelse Omsättningen på räddningspersonal i bered- Minskning Statistik ur vht Högre än skap inom Nerikes Brandkår ska minska. -system

19 Uppföljning av Prestationsmål 2017 Under hösten 2015 har ledningsgruppen för Nerikes Brandkår formulerat nya prestationsmål som under 2016 justerats. Några mål avser enskilda avdelningar medan andra gäller för hela organisationen. Målet är uppfyllt Målet har inte kunnat mätas per Målet är inte uppfyllt INTERNUTBILDNING Vi ska säkerställa att övningsverksamheten genomförs utifrån Nerikes Brandkårs målplan och att personalen är nöjd med utbildningen. Det innebär att vi ska: Genomföra övningsinsatser för utryckningspersonalens arbetslag Närvara med en representant på möten för lagansvariga Utvärdera övningsverksamheten för utryckande personal Mätbart mål Målsättning Mätmetod Mätperiod Resultat per Kommentar och helårsprognos Antalet genomförda och dokumenterade övningar för all personal ska öka. Första jämförelseåret är Öka antalet timmar. Statistik ur verksamhetssystem. Löpande mätning = timmar 2017= timmar Från jämförelseåret 2015 har nu en markant ökning skett för alla grupperna i Örebro och Byrsta. Äntligen börjar utbildningsinsatserna på dokumentation och övningsplanering för styrkeledarna ge resultat. Mätbart mål Minst 80% av alla instruktörer på heltid upplever att målet/målen med övningen uppnås med hjälp av bifogat övningsmaterial. Målsättning Minst 80% Mätmetod Enkätundersökning från kursdeltagarna. Mätperiod Resultat per Kommentar och helårsprognos Löpande mätning Inga mätningar har genomförts under första halvåret. Mätning kommer att ske vid årsskiftet 17/18. Återstår att se resultatet av mätningarna för att kunna göra en bedömning. Mätbart mål Målsättning Mätmetod Mätperiod Resultat per Kommentar och helårsprognos Genomföra och dokumentera utbildning och övning enligt upprättad plan för förbundets Sevesoanläggningar. Minst 2 st. Antal dokumenterade mätningar Årliga mätningar Vi har enligt plan 2 övningar som ska genomföras i år. Insatsövning med Norab är inbokad till vecka 37. Nammo Liab ska genomföra en utbildning för våra befäl under hösten Vi har nu arbetat ikapp övningsmässigt och ligger i fas enligt upprättad plan

20 TILLGÄNGLIGHET OCH BEMÖTANDE Vi ska vara tillgängliga och bemöta människor med förståelse och öppenhet. Mätbart mål Andelen besvarade telefonsamtal via telefonväxeln ska vara minst 75%. Målsättning Minst 75% Mätmetod Mätperiod Resultat per Kommentar och helårsprognos Statistik ur växelsystemet. Löpande mätning. 56% enligt mätning. Från och med 1/9 kommer vi ha en ny växel som möjliggör bättre hantering av våra telefoner. Implementering av nya rutiner kommer att ske under hösten. Mätbart mål Målsättning Minst 85%. Mätmetod Mätperiod Resultat per Kommentar och helårsprognos EXTERNUTBILDNING Minst 85% av de människor som har kontakt med räddningstjänsten i myndighetsärenden ska uppleva ett professionellt bemötande. Nöjd-kundindex från våra medlemskommuner. Årliga mätningar. 82% av de som vi besökt inom Örebro kommun är nöjda med bemötandet. Inom hela förbundet är motsvarande siffra 80%. Målet är ej uppnått. Undersökningen är en servicemätning av kommunens myndighetsutövning gentemot företag. Resultatet avser 2016 års myndighetsärenden. Genom information och utbildning ska vi förebygga tillbud i skolor, på arbetsplatser och hos allmänheten. Mätbart mål Målsättning Minst 80%. Mätmetod Mätperiod Resultat per Kommentar och helårsprognos Minst 80% av kursdeltagarna ska anse att utbildning motsvarade förväntningarna. Enkätundersökning från kursdeltagarna. Löpande mätning. 96,8% är nöjda Vi ligger över 95% på alla instruktörer och utbildningar. Och kommer med all säkerhet att göra det även vid årets slut

21 OPERATIV PLANERING Mätbart mål Målsättning Mätmetod Olycksundersökningar ska följas upp. I de fall utredaren föreslår utredningsåtgärder ska dessa utvärderas och inom rimliga ekonomiska ramar genomföras. Samtliga förbättringsåtgärder ska utvärderas och där ekonomin tillåter genomföras. Antal olycksundersökningar med förbättringsförslag. Mätperiod Avstämning Resultat per Kommentar och helårsprognos Pågående arbeten, svårt att definiera resultatet vid årets slut. Tydlig rutin och struktur saknas för att tilldela och följa upp förbättringsåtgärder i olycksunderssökningar. Förbättringsarbeten pågår kopplat till flertalet åtgärdsförslag som framlagts i de senaste årens olycksundersökningar. En del åtgärder har implementerats, en del ligger inte på Nerikes Brandkår att förbättra utan på annan myndighet (exempelvis Trafikverket, SOS) och en del förbättringsförslag är av sådan karaktär att vi aldrig helt kan säga att vi nått ända fram. En del övergripande förbättringsåtgärder finns t.ex. kopplat till större långvariga händelser men ska vi helt gå i mål krävs organisatoriska förändringar. Mätbart mål Målsättning Mätmetod Mätperiod Resultat per Kommentar och helårsprognos Uppföljningar ska genomföras efter genomförda insatser för att följa upp hur de drabbade upplever hjälp och stöd från Nerikes Brandkår. Varje grupp i Örebro och Byrsta genomför minst 2 utvärderingar per grupp. Antal dokumenterade stöd- och utvärderingsåtgärder. Halvårsvis. Totalt har 4 uppföljningar inrapporterats. Flera har dock genomförts och skiftlagen diskuterar detta naturligt efter insatser. De flesta uppföljningarna genomförs dock rent praktiskt av Insatsledaren. Rutinen och instruktionen för detta är inte helt klar eller fastställd. Huruvida vi ska genomföra en uppföljande insats är tänkt att beslutas som en del i Snabbanalys Av Räddningsinsats, SAR. Detta är ett koncept som grupperna fått genomgång i men som inte är helt antaget ännu. PERSONAL Mätbart mål Målsättning Mätmetod Lokala överenskommelser (LOK) ska omförhandlas. Samtliga. Antal omförhandlade LOK. Mätperiod Avstämning Resultat per Kommentar och helårsprognos LOK för Kommunal är klart. LOK för Vision beräknas klart tidigt i höst

22 MYNDIGHETSUTÖVNING Mätbart mål Målsättning Mätmetod Mätperiod Resultat per Kommentar och helårsprognos Vi ska genomföra 350 tillsyner enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) och Lag om brandfarlig och explosiv vara (LBE). 250 tillsyner. Statistik ur verksamhetssystemet. Löpande mätning. 104 st. Målet om 250 stycken vid årets slut kommer troligen inte att kunna nås då avdelningen har haft hög personalomsättning. Drygt 60% av alla bränder i byggnader drabbar bostäder. Boenden behöver därför informeras om hur brandskyddet fungerar, vad man ska tänka på för att förhindra bostadsbränder samt praktiska råd hur man gör då en brand har inträffat. Mätbart mål Nerikes Brandkår ska därför ta fram en tryckt information som fastighetsägare kan dela ut till nyinflyttade hyresgäster. Målsättning Minst 8 fastighetsägare ska införa denna ordning under Mätmetod Mätperiod Resultat per Kommentar och helårsprognos Mätbart mål Målsättning Mätmetod Mätperiod Resultat per Kommentar och helårsprognos Antal anslutna företag i projektet. Helårsvis. 8 st fastighetsägare delar ut informationen. Målet uppfyllt. Nerikes Brandkår ska under loppet av 3 år besöka 4 bostadsområden och ge information. Minska antalet bränder inom respektive bostadsområde. Statistik ur verksamhetssystem. Löpande mätning. Totalt 64 insatser, av dessa är 40 st brand, 5 övrigt och 19 onödiga automatlarm. Dessa fördelas enligt följande: 13 st brand i byggnad, 7 st bränder i avfall/återvinning, 14 fordon och 6 st bänder i skog och mark. Totalt 171 insatser under Behöver avvakta årets slut för att kunna göre en bedömning

23 Uppföljning av målen God ekonomisk hushållning Av förbundets fem mål kopplat till god ekonomisk hushållning är totalt tre uppfyllda. Nettokostnaden överskrider medlemsbidraget till följd av de ökade kostnaderna och de minskade intäkterna. Det egna kapitalet sjunker och infrias prognosen för 2017 kommer det i stort endast att finnas balansfonden för pensioner samt självrisken för Örebro kommun kvar. De övriga tre finansiella målen uppnås för perioden. Eget Kapital per , totalt tkr RUR 0 tkr Balansfond Pensioner tkr Målet att minska personalomsättningen bland våra deltidsbrandmän ser inte ut att kunna uppnås. Vi har fortfarande problem med att behålla, och på vissa håll också, rekrytera räddningspersonal i beredskap. Vi jobbar kontinuerligt med att på olika vis säkerställa beredskapen. Prestationsmål Självrisk Örebro kommun tkr Återstår 422 tkr I bokslutet för 2016 argumenterade vi för att det arbete med våra mål som påbörjats under året troligen skulle visa sig i högre måluppfyllelse följande år. Detta ser ut att stämma hälften av våra tolv prestationsmål bedöms bli uppfyllda vid årets slut, i jämförelse med bokslutet då endast två mål uppfylldes. Vid uppföljningen av våra prestationsmål blir det tydligt att vissa av målen avser en längre period än ett verksamhetsår. Avstämningen kräver för en del av målen att vi börjar diskutera någon form av delvis uppfyllt. Detta ser vi tydligt på avdelningen för operativ planering. Arbetet med att formalisera och dokumentera vårt arbete har påbörjats. Arbetssätt och rutiner börjar ta form. Målens beskaffenhet visar dock på att målet behöver sättas i ett större sammanhang och stämmas av under en längre period. Här skulle någon form av långsiktig plan vara till hjälp där delavstämningar av målen mellan åren kunde vara möjlig. Antalet tillsyner ser ut att bli betydligt färre än vad vi räknat med. Detta är i ett längre perspektiv oroväckande. Skälet till att vi under förra året och i år genomfört betydligt färre tillsyner är den stora personalomsättning som avdelningen haft. Vi har flera nya inspektörer som behöver utbildas. Till våren 2018 kommer förhoppningsvis avdelningen vara på banan igen. Bemötandet vid myndighetsärenden når inte riktigt upp till den satta nivån, vi har 80% nöjda mot målets 85%. Resultatet har sjunkit något mot föregående års siffra på 83%. Antalet tillsyner är färre än tidigare år vilket också innebär att fler områden får för litet underlag för att kunna göra någon bedömning. Antalet genomförda och dokumenterade övningar har ökat betydligt ett resultat av det arbete som pågick under förra året. Vi behöver arbeta med vår tillgänglighet i telefon. Idag saknar vi såväl teknik som rutiner kring hur vi hanterar samtal när vi är upptagna under arbetstid. Den 1/9 byter vi telefonväxel och under hösten kommer vi att arbeta med nya rutiner kring hanteringen av inkommande samtal. Förhoppningen är att detta vid årets slut visar sig genom bättre måluppfyllelse

24 Uppföljning av utredningsuppdragen I budget 2017 formulerades ett antal utredningsuppdrag. Här kommer en kort sammanställning med lägesrapport per Rekryteringsunderlag och bereskapsform Förbundet står inför flera stora utmaningar till följd av stora pensionsavgångar och svårighet att rekrytera deltidsbrandmän. Under 2017 kommer därför rekryteringsunderlag och beredskapsform att behöva utredas. Utredning har påbörjats under våren. Under september kommer utredningen hanteras av ledningsgruppen. Under hösten förväntas ärendet gå till Direktionen för beslut. Rökdykningens omfattning Alternativa släckmetoder utvecklas och kan i vissa fall ersätta det riskfyllda rökdykningsmomentet. Därför ska omfattning av rökdykning i framtiden inom Nerikes Brandkår utredas. Hela Rib-organisationen står inför svåra rekryteringsproblem i framtiden, varför vi redan i höst kommer att påbörja en större utredning om släckmetoder, kompetens, tillgänglighet, förändrad riskbild, mm. Antal räddningsledare Nerikes Brandkår har ständigt 19 presumtiva räddningsledare i tjänst, från styrkeledare deltid till räddningschef i beredskap. Räddningsledarrollen har förändrats och nya krav kommer att ställas i framtiden. En översyn av hur många räddningsledare förbundet behöver ska göras. Hela Rib-organisationen står inför svåra rekryteringsproblem i framtiden, varför vi redan i höst kommer att påbörja en större utredning om släckmetoder, kompetens, tillgänglighet, förändrad riskbild, mm. kräver ingen djup brandkompetens. Därför behöver möjligheterna att införa en administrativ avgift för handläggningen av automatlarm, som kan finansiera handläggningen av dessa ärenden utredas. I mars fattade direktionen beslut om en avgift som ska gälla från och med En administratör är rekryterad och kommer att börja Båtresurser och vattenlivräddning Båtresurserna inom Nerikes Brandkår håller för närvarande en mycket hög standard, från stora RIBbåten i Örebro till de minsta båtpakten på våra värnstationer. SSRS etablering på Vinön innebär också att behovet av Nerikes Brandkårs resurser på Hjälmaren har minskat. Livräddning på Vättern ansvarar Sjöfartsverket för. Totalt sett finns det anledning att utreda ett framtida behov av båtresurserna och vattenlivräddning inom Nerikes Brandkår. Utredningen startar först under Arbetstidsförläggning Det finns ett behov att se över arbetstidsförläggningen för skiftgående personal i syfte att bli effektivare. En viktig del i detta arbete är att klargöra koordinationen av arbetsuppgifter och arbetsledarrskapet mellan skiftlagets övning och utbildningsverksamhet och behovet av underhållsarbeten. Utredningen behöver också visa om arbetsuppgifterna kan fördelas annorlunda mellan våra heltidsbemannande stationer i Lindesberg, Byrsta och Örebro. Arbetstidsförläggningen kommer att utredas under hösten Administrativ årsavgift för automatlarm Inom operativ planering handläggs för närvarande samtliga ärenden som gäller automatlarm. Arbetsuppgifterna är omfattande och tidskrävande men

25

26 ÄRENDE 27

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36 ÄRENDE 28

37 ÄRENDE 29 KS 2017/408-1

38 ÄRENDE 30 KS 2017/409-1

39 ÄRENDE 31 KS 2017/410-1

40 ÄRENDE KS 2017/414-1

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54 Kommunstyrelsen (beslutande) Protokoll 18 (20) Sammanträdesdatum: ÄRENDE /17 Dnr: KS 2017/291 Ej verkställda beslut inom socialförvaltningen kvartal 1 år 2017 Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av rapporten Ej verkställda beslut inom socialförvaltningen kvartal 1 år 2017 och överlämnar rapporten till kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Kommunerna har enligt socialtjänstlagen och LSS skyldighet att kvartalsvis rapportera till Inspektionen för vård och omsorg biståndsbeslut som inte verkställts inom tre månader efter beslutsdatum. Rapporteringen ska ske en gång i kvartalet till kommunfullmäktige i en statistikrapport över hur många av nämndens gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Nämnden ska även ange vilka typer av bistånd och insatser besluten gäller samt hur lång tid som förflutit från dagen för respektive beslut. Socialnämnden beslutade den 15 juni 2017 SN 98 att föreslå att kommunstyrelsen beslutar att överlämna rapporten till kommunfullmäktige. Socialnämnden inkom den 6 juli 2017 med redovisning av ej verkställda beslut för första kvartalet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

55 Socialnämnden (beslutande) Protokoll 6 (20) Sammanträdesdatum: KS 2017/ SN 98 Dnr: SN 2017/90 Rapportering av ej verkställda beslut kvartal 1 år 2017 Beslut Socialnämnden beslutar att: Överlämnar rapporteringen och föreslå att kommunstyrelsen beslutar att överlämna rapporten till kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Från och med 1 juli 2006 är kommunerna enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap. 6 f-h skyldiga att anmäla alla gynnande beslut enligt 4 kap. 1 Socialtjänstlagen som inte verkställts inom tre månader. De rapporterade besluten ska varje kvartal redovisas i en statistikrapport till kommunfullmäktige. Socialnämnden delgavs alla beslut med en icke verkställighet över tre månader, även de som blivit verkställda under perioden, sammanställningen avser perioden första kvartalet år Avdelningen för funktionsstöd redovisar ej verkställda beslut avseende - Boende - Kontaktperson (LSS) - Avlösarservice - Korttidsvistelse/stödfamilj Avdelningen för individ och familj redovisar ej verkställda beslut avseende - Kontaktperson/kontaktfamilj Avdelningen för vård och omsorg redovisar ej verkställda beslut avseende - Gruppboende - Vårdboende Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

56

57

58

59

60

61

62

63

64 Kommunfullmäktige Protokoll 25 (36) Sammanträdesdatum: ÄRENDE 34 KF 71/17 Dnr: KS 2017/337 Delårsrapport januari- juni 2017 Beslut Kommunfullmäktige tackar för informationen. Ärendebeskrivning Ekonomienheten inkom den 12 september 2017 med en delårsrapport januarijuni 2017 för antagande. Kommunstrateg Malin Sjöberg informerar utskottet om hur det har gått med de uppsatta målen och indikatorerna för kommunen per den 30 juni Controller Anette Persson redogör kommunens ekonomiska resultat per den 30 juni Kommunstyrelsen beslutade den 19 september 2017 att föreslå kommunfullmäktige besluta: Delårsrapporten per den 30 juni 2017 godkänns. Revisorernas svar har inte inkommit till Lindesbergs kommun, därför fattas beslut i frågan vid kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Ledamöternas förslag till beslut Ordförande Bengt Storbacka (S) föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige tackar för informationen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

65 Kommunstyrelsen (beslutande) Protokoll 6 (37) Sammanträdesdatum: KS 140/2017 Dnr: KS 2017/337 Delårsrapport januari- juni 2017 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Delårsrapporten per den 30 juni 2017 godkänns. Ärendebeskrivning Ekonomienheten inkom den 12 september 2017 med en delårsrapport januarijuni 2017 för antagande. Kommunstrateg Malin Sjöberg informerar utskottet om hur det har gått med de uppsatta målen och indikatorerna för kommunen per den 30 juni Controller Anette Persson redogör kommunens ekonomiska resultat per den 30 juni Ledamöternas förslag till beslut Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Delårsrapporten per den 30 juni 2017 godkänns. Meddelas för åtgärd: Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

66 KS 2017/337-1 Delårsrapport januari-juni

67 Innehållsförteckning 1 Förvaltningsberättelse... 3 Kommunkoncernens organisation... 3 Omvärldsanalys... 5 Personalöversikt... 6 Ekonomisk översikt och prognos... 8 God ekonomisk hushållning Styrmodell och måluppfyllelse Ekonomiska rapporter Resultaträkning Balansräkning Noter Driftredovisning Investeringsredovisning Våra verksamheter Redovisningsprinciper

68 1 Förvaltningsberättelse Kommunkoncernens organisation Lindesbergs kommun har tre nämnder utöver kommunstyrelsen. Förutom socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden finns Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen som är ett samarbete med kommunerna Nora, Ljusnarsberg och Hällefors. Från och med 1 januari 2017 bytte Bergslagens miljö- och byggnämnd och Bergslagens kommunalteknik namn till Samhällsbyggnad Bergslagen. Samtidigt flyttades några funktioner över från förvaltningen till förbundet och organisationerna samverkar i ett gemensamt servicecenter. Under kommunstyrelsen finns två utskott med tillhörande förvaltningar. Tillväxtutskottet ansvarar för områdena arbetsmarknad, kultur och fritid, näringsliv och turism. Utskottet för stöd och strategi ansvarar för områdena kansli, ekonomi, personal, IT/tele, måltid, miljö, folkhälsa, information/kommunikation samt risk och säkerhet. Kommunen är medlem i kommunalförbunden Nerikes Brandkår, samt i Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen som ansvarar för de tekniska verksamheterna. Kommunen ingår även i överförmyndarnämnden tillsammans med övriga tre kommuner i norra Örebro län. I bolagskoncernen är Linde Stadshus AB moderbolag och ägs till 100 procent av Lindesbergs kommun. Linde Stadshus AB styr, samordnar och tar fram strategiska planer för koncernen. Moderbolaget är direkt underställt kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över samtliga helägda bolag. Dotterbolagen formeras i tre verksamhetsområden: fastigheter, energi och upplevelser. Viktiga beslut och händelser i kommunens nämnder och förvaltningar Året inleddes med att Lindesbergs kommun hade ett positivt resultat med 56,3 miljoner kronor för år Av nämnderna redovisade socialnämnden ett underskott mot budget på ca 24 miljoner kronor, som bland annat beror på ökade kostnader för HVB barn och vuxna samt familjehem, personlig assistans, kostnader för utskrivningsklara inom vård och omsorg, samt kostnader för bemanningsföretag inom sjukvården. Kommunstyrelsens verksamheter visar på ett överskott med ca 9 miljoner kronor, vilket bland annat beror på intäkter från sålda tomter och vakanta tjänster. Här följer ett axplock av händelser från första halvåret 2017: Som ett led i kommunens hälso- och friskvårdssatsning har ett nytt utegym invigts i Fellingsbro och en padelbana i Lindesberg. En ny gång- och cykelväg har färdigställts längs med Örebrovägen vid Lindesbergs södra infart som ökar trafiksäkerheten för cyklister och fotgängare, samtidigt som vattentäkten i Rya skyddas. Arbetet med en ny översiktsplan för Lindesbergs kommun har påbörjats. Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Kommunfullmäktige har beslutat om delägarskap i Inera AB. Delägarskapet 3

69 Framtiden innebär samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering som i sin tur förväntas öka kommunens möjlighet att använda digitaliseringens möjligheter inom alla verksamheter. Inom Region Örebro län pågår ett arbete med att utarbeta en regional utvecklingsstrategi i dialog med bland andra länets kommuner. Kommunstyrelsen har genomfört en workshop kring förslaget och antagit ett remissyttrande. Beslut om att förlänga folkhälsoavtalet har tagits och arbete pågår inom Region Örebro län med att ta fram ett nytt förslag som under hösten kommer att diskuteras med länets kommuner. Nya bolagsordningar för Linde Stadshus AB och dess dotterbolag, ägardirektiv för Linde Stadshus AB, samt riktlinjer för ägarstyrning av kommunens bolag har antagits. Ändringarna stärker moderbolagets roll över dotterbolagen som enligt bolagsordningen innebär att Linde Stadshus AB ska samordna ägarstyrningen, ansvara för samordning av koncernbolagens ekonomi och redovisning och ansvara för information till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Kommunernas utmaningar de kommande åren är, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), bland annat det anpassningsbehov som följer av demografiska förändringar och stora investeringsbehov. Kommunernas kostnader varierar mellan olika åldergrupper. De största kostnadsökningarna är inom grundoch gymnasieskolan, men även gruppen år ökar snabbt. De demografiska förändringarna innebär både ett fortsatt ökat tryck på vissa verksamheter och ett tryck på omprioritering mellan verksamheter. Kommunerna har en tuff tid framför sig både vad gäller verksamhet och ekonomi. Stora krav ställs på intern styrning och samverkan. För att klara utmaningarna krävs långsiktiga hållbara planeringsförutsättningar från staten och tydliga spelregler som inte hämmar möjligheterna för effektiviseringar. Staten måste med andra ord underlätta kommunernas effektiviseringsarbete med mindre kostnadsdrivande detaljstyrning som exempelvis de riktade statsbidragen är. Det är också viktigt att den så kallade finansieringsprincipen som infördes på talet upprätthålls. Detta skriver SKL i sin senaste ekonomirapport. Prioriteringar och organisatoriska förändringar kommer att bli nödvändiga för att nå ett mer flexibelt nyttjande av de kommunala resurserna. Inom skolverksamheten krävs strukturförändringar för att klara förändringar i elevantal i förhållande till antalet enheter i syfte att uppnå ett bättre kunskapsresultat och klara rekrytering av personal. Inom socialtjänsten har behovet av platser inom särskilt boende (äldreboenden) och boende med särskild service (gruppbostäder) ökat, vilket innebär att budgetplaneringen måste fokusera på att klara ökade driftkostnader. Det ställer också krav på en samordning av fysisk planering och investering. För att upprätthålla en god ekonomi på lång sikt krävs en strikt prioritering och att det sker utifrån en helhetssyn mellan de verksamheter som bedrivs i kommunen och i respektive kommunalt bolag. Ökade krav kommer att ställas på samordning av insatser inom kommunen för personer som står utanför arbetsmarknaden utifrån arbetsmarknadens behov. Detta förutsätter ett ökat samarbete och en bättre samordning mellan kommunen, statliga myndigheter och arbetsmarknaden. Kommunens kostnader för pensioner för dagens anställda ökar kraftigt under kommande år enligt de beräkningar som Kommunernas pensionsanstalt (KPA) gjort. Behovet av investeringar är stort i Lindesbergs kommun och dess bolag. Det gäller såväl skolor, infrastruktur som bostäder. De framtida driftkostnaderna som blir följden av gjorda investeringar innebär stora åtaganden. Vid beslut om investeringar bör alltid de konsekvenser på driften som 4

70 investeringen föranleder framgå. Lokalinvesteringar får stor påverkan på driftkostnaden och fokus bör då läggas vid de ökade hyreskostnaderna istället för på investeringen. Investeringar kan likvidmässigt finansieras genom avskrivningar, positiva resultat (egna medel) eller genom extern lånefinansiering. Försäljning av egna anläggningstillgångar är också ett sätt att delfinansiera investeringarna. Upplåningsbehovet de kommande åren är mycket stor. Kommunen har begärt en så kallad limitutredning för att få höja lånenivån för kommunkoncernen hos Kommuninvest. Kommunen avvaktar för närvarande deras ställningstagande. Kommunstyrelsen beslutade i juni 2017 om preliminära driftbudgetramar för åren och den tidigare antagna verksamhetsplanen utgjorde grunden. Det ekonomiska resursbehovet för våra verksamheter som presenterades styrelsen var betydligt större än planen. Därför blir det viktigt med strikta prioriteringar för att även kommande år få en budget i balans. För att skapa denna balans måste fokus de närmaste åren vara att öka effektiviseringen i våra verksamheter. Som exempel krävs större genomslag för ny teknik och ändrade arbetssätt för att klara de ekonomiska utmaningarna. Det är också viktigt att givna ramar är realistiska och att nämnderna följer de givna budgetramarna. Kommunens styrmodell beskriver hur kommunen styrs och hur planering och uppföljning av verksamheten görs. I en tid med de utmaningar som beskrivits kopplade till både ekonomi och verksamhet är det ännu viktigare att kommunens styrmodell gör att verksamheterna styrs så effektivt så möjligt. Kommunen kommer därför att under 1,5 år delta i SKL-projektet Förenklat och effektivare styrsystem med syfte att förbättra och förenkla styrningen av verksamheterna. Arbete med kompetensförsörjning är avgörande nu och framöver. Attrahera, behålla, utveckla och rekrytera innefattar mycket arbete nu och kommer att kräva ännu mer framöver. Konkurrensen är stenhård gällande de flesta av de befattningar som finns i kommunens verksamheter. Lindesbergs kommun kan inte ta en enda rekrytering för given. Kommunen behöver stärka sin attraktionskraft, stärka sitt arbete för att vara fortsatt attraktiv och utveckla de medarbetare som redan arbetar hos oss. Planen är att en regional utvecklingsstrategi ska antas inför 2018 som kommer att sätta fokus på viktiga gemensamma strategiska områden för regionen att ta ansvar för och utveckla. Samarbeten mellan kommunerna i norra länsdelen är en viktig förutsättning för att nå kostnadseffektivitet och för att säkerställa kompetensbehovet. Samhällsbyggnadsområdet ställer krav på tillit och dialog mellan kommunerna, den gemensamma nämnden och förbundet för att nå detta och för att öka kundnyttan. Omvärldsanalys Kommunens ekonomi och den lokala välfärden är till stor del beroende av olika omvärldsfaktorer. Ekonomin påverkas även av vilka ambitionsnivåer på service som kommunen själv ställer upp för de olika verksamheterna och hur effektivt vi organiserar vår produktion av service. Kommunernas ekonomiska resultat 2016 var ett av de starkaste någonsin trots att kostnaderna ökade ovanligt kraftigt. Det goda resultatet förklaras av en bra utveckling av skatteunderlaget, extra statligt stöd och stora reavinster. Tillväxten i den svenska ekonomin är för närvarande stark, med kraftig sysselsättningsökning och bra tillväxt i skatteunderlaget. Vi befinner oss i en högkonjunktur. Högkonjunkturen väntas kulminera under För åren därefter, , antas ekonomin successivt återgå till ett konjunkturellt normaltillstånd vilket innebär att sysselsättningen avstannar och att skatteunderlaget utvecklas svagare. Befolkningen växer, särskilt i yngre och äldre åldrar, vilket ökar kommunsektorns kostnader om alla ska få samma välfärd som i dag. De närmaste åren kommer den kraftiga ökningen av antalet barn och äldre fortsätta. Denna ökning motsvaras inte av en lika stor tillväxt i skatteunderlaget. Fram till 2020 kommer ett 5

71 gap uppstå mellan intäkter och behov av verksamhet på 40 miljarder kronor nationellt om verksamheten fortsätter utvecklas som hittills. Detta är inte hållbart. Det gap som uppstår fram till 2020 i kalkylen stannar inte där utan det fortsätter att växa under lång tid framöver. Det gäller därför att hitta långsiktiga lösningar. Detta kan vara möjligt med hjälp av digitalisering och ändrade arbetssätt. Det är dock inte troligt att sådana effektiviseringar kommer på plats tillräckligt snabbt, varför andra åtgärder behövs på kort sikt. Det finns sannolikt ett visst utrymme för skattehöjning och även för kostnadsminskningar genom traditionella rationaliseringar eller rena besparingar. Dessutom är statens ekonomi så god att det finns möjligheter att kraftig öka de generella statsbidragen. En viktig förutsättning är att insikten ökar om att sämre tider väntar och att det därför krävs ett ökat fokus på effektiviseringar. Den främsta orsaken till befolkningsökningen i Sverige är nettomigration, men även födelseöverskott bidrar till ökningen. Framtida nettomigration är svår att prognostisera och beror på en rad faktorer, inte minst förhållanden i omvärlden. En effekt av de demografiska förändringarna är större investeringsbehov, då många kommuner planerar att bygga nya skolor, gruppbostäder och äldreboenden under de närmsta åren. Därutöver finns ett betydande behov av upprustning av befintliga byggnader och anläggningar. Dessutom byggs ett stort antal nya bostäder av de kommunala bostadsbolagen. Efterfrågan på arbetskraft är stor och det blir allt svårare för arbetsgivarna att hitta arbetskraft med rätt kompetens, inte minst i kommuner och landsting. Det är idag svårt att rekrytera utbildad personal inom många områden och bristen på arbetskraft pressar upp kostnaderna för hyrpersonal och andra lösningar. Det gäller till exempel sjuksköterskor, vissa lärare och socionomer. Nya sätt att arbeta innebär att arbetsuppgifterna renodlas där kringuppgifter som inte kräver specialistkompetens kan utföras av andra yrkesgrupper. (Källa: SKL:s ekonomirapport maj 2017) Befolkningsutvecklingen i Lindesbergs kommun visar på en positiv trend under de fyra senaste åren. Befolkningen har ökat tack vare ett positivt invandringsnetto. Kommunen hade år 2016 ett positivt födelsenetto för första gången sedan 1993, medan inrikes flyttningsnetto är fortsatt negativt. Årets sex första månader (preliminära siffror) visar på en befolkningsminskning. Det gjorde det även förra året vid samma tidpunkt, men det vände till en befolkningsökning vid årets slut. (Källa SCB) Den totala arbetslösheten har legat på ungefär samma nivå under de senaste tre åren, både i regionen och kommunen. Det är dock stora skillnader mellan olika grupper, där framför allt arbetslösheten för utrikes födda sticker ut jämfört med regionen. Det är andelen öppet arbetslösa bland de utrikes födda som är betydligt högre i Lindesbergs kommun än i regionen. Ungdomsarbetslösheten har haft en nedåtgående trend under de fyra senaste åren, både i kommunen, i regionen och i riket, men där Lindesbergs kommun ligger på en högre nivå. Män är arbetslösa i större utsträckning än kvinnor i Lindesbergs kommun, både totalt, bland ungdomar och bland utrikes födda. Arbetsförmedlingens prognos från juni 2017 visar att den svenska arbetsmarknaden är mycket stark. Arbetslösheten beräknas minska från 7,0 procent 2016 till 6,6 procent i år, men ökar till 6,7 procent Bristen på arbetskraft fortsätter att stiga, vilket bromsar jobbtillväxten nästa år. Jobben blir fler för såväl inrikes som utrikes födda. De största sysselsättningsökningarna kommer att ske bland utrikes födda, åtta av tio jobb väntas gå till utrikes födda. Detta innebär att sysselsättningsgraden fortsätter att stiga bland såväl inrikes som utrikes födda under prognosperioden. (Källa: Arbetsförmedlingen) Personalöversikt Lindesbergs kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen både för boende i kommunen och inpendlare från andra kommuner. Genom 6

72 att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens har kommunen personal som mår bra och gör att måluppfyllelsen kan öka och att kommunens medarbetare kan leverera service med god kvalité till medborgarna. Fokusområden gällande medarbetarfrågor under är att erbjuda högre önskad sysselsättningsgrad, varav fler heltidstjänster, öka andelen medarbetare med tillsvidareanställning samt att minska arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Medarbetare i Lindesbergs kommun Personalen i siffror Antal anställda varav kvinnor varav män Förändring Antalet medarbetare med tillsvidareanställning har ökat. Genomsnittlig sysselsättningsgrad har ökat till att vid halvårsskiftet vara 92,5%. Andelen heltidsanställningar för kommunen är 67,3 %, också det är en ökning med 0,9 procentenheter vilket är mycket glädjande. Att systematiskt arbeta med ökningar av sysselsättningsgrad samt minska sjuktalen är en mycket viktig jämställdhetsfråga. Hälsa och arbetsmiljö Hela samhället brottas mot ökad ohälsa. Oavsett varför en medarbetare inte mår bra så påverkar det organisationen och verksamheten. Att identifiera faktorer som ofta ger upphov till ohälsa och försöka förbättra samtidigt som hälsosamma faktorer ska förstärkas, är ett sätt att öka sannolikheten för att minska sjuktalen och systematiskt få ett bättre hälsofrämjande arbete i Lindesbergs kommun. Vi kan glädjande konstatera att sjuktalen för första halvåret sjunkit med 0,2 procentenheter och är 5,5 %. Sjukfrånvaro i förhållande till total ordinarie arbetstid % Föränd ring Totalt för alla 5,50 5,70-0,20 Sjukfrånvaro i förhållande till total ordinarie arbetstid % arbetstagare Föränd ring varav kvinnor 6,13 6,47 0,34 varav män 3,28 2,88 0,40 Personer upp till 29 år 4,85 varav kvinnor 6,09 5,76 0,33 varav män 2,34 2,15 0,19 Personer mellan år 4,77 varav kvinnor 5,46 5,62-0,16 varav män 2,61 1,74 0,87 50 år och äldre 6,97 varav kvinnor 6,80 7,56-0,76 varav män 4,68 4,54 0,14 Varav långtidsfrånvaro (sjukdom 60 dagar eller mer av den totala sjukfrånvaron) 49,01 53,82-4,81 varav kvinnor 51,28 54,35-3,07 varav män 27,02 48,42-21,40 Kvinnor har fortsatt högre sjuktal än män, vilket är lika som riket i övrigt. Lindesberg följer också tyvärr trenden att yngre åldersgrupper oavsett kön ökar sina sjuktal. Kvinnor över 30 år minskar därefter sin sjukfrånvaro mot föregående år medan män ökar. Sjukfrånvaro i förhållande total ordinarie arbetstid, % Barn- och utbildningsförvaltningen Bergslagens miljö- och byggförvaltning Sjukfrånvaro Varav långtidssjuk frånvaro 5,26 51,22 5,45 73,58 Kommunledningskontoret 5,17 52,76 Socialförvaltningen 6,03 44,57 Tillväxtförvaltningen 3,43 54,82 Totalt 5,50 49,01 I stort sett alla förvaltningar minskar sina sjuktal mot föregående år. Andelen sjukfrånvaro över 60 dagar i relation till total sjukfrånvaro minskar också för samma förvaltningar, till att nu vara i jämförbar nivå som kommunen hade för några år sedan. I princip hälften av all sjukfrånvaro består av 7

73 längre sjukfrånvaro. (Mindre förvaltningar påverkas i mycket högre grad av någon eller några längre sjukskrivningar när det gäller beräkning i procent). Det är glädjande att konstatera att socialförvaltningen i Lindesbergs kommun har en sjukfrånvaro på ganska exakt 6 % vilket är lågt i förhållande till motsvarande verksamheter i andra kommuner som ofta har flera procentenheter högre sjuktal. Fortsatt hårt arbete för att sänka sjuktalen kommer att ske. Målet är att inte ha en sjukfrånvaro som överstiger 5 % på årsbasis. Det är ett högt uppsatt mål men inte omöjligt att nå. Samarbete med företagshälsovård och Försäkringskassan är mycket viktigt. Ekonomisk översikt och prognos Lindesbergs kommun redovisar per den sista juni ett positivt resultat på 31,3 mnkr, vilket är en avvikelse på 15,5 mnkr jämfört med det budgeterade resultatet. Nämnderna totalt redovisar en negativ avvikelse mot budget med 2,3 mnkr. Socialnämnden visar på ett underskott mot budget med 13,1 mnkr och kommunstyrelsens verksamheter visar på ett överskott med 5,5 mnkr mot budget och barnoch utbildningsnämnden 4,1 mnkr mot budget. I varje nämnds verksamhetsberättelse finns förklaringar och analyser till avvikelserna. Helårsprognosen för Lindesbergs kommun är ett överskott på 13,1 mnkr, vilket är 2,7 mnkr lägre än det budgeterade resultat på 15,8 mnkr. Utfallet för koncernen är per den sista juni 43,8 mnkr i överskott. Helårsprognosen för koncernen är 14,6 mnkr. Årets resultat Verksamhetens intäkter och kostnader Intäktsutveckling, mnkr Förändring Förändring i procent Taxor och avgifter 27,8 25,9 1,9 7,3 % Hyror 12,2 12,0 0,2 1 % Bidrag 128,7 121,4 7,3 6 % Övriga intäkter 31,9 39,9-8,0-20 % Verksamhetens intäkter Den största ökningen av intäkter är bidrag och det är främst riktade statsbidrag inom barnoch utbildningsnämnden samt socialnämnden. I övriga intäkter ingår 200,6 199,2 1,4 0,8 ianspråktagande av fonderande medel med 11,5 Mnkr så med hänsyn till dessa medel har övriga intäkterna ökat med ca 3,5 mnkr mellan sista juni 2016 och sista juni 2017, ökningen avser försäljning av mark. 8

74 Kostnadsutveckling, mnkr Löner och sociala avgifter Förändring Förändring i procent 513,9 479,1 34,8 7 % Pensionskostnader 42,7 36,1 6,6 18 % Köp av huvudverksamhet Lokal- och markhyror 129,5 121,8 7,7 6 % 86,2 82,1 4,1 5 % Bidrag 32,1 31,3 0,8 2 % Övriga tjänster/kostnader Anläggnings- och underhållsmaterial Förbrukningsmaterial och inventarier Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader i kommunen har ökat med 62,2 mnkr eller 7,6 procent jämfört med delåret De största delarna som har ökat är löner, pensionskostnader samt övriga tjänster/kostnader. Kostnadsökningen för löner och sociala avgifter avser löneökningar samt att antalet anställda är 42 personer fler jämfört med Den reella kostnadsökningen mellan åren är ca 3,5 mnkr och det avser bland annat ökade skolskjutskostnader, kostnader för marknadsföring samt licensavgifter. Rörelsekapital och likvida medel En kassalikviditet över 100 procent innebär att kommunen inom en ettårsperiod kan betala de kortfristiga skulderna. Den definieras som omsättningstillgångar/kortfristiga skulder. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Kommunens kassalikviditet per sista juni 46,3 37,1 9,2 25 % 1,9 3,3-1,4-42 % 23,7 23,3 0,4 1 % 876,3 814,1 62,2 7, uppgick till 169 procent vilket kan jämföras med 166 procent per sista juni Det är främst leverantörsskulderna som har minskat. Att Lindesbergs kassalikviditet överstiger 100 procent leder till att kommunen utifrån ett kort finansiellt perspektiv kan möta finansiella betalningstoppar. Kommunens likvida medel har minskat under första halvåret 2017 med 18 Mnkr och uppgår till 197,4 Mnkr. Likviditeten har minskat sedan början på år 2016, då den var 299 Mnkr. Minskningen av kommunens likvida medel beror främst på att verksamhetens nettokostnader ökat mer än vad vi har fått i ökade intäkter genom skatter och generella statsbidrag. De kommunala bolagens likvida medel var 147,1 mnkr per sista juni

75 Låneskuld och borgensåtaganden Kommunens långfristiga låneskuld uppgår till 17,5 mnkr. De långfristiga låneskulder som finns i kommunen avser finansiell leasing av kommunens bilar samt anläggningsavgifter som redovisas som förutbetald intäkt och ska intäktföras under nyttjandeperioden för Vaanläggningen i Frövi (Vibyn). Kommunkoncernens totala låneskuld per sista juni 2017 är 1 512,5 mnkr. Kommunkoncernens långfristiga låneskuld har ökat med 46,7 mnkr under det första halvåret Kommunens samlade borgensåtaganden uppgår till 1 419,6 mnkr. Risk finns alltid med ett borgensåtagande. För kommunens del är övervägande delen åtagandet i de kommunala bolagen där kommunen har 100 procent ägande och där finns då ett ägaransvar. I Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen och i den Kooperativa Hyresrättsföreningen har kommunen stort inflytande. Den risk som finns idag är främst åtagande mot föreningar, Brf senioren samt förlustansvar för egna hem där kommunen inte har något inflytande. Soliditet Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel, det vill säga skattemedel. Nyckeltalet beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och är beroende av resultatutvecklingen och förändringarna av tillgångarna. Ju högre soliditet desto lägre skuldsättningsgrad. En viktig del för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan behålls eller utvecklas i positiv riktning. Kommunens soliditet har utvecklats positivt de senaste åren vilket medför att kommunen blir mindre skuldsatt och ökar det finansiella handlingsutrymmet i framtiden. Om pensionsförmåner intjänade fram till 1998 (kommunens ansvarsförbindelse) läggs in i balansräkningen så är soliditeten 5,8 procent per sista juni. Soliditeten inklusive pensionsåtaganden ser ut att stärkas ytterligare år 2017, det kräver dock att kommunens resultat fortsätter att vara positivt. Jämfört med andra liknande kommuner som har en soliditet inklusive pensionsskuld och pensionsförbindelse på 26 procent samt riket som ligger på 21,8 procent så är kommunens soliditet betydligt lägre. När man tittar på kommunens skuld som kronor per invånare för pensionsförpliktelser och löneskatt jämfört med andra så är inte skillnaden så stor. Det innebär att kommunens egna kapital inte är lika stort. Investeringar För 2017 uppgår Lindesbergs kommuns totala investeringsbudget till 109 Mnkr varav 38 mnkr avser VA/renhållning 10

76 (avgiftsfinansierat). Utgifterna till och med juni månad uppgår till 19 Mnkr. Några av de största enskilda investeringarna under 2017 är: ny väg Frövi N:a Bangatan, ny bokbuss, konstgräsplan i Frövi, reparation av Prästbron i Lindesberg. Inom vatten/renhållning så är de största enskilda projekten Lindesbergs reningsverk samt reservvattenledning mellan Lindesberg och Nora. I relation till kommunens skatteintäkter uppgår de budgeterade investeringarna till 10 procent. 100 procent av investeringarna är skattefinansierade eller taxefinansierade. Det innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna. Prognosen för helåret är att VA/renhållning kommer att förbruka 26,4 Mnkr av den totala investeringsbudgeten på 38 Mnkr. För övriga verksamheters investeringar är det en prognos på att 59,7 Mnkr kommer att förbrukas under De projekt som inte kommer att förbruka sin budget under 2017, kommer att färdigställas under Ekonomiska förutsättningar och händelser under året Verksamhetsplan är underlag för fördelning av ramar till nämnderna. Skatt och statsbidrag är beräknade efter Sveriges Kommuner och Landstings prognos ifrån april Nämndernas ramar förstärktes i den antagna budgeten med 43,6 Mnkr Förstärkningen består av extra statsbidrag för flyktingmottagande, politisk satsning och del av välfärdsmiljarderna. Beslut i kommunfullmäktige togs i juni 2016 samt ett tilläggsförslag beslutades i december av kommunfullmäktige. Pensionsförpliktelser Lindesbergs kommun har avsatt 107,9 Mnkr i balansräkningen för pensioner till anställda och förtroendevalda. Pensionsförpliktelsen utanför balansräkningen uppgår till 599,7 Mnkr. I avsättningarna ingår löneskatt. Kostnaden för individuellt intjänade pensioner inklusive löneskatt uppgår under första halvåret till 23,3 Mnkr och kostnaden för utbetalda pensioner uppgår till 19,4 Mnkr. Totalt har utbetalats 42,7 Mnkr i pensioner under perioden januari till juni För samma period 2016 var utbetalningarna 36,1 Mnkr. Skatte- och kostnadsutveckling Skatteprognosen från juni visar en ökning av skatteunderlaget 2016, därför blir den korrigerade avräkningen positiv. Avräkningen 2016 blir 1,9 Mnkr i ökade skatteintäkter eller 83 kr per invånare. Prognosen för slutavräkningen 2017 är negativ, en minskning av skatteunderlaget med 8,2 Mnkr eller -347 kr per invånare. Skatteprognosen ifrån augusti redovisar en sämre slutavräkning för 2017 med ytterligare ca 1 Mnkr. God ekonomisk hushållning Enligt Kommunallagen ska kommunen i sin budget fastställa mål och riktlinjer för verksamheten, samt finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en begränsning för i vilken omfattning verksamheten kan bedrivas. Balanskravet ska vara uppfyllt, vilket innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. De finansiella målen ska bidra till att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsmålen ska bidra till att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Balanskravet Årets prognostiserade resultat uppgår enligt resultaträkningen till 13,1 mnkr. Balanskravet beräknas med denna prognos vara uppfyllt. 11

77 Styrmodell och måluppfyllelse Kommunfullmäktige beslutade i maj 2016 om en ny Vision 2025, Utvecklingsstrategi , där kommunens långsiktiga inriktning anges: "Lindesbergs kommun ska genom nydanande insatser, byggda på tradition och erfarenhet, vara det naturliga valet för näringsliv och boende i Bergslagen och angränsande delar av Mälardalen. Lindesberg - Bergslagens själ". Lindesbergs kommun har en modell för mål- och resultatstyrning som utgår från att kommunfullmäktige i utvecklingsstrategin har antagit totalt 10 inriktningsmål som syftar till att förverkliga visionen. Inriktningsmålen är fördelade till nämnderna och den kommunala bolagskoncernen som därefter bryts ner till nämndmål/bolagsmål av nämnderna/bolagen. Verksamheterna inom nämndens förvaltning bryter sedan vid behov ner nämndernas mål till verksamhetsmål och kopplar aktiviteter till målen. Indikatorer som utvärderar måluppfyllelsen finns på olika nivåer. Styrmodellen ska se till att det finns en tydlig koppling mellan de politiskt fastställda målen och de aktiviteter som genomförs i verksamheterna. Det ska finnas en röd tråd från vision till enhetsnivå som visar på hur all verksamhet arbetar för att uppnå visionen. Nämnder och verksamheter/enheter ska varje år planera för hur de ska bidra till att uppfylla fullmäktiges inriktningsmål genom att årligen fastställa en verksamhetsplan. De kommunala bolagen fastställer en affärsplan. I arbetet med att ständigt förbättra verksamheten är analysen i uppföljningen Vision Lindesberg - Bergslagens själ viktig för att kunna prioritera vad som behöver göras framöver för att uppfylla målen. Även den interna kontrollen är en väsentlig del av styrningen och utvecklingen av verksamheten. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen bereder även förslagen till kommunfullmäktige och har därmed ansvaret för att göra en helhetsbedömning för kommunen, där alla behov vägs samman mot de ekonomiska resurserna. Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över övriga nämnder, kommunala bolag och kommunalförbund enligt Kommunallagen och ansvarar också för att den interna kontrollen fungerar i kommunen. Följande redovisning av de övergripande målen visar hur målvärdet har uppnåtts per den 30 juni med en kommentar om prognosen för att målet ska vara uppnått vid årets slut. Flera av indikatorerna går endast att mäta en gång per år, vilket gör att det är svårt att bedöma om målet kommer att uppfyllas under året. Med den information som finns bedöms två av målen helt eller delvis uppnås under året, sex bedöms delvis nås under året, samt två av målen går inte att utvärdera alls. Symbolförklaring: = Målvärdet är uppfyllt = Målvärdet är delvis uppfyllt = Målvärdet är inte uppfyllt = Målvärdet har inte kunnat mätas Trendpilen visar om värdet har försämrats eller förbättrats sedan föregående mätning. Lindesbergs kommun ska genom nydanande insatser, byggda på tradition och erfarenhet, vara det naturliga valet för näringsliv och boende i Bergslagen och angränsande delar av Mälardalen. Inriktningsmål Indikatorer Utfall Målvärde Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet Andel av de som skickar in en enkel fråga via e-post som får svar inom två arbetsdagar (%) Andel av de som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt 92 % 55 % 12

78 Inriktningsmål Indikatorer Utfall Målvärde Lindesbergs kommun är en attraktiv arbetsgivare I Lindesbergs kommun finns ett kulturoch föreningsliv för alla Lindesbergs kommun är attraktiv för nya och befintliga företag Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. svar på en enkel fråga (%) Andel av de som via telefon ställt en enkel fråga som uppfattar att de fått ett gott bemötande (%) Kommunens webbinformation till medborgarna (Informationsindex, %) 99 % 80 % NKL (Nöjd-kund-Lindesberg, %) 85 % Andel tillsvidareanställda med heltidsanställning (%) Andel medarbetare med tillsvidareanställning (%) 67,3 % 65 % 84 % Sjukfrånvaro hos medarbetare (%) 5,5 % 5 % Resultat i medarbetarenkätens fråga om uppföljning och utvärdering av enhetens mål (poäng av 5, avser både kommun och koncern) Resultat i medarbetarenkätens fråga om att se fram emot att gå till arbetet (poäng av 5, avser både kommun och koncern) Antal besök i kommunens bibliotek inklusive bokbussen (antal/invånare) Andel deltagande barn i kultur i skolan och i förskolan (vissa årskurser erbjuds årligen), (andel av förskolebarn och elever i åk F-9) Fördelning av andelen deltagartillfällen för pojkar och flickor (aktivitetsbidrag), (andelen pojkar visas) Nöjd-Kund-Index i SKLundersökningen Insikt (index av 100) Företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs enkätdel (ranking av 290 kommuner) Antal nystartade företag (antal per 1000 invånare). Planlagd och oexploaterad industrimark som ständigt finns tillgänglig per år nära de mest efterfrågande orterna (antal ha) Antal avstyckade och klara villatomter som finns tillgängliga per år främst i de mest efterfrågade orterna Antal planlagda tomter för flerbostadshus som finns tillgängliga per år främst i de mest efterfrågande områdena 4 4,2 5,2 st 5,7 st 72 st % 56 % Placering st ha 7 10 st 1 1 st Antal invånare st st Antal gästnätter (tusental) Antal besökare på utvalda turistmål i kommunen (tusental) 90 t st 300 t st 13

79 Inriktningsmål Indikatorer Utfall Målvärde Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Barn och unga ges en bra och trygg start i livet Medborgarna har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 99 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag, budget 2017 VP Oförändrad skattesats under planeringsperioden Antal nya lägenheter och småhus främst i de mest efterfrågade orterna Nöjd-Inflytande-Index från medborgarundersökningen (index av 100) Antal medborgardialoger (antal ärenden i KS/KF) 6 25 st 34 % 42 % 0 4 st NIL (Nöjd-Inflytande-Lindesberg, %) 70 % Andel ekologiska livsmedel (%) 35 % 32 % Koldioxidutsläpp för kommunens tjänsteresor (ton CO2) Energianvändning i kommunens lokaler, inklusive verksamhetsel (kwh/m2) Antal resor med kollektivtrafik (kommunen geografiskt, tusental) Barnfattigdomsindex, andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll (%) Upplevd trivsel och trygghet i grundskolan (%) Andel elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram (%) Andel gymnasieelever på studieförberedande program med grundläggande behörighet till universitet och högskola (%) Andel ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning (%) Andel individer som fått arbete sex månader efter avslutad yrkesutbildning inom kommunens vuxenutbildning (%) Andel med eftergymnasial utbildning (%) Upplevd tillgång till GC-vägar, möjligheter att utöva fritidsintressen, tillgång till parker, grönområden och natur, trygghet att vistas utomhus på kvällar och nätter (medborgarundersökning, index av 100) ton 170 kwh/m2 870 t st 16,8 % 16 % 93,2 % 100 % 100 % 80 % 75,3 % 65 % 75 % 27,3 % 28 % 40 % 50 % Upplevd trygghet i äldreomsorgen (%) 91 % Väntetid till särskilt boende från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum (antal dagar) 99 % 22,30 kr 80 dgr 96 % 99 % 14

80 Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet Hög kvalitet är ledord i den kommunala verksamheten. Det innefattar att verksamheten ska bedrivas effektivt så att medborgarna får bästa möjliga kvalitet till Lägsta möjliga kostnad. Målet går inte att utvärdera, eftersom indikatorerna som mäter måluppfyllelsen mäts under hösten. Sett till de senaste mätningarnas resultat var det största förbättringsområdet tillgängligheten på telefon. Lindesbergs kommun är en attraktiv arbetsgivare Lindesbergs kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen både för boende i kommunen och inpendlare från andra kommuner. Genom att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens har vi personal som mår bra och gör att vi når en högre måluppfyllelse och därmed levererar service med god kvalitet till medborgarna. Målet bedöms bli helt eller delvis uppnått vid årets slut. Målvärdet för sjukfrånvaron uppnås inte efter första halvåret, men är lägre än juni Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och sjuktalen ökar i de yngre åldersgrupperna. Fortsatt aktivt arbete pågår för att uppnå målvärdet vid årets slut. Både genomsnittlig sysselsättningsgrad och andelen heltidsanställningar har ökat jämfört med 2016 och ser därmed ut att nå målvärdet vid årets slut. Att systematiskt arbeta med ökningar av sysselsättningsgrad samt minska sjuktalen är en mycket viktig jämställdhetsfråga. Målet går inte att utvärdera i sin helhet, då flera av indikatorerna endast mäts under hösten. I Lindesbergs kommun finns ett kulturoch föreningsliv för alla Lindesbergs kommuns traditioner, historia och kulturutbud gör kommunen unik. Det breda utbudet av kultur- och föreningsverksamhet ökar attraktiviteten och bidrar till en levande kommun och social hållbarhet. Målet bedöms bli helt eller delvis uppnått vid årets slut. Antalet besök på kommunens bibliotek har minskat under det första halvåret från en mycket hög tidigare nivå till en mer normal nivå. Det är störst procentuell minskning i Fellingsbro, och därefter Frövi där det varit stängt ett antal veckor för flytt till tillfälliga lokaler under renovering. Antalet deltagande barn i kultur i skola och förskola under första halvåret tyder på att målvärdet kommer att uppnås helt eller nästan helt under året. Målet går inte att utvärdera i sin helhet, då en av indikatorerna mäts efter årets slut. Lindesbergs kommun är attraktiv för nya och befintliga företag Genom ett levande näringsliv skapas långsiktig hållbar tillväxt som är avgörande för kommunens utveckling. Ett prestigelöst förtroende mellan företagare, tjänstepersoner och politiker är betydelsefullt. God tillgänglighet och service från kommunens alla verksamheter är viktigt för företagens utveckling. Målet bedöms bli delvis uppnått under året. Nöjd-Kund-Index som mäter nöjdhet med kommunens myndighetsutövning inom områdena brandskydd, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt serveringstillstånd, överstiger målnivån för 2017 och visar på ett mycket bra resultat. Det finns fortfarande förbättringsområden inom bygglov, där tidigare långa handläggningstider bidragit till ett lägre resultat. Även tillgänglig industrimark finns på flera orter i kommunen. Målvärdet för antal avstyckade och klara villatomter kommer inte att uppnås under året. Det finns tillgängliga tomter i Frövi, men inga som är klara i Lindesbergs tätort. Målet går inte att utvärdera i sin helhet, då två av indikatorerna mäts under hösten. Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Lindesbergs kommun tar fasta på sin 15

81 strategiska placering i regionen för att vara en attraktiv kommun att bo och leva i. Aktuella översiktsplaner och en god planberedskap för byggande i hela kommunen ska finnas. Tillgång till bostäder, grönområden och kommunikationer är viktig. Besöksnäringen är betydelsefull för kommunens attraktivitet och den lokala ekonomin. Målet bedöms bli delvis uppnått under året. Antal invånare är nära målvärdet, trots att årets sex första månader visar på en viss minskning av invånarantalet. När det gäller antal gästnätter särredovisas inte Lindesbergs kommun, men statistiken för de fyra kommunerna i Norra Örebro län visar första halvåret en viss minskning i antalet gästnätter. Målvärdet för nya lägenheter och småhus nås inte. Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter Delaktighet och inflytande är grundläggande för social hållbarhet. Att Lindesbergs kommun möjliggör för medborgarna att påverka sin livssituation är viktigt. Målet bedöms bli delvis uppnått under året. Målvärdet för Nöjd-Inflytande-Index från medborgarundersökningen som genomfördes under hösten 2016 uppnåddes inte. Undersökningen mäter medborgarnas attityd kring möjlighet till inflytande i kommunen kopplade till kontakt, information, påverkan och förtroende. De som är mellan år, samt de som bor utanför tätort är mest missnöjda. Det är ingen större skillnad mellan män och kvinnors attityder. I jämförelse med övriga kommuner som deltagit i undersökningen, samt deltagande kommuner i samma storlek, ligger Lindesberg lägre på samtliga områden. Målvärdet för antal medborgardialoger i ärenden som behandlas i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige bedöms delvis uppnås under hösten, då flera ärenden där medborgardialog använts planeras att tas beslut i under hösten. Målet går inte att utvärdera i sin helhet, då en av indikatorerna endast mäts under hösten. Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Lindesbergs kommun ska vara en förebild i arbetet med att ha en hållbar ekologisk utveckling genom att minska sin klimatpåverkan. Målet bedöms bli delvis uppnått under året. Andel ekologiska livsmedel överstiger målvärdet och bedöms fortsätta göra det. Första halvårets resultat för koldioxidutsläpp för kommunens tjänstefordon visar att målvärdet kommer bli svårt att nå. Andelen hybridbilar i kommunens bilpark har ökat, vilket gör att bensinförbrukningen ökat medan dieselförbrukningen inte minskat i samma takt. Målet går inte att utvärdera i sin helhet, då två av indikatorerna endast mäts under hösten. Barn och unga ges en bra och trygg start i livet Livsvillkor och levnadsvanor under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för hälsan under hela livet. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska genomsyra kommunens alla verksamheter. Målet bedöms vara delvis uppnått. Barnfattigdomsindex som visar andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll uppnår inte riktigt målvärdet, men har inte heller försämrats jämfört med föregående mätning. Barn med utländsk bakgrund finns i mycket högre grad i ekonomiskt utsatta hushåll än barn med svensk bakgrund. Resultatet för upplevd trivsel och trygghet i grundskolan uppnår inte målvärdet, men resultatet har förbättrats sedan föregående mätning. Trygghet visar genomgående högre resultat än trivsel. Medborgarna har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning En genomförd utbildning är en grundläggande förutsättning för att vara en aktiv samhällsmedborgare med egen försörjning och även en avgörande faktor för en god och jämlik hälsa. Det livslånga lärandet sträcker 16

82 sig i Lindesbergs kommun från förskolorna till vuxenutbildningen och syftar till att rusta alla elever för fortsatta studier, arbete eller entreprenörskap. Andel ungdomar som arbetar eller studerar två år efter gymnasiet har ökat markant jämfört med föregående år. Det kan till viss del förklaras av att ungdomsarbetslösheten minskat, men även andel ungdomar som studerar vidare efter gymnasiet har ökat. Män är i högre utsträckning etablerade på arbetsmarknaden efter två år, medan kvinnor i högre utsträckning studerar på högskola/universitet. Den totala nivån är högre än jämförbara kommuner och riket. Målet går inte att utvärdera, eftersom tre av indikatorerna endast mäts under hösten. Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande Trygg social utveckling för alla åldrar är en förutsättning för ett väl fungerande och utvecklande samhälle. Det stärker den sociala hållbarheten i samhället och är en viktig faktor för god och jämlik hälsa. I takt med att befolkningen blir äldre är det allt viktigare att främja en positiv hälsoutveckling för att möjliggöra ett självständigt liv högt upp i åldrarna. Målet bedöms bli delvis uppnått under året. Andelen kommuninvånare med eftergymnasial utbildning har varit ungefär densamma under de senaste tre åren. Kvinnor överstiger kraftigt målvärdet inom alla åldersgrupper. Gruppen yngre män och kvinnor år överstiger målvärdet något. Män understiger målvärdet inom alla åldersgrupper. Medborgarnas upplevelse om trygghet och möjlighet att utöva fritidsintressen har försämrats jämfört med föregående mätning. Kvinnor känner sig mer otrygga än män, i synnerhet kvinnor år och över 75 år. Känslan av otrygghet visas även i det nationella resultatet. Målet går inte att utvärdera i sin helhet, eftersom två av indikatorerna endast mäts under hösten. Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 99 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag, budget 2017 VP Kommunfullmäktiges finansiella mål att verksamhetens nettokostnader inte får överstiga 99 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag uppnås inte i helårsprognosen. Utfallet per den sista juni visar att verksamhetens nettokostnader uppgår till 96 procent av skatter och bidrag. Enligt resultaträkningens helårsprognos så är verksamhetens nettokostnader 99 procent i förhållande till skatter och statsbidrag. 17

83 2 Ekonomiska rapporter Resultaträkning Mnkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Not Utfall per kommunen Utfall per kommunen Helårsprognos kommunen Budget 2017 kommunen Bokslut 2016 kommunen Utfall per koncernen 1 200,6 199,2 336,1 397,1 406,5 373,6 338,1 606, ,3-814, , , ,8-977,2-876, ,1 Avskrivningar -6,2-5,6-12,5-20,5-17,8-49,9-58,1-116,7 Utfall per koncernen Helårsprognos koncernen Jämförelsestörande post Verksamhetens nettokostnader -0,3-0,7-681,9-620, , , ,1 653,8-596, ,8 Skatteintäkter 3 520,2 503, , , ,2 520,2 503, ,1 Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extra ordinära poster Skattekostnader 4 191,3 192,9 382,5 332,4 385,7 191,2 192,9 382,5 5 2,0 2,3 4,3 4,3 5,2 2,2 2,6 4,6 6-0,3-0,1-4,5-4,5-0,7-16,0-14,8-44,8 31,3 78,0 13,1 15,8 56,3 43,8 87,6 14,6 Årets resultat 7 31,3 78,0 13,1 15,8 56,3 43,8 87,6 14,6 18

84 Balansräkning Mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Not Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen ,5 8, ,8 174, , ,9 8 41,7 42,6 379,0 399, ,7 110, ,9 411,2 18,6 19,9 640,4 627, , ,6 0,8 0,8 0,8 0,8 Förråd, exploatering 10 0,7 0,7 15,6 14,5 Fordringar ,3 154,5 181,8 230,3 Kassa och bank ,4 215,7 344,5 365,9 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 355,4 370,9 541,9 610,7 996,6 999, , ,1 19

85 Mnkr Not Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 606,1 549,8 694,3 612,1 Årets resultat 31,3 56,3 43,9 87,8 Omstrukturering bolagen 1,5-5,6 Summa eget kapital ,4 606,1 739,7 694,3 Avsättningar Avsättning till pensioner och liknande förpliktelser ,0 102,3 110,2 103,7 Andra avsättningar 15 21,8 21,5 79,3 75,6 Summa avsättningar 130,9 123,8 189,5 179,3 Skulder Långfristiga skulder 16 17,5 17, , ,8 Kortfristiga skulder ,8 252,2 279,3 379,7 Summa skulder 228,3 269, , ,5 SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 996,6 999, , ,1 Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser inklusive löneskatt ,6 585,3 579,6 585,3 Borgensåtagande , ,6 105,2 105,2 20

86 Noter Noter Not 1 Verksamhetens intäkter Intäkter enligt driftredovisning 242,8 500,4 - avgår interna intäkter -42,2-93,9 Summa verksamhetens intäkter 200,6 406,5 Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader enligt driftredovisning 926, ,0 - avgår interna kostnader -42,2-93,9 - avgår kapitalkostnader -8,0-21,2 Summa verksamhetens kostnader 876, ,9 Not 3 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter 521, ,5 Preliminär slutavräkning 2015/2016-4,1-4,8 Slutavräkning 2014/2015 korrigering 1,9 1,0 Mellankommunal utjämning 0,7 1,5 Summa skatteintäkter Summa skatteintäkter 520, ,2 Not 4 Generella statsbidrag och utjämning Inkomst utjämning 124,2 235,7 Strukturbidrag Kostnadsutjämning 6,2 13,4 Utjämning LSS 19,7 30,1 Regleringsbidrag/avgift -0,1-0,8 Fastighetsavgifter 21,3 41,7 Sysselsättningsstöd Ökat flyktingmottagande 19,9 65,6 Summa generella statsbidrag och utjämning 191,2 385,7 Not 5 Finansiella intäkter Ränteintäkter m.m. 1,1 3,1 Administrations avgift borgensåtagande 0,9 2,1 Summa finansiella intäkter 2,0 5,2 21

87 Noter Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader på långfristiga lån 0,2 0,1 Övriga finansiella kostnader 0,1 0,5 Ränta på pensionsskuld Summa finansiella kostnader 0,3 0,6 Not 7 Årets resultat Årets resultat 31,3 56,3 -varav resultat balansenhet vatten och avlopp -0,1-0,3 -varav resultat balansenhet renhållning 0,0 0,4 -avgår realisationsvinst mark -3,9-1,9 -avgår realisationsvinst bilar -1,3 Justerat resultat 27,3 53,2 Not 8 Materiella anläggningstillgångar Markreserv Anskaffningsvärde 28,8 28,8 -varav årets nya anskaffning 1,7 Ackumulerad värdeminskning -15,4-15,3 -varav årets avskrivning -0,1 Utgående bokfört värde 13,3 13,5 Fastigheter för affärsverksamhet Anskaffningsvärde 237,1 237,1 -varav årets ny anskaffningar 9,0 Ackumulerad värdeminskning -151,1-149,2 -varav årets avskrivningar -2,0-3,9 Utgående bokfört värde 86,0 87,9 Publika fastigheter Anskaffningsvärde 227,4 227,4 -varav årets nyanskaffningar 15,9 Ackumulerad värdeminskning -158,5-156,8 -varav årets avskrivningar -1,7-2,5 Utgående bokfört värde 68,9 70,6 22

88 Noter Övriga fastigheter Anskaffningsvärde 11,3 11,3 -varav årets nyanskaffningar 0,2 Ackumulerad värdeminskning -9,3-9,2 -varav årets värdeminskning -0,1-0,6 Utgående bokfört värde 1,9 2,0 Pågående investeringar, fastigheter och anläggningar 17,6 Summa mark och fastigheter 187,8 174,1 Maskiner, fordon och inventarier Anskaffningsvärde 212,7 212,7 -varav finansiell leasing 38,5 38,5 -varav årets nyanskaffningar 14,7 Ackumulerad värdeminskning -172,4-170,1 -varav årets avskrivningar -2,4-10,8 Pågående investeringar 1,4 Utgående bokfört värde 41,7 42,6 Summa materiella anläggningstillgångar 229,5 216,7 Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Förlagslån 3,2 3,2 Obligation Pensionsplacering Revers Löa m.fl. 1,6 1,7 Revers Nerikes Brandkår 0,9 1,1 Summa långfristiga fordringar 5,7 6,0 Aktier, andelar och bostadsrätter Andelar 371,9 371,9 Linde Stadshus AB 30,1 30,1 Ägartillskott Linde Stadshus AB 3,0 3,0 Lindesberg Utveckling 0,1 0,1 Summa aktier och andelar 405,1 405,1 23

89 Noter Summa finansiella tillgångar 410,9 411,2 Bidrag till infrastruktur Citybanan 8,5 8,5 Upplösning citybanan -7,7-7,7 Summa bidrag till statlig infrastruktur 0,8 0,8 Not 10 Förråd, exploatering Tomter Vibyn 0,7 0,7 Summa förråd, exploatering 0,7 0,7 Not 11 Fordringar Statsbidragsfordringar 0,3 Kundfordringar 11,0 11,3 Upplupna intäkter Momsfordran 11,3 18,1 Skatteavräkning 2,0 Fastighetsavgift 20,6 20,0 Ankomstregistrerade fakturor 25,2 31,2 Förutbetalda kostnader 24,9 24,6 Övriga fordringar 64,3 47,0 Summa kortfristiga fordringar 157,3 154,5 Not 12 Kassa, bank m.m. Handkassor Plusgiro 0,1 0,2 Bank 338,9 359,4 -varav besök Linde AB 1,5 2,3 - varav Linde Energi AB -39,8-9,6 - varav Lindesbergs bostäder -23,5-64,0 - varav Fastigheter i Linde AB -79,0-72,8 - varav Linde Stadshus AB -0,8 0,2 Summa likvida medel 197,4 215,7 Not 13 Eget kapital Ingående eget kapital 606,1 549,8 Årets resultat 31,3 56,3 Utgående eget kapital 637,4 606,1 24

90 Noter Not 14 Avsättning till pensioner inklusive löneskatt Avsättning pensioner anställda 92,7 90,2 Avsättning pensioner förtroendevalda 15,8 12,1 Avsättning pensionsförbindelse 0,5 Summa pensionsavsättningar 109,0 102,3 Not 15 Andra avsättningar Miljöfond 18,6 18,6 Renhållningskollektivet 0,3 VA-kollektivet Citybanan 2,9 2,9 Summa andra avsättningar 21,8 21,5 Summa avsättningar 130,9 123,8 Not 16 Långfristiga skulder Ingående låneskuld 0 0 Amortering 0 Finansiell leasing 17,3 17,3 Skuld för anläggningsavgifter 0,2 0,2 Summa långfristiga skulder 17,5 17,5 Not 17 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 52,9 79,1 Personalens skatter och avgifter 37,2 35,6 - varav källskatt 16,7 15,2 - varav skatteskuld 1,4 1,3 - varav arbetsgivaravgift 19,0 19,0 Förutbetalda intäkter 8,2 4,8 - varav kommunalskatt 7,0 4,8 - varav statsbidrag flyktingmottagande - varav schablonbidrag flykting 1,2 Maskiner, fordon och inventarier Upplupna kostnader 73,6 91,6 - varav upplupna 1,3 1,5 - varav amortering 0 25

91 Noter varav pensionskostnad individuell del 17,7 32,4 - varav löneskatt pensionskostnad individuell del 4,3 7,9 - varav semesterlöneskuld 34,3 33,8 - varav ferielöneskuld 16,0 16,0 Summa aktier och andelar Övriga kortfristiga skulder 30,8 29,6 Interimsskulder 7,7 11,4 Momsskuld mm 0,5 Summa kortfristiga skulder 210,8 252,2 Not 18 Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser intjänade tom ,5 471,0 Löneskatt 113,1 114,3 Summa pensionsförpliktelser 579,6 585,3 Not 19 Borgensåtagande kommunägda bolag Lindesbergs bostäder 431,4 431,4 Linde Energi AB 60,0 60,0 Fastigheter i Linde AB 822,8 822,8 Summa kommunägda företag 1 314, ,2 Not 19 Borgensåtagande övriga Riksbyggen 52,6 52,6 Brf Senioren Lindesberg 39,2 39,2 Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen 7,4 7,4 Föreningar 6,0 6,0 Summa övriga 105,2 105,2 Not 19 Förlustansvar egna hem Förlustansvar egna hem 0,2 0,2 Summa förlustansvar egnahem 0,2 0,2 Summa borgensåtagande 1 419, ,6 26

92 Driftredovisning Nämnd Kostnad Intäkt Netto Nettobudget Avvikelse Prognos helår Budget helår Budgetavvikelse helår Revision 0,3 0,0 0,3 0,4 0,1 0,9 0,9 0,0 Kommunstyrelse 183,6 65,4 118,2 123,7 5,5 250,4 248,5-1,9 varav Tillväxt 53,7 15,5 38,2 45,8 7,6 86,4 91,8 5,4 varav Stöd och strategi varav Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen varav Vatten och renhållning varav Räddningstjänst varav Överförmyndare Barn- och utbildningsnämnd 77,4 37,5 39,9 40,6 0,7 86,4 81,4-5,0 32,2 9,0 23,2 22,6-0,6 47,3 45,9-1,4 3,0 3,1-0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 14,2 0,4 13,8 13,4-0,4 26,9 26,9 0,0 3,2 0,0 3,2 1,3-1,9 3,5 2,5-1,0 362,2 77,0 285,1 289,2 4,1 588,6 588,6 0,0 Socialnämnd 343,5 84,6 258,9 245,8-13,1 514,5 493,9-20,6 Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen 21,6 15,8 5,8 6,8 1,0 13,6 13,6 0,0 Summa nämnder 911,2 242,8 668,4 666,1-2, , ,5-22,4 Finansförvaltning 159,8 859,5-699,7-677,5 22, , ,2 19,8 Totalt 1 071, ,3 31,3-11,4 19,9 13,1 15,8-2,6 27

93 Investeringsredovisning Nämnd/förvaltning Utgifter Inkomster Nettoinvestering Prognos helår Budget helår Avvikelse Kommunstyrelsen 10,9 0,0 10,9 56,6 67,8 11,2 - varav Tillväxt 1,2 0,0 1,2 32,2 42,5 10,3 - varav Stöd och strategi 6,1 0,0 6,1 4,8 4,8 0,0 - varav Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen 3,6 0,0 3,6 19,6 20,5 0,9 Barn- och utbildningsnämnd 0,2 0,0 0,2 1,7 1,7 0,0 Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen 0,9 0,0 0,9 0,9 1,0 0,1 Socialnämnden 0,0 0,0 0,0 0,5 0,5 0,0 Totalt 12,0 0,0 12,0 59,7 71,0 11,3 Vatten/renhållning 7,0 0,0 7,0 26,4 38,0 11,6 Totalt kommunen 19,0 0,0 19,0 86,1 109,0 22,9 3 Våra verksamheter Tillväxt Viktiga händelser under våren 2017 Arbetsmarknadsenheten har under våren haft 163 ärenden. Serviceteamet genomförde 187 uppdrag. 289 ungdomar förväntas få feriearbeten. Sommarlovsprogram genomfördes med 22 olika aktiviteter och 600 platser för barn- och ungdomar mellan 6-15 år. Utbildningen vid Masugnen har fortsatt särkskilt fokus på nyanlända och ungdomar. Beslut är tagit i kommunstyrelsen om uppstart av det industritekniska programmet Planering i samarbete med Lindeskolan har skett under våren för uppstart av restaurang- och livsmedelsutbildning. Utbildningen startar hösten Vuxenutbildningen har fortsatt högt tryck. Näringslivsdagen arrangeras med god uppslutning i januari. Företagsklimatet fortsätt stabilt. I NKI-mätningen får kommunen ett NKI på 72. KS har antagit plan för utveckling av Destination Bergslagen. Fiberutvecklingen fortsätter och vi förvätas nå målen med marginal. Biblioteken har fortsatt bred verksamhet och ett stort antal besökare. Medarbetarna inom kulturarvsverksamheten fortsätter arbetet med att se över kommunens museiföremål. 28

94 Utvecklat bild-och formstrategi för kommunen. Inspektion av arbetsmiljöverket för biblioteksverksamheten utan anmärkning. Rekrytering av ny förvaltningschef pågår. Helårsprognosen för Tillväxtförvaltningen visar på ett överskott med 5,4 Mnkr. Totalt för perioden januari till juni redovisas en avvikelse mot budget med 7,6 Mnkr. Den negativa avvikelsen på verksamheten kommunikation avser halvårs kostnader för citybanan, detta kommer att justeras till bokslutet och kommer att redovisa ett +- 0 resultat. Mark och exploatering prognostiserar ett överskott med 3,5 Mnkr och det avser försäljning av tomter. Verksamheten anläggningar och hyror Driftsredovisning (netto) visar på ett positivt resultat med 0,9 Mnkr på helåret och det beror på att det finns budget för hyra av ett nytt ridhus 2017, som inte är byggt ännu och därav inga hyreskostnader. Kulturenheten prognostiserar ett underskott på 0,8 Mnkr. 0,4 Mnkr avser flytt av museiföremål och inköp för att kunna bevara museiföremål, 0,2 Mnkr avser bland annat att stärka bevakningen på biblioteket för att förbättra arbetsmiljön samt 0,2 Mnkr för biografverksamheten och det är främst intäkterna som är lägre än budgeterat. Utbildningsenhetens prognos på 0,2 Mnkr i underskott beror på att teknikcollege inte är helt finansierad under Arbetsmarknadsenheten redovisar ett överskott på 2,0 Mnkr och det avser främst högre intäkter från Migrationsverket än budgeterat Verksamhet Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Budgetavvikelse helår Kommunikation 4,3 2,7-1,6 5,4 5,4 0,0 Vägbidrag 1,0 0,8-0,2 1,6 1,6 0,0 Turism 0,6 0,9 0,3 1,9 1,9 0,0 Utvecklingsenhet 5,1 5,5 0,4 11,1 11,1 0,0 Exploatering och fastigheter -1,9 2,9 4,7 2,2 5,7 3,5 Administration kultur 0,6 0,5-0,1 1,1 0,9-0,2 Anläggningar, hyror 8,8 9,7 0,9 18,5 19,4 0,9 Föreningsbidrag 3,1 2,2-0,9 4,4 4,4 0,0 Programverksamhet 0,5 0,7 0,2 1,5 1,5 0,0 Biblioteksverksamhet 5,9 5,6-0,2 11,5 11,3-0,2 Museiverksamhet 1,0 1,0 0,0 2,3 1,9-0,4 Samverkan 4,5 4,6 0,1 9,3 9,3 0,0 Utbildning 4,5 4,3-0,2 8,6 8,4-0,2 Arbetsmarknad 0,2 4,4 4,2 7,0 9,0 2,0 Totalt 38,2 45,8 7,6 86,4 91,8 5,4 29

95 Investeringar Projektnamn Utfall period Helårsprognos Budget Budgetavvikelse helår Vändplan Guldsmedshyttan 0,1 0,2 5,9 5,7 Ny väg Frövi N:a Bangatan 0,2 14,4 14,4 0,0 Exploatering, industrimark Frövi 0,1 2,0 2,0 0,0 Gång- och cykelväg södra infarten Kyrkogård 0,0 2,2 2,2 0,0 Nytt villaområde Lindesberg 0,0 1,6 1,6 0,0 Julbelysning Lindesberg 0,0 0,4 0,4 0,0 Gång- och cykelväg Bergslagsbacken 0,0 1,6 1,4-0,2 Elledning Sörlunda 0,5 3,3 3,3 0,0 Infrastruktur och VA Lindesby 0,1 3,0 3,0 0,0 Bussangöring Björkhagaskolan 0,0 0,0 2,8 2,8 Inventarier och tekniskutrustning 0,3 0,5 0,5 0,0 Bokbuss 0,0 3,0 5,0 2,0 Totalt 1,3 32,2 42,5 10,3 Vändplanen i Guldsmedshyttan där kommer det endast att ske en förstudie under 2017, därav den positiva avvikelsen med 5,7 Mnkr. Projektet bussangöring Björkhagaskolan kommer inte att påbörjas förrän ombyggnationen av skolan påbörjas 2018, därav en avvikelse med 2,8 Mnkr. Måluppfyllelse Bokbussen är upphandlad och klar och tillverkning kommer att ske under 2017 och leverans kommer att ske i början på Två tredjedelar skall betalas under 2017 och resterande del vid leverans. Projektet gång- och cykelväg Bergslagsbacken visar på ett underskott med 0,2 mnkr på helåret. Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet. Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Medborgarna upplever ett gott bemötande, tydlighet och tillgänglighet i kontakter med Tillväxtförvaltningens verksamheter. Under våren har vi köpt in ett portabel utvärderingsverktyg, Happy or Not för att kunna mäta bemötandet inom vår förvaltning. Andel av de svarande som varit i kontakt (fysiskt besök) med oss uppfattar att de fått ett gott bemötande. Andel av de svarande som besökt våra webbsidor upplever sidorna som tydliga. 100 % 100 % 30

96 Lindesberg kommun är en attraktiv arbetsgivare Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Tillväxtförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare Sjukfrånvaro hos medarbetare (%) 3,43 % 5 % I Lindesbergs kommun finns ett kultur- och föreningsliv för alla Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Allmänkulturen verkar för att skapa och stärka ett brett kulturliv. Barn och unga prioriteras. Arbetet med skolteater följer planen och under våren fick förskolebarnen se föreställningen Världens ensammaste val. För övrigt har allmänkulturen under våren stort fokus på Vinterspår. Man har också arbetat med en bild- och formstrategi för kommunen. Det ingår i planeringen att erbjuda minst fem konstformer under året. Antal konstformer som erbjuds under året. 5 Museiverksamheten och arkivet gör kulturarvet tillgängligt. Under våren har museiföremål gjorts tillgängliga genom sociala medier samt genom att de placeras i sitt sammanhang i Stripa gruvmiljö. Det planerade arbetet med att inventera, vårda och flytta museiförmål fortsätter och närmare hälften av de förtecknade föremålen är nu översedda och flyttade. Fokus på arbetet med museiföremål har inneburit att arbetet med det kulturhistoriska arkivet inte prioriterats. Detta märks i något minskade siffror både för förfrågningar och antal besök på webbsidan. Antal förfrågningar till arkivet. Antal besökare på arkivets webbsida Biblioteken är en mötesplats för alla, med särskilt fokus på läsfrämjande verksamhet för barn och unga. Antalet besök på biblioteken har minskat under det första halvåret från en mycket hög tidigare nivå till en mer normal nivå. Under våren har ett arbete initierats för att se över och utveckla läsfrämjande arbetet för barn. Målet att 50 % av bibliotekens arrangemang ska rikta sig till barn och unga kommer troligen inte att nås. Det är trögt att ställa om verksamheten. Men det handlar också om resurser eftersom arrangemang som riktar sig till barn och unga kräver större personalinsats. Under halvåret har en hel del tid lagts på tillfällig flytt av Frövi bibliotek. Andel publika aktiviteter anordnade av kommunens folkbibliotek med barn och unga som målgrupp. Tillväxtförvaltningen verkar för att andelen deltagartillfällen som får lokalt aktivitetsstöd ökar Arbete pågår enligt plan Andel deltagartillfällen som får lokalt aktivitetsstöd

97 Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Fördelning av andelen deltagartillfällen för pojkar och flickor (aktivitetsbidrag), (andelen pojkar visas) Antal besök i kommunens bibliotek inklusive bokbussen (antal/ invånare) 56 % 11,4 st Lindesbergs kommun är attraktiv för nya och befintliga företag Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Tillväxtförvaltningen verkar för att näringslivsklimatet är ett kommungemensamt ansvar i samverkan. Arbete pågår enligt plan. NKI-projektet mellan Näringslivskontoren Samhällsbyggnadsförvaltningen och Samhällsbyggnadsförbundet övergår i ordinarie verksamhet och arbetsgruppen består. Vi deltar aktivt i Nyföretagarcentrums styrelse. Planlagd industrimark finns. Målet med avstyckade och klara villatomter i Lindesberg kommer inte att nås. Vi arbetar vidare med Torphyttan. I Frövi finns 7 villatomter. Antal företagsbesök. 120 Det finns 1 planlagd tomt för flerbostadshus i Lindesberg Nöjd-Kund- Index i SKLundersöknin gen Insikt (index av 100) 72 st 65 Företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs enkätdel (ranking av 290 kommuner) Placering 200 Antal nystartade företag (antal per 1000 invånare). 4 st 32

98 Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Planlagd och exploaterad industrimark som ständigt finns tillgänglig per år nära de mest efterfrågande orterna (antal ha) Antal avstyckade och klara villatomter som finns tillgängliga per år främst i de mest efterfrågade orterna Antal planlagda tomter för flerbostadshus som finns tillgängliga per år främst i de mest efterfrågande områdena 10 ha 20 st 2 st Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Tillväxtförvaltningen verkar för att erbjuda våra besökare en innehållsrik vistelse i Lindesbergs kommun Målen kommer att uppnås under året. Antal idrottsarrangemang som stöttas med syfte att få besökarna att upptäcka Lindesbergs kommun Antal tillfällen Turistbyrån medverkar vid arrangemang anordnade i kommunen

99 Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Tillväxtförvaltningen verkar för att Lindesbergs kommun är synligt i form av marknadsföring. Målet kommer att uppnås under året. Antal marknadsföringskampanjer under året. 2 Antal gästnätter (tusental) 90 t st Antal besökare på utvalda turistmål i kommunen (tusental) 300 t st Antal nya lägenheter och småhus främst i de mest efterfrågade orterna 50 st Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Tillväxtförvaltningen utvecklar webbaserade former för att utöka medborgardialoger, utifrån kommunens policy. Under våren har ett möte skett mellan tillväxtförvaltningen, kommunstrategen om webverktyget WIDE, ett verktyg för medborgardialog. Ett webmöte är inplanerat under sommaren för fortsatt diskussion. Antal webbaserade medborgardialoger. 2 Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Tillväxtförvaltningen ska medvetandegöra perspektivet det hållbara samhället i våra verksamheter Arbetet att medvetandegöra perspektivet det hållbara samhället i våra verksamheter pågår enligt plan. Samhällsbyggnad Bergslagen har tyvärr slutat med "miljö- och energirådgivning drop-in" på Biblioteket. Andelen personal inom Tillväxt som nyttjar motionstimmen regelbundet. 65 % 34

100 Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Antal föreläsningar med perspektiv hållbart samhälle, riktat till deltagare och personal. 2 Medborgarna har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Tillväxtförvaltningen erbjuder yrkesutbildningar utifrån arbetsmarknadens behov. Arbete pågår enligt plan och målet kommer att uppnås. Antal tillfällen vi deltar i etablerade nätverk. Antal anordnade kompetensråd 5 4 Tillväxtförvaltningen verkar aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten. Arbete mot målen pågår. Under sommaren 2017 förväntas 289 ungdomar få feriearbete, då ett nytt system för placeringar i föreningar implementerats. Föreningarna kommer att ta emot 102 ferieungdomar. Antal DUAplaceringar under året. Antal kommunala ferieplatser Andel individer som fått arbete sex månader efter avslutad yrkesutbildning inom kommunens vuxenutbildning (%) 75 % 35

101 Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Tillvätförvaltningen erbjuder eftergymnasiala utbildningar på distans. Arbetet pågår enligt plan. Målet kommer att uppnås under året. Vi har två lärarprogram mot KAU igång samt Tandsköterskeutbildningen (YH). Till hösten startar ytterligare ett nytt lärarprogram igång. Antal eftergymnasiala utbildningar på distans. 4 Tillväxtförvaltningen verkar för att utöka kommunens GC-vägar. Målet har uppnåtts. Gång och Cykelväg längs med södra infarten till Lindesberg blev klar i juni. Antal meter kommunala) GC-vägar under året Kommunledningskontor Viktiga händelser under våren 2017 Kommunledningskontoret består av kommunledning, politisk verksamhet, ekonomistyrning/inköp, kanslienheten, ekonomienheten, personalenheten, IT- och teleenheten samt måltidsverksamheten. Kommunledningskontorets främsta uppdrag är att vara stödverksamhet till kärnverksamheterna som arbetar direkt mot medborgarna. Av de mål som går att mäta vid halvårsuppföljningen bedöms två bli helt eller delvis uppnådda under året. För övriga mål går det inte bedöma måluppfyllelsen, eftersom flera av indikatorerna endast mäts till helåret. Under året arbetar alla enheter inom kommunledningskontoret för utveckling och effektivisering av verksamheten så att förvaltningen ska kunna ge bättre stöd till verksamheterna. Ett stort arbete som påverkar hela kommunen är byte av IT-plattform från Novell till Microsoft, vilket planeras vara klart under året. Flera digitala lösningar införs under året som delvis ersätter manuell blanketthantering, både inom ekonomienheten och personalenheten. Det är fortsatt stort fokus på hälsofrämjande arbete. Flera andra organisationer vill ta del av det arbete Lindesbergs kommun gör för att minska sjukfrånvaron för medarbetarna. Trots det finns det en risk att sjukfrånvaron kommer att överstiga målvärdet samt att andelen medarbetare med tillsvidareanställning understiger. Ett mycket aktivt arbete utförs för att nå uppsatt mål för helåret. Andel medarbetare med heltidsanställning bedöms sannolikt att det uppfylls. Målet med andel ekologiska livsmedel uppnås redan och måltidsenheten arbetar för att matsvinnet ska minska under året. Kommunledningskontorets ekonomiska helårsprognos visar ett underskott på 5 Mnkr som främst beror på underskott för måltidsverksamheten på grund av att den köpoch säljmodell som införts inte fullt ut samordnats inför budgetåret 2017, samt projekt IT-plattform som har ökade kostnader under

102 Driftredovisning Verksamhet Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Budgetavvikelse helår Kommunledning 2,0 2,5 0,6 5,1 5,1 0,0 Politisk verksamhet 2,6 6,1 3,6 12,3 12,3 0,0 Ekonomistyrning 0,6 1,1 0,5 1,9 2,3 0,4 Kanslienhet 6,2 6,4 0,1 12,4 12,4 0,0 Personalenhet 4,7 5,1 0,4 10,0 10,2 0,2 Ekonomienhet 2,7 3,5 0,8 6,5 7,0 0,5 Övrig verksamhet ekonomi 1,1 0,4-0,7 1,0 0,7-0,3 IT-teleenhet 13,8 10,5-3,3 24,1 21,1-3,0 Övrig verksamhet ekonomi Personalbefrämjande verksamhet Måltidsverksamhet 1,7 1,5-0,2 3,0 3,0 0,0 2,4 3,3 0,8 6,3 6,5 0,2 2,1 0,3-1,9 3,8 0,8-3,0 Totalt 39,9 40,7 0,7 86,4 81,4-5,0 Investeringar Projektnamn Utfall period Helårsprognos Budget Budgetavvikelse helår Ny IT-plattform 2,5 3,6 3,6 0,0 E-tjänster 0,0 0,2 0,2 0,0 Säker kommunal ledningsförmåga 3,6 0,8 0,8 0,0 Ärendehanteringssystem 0,0 0,2 0,2 0,0 Totalt 6,1 4,8 4,8 0,0 37

103 Måluppfyllelse Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet. Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Möjligheten för medborgarna att nå kommunens verksamheter via telefon för att få svar på en enkel fråga ska öka Målet kan inte utvärderas, eftersom indikatorerna som mäter måluppfyllelsen mäts under hösten. Tidigare mätningar har visat att kommunens utvecklingsområde är andelen av de som tar kontakt via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga. Senaste mätningen visade att växeln är bland de snabbaste i Sverige på att svara, men därefter tappas samtal på grund av att medarbetare inte kopplat bort sig, blir kopplade till fel person eller att ingen handläggare finns tillgänglig. Växeln erbjuder stöd till verksamheterna genom dialog, samt genom att hjälpa till hur man anger sökord i telefonboken. De enheter inom kommunledningskontoret som har mycket kontakt med medborgare arbetar med att se till att vara så tillgängliga som möjligt genom att alltid ha minst en telefon tillgänglig under dagen medan växeln är öppen, samt att hänvisa till varandra, ha uppdaterade kontaktuppgifter, samt rutin för besvarande av frågor. Andel av de som skickar in en enkel fråga via e-post som får svar inom två arbetsdagar (%) 92 % Andel av de som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga (%) 55 % Andel av de som via telefon ställt en enkel fråga som uppfattar att de fått ett gott bemötande (%) 99 % Kommunens webbinform ation till medborgarna (Informationsindex, %) 80 % 38

104 Lindesberg kommun är en attraktiv arbetsgivare Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Kommunledningskontore t är en attraktiv arbetsgivare Målet går inte att utvärdera i sin helhet, eftersom de flesta indikatorer som mäter måluppfyllelsen mäts under hösten. Både heltidsanställningar och tillsvidareanställningar är viktiga faktorer för att säkerställa kompetensförsörjning. Inom kommunledningskontoret arbetar främst måltidsenheten med att öka andelen heltidsanställningar och tillsvidareanställningar. Det genomfördes ett flertal förändringar från deltidsanställning till heltidsanställning under 2016 och ambitionen är att fortsätta det arbetet under Det blir dock allt svårare att genomföra utan strukturella förändringar i antal enheter. Måltidsenheten arbetar också med förutsättningar att minska visstidsanställningar till förmån för tillsvidareanställningar. Ett antal genomfördes under 2016 och arbetet fortsätter under Sjukfrånvaron för kommunledningskontoret är något lägre än i kommunen som helhet. Arbete med arbetsmiljöfrågor inom kommunledningskontorets enheter pågår kontinuerligt, både när det gäller fysisk och organisatorisk arbetsmiljö. Enheterna arbetar bland annat med rutiner, säkerställande av arbetssätt, samt hälsofrämjande arbete. Ett exempel på det är en skyddsrond som genomfördes inom kanslienheten som visar att det krävs en rad åtgärder för att säkerställa personalens arbetsmiljö i vissa arkivlokaler och för att säkerställa bevarandet av handlingar. Arbetsmiljöutbildning är säkerställd för kommunledningskontorets samtliga chefer. Andel tillsvidareanställda med heltidsanställning Andel medarbetare med en tillsvidarean ställning Sjukfrånvaro hos medarbetare Resultat i medarbetare nkätens fråga om uppföljning och utvärdering av enhetens mål Resultat i medarbetare nkätens fråga om att se fram emot att gå till arbetet 65 % 84 % 5,15 % 5 % 4 4,2 Cheferna upplever bra stöd från kommunledningskontore ts stödverksamheter Målet går inte att utvärdera, då enkäten som ska mäta måluppfyllelsen planeras att utföras under hösten. Utifrån resultatet i enkäten 2016 arbetar kommunledningskontorets stödverksamheter med att vidareutveckla chefsstödet, både genom utbildningar och informationsmaterialet som finns på LinNet. Första delen av 2017 genomfördes bland annat en ekonomiutbildning för Samhällsbyggnadsförvaltningen som var en början till att utveckla ett utbildningspaket som ska användas för centrala ekonomiutbildningar för chefer. En annan aktivitet som syftar till att tydliggöra rollfördelning mellan stödverksamhet och chefer är kanslienhetens arbete med tjänstemenyer som ska tydliggöra vad enheten arbetar med och vilket stöd som ges till enhetens olika målgrupper. Resultat i kommunledningskontorets serviceenkät 4,5 39

105 Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Kommunledningskontore t möjliggör för kommunikation och dialog med medborgarna Målet bedöms bli delvis uppnått under året. Kostråd mellan måltidsverksamheten och dess gäster inom skolan och vård och omsorg förekommer inom nästan alla enheter. Målvärdet bedöms uppnås för vård och omsorgs verksamheter, men inte nås för skolverksamheten. Målvärdet för antalet medborgardialoger bedöms bli helt eller delvis uppnått under året. Det har genomförts flera medborgardialoger i ärenden som förväntas beslutas under hösten. Genom att påbörja arbetet med ny webbplats 2018 och utvecklingen av kommunens arbete med sociala medier så har medborgarna fler kanaler att kommunicera med kommunen genom. Antal matråd med elever och enskilda inom vård och omsorg Nöjd-Inflytande-Index från SCB:s medborgarundersökning Antal medborgardialoger (antal ärenden i KS/KF där medborgardialoger används) 4 34 % 42 % 0 4 Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Kommunledningskontore t ska främja att hållbara ekologiska alternativ utvecklas och används Målet bedöms bli helt eller delvis uppnått vid årets slut. De ekologiska inköpen överskrider redan målvärdet. Matsvinnet har minskat något, men uppnår ännu inte målvärdet. Vid årets slut bedöms dock målvärdet ha uppnåtts. Vid varje byte av bilar i kommunens bilpark väljs hybridbilar, vilket gör att koldioxidutsläppen minskar. Hittills i år har nästan en fjärdedel av bilparken bytts ut. Ett annat sätt att minska koldioxidutsläppen är att minska bilanvändandet. Enheterna inom kommunledningskontoret arbetar för att resa mer med kollektivtrafiken istället för att använda bilpoolen, alternativt cykla inom Lindesbergs tätort. Dock visar preliminära uppgifter för första halvåret att koldioxidutsläppen ökat i kommunen som helhet och för kommunledningskontoret. Andel ekologiska livsmedel (%) Koldioxidutsläpp för kommunens tjänsteresor Matsvinnet ska minska. 35 % 32 % 2 % 4 % 40

106 VA/Renhållning Den positiva avvikelsen på vatten- och avlopp beror dels på ökade intäkter, främst anslutningsavgifter och dels minskade kostnader kopplat till ändrade avskrivningstider för ledningsnät. I kommunens totala resultat har överskottet på vatten- och avlopp reglerats mot kommunens fordran på VA-kollektivet. I bokslutet för 2016 så uppkom en fordran på VAkollektivet som kan regleras vid årsbokslutet om det blir ett överskott på vatten- och avlopp. Renhållning redovisar ett 0 prognos och vid bokslutet 2016 så bokades en skuld till renhållningskollektivet Driftredovisning Verksamhet Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Vatten- och avlopp Budget helår Budgetavvikelse helår -0,1 0,0 0,1-2,6 0,0 2,6 Renhållning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt -0,1 0,0 0,1-2,6 0,0 2,6 Investeringar Projektnamn Utfall period Helårsprognos Budget Budgetavvikelse helår Mindre ledningsarbeten 1,6 5,5 5,8 0,3 Rya vattenverk 1,0 3,0 3,0 0,0 Reningsverk Fellingsbro 0,0 0,3 0,3 0,0 Ledning Gammelbo-Ramsberg 0,0 0,3 2,0 1,7 Ledning Lindesberg-Nora 3,2 9,0 9,0 0,0 Vasselhyttan-Löa vattenverk 0,0 0,3 4,0 3,7 VA-ledning Banvägen 0,0 1,0 1,0 0,0 Reningsverk Lindesberg 0,2 4,0 9,0 5,0 Vattenverk, säkerhet 0,1 0,6 0,6 0,0 VA, fastigheter reinvestering 0,0 0,5 0,5 0,0 Dagvatten, hantering 0,0 0,2 0,2 0,0 Mindre Va-anläggningar 0,3 1,7 1,7 0,0 Ledning för utvidgat ledningsområde 0,6 0,0 1,0 1,0 Totalt 7,0 26,4 38,1 11,7 Projektet mindre ledningsarbeten positiv avvikelse med 0,3 Mnkr beror på att flytt av dagvatten samt byte av spillvattenledning vid tivoliplan- gröna bron i Lindesberg har delats upp i två etapper och etapp två kommer att genomföras under

107 Projektet ledning Gammelbo- Ramsberg där kommer det att göras en projektering under hösten och arbetet kommer att utföras under 2018, därav en avvikelse med 1,7 Mnkr. Projektet vattenverk Vaselhyttan-Löa där kommer projektering att ske under hösten och arbetet med att bygga en ny vattenledning för att bygga bort gammalt vattenverk i Löa kommer att utföras under Räddningstjänst Det underskott som redovisas på delår kommer att till årsbokslutet finansieras av Nerikes Brandkår och MSB. Övningsplatsen Driftredovisning Avvikelsen på projektet Lindesbergs reningsverk beror på att reparationen av processdelar inte hinner att utföras under 2017, då det är svårt att få konsulter och entreprenörer. Resterande delar kommer att utföras under Budgeterade medel för projektet ledning för utvidgat ledningsområde kommer inte att utnyttjas under vid Hidingen som räddningstjänsten disponerar faktureras på helår. Verksamhet Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Budgetavvikelse helår Räddningstjänst 13,7 13,4-0,3 26,8 26,8 0,0 Civilförsvar 0,1 0,0-0,1 0,1 0,1 0,0 Totalt 13,8 13,4-0,4 26,9 26,9 0,0 Överförmyndarnämnd Under första halvåret har ersättning till ensamkommande barn/ungdomars gode män utbetalas till en summa av ca 1 Mnkr. Det kan jämföras med utbetalningen tom delår 2016 som var 1,7 Mnkr. Prognosen på helår är ett underskott på 1 Mnkr som beror på att utbetalningar till gode män (exkl. ensamkommade barn) har ökat och att kostnader för handläggningen också har ökat i jämförelse med budget. Driftredovisning Verksamhet Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Överförmyndar verksamhett Budget helår Budgetavvikelse helår 3,2 1,3-1,9 3,5 2,5-1,0 Totalt 3,2 1,3-1,9 3,5 2,5-1,0 Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen Budgetavvikelsen för lokalvård beror på ökade städobjekt/ytor som inte fakturerats De objekten finns med i budgetäskande för budget Avvikelsen för väghållning beror på tillkommande kostnader för uppvärmning av nya resecentrum. Kostnaden avser de sista två månaderna 2016 samt hela Parkverksamheten redovisar höga kostnader för renhållning och åtgärder i tätortsnära skog under årets första månader. 42

108 Driftredovisning Verksamhet Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Budgetavvikelse helår Lokalvård 1,1 0,7-0,5 1,8 1,4-0,4 Väghållning 14,7 14,5-0,1 30,5 29,8-0,7 Parkverksamhet 2,5 2,5 0,0 5,3 5,0-0,3 Fritidsanläggningar 4,9 4,9 0,0 9,7 9,7 0,0 Totalt 23,2 22,6-0,6 47,3 45,9-1,4 Investeringar Projektnamn Utfall period Helårsprognos Budget Budgetavvikelse helår Dagvatten centrala Lindesberg 0,0 0,5 0,5 0,0 Upprustning gatuljusnät 0,3 1,0 1,0 0,0 Trafiksäkerhetsåtgärder, gatuombyggnation 0,0 1,8 2,0 0,2 Tillgängligsanpassning/trafikåtgärder 0,0 0,7 0,7 0,0 Prästbron 0,1 3,5 3,5 0,0 Ny gatuljusautomatik, nya abonnemang 0,0 0,6 0,6 0,0 Barriärelement, Stafettgatan 0,0 1,2 1,0-0,2 Luftavfuktare Råsshallen 0,0 0,2 0,2 0,0 Reinvestering lekplatser 0,0 1,1 1,1 0,0 Fritidsbyn, nya bollplaner, läktare 0,0 0,7 0,7 0,0 Konstgräsplan, Frövi 0,1 2,0 2,0 0,0 Spontanidrottsanläggning, Guldsmedshyttan 0,2 0,9 0,9 0,0 Spontanidrottsanläggning, Fellingsbro 0,0 0,9 0,9 0,0 Nytt kylmaskineri Bernehov 2,2 2,7 2,7 0,0 Lekplats Frövi 0,0 0,3 0,3 0,0 Spontanidrottsanläggning, Lindesberg 0,0 0,0 1,0 1,0 Sandupptag, Ramsberg 0,0 0,1 0,1 0,0 Sandupptag, Vedevåg 0,0 0,1 0,1 0,0 Skyltar 0,0 0,1 0,1 0,0 Asfalt, strandpromenad Frövi 0,0 0,4 0,4 0,0 Ny parkering Grönbodahemmet 0,7 0,7 0,5-0,2 Sandupplag, Stråssa 0,0 0,1 0,1 0,0 Sandupplag, Fellingsbro 0,0 0,1 0,1 0,0 Totalt 3,6 19,7 20,5 0,8 Barriärelement Stafettgatan visar på en negativ avvikelse med 0,2 mnkr då upphandlingen blev dyrare än budgeterat.

109 Spontanidrottsanläggning Lindesberg kommer att redovisa en avvikelse med 1,0 mnkr på helåret, då den kommer att byggas i samband med ombyggnationen av Björkhagaskolan Projektet trafiksäkerhetsåtgärder, gatuombyggnation där är prognosen på helåret en positiv avvikelse med 0,2 mnkr, då ombyggnationen av gång- och cykelvägen samt dagvattenhanteringen vid Tivoliplan blir lägre än budgeterat. Ny parkering Grönbodahemmet visar på en negativ avvikelse då det fanns förorenat makadam på platsen som omhändertogs av Sakab. Socialnämnd Viktiga händelser under våren 2017 Individ och familj Första delen av året har präglats av fortsatt högt ärendeinflöde. Lagstiftningar har ändrats och det påverkar vårt arbete och planeringen av arbetet, framförallt när det gäller asylsökande, flyktingar och ensamkommande barn. Vi har gjort en stor omställning i Enheten för ensamkommande barn som inneburit att vi fått säga upp medarbetare. Samtidigt har vi i andra delar av verksamheten dragits med sjukskrivningar på grund av det höga arbetstrycket. Men fler av medarbetarna är på väg åter i jobb efter sjukskrivning. Vi kommer att fortsätta arbetet med att utveckla öppenvårdsbehandling i olika former på hemmaplan. Vi fortsätter arbetet med att höja kvalitén i arbetet med en rättssäker handläggning och dokumentation genom att fortsätta följa upp den utbildningssatsning som gjorts under våren. Vi arbetar med att få budgeten i balans, i det fallet påverkas vi också av andra myndigheters resurser och beslut vilket inneburit och innebär framöver att ytterligare kostnader belastar våra verksamheter. Funktionsstöd Funktionsstöd prognostiserar en negativ avvikelse och arbetar på att hitta lösningar för att få budget i balans. Fortsatt arbete med kompetensutveckling för personal för att mer effektivt, både kvalitetsmässigt och ekonomiskt kunna möta de enskildas framtida behov. Verksamheten fortsätter att validera personal till undersköterskor eftersom vi har fått ekonomiskt möjlighet tack vare statliga medel. På så sätt kommer vi nå målet för ett ökat antal utbildade personliga assistenter och stödassistenter Arbeta vidare med att snabbare verkställa beslut såsom boendeplatser, kontaktpersoner och stödfamiljer. Arbeta med det webbaserade arbetsverktyget Funca till hösten där målet är att arbeta med bättre livskvalitet och ökad självständighet för personer inom LSS, samt för en minskning av begränsningsåtgärder inom verksamheten. Vård och omsorg Fortsättningsvis ser vi över hur hemtjänsten kan använda sina resurser mer kostnads samt kompetens-effektivt där ingår arbetet som att: Se över om andra aktörer kan utför serviceinsatserna tvätt och inköp, detta kan göra så att undersköterskor används på de arbetsuppgifter där deras kompetens kommer till användning Fortsätta arbetet med digitala tjänster allt från nyckelfri hemtjänst, gemensam TESplanering, nattfrid, schemaläggningssystem m.m. För att få till ett bättre samarbete i hemtjänsten centrala Lindesberg ser vi över om det går att Hagabergs gruppen och Västerbacks gruppen utgår från samma lokal. En översyn av lokaler och ett gemensamt "hemtjänsten hus" är ett arbete som påbörjats. 44

110 Driftredovisning Verksamhet Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Budgetavvikelse helår Administration 5,5 5,7 0,2 11,5 11,5 0,0 Funktionsstöd 76,7 69,6-7,2 149,2 140,3-8,9 Individ och familj Vård och omsorg 42,9 39,2-3,7 89,3 78,8-10,5 133,8 131,3-2,4 264,4 263,3-1,15 Totalt 258,9 245,8-13,1 514,4 493,9-20,55 Investeringar Projektnamn Utfall period Helårsprognos Budget Budgetavvikelse helår Inventarier funktionsstöd 0,0 0,5 0,5 0,0 Totalt 0,0 0,5 0,5 0,0 Måluppfyllelse Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Enskilda inom socialnämndens verksamheter upplever bra kommunal service med kvalitet. Förvaltningen arbetar med föregående års resultat, framförallt gällande kontakt med kommunen via telefon, då föregående års resultat var lågt. Förvaltningen arbetar aktivt med att hålla webbinformationen aktuell, se till att informationen blir lättläst och lättillgänglig. Vård och Omsorg arbetar med att förbättra resultaten kring nöjdhetsindex både inom hemtjänst och särskilt boende, framförallt gällande aktiviter, möjligheten att påverka tider och möjlighet att lämna synpunkter och klagomål. Målet bedöms delvis uppnås. Andel nöjda enskilda (andel som svarat något av de två högsta alternativen av en femgradig skala) inom hemtjänst (%) Andel nöjda enskilda (andel som svarat något av de två högsta alternativen av en femgradig skala) inom särskilt boende (%) 95 % 95 %

111 Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Andel av de som skickar in en enkel fråga via e- post som får svar inom två arbetsdagar (%) 92 % Andel av de som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga (%) 55 % Andel av de som via telefon ställt en enkel fråga som uppfattar att de får ett gott bemötande (%) 100 % Kommunens webbinform ation till medborgarna (information sindex, %) 84 % Socialnämndens verksamheter har personal med rätt kompetens för sitt arbete. Fortsatt svårigheter att rekrytera inom förvaltningens områden. Vård och omsorg samt Funktionstöd kommer under hösten fortsätta att validera redan anställd personal till undersköterskekompetens. Cirka 25 personal planeras att utbildas under hösten. Andelen personal inom Funktionsstöd med rätt utbildning har ökat. Förvaltningen har anställt flerspråkig personal vilket innebär att möjligheten till att erbjuda kontaktperson som talar modersmålet ökar. Målet bedöms uppnås. Andel socialsekrete rare med socionomexa men inom ekonomiskt bistånd. Andelen stödassistent er/skötare inom Funktionsstöd. Andelen personliga assistenter inom Funktionsstöd. 100 % 75 % 85 % 70 % 65 % 46

112 Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Andel enskilda i särskilt boende och ordinärt boende som beviljats hemtjänst med annat modersmål än svenska som erbjuds kontaktperson som talar modersmålet 50 % Antal sjuksköterskor med förskrivningsrätt. 13 st. Mätningar som gjorts visar att antalet dagar med betalningsansvar kraftigt reducerats från årets början, maj månad ligger på 3,4 dagar i snitt vilket är nära målvärdet på tre dagar. Förvaltningen arbetar med reducering av externa placeringar inom Funktionsstöd. Antal dygn för utskrivnings klara patienter. Antal konsulentstödda familjehem. 3dagar 12st. Socialnämndens verksamheter arbetar resursereffektivt för att uppnå kvalitet. Under första halvåret har antalet placeringar i konsulentstödda familjehem minskat i förhållande till föregående år, målvärdet för antalet konsulentstödda familjehem är uppfyllt vid halvårsskiftet. Utifrån ett mer resurseffektivt arbetssätt och för att tillgodose ungdomarnas behov har stödboende öppnats för ensamkommande barn. Trots att budgetramarna inte hålls arbetar avdelningen med målet att vara resurseffektiva och samtidigt behålla kvalitén i arbetet. Det finns faktorer som påverkar förvaltningens kostnader som inte kommunen råder över, exempelvis ändringar i statliga ersättningsregler. Antal externa placeringar inom Funktionsstöd. 18 st. Målet bedöms kunna uppnås innan årets slut. Lindesbergs kommun är en attraktiv arbetsgivare Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Socialnämndens verksamheter är attraktiva arbetsgivare. Det är nu lättare än tidigare att rekrytera till enheterna inom Individ och familj. Sjukfrånvaron har minskat inom Individ och familj. Funktionsstöd och Vård och omsorg är en del av vård- och omsorgscollege och jobbar för att vara attraktiva arbetsgivare. Personal har deltagit i Personalomsättningen inom yrkesgruppen sjuksköterskor. 7 % 10 % 47

113 Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde mässor och inspirationsdagar för att rekrytera personal till verksamheten. Ett arbete att renodla undersköterskans arbete pågår. Vem som kan göra arbetsuppgifter där inte undersköterskekompetens krävs är en fråga som vi ställer dagligen. Att renodla undersköterskans arbetsuppgifter innefattar bland annat att se över serviceinsatser, nyckelfri hemtjänst och tillsätta extratjänster. Arbetstider, schemaläggning, högre sysselsättningsgrad, samarbete mellan enheterna och även över avdelningsgränserna inom Socialförvaltningen arbetar vi med för att bli en attraktivare arbetsgivare. Målet bedöms uppnås innan årets slut. Personalomsättningen inom yrkesgruppen socialsekreterare. Andel tillsvidareanställda med heltidsanställ ning (%) Andel medarbetare med en tillsvidarean ställning (%) 9 % 10 % 65 % 84 % Sjukfrånvaro hos medarbetare (%) Resultat i medarbetarenkätens fråga om uppföljning och utvärdering av enhetens mål (poäng av 5, avser både kommun och koncern) Resultat i medarbetarenkätens fråga om att se fram emot att gå till arbetet (poäng av 5, avser både kommun och koncern) 6,03 % 5 % 4 % 4,2 % 48

114 Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Antal genomförda slingor enligt delaktighets modellen inom Funktionsstöd. 15 Den enskilde upplever delaktighet i socialnämndens verksamheter. Inom samtliga verksamheter är den enskilde delaktig i utredning och beviljad insats. Vårdplaner och genomförandeplaner är förbättringsområden inom vissa verksamheter. Förvaltningen kommer att fortsätta arbetet med detta under hösten. Målvärdet gällande genomförandeplaner inom funktionsstöd är uppfyllt och bedöms fortsätta vara uppfyllt under året. Inom individ och familj vård- och genomgörandeplaner bedöms inte målvärdet kunna uppnås helt. Inom vård och omsorg uppnås målvärdet för genomförandeplaner för särskilt boende men inte inom hemtjänsten. Funktionsstöd arbetar för att ge förutsättningar för att kunna genomföra delaktighetsslingor. Även inom vård och omsorg har ett arbete med delaktighetsslingor påbörjats. Målet bedöms delvis uppnås. Andel personer inom Funktionsstöd med aktuell genomförandeplan. Andel personer inom Vård och Omsorg med aktuell genomförandeplan. Andel personer inom Individ och Familj med aktuell genomföran deplan. Antal medborgardialoger. 94 % 95 % 84 % 90 % 90 % 2 Brukarbedömning - Inflytande och tillräckligt med tid (andel i % som svarat något av de två högsta alternativen av en femgradig skala) 70 % 49

115 Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Socialnämndens verksamheter har en hållbar ekologisk utveckling. Nyckelfri hemtjänst är i planeringsstadiet och kommer att påbörjas under hösten. Målet bedöms uppnås delvis. Koldioxidutsläpp för hemtjänstens resor. 426 Barn och unga ges en bra och trygg start i livet Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Andel barnutredningar där barnets delaktighet är dokumenterad. 100 % Barn och unga ges en bra och trygg start i livet. Av de kontrollerade utredningarna är barnens delaktighet dokumenterad i 90 % av de kontrollerade ärendena. Verksamheten arbetar med att barn och unga ska ha en trygg och bra start i livet. Målet bedöms kunna uppfyllas innan årets slut. Medelvärde för utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år. 90 dagar Antal externa HVBplaceringar. 12st Behovet av boende för ensamkommande barn ska tillgodoses i Lindesbergs kommun. Antalet externa placeringar när det gäller ensamkommande barn har minskat. Utökning av antalet stödboendeplatser pågår, ett nytt stödboende ska stå klart efter sommaren. Svårigheten är att få tillgång till lägenheter för stödboende i den utsträckning som behövs för att tillgodose behovet. Detta gör att kommunens HVB är överbelagda, detta bedöms dock lösas när det nya stödboendet öppnar. Även familjehem saknas i den utsträckning som skulle behövas. Förutom att det finns behov av fler familjehem i kommunen bedöms målet, utifrån hur prognosen ser ut i dag, vara uppfyllt innan årets slut. Andel dubbelbeläggningar på kommunens HVBplatser. Antal platser för stegvis boende för ensamkommande barn över 16 års ålder med permanent uppehållstillstånd. 0 % 50st 50

116 Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Barnfattigdomsindex, andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll (%) Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande. Den öppna verksamhet som planerats har inte öppnat än. Plan finns att öppenvårdsgrupper ska starta till hösten. Målet bedöms till viss del vara uppfyllt till årets slut. En öppen verksamhet för personer med psykisk ohälsa och missbruk finns i Lindesbergs kommun. Ja Väntetid i antal dagar medelvärde 90dagar Behovet av boendeformer inom Funktionsstöds verksamhetsområde ska tillgodoses i Lindesbergs kommun. Verksamheten ser över behovet av boendeformer och planerar att öppna ett gruppboende våren Enligt plan skulle ett gruppboende ha öppnats under året. Målet bedöms inte bli uppfyllt, då byggnationen dragit ut på tiden. Funktionsstöd arbetar aktivt för att reducera antalet externa placeringar. från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till LSS-boende. Antal externa placeringar inom Funktionsstöd. 18 st. Behovet av boendeformer inom Vård och Omsorgs verksamhetsområde ska tillgodoses i Lindesbergs kommun. Förvaltningen har i uppdrag att ta fram en boendeplan för att möta framtida boendebehov. Intervjuer har gjort med medborgare i kommunen för att ta del av hur de tänker sig sitt boende när de blir äldre. Väntetiden till särskilt boende har reducerats. Upplevd trygghet i äldre-omsorgen (%) Väntetid till särskilt boende från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum (antal dagar) 91 % 51

117 Barn- och utbildningsnämnd Viktiga händelser under våren 2017 Ekonomi I den sammanfattande bilden av Barn- och utbildningsnämndens 11 verksamheter är prognosen för helår 2017 en budget i balans. Av de 588,6 Mnkr som är fördelade på många budgetansvariga är det inom den största verksamheten Grundskola (helårsbudget 217,6 Mnkr) som de största utmaningarna finns för att lyckas hålla ekonomin inom angivna ramar. Vårterminen 2017 lämnar grundskolan ett underskott med -3,3 Mnkr mot budget som förväntas arbetas in under hösten Det handlar om många delar där intäkter från Migrationsverket är den största enskilda delen och avser asylverksamhet. För verksamheterna förskola och gymnasieskolan prognoseras en budget i balans på helår Förskolan Att minska barngruppernas storlek och öka personaltätheten är ett arbete som de nya riktlinjerna som Skolverket kommit med ger kommunerna i uppdrag att jobba vidare med. Statligt riktat statsbidrag (minska barngrupper) ger viss möjlighet, samt ökad ram för till förskolan på 3 Mnkr till Grundskolan Inom grundskolan behövs ett arbete med att fortsätta att effektivisera verksamheten för ett högre barn/elevantal. Detta kan ske genom bland annat strukturella förändringar, både gällande lokaler och organisation. Antalet elever i grundskolan har ökat med cirka 200 elever mellan åren (april). En ny rektorsorganisation gäller, med färre rektorer men med större områden och till sin hjälp kommer rektorerna ha biträdande rektorer. Gymnasieskolan Lindeskolan har under flera år lyckats att minska sina kostnader på olika sätt och resultatet är nu budget i balans. Det beror på tidigare beslut att minska programutbudet (industri och handelsprogrammet) har fått ekonomisk effekt. Bemanning är god och rekrytering av behörig personal fungerar över förväntan då skolan har ett bra rykte som trevlig arbetsplats. Lindeskolan kommer inte göra några förändringar under kommande verksamhetsår beträffande utbudet av gymnasieprogram. Gymnasieskolan har tre nya rektorer i sin organisation från höstterminen Två rektorer har gått i pension och en rektor har valt ett annat arbete. Nyanlända elever Kommuner får statsbidrag för nyanländas skolgång via schablonersättning och riktat statsbidrag för asylsökande barn/elever. Dessa båda statsbidrag har ökat från 2016 till 2017 och Lindesberg har ett högt mottagande av både nyanlända och asylsökande elever. Inför 2017 förändrade förvaltningen det administrativa arbetet med att rekvirera statsbidrag från Migrationsverket. Förändringen innebar ett centralt arbetssätt och styrning med budget per barn och elev i större omfattning än tidigare. Det handlar om ett grundbelopp som kompletteras med extra resurs för exempelvis tilläggsbelopp för modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Fördelning av dessa statsbidrag bör ses över och ingå i budgetprocessen för

118 Driftsredovisning (netto) Verksamhet Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Budgetavvikelse helår Grundskola 106,8 103,5-3,3 217,6 217,6 0,0 Förskola 63,2 67,4 4,2 130,7 130,7 0,0 Gymnasieskola 61,1 62,5 1,4 125,1 125,1 0,0 Gemensam verksamhet 20,3 20,1-0,1 40,9 40,9 0,0 Fritidshem 9,4 10,0 0,6 21,0 21,0 0,0 Central verksamhet 7,1 7,6 0,5 16,9 16,9 0,0 Särskola 5,3 5,3 0,0 10,7 10,7 0,0 Kulturskola 3,7 4,0 0,3 8,3 8,3 0,0 Förskoleklass 5,8 5,9 0,1 11,8 11,8 0,0 Gymnasiesärskola 2,1 2,2 0,1 4,3 4,3 0,0 Fritidsgård 0,3 0,7 0,4 1,4 1,4 0,0 Totalt 285,1 289,2 4,1 588,6 588,6 0,0 Investeringar Projektnamn Utfall period Helårsprognos Budget Budgetavvikelse helår Undervisningsinventarier gymnasieskola 0,1 0,5 0,5 0,0 Inventarier ny förskola 0,1 1,2 1,2 0,0 Totalt 0,2 1,7 1,7 0,0 Projekten förväntas färdigställas under 2017 med viss omprioritering mellan barn- och utbildningsnämndens verksamheter för Måluppfyllelse oförutsedda nya behov. Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet. Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Barn och elever i Lindesberg är nöjda med sin förskola och skola. Analys genomförs i samband med förvaltningens kvalitetsarbete och redovisas till barn- och utbildningsnämnden under hösten 2017 och därefter i årsredovisningen för verksamhetsåret Andel vårdnadshavare som uppger att de är nöjda med sitt barns förskola. 98,1 % 100 %

119 Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Andel vårdnadshav are till grundskoleel ever åk. F-3 som uppger att de är nöjda med sitt barns skola. Andel grundskoleel ever åk. 4-9 som uppger att de är nöjda med sin skola. Andel gymnasieele ver som uppger att de är nöjda med sin skola. 95,6 % 100 % Lindesberg kommun är en attraktiv arbetsgivare Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Andel tillsvidareanställda med heltidsanställning (%). Barn- och utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare. Analys genomförs i samband med förvaltningens kvalitetsarbete och redovisas till barn- och utbildningsnämnden under hösten 2017 och därefter i årsredovisningen för verksamhetsåret Andel medarbetare med en tillsvidareanställning (%). Sjukfrånvaro hos medarbetare (%). Resultat i medarbetare nkätens fråga om uppföljning och utvärdering av enhetens mål (poäng av 5, avser både kommun och koncern). 5,26 % 5 % 54

120 Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Resultat i medarbetarenkätens fråga om att se fram emot att gå till arbetet (poäng av 5, avser både kommun och koncern). Personalomsättning. I Lindesbergs kommun finns ett kultur- och föreningsliv för alla Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Barn- och utbildningsförvaltningen ger barn och elever möjlighet att delta i kulturverksamhet. Analys genomförs i årsredovisningen för verksamhetsåret Andel deltagande barn i kultur i skolan och i förskolan (vissa årskurser erbjuds årligen), (andel av förskolebarn och elever i åk F-9) 21 % Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Eleverna i Lindesberg upplever att de är delaktiga i skolans verksamhet. Analys genomförs i samband med förvaltningens kvalitetsarbete och redovisas till barn- och utbildningsnämnden under hösten 2017 och därefter i årsredovisningen för verksamhetsåret Andel grundskoleelever som uppger att deras lärare tar hänsyn till deras åsikter. Andel gymnasieelever som uppger att de är delaktiga i skolans verksamhet. 83,6 % 100 % 55

121 Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Barn- och utbildningsförvaltningen har en hållbar ekologisk utveckling. Analys genomförs i årsredovisningen för verksamhetsåret Koldioxidutsläpp för barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteresor (ton CO2). Energianvändning i barn- och utbildningsförvaltningens lokaler, inklusive verksamhets el (kwh/m2). Barn och unga ges en bra och trygg start i livet Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Barn och unga ges en bra och trygg start i livet. Till målet om trivsel i Lindesbergs kommuns förskolor och skolor används indikatorer som avser att mäta vårdnadshavares syn på sina barns trivsel samt elevers upplevda trivsel. För förskola och grundskola används svaren i den årligen genomförda trivselenkäten. För vårdnadshavares del (förskola och fritidshem) kommer svaren från den nöjdhetsenkät som genomförs varje vår. För gymnasieskolans del används svar från Liv och Hälsa Ung som genomförs i åk 2 vartannat år. Det sammanvägda resultatet visar att Lindesbergs kommun i sina förskolor har vårdnadshavare som menar att deras barn trivs i sin verksamhet. Den upplevda trivseln bland elever i grundskola och gymnasium är lägre. En djupare analys av den upplevda trivseln genomförs i samband med de årliga kvalitetsrapporter som redovisas för barn- och utbildningsnämnden under hösten Andel vårdnadshav are som anger att deras barn trivs i förskolan, kommunala förskolor, andel (%). Andel vårdnadshavare som uppger att deras barn trivs i fritidshemmet, kommunala fritidshem, andel (%) Vårdnadshavare som uppger att deras barn trivs i grundskolan, kommunala skolor, andel (%) (Åk. F- 3) 98,7 % 93,4 % 91,2 % 100 % 100 % 100 % 56

122 Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Andel gymnasieelever som uppger att de trivs i skolan, kommunala skolor, andel (%) Upplevd trivsel och trygghet i grundskolan (%) 81 % 100 % 93,2 % 100 % Medborgarna har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. Analys genomförs i samband med förvaltningens kvalitetsarbete och redovisas till barn- och utbildningsnämnden under hösten 2017 och därefter i årsredovisningen för verksamhetsåret Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Andel elever i åk. 9 som uppnått kunskapskra ven i alla ämnen. Genomsnittligt meritvärde elever i åk. 9 (16 ämnen). Andel gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år. 57

123 Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Andel elever i gymnasiesärskolan som når uppsatta kunskapsmål. Andel elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram (%) Andel gymnasieelever på studieförberedande program med grundläggande behörighet till universitet och högskola (%) 80 % Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen Första halvåret 2017 har präglats av förvaltningens gemensamma namnbyte med samhällsbyggnadsförbundet och inrättandet av ett gemensamt Service Center för medborgarna i Bergslagsregionen. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar vidare med lotsverksamheten som är ett samarbete med näringslivsenheterna i samverkanskommunerna med syfte att förbättra servicen mot företagen och bidra till att fler företag etablerar sig i kommunerna. Samhällsbyggnadsnämnden har under en längre tid prioriterat handläggningstiden för bygglov. Satsningen på ett ökat antal bygglovshandläggare samt det effektiviseringsarbete som stadsarkitektkontoret bedrivit har under våren 2017 renderat i att handläggningstiderna mer än halverats. Samhällsbyggnadsnämndens ekonomi uppvisar ett positivt resultat för första halvåret 2107, mycket beroende på de stora intäktsökningar som bygglov genererar. 58

124 Driftredovisning Verksamhet Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Budgetavvikelse helår Nämnd, adm 1,7 1,2-0,5 3,2 2,5-0,7 Mätningskontor 0,8 1,1 0,3 2,1 2,2 0,1 Stadsarkitektkontor -0,4 0,5 0,9 0,4 1,0 0,6 Miljökontor 1,8 1,7-0,1 3,2 3,2 0,0 Livsmedel, alkoholtillstånd Lindesbergs specifikt 0,0 0,4 0,4 0,9 0,9 0,0 1,9 1,9 0,0 3,8 3,8 0,0 Totalt 5,8 6,8 1,0 13,6 13,6 0,0 Investeringar Projektnamn Utfall period Helårsprognos Budget Budgetavvikelse helår Totalstationer GPS 1,0 1,0 1,0 0,0 Totalt 1,0 1,0 1,0 0,0 Måluppfyllelse Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Handläggningen är rättssäker med bra kvalitet och korta handläggningstider Hur omvärlden ser på en samhällsbyggnadsförvaltning påverkas i hög grad av hur bygglovsenheten på förvaltningen uppträder i ärendehantering men framför allt av hur korta handläggningstiderna är. Stadsarkitektskontorets stora effektivitetsökning inom bygglov det senaste året kommer ha en positiv påverkan på förvaltningens renomme i stort. Genomsnittlig handläggningstid för bygglov under perioden var 4,4 veckor. En stor skillnad mot föregående år. Handläggningstiden för anmälningsärenden är i genomsnitt 2,7 veckor. Fyra detaljplaner framtagna med standardförfarande har vunnit laga kraft under perioden. Handläggningstiden för dessa har varit 3,12 respektive 21 månader. Handläggningstid för bygglov Handläggningstid för anmälningar enligt miljöbalken Handläggningstid för detaljplaner med standardförfarande 4,4 5 veckor 6 vecko r 6 veckor månader 59

125 Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Handläggningstiden är räknad från påskriven uppdragsbekräftelse till och med antagande. Handläggningstiden har varierat av olika anledningar, bla att planarbetet inte påbörjats i direkt anslutning till undertecknande av uppdragsbekräftelse, omtag i processen mm. Genomsnittlig handläggningstid för detaljplaner är 12 månader. På Miljö och hälsa klarade 19 av 20 stickprov 6 veckor. Ett ärende avvek på grund av att muntligt svar lämnats och handläggaren missat beslutet. Övriga ärenden har handläggningstid som klart underskrider 6 veckor; 1 dag - 4 veckor (oftast under en vecka). Kontrollskulden till livsmedelsföretag är ett område där förvaltningen inte når upp till nämndens målsättning om en minskning. Under perioden har 580 timmar planerad kontroll genomförts. Enligt kontrollplanen skulle 860 timmar ha genomförts. Enheten har varit något underbemannad under en längre tid på grund av hög sjukfrånvaro och har därmed haft svårt att hinna med att prioritera både kontroller och enhetens utvecklingsarbete i övrigt. Förvaltningsledning avser återkomma till nämnd under hösten med en plan hur enheten ska nå nämndens uppsatta mål för kommande år. Kontrollskuld till livsmedelsföretag Lindesbergs kommun är en attraktiv arbetsgivare Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Samhällsbyggnadsförvalt ningen Bergslagen är en attraktiv arbetsgivare Att förvaltningen lyckas med att långsiktigt försörja sig med kompetenta medarbetare är ett bevis på att man upplevs som en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen har under perioden rekryterat flertalet nyckelkompetenser för att fylla upp efter pensionsavgångar. Det gäller handläggare bostadsanpassning, ekonomiassistent samt två miljöinspektörer. Förvaltningens relativt höga sjukfrånvaro förklaras av några få ärenden som pågått under en längre tid och som får stort procentuellt genomslag i en förvaltning på 47 anställda. Andel tillsvidareanställda med heltidsanställning (%) Andel medarbetare med en tillsvidareanställning (%) Sjukfrånvaro hos medarbetare (%) 5,45 % 65 % 84 % 5 % 60

126 Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Resultat i medarbetarenkätens fråga om uppföljning och utvärdering av enhetens mål (poäng av 5) Resultat i medarbetarenkätens fråga om att se fram emot att gå till arbetet (poäng av 5) 4 4,2 Lindesbergs kommun är attraktiv för nya och befintliga företag Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Förvaltningen är tillgänglig för medborgare och företag Förvaltningen når nämndens uppsatta mål inom Nöjd-Kund-Index (NKI) och får ett totalt NKIvärde för 2016 på 65 (69 Lindesberg). Att bygglov nu fått ner handläggningstiderna borgar för möjligheten att stabilisera sig på ett NKIvärde runt 70 kommande år. Målvärdena för miljö- och hälsoskydd (80) och livsmedelskontroll (73) överskred nämndens mål. Målvärdet för bygglov (54) nåddes inte. Tittar man noggrannare i undersökningen så framgår det dock att bygglov har ett NKI-värde på 57 i Lindesbergs kommun medan NKI-värdet i exempelvis Nora är 35. Det finns därmed stora kommunala skillnader som kanske inte kan förklaras av förvaltningens handläggning utan mer har sin förklaring i enskilda kommuner. Andel av de som skickar in en enkel fråga via e- post som får svar inom två arbetsdagar (%) Andel av de som tar kontakt med förvaltninge n via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga (%) Andel som använder e-tjänster 92 % 55 % 20 % Nöjd-Kund- Index i undersöknin gen Insikt (index av 100) 69 % 65 % 61

127 Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Webbindex, sökbarhet på webbplatsen 80 % Medborgarna har tillgång till rätt information Både livsmedels- och bygglovsenheten har genomfört 2 informationsmöten vardera under perioden. Uppsatt mål för året har därmed nåtts. Antal informations möten för allmänhet och företag för livsmedel och bygglov. 4 2 st Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Förvaltningen har kompetens för att arbeta för ett hållbart samhälle Samtliga kommuner kommer inom kort ha aktualiserat sina översiktsplaner där ställningstaganden kring hållbar utveckling finns med. Förvaltningen har hjälpt till att arbeta fram dessa ställningstaganden. Lindesbergs kommun arbetar för tillfället med revidering av sin översiktsplan. I arbetet med denna görs ställningstaganden kring hållbar utveckling och hur detta ska åstadkommas via användningen av mark- och vatten. Dokumentet är sedan vägledande för efterkommande kommunala beslut. Förvaltningen är delaktiga i arbetsprocessen med dokumentet och föreslår för politiken hur kommunen kan arbeta framåt för att eftersträva ett hållbart samhälle. Planeringspersonal har kompetens för hur man arbetar för ett hållbart samhälle 100 % Det finns behov av att ta fram ytterligare planeringsunderlag för att bättre verka för uppfyllandet av ett hållbart samhälle, exempelvis kring dagvattenhantering och riktlinjer för översvämning (Frövi). Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande Nämndens mål Senaste analys Indikatorer Utfall Målvärde Förvaltningen har kompetens för att skapa trygga miljöer Planavdelningen och stadsarkitekt bidrar med kunskap och erfarenheter i de projekt där vi bjuds in att delta. Samarbetet mellan näringslivsenheten, förbundet och förvaltningen kan förstärkas när det gäller gestaltning och utformning av offentliga miljöer, där trygghetsfaktorn är en av alla parametrar för ett attraktivt offentligt rum. Planeringspersonal har kompetens för hur man skapar trygga miljöer 100 % 62

128 Koncernen Kommunfullmäktige har beslutat om nya bolagsordningar för koncernbolagen och ägardirektiv för Linde Stadshus AB och dessa har därefter antagits av respektive bolags årsstämma. Linde Stadshus AB har i sin tur antagit ägardirektiv för dotterbolagen. Ägardirektiv för samtliga bolag har tidigare beslutats av kommunfullmäktige. Nyordningen stärker moderbolagets roll över dotterbolagen som enligt bolagsordningen innebär att Linde Stadshus AB ska samordna ägarstyrningen, ansvara för samordning av koncernbolagens ekonomi och redovisning och ansvara för information till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Linde Stadshus AB har antagit en marknadsföringsplan för året som innebär en samordning mellan Lindesbergs kommun och dotterbolagen i bolagskoncernen. Under året genomförs marknadsföring genom Örebrogalan, affärstidningen Näringsliv, TV4, direktbussar till Stockholm (Söne Buss) och elektroniska skyltar vid riksväg 50. Linde Energi AB (LEAB-koncernen) Årets första sex månader har driftmässigt gått enligt plan, utan större kund- eller resultatpåverkande störningar. En vintersäsong utan långa köldperioder i kombination med en kall vår har medfört bra bränslemix och låg oljeförbrukning i värmeverksamheten. Låg tillrinning i kombination med fortsatt låga elpriser har haft negativ påverkan på elproduktionen i bolagets vattenkraftstationer. Elhandelsverksamheten kännetecknas av fortsatt små marginaler. Det totala ekonomiska resultatet för bolaget är bra med ett resultat i nivå med budget. Detta trots att en extraordinär kundförlust ingår i halvårsresultatet. Bolaget är även mitt inne i en stark tillväxtperiod. Några av projekten är energisamarbete med Global Castings och fjärrvärmeutbyggnad i Guldsmedshyttan, ny biooljepanna, investeringar för ökad driftsäkerhet i elnätet samt utbyggnad av kontorsbyggnaden. Fastigheter i Linde AB (FALABkoncernen) Arbetet med IT-miljö och det potentiella samarbetet med kommunens IT fortgår och under hösten så kommer bolagets nya ekonomisystem vara det första som provas i den nya miljön. I samband med årsskiftet så förvärvade bolaget Brodalen 22:1 (Lindehov, bollplanerna m.m.) av kommunen som ett första steg i det som skall komma att bli den nya 7-9 skolan. Efter fyra års idogt arbete så har bolaget då äntligen fått detaljplan och bygglov beviljat för att bygga flyglarna till Strandskolan. Arbetet med detta projekt kommer att börja till hösten. I övrigt så har våren präglats mycket av just projekteringsarbeten kring bl.a. ny vårdcentral inkl. 30 stycken lägenheter, nybyggnad av lokaler och små lägenheter på Bagaren 10, om- och tillbyggnad av Björkhagaskolan, omoch tillbyggnad av Brotorpskolan, ny 7-9 skola samt ett antal projekt på Lindeskolan. Vi har även fortsatt den långsiktiga planeringen av framtida bostadsprojekt och våra möjligheter att bidra till utvecklingen av Lindesbergs kommun. Bolaget har under årets första sex månader också drabbats av tre stycken allvarligare bränder. Lyckligtvis har inga fysiska personskador inträffat. Dessvärre så har en i personalen blivit misshandlad i samband med åtgärdandet av en felanmälan. Detta har lett till att bolaget nu inte åtgärdar felanmälningar ensamma utan jobbar i par. Personalens säkerhet är en högt prioriterad fråga och tyvärr en hotbild som förvärras, rent generellt. Besök Linde AB (BELAB) Bolaget har som mål att all verksamhet som bedrivs ska ha full verksamhet året om. Därför har det jobbats mycket med planering

129 och genomförande av nya aktiviteter under året som förlänger bolagets säsonger. Målet är att alla våra besökare ska få uppleva alla våra verksamheter. I ett steg för att förverkliga detta har bolaget under sommaren, juni-augusti, startat en kampanj där alla barn som betalar entréer till någon av bolagets anläggningar får en engångstatuering med den verksamhetens logga. Tatueringen visar sedan barnen upp på någon av de andra två anläggningar och där genererar den en rabatt på inträdet. Då bolaget eventuellt får flera verksamheter har vi under våren börjat skissa på en omorganisation av Besök Linde AB. Målet med omorganisationen är att bolaget ska få en tydligare struktur i och hur kärnan ska se ut i bolaget. Badhuset Energikällan I år fyller Actic 10 år hos oss. Bolaget firar detta under hela året med en massa olika aktiviteter och erbjudanden. Under våren är vattenrutschkanan i äventyrsdelen bytt för att tillgodose dagens säkerhetsföreskrifter. I samband med bytet av rutschkanan gjordes även diverse reparationer i undervisnings- samt äventyrsbassängen. Lindesberg Arena Vårens två största bokningar var Manskören Harmoni s Caprice samt Bomässan. Båda arrangemangen var väldigt välbesökta och Capricen slog nytt publikrekord. Bolagets eget arrangemang "Kom-igång camp" utvecklades i år och bytte namn till Energicampen. Till årets camp bjöds Paolo Roberto in. Han höll i ett svettigt träningspass för deltagarna samt en föreläsning som även allmänheten kunde köpa biljetter till. Stripa Gruvmiljö I mars kom besked att ev. försäljning av området är uppskjutet till efter sommaren. Under sommaren öppnas området upp för visningar samt andra aktiviteter. Nytt på området är en butik där bolaget kommer att sälja ett urval av produkter från några lokala företagare. Ekonomiskt utfall/prognos Koncernen Utfall: Omsättningen är ca 40 mkr högre än budgeterat. Merparten av detta beror på ökad försäljning i LEAB-koncernen. Samtidigt med detta så ökar även energikostnaderna i motsvarande grad. Med hänsyn tagen till detta så följer kostnaderna budgeten. Rörelseresultatet landar på ca 72 mnkr vilket ligger väl i linje med prognosen för helåret som bedöms bli ca 146 mnkr. Avskrivningarna uppgår vid halvåret till knappt 44 mnkr. I detta är inte hänsyn tagen till de nedskrivningar som kommer i och med färdigställandet som sker i höst av ROTrenoveringen i Frövi på Järnvägsgatan 6 samt nybyggnationen av Golfhusen. Resultatet för Stadshuskoncernen efter finansiellt netto landar på drygt 12,4 mnkr vilket också är ca 12 mnkr mer än budgeterat resultat per Prognos: Trots att utfallet per visar på vissa avvikelser i förhållande till helårsbudgeten så är bedömningen den att resultatnivån i budgeten kommer att hållas. Bland annat så kommer det nedskrivningar av engångskaraktär då ovan nämnda byggprojekt blir klara. När det gäller räntekostnaderna så kommer troligen inte de förväntade räntehöjningarna i år utan först i mitten på 2018 vilket gör att posten räntekostnader kommer att bli lägre än budgeterat. Sammantaget så är bedömningen den att prognosen för kommer att kunna hållas. 64

130 LEAB-koncernen Utfall: Något varm inledning på 2017 samt en kyligare vår har gett försäljning i energikoncernen något över budget avseende såld volym. Omsättning uppgår till 103 % av budget och i paritet med föregående år. Elpriserna har under 2017 legat under budgeterad nivå vilket bidrar positivt till värme och elnät affärerna men negativt till elproduktion. Driftkostnader under perioden har legat i nivå med budget. Trots att företaget drabbades av en nedskrivning på kundfordran på 1,8 mnkr i samband med en kund sattes i konkurs har koncernen lyckats bi-behålla resultatet i nivå med budget. Främst på grund av en bra energimix med låg andel olja i värmeaffären samt en del större kundprojekt. Prognos: Högre avskrivningskostnader i elnätverksamheten genom högre värden på fusionerade tillgångar från Närkes Kils elnät bidrar till ett något lägre resultat i prognosen på helår än budgeterat. Förutsatt att inga oförväntade driftstörningar inträffar samt att normala temperaturer råder under hösten prognostiseras bruttoresultatet hamna på ca 37,3 mnkr vilket är strax under budget på 37,7 mnkr för FALAB-koncernen Utfall: Omsättningen i FALAB-koncernen uppgår till drygt 131 mkr och är i linje med budget. Jämfört mot föregående samma period så har omsättningen ökat med ca 4 mkr av vilket merparten är hänförligt till de nya punkthusen Ålkilsbacken. När det gäller kostnaderna så är dessa drygt 7 mkr högre än budget. Detta beror bland annat på att underhållet inte är periodiserat vilket handlar om ca 4 mkr. Dessutom så överstiger driftkostnaderna budget med knappt 4 mkr vilket bland annat beror på ökade bevakningskostnader, skadegörelse och reparationer. Avskrivningarna är 10 mkr lägre än budget och räntekostnaderna är ca knappt 4 mkr lägre än budget. Totalt så innebär det att resultatet är ca 8 mnkr bättre än budget och landar på -4 mnkr. Prognos: För FALAB-koncernen så är prognosen den att budgeten kommer att hållas. Detta förklaras med att under hösten färdigställs ROT-renoveringen av Järnvägsgatan 6 i Frövi samt Golfhusen vilket kommer att generera kostnader i form av nedskrivningar. Dessutom verkar räntehöjningarna dröja vilket får till följd att räntekostnaderna inte kommer att öka fullt lika mycket som budgeterat. BELAB Utfall: Resultat per landar på 3,6 mnkr och den periodiserade budget för samma period är 3,8 mnkr vilket betyder att första halvåret ligger knappt bättre än budget. Både Badhuset Energikällan och Lindesberg Arena går bättre än budget. På badhuset Energikällan är det främst årskortsförsäljningen för årskorten 2017 som ligger till grund för bättre intäktssiffror än beräknat men även att kostnaderna inte varit så höga som beräknat. Lindeberg Arena fortsätter att öka intäkterna på sina konferenser och bokningar vilket genererar ett bättre resultat. Verksamheten i Stripa har hamnat efter budget. Detta beror främst på hyresavtal som inte är aktiverade efter renoveringar men även på grund av att verksamheten eventuellt ska säljas och att bolaget därför legat lågt med verksamheten. Vidare har det satsat på sommarens aktiviteter då det ska generera ett bra tillskott. Som helhet vill bolaget dock fortfarande ta höjd för att Stripa kommer tillföra mer kostnader än vad man kan få in i intäkter. 65

131 Prognos: Efter att halva året har gått ligger bolaget bättre till jämfört med budget på både Badhuset Energikällan och Lindesberg Arena. Verksamheten i Stripa Gruvmiljö har halkat efter budgeten, vilket främst beror på att verksamheten legat lågt på grund av den eventuella försäljningen av området. Bolaget räknar dock med att det man hamnat efter med i Stripa ska hämtas hem på de övriga två verksamheterna och det gör att utfallet per landar på -9 mnkr vilket är samma som beslutad budget. 66

132 4 Redovisningsprinciper Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar är i balansräkningen upptagna till anskaffningsvärde efter avdrag för linjär avskrivning. SKL:s avskrivningstider är utgångspunkt för kommunens avskrivningstider. Internräntan har beräknats med 1,75 %. Komponentavskrivning Lindesbergs kommun tillämpar inte komponentavskrivning i 2017 års delårsrapport. Ett projekt för införande av komponentavskrivning har tillsammans med kommunerna i norra Örebro län och Samhällsbyggnadsförbundet har startat under 2016 och fortsatt under våren Samhällsbyggnadsförbundet har tagit fram ett förslag till komponentindelning och har i ett förslag beskrivit införandet av komponentavskrivningar i KNÖLkommunerna. Under 2017 ska kommunerna arbeta med anläggningsregistret för att kunna till bokslut 2017 registrera komponenter på nya investeringar samt att komponentindela gamla investeringar. Avsättning pensioner Avsättningen är redovisad enligt KPA:s beräkning och innehåller intjänad del som överstiger 7,5 basbelopp. Den individuella delen för 2017 inkl. löneskatt är bokförd som kort skuld. Löneskatten betalas fortlöpande under 2017 Under ansvarsförbindelser finns de pensionsförpliktelser som har tjänats in av arbetstagare och pensionstagare före Dessa räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna enligt KPA:s beräkningar. Kommun-Bas infördes Kommun-Bas 13 i Lindesbergs kommun och obligatoriskt motpartsbegrepp. Både interna och externa transaktioner konteras med motpart. Ferie- och uppehållslön Upparbetad ferie- och uppehållslön ingår i korta skulder på balansräkningen. Investeringar Samtliga investeringar aktiveras i samband med bokslut och avskrivningar påbörjas direkt nästkommande år. Investeringsprojekt som ej färdigställts vid årsskiftet, ombudgeteras och färdigställs under nästkommande år. Leasing Leasingavtal klassificeras som ett finansiellt leasingavtal när ekonomiska fördelar och nackdelar överförs från leasegivaren till leasetagaren vid ägarbyte. Äganderätten övergår slutligen till leasetagaren. I enlighet med RKR:s rek. nr 13.2 redovisas finansiellt leasade objekt som anläggningstillgångar och skulder i balansräkningen och avser i Lindesbergs kommun endast fordon. Övriga leasingavtal, även hyra av fastigheter, klassas som operationella leasingavtal, oavsett värdet på avtalet. Semesterlöneskuld De anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar och okompenserad övertid ingår i korta skulder på balansräkningen. Skatteintäkter Skatteintäkterna är periodiserade enligt Rådet för kommunal redovisningsrekommendation. VA/Renhållning VA/Renhållning är egna balansräkningsenheter. Driftresultatet för enheterna överförs till en skuldkonto på balansräkningen "avsättning". I 2016 års bokslut har Lindesbergs kommun en fordran på renhållningskollektivet och VAkollektivet. Koncernen Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att vid förvärvstillfället förvärvat eget kapital i kommunalt bolag eliminerats. 67

133 Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner. Alla transaktioner av väsentlig karaktär inom koncernen har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. Exploateringsredovisning Under 2015 har exploateringsredovisning avseende Vibyn, Frövi införts i kommunens redovisning. En exploateringsfastighet har klassats som omsättningstillgång. Fem tomter har sålts och intäkten redovisas som verksamhetens intäkt. Anläggningsavgifterna redovisas som förutbetald intäkt och intäktförs över nyttjandeperioden för vaanläggningen. 68

134 ÄRENDE 35

Delårsrapport

Delårsrapport Godkänd av direktionen 2017-09-xx Delårsrapport Kommunalförbundet där kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Nora och Örebro samverkar om gemensam räddningstjänst Innehåll

Läs mer

Ekonomichef Helena Luthman har tillsammans med brandchef Per-Ove Staberyd upprättat förslag till budgetramar

Ekonomichef Helena Luthman har tillsammans med brandchef Per-Ove Staberyd upprättat förslag till budgetramar Tjänsteskrivelse Till Direktionen för Nerikes Brandkår Datum: 2018-06-01 Budgetramar 2019-2021 Ekonomichef Helena Luthman har tillsammans med brandchef Per-Ove Staberyd upprättat förslag till budgetramar

Läs mer

Delårsbokslut per

Delårsbokslut per Till Direktionen 2016-09-06 Delårsbokslut per Den samlade bedömningen per 31/7 ger vid handen att förbundet kommer att göra ett underskott på -772 tkr vid årets slut. Prognosen kan förändras då vi kan

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2016 Nerikes Brandkår 2016-09-07 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Delårsbokslut per Förslag till beslut. Ärendebeskrivning. Bilagor. Till Direktionen för Nerikes Brandkår

Tjänsteskrivelse. Delårsbokslut per Förslag till beslut. Ärendebeskrivning. Bilagor. Till Direktionen för Nerikes Brandkår Tjänsteskrivelse Till Direktionen för Nerikes Brandkår Datum: 2018-08-30 Delårsbokslut per 2018-07-31 Förslag till beslut Nerikes Brandkår föreslår direktionen besluta Att godkänna upprättad rapport och

Läs mer

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Rambudget 2018

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Rambudget 2018 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 2018 Inledning SÄRF:s vision Ett tryggt och olycksfritt samhälle för alla ska genomsyra allt vårt arbete. Under handlingsprogramperioden 2016-2019 ska SÄRF fortsätta

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Personalstatistik Bilaga 1

Personalstatistik Bilaga 1 Personalstatistik Bilaga 1 2016 2015 2014 Arbetad tid Antal årsarbetare* 678 681 691 Antal anställda per december Totalt antal anställda (inkl timanställda) 681 690 702 varav tillsvidareanställda 655 666

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

VÄLKOMNA TILL DIREKTIONEN 29 SEPTEMBER 2017

VÄLKOMNA TILL DIREKTIONEN 29 SEPTEMBER 2017 VÄLKOMNA TILL DIREKTIONEN 29 SEPTEMBER 2017 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHET OCH EKONOMI EFTER 8 MÅNADER VISION ETT TRYGGT OCH SÄKERT SAMHÄLLE UPPDRAG Räddningstjänsten Karlstadsregionen ska aktivt stödja och

Läs mer

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor Ystads kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2016 Daniel Lantz Auktoriserad revisor Övergripande analys Ystad kommuns totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 50,1 33,6

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per Sundbybergs stad Granskning av delårsrapport per 2017-08-31 1 Innehåll Inledning... 3 Resultaträkning och prognos... 3 Balansräkningen... 3 Sammanfattande slutsats rörande resultat och ställning i staden...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Bilaga 1 Årshjul och anvisningar för planering och uppföljning år 2018

Bilaga 1 Årshjul och anvisningar för planering och uppföljning år 2018 Antagen KS 203 2017-11-28 Bilaga 1 Årshjul och anvisningar för planering och uppföljning år 2018 Enligt Kommunallagen ska kommunen varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår) med en plan

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Å rsredovisning 2016 Rä ddningstjä nsten Skä ne Nordvä st

Å rsredovisning 2016 Rä ddningstjä nsten Skä ne Nordvä st Å rsredovisning 2016 Rä ddningstjä nsten Skä ne Nordvä st FÖRBUNDSDIREKTÖREN HAR ORDET Innehållsförteckning Förbundsdirektören har ordet 3 Förvaltningsberättelse 6 Trend- och omvärldsanalys 10 Mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012. HÄRJEDALENS KOMMUN 17 maj 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål... 2 2.3 Avgränsning...

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 14 oktober 2005 Antal sidor 6

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 14 oktober 2005 Antal sidor 6 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2005 KPMG 14 oktober 2005 Antal sidor 6 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Revisionsmål 2 5. Granskningens omfattning 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Redovisat resultat samt prognos för helår indikerar att de finansiella målen kommer att uppnås 2015.

Redovisat resultat samt prognos för helår indikerar att de finansiella målen kommer att uppnås 2015. Förtroendevalda revisorer 2015-10-12 I Falkenbergs k- smroun I Kommunstyrelxefö "'ökningen Konsfienhc; ton 7 n!5 -tn- i 3 ' Drir r D pi KS> - A?> r OA l Kommunfullmäktige i Varbergs kommun Kommunfullmäktige

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Dnr: Revisorerna 20/2016. Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per

Dnr: Revisorerna 20/2016. Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per Dnr: Revisorerna 20/2016 Sundbybergs stad Granskning av delårsrapport per 2016-08-31 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2016 Innehåll Inledning...2 Resultaträkning

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2015 Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Storstockholms brandförsvar

Storstockholms brandförsvar Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2015 Storstockholms brandförsvar Granskning av delårsrapport 2015 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets resultat

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-06-30 Krokoms kommun 2007-09-12 Hans Stark *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och åtgärdsförslag...1 Inledning...2 Inledning och regelverk...2

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2014

Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2014 Datum 2014-08-29 ~~ ~, Antal sidor REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN 1(2) Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2014 Kommentarer till det ekonomiska utfallet Det ekonomiska utfallet för det första halvåret 2014

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport Falkenbergs kommun

Översiktlig granskning av delårsrapport Falkenbergs kommun www.pwc.com/se Översiktlig granskning av delårsrapport 2018-08-31 Sammanfattande bedömning Vår samlade bedömning är att delårsrapporten i allt väsentligt uppfyller kraven enligt den kommunala redovisningslagen

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Ansvarig nämnd 1 5. Bedömning 2 6. Sammanfattning

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Granskning av delårsrapport Nynäshamns kommun

Granskning av delårsrapport Nynäshamns kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Richard Vahul Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Simon Löwenthal Revisionskonsult Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5 ABCD Olofströms kommun Granskning av delårsbokslut 2010-08-31 KPMG Bohlins AB 2010-10-21 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Härnösand kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Härnösand kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2015-08-31. Härnösand kommun Oktober 2015 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med beredande kommunstyrelsen, onsdagen den 14 december 2016 efter beslutande kommunstyrelsen i Näset, kommunhuset Ledamot

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Finspångs kommun Granskning delårsrapport 2006-06-30 2006-09-16 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING BRF SOLREGNET Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2001 Styrelsen för Brf Solregnet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2001. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHET Föreningen har till ändamål

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Maria Schönbeck Revisionskonsult 19 oktober 2017 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2011-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2011 Håkan Olsson Henrik Bergh Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Uppdraget... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Sydarkivera Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Nerikes Brandkår 2013-03-07 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Lindström Cert. kommunal revisor Mars 2018 Granskning av årsredovisning 2017 Kommunalförbundet Sydarkivera Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Syfte

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 3. Förbundets

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Samordningsförbundet Pyramis

Samordningsförbundet Pyramis www.pwc.se Revisionsrapport Revision 2016 Samordningsförbundet Pyramis Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor April 2017 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Syfte

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

TILLÄGGSKALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE

TILLÄGGSKALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE TILLÄGGSKALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med Kommunfullmäktige, onsdagen den 1 mars 2017 kl. 17.00 i Lindeskolans aula, Lindesberg Ledamot som är förhindrad att

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2016 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2016 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Delårsbokslutsprocessen...3

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per

Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per 2017-08-31 KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer

Läs mer

Mats Jansson, räddningschef Ingeborg Forsberg, sekreterare Mats Myrén, revisor. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-9

Mats Jansson, räddningschef Ingeborg Forsberg, sekreterare Mats Myrén, revisor. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-9 1(12) Plats och tid Räddningsstation Avesta, torsdagen den 21 februari 2019 kl 09:00 Beslutande Olle Rahm (S) Norberg, Ordförande Anders Vestman (S) Avesta, Vice ordförande Andreas Norgren (M) Fagersta

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer