Härmed redovisas delårsrapport för kommunalförbudet Nerikes Brandkår för perioden , föregående års siffror visas inom parentes.

Transkript

1 Delårsrapport 2014 Kommunalförbundet där kommunerna Örebro, Lindesberg, Kumla, Hallsberg, Laxå, Nora, Askersund och Lekeberg samverkar om gemensam räddningstjänst 1

2 2

3 Härmed redovisas delårsrapport för kommunalförbudet Nerikes Brandkår för perioden , föregående års siffror visas inom parentes. Ekonomin i korthet Nerikes Brandkår redovisar ett positivt utfall på 2 mnkr i delårsrapporten. Prognosen till pekar på ett positivt resultat på 523 tkr, vilket är 85 tkr över budgeterat resultat. Balanskravsresultatet förväntas bli negativt för år Placering av pensionsmedel Efter tidigare diskussioner och beslut om ny inriktning har olika placeringar genomförts beträffande brandpersonalens tjänstepensioner. Dessa består främst av kapitalskyddade produkter samt ränteplaceringar med låg riskklass. Placeringarna uppfyller finanspolicyn som direktionen beslutat om. Målsättningen är att sprida pensionskapitalet i en variation av placeringar, som har olika löptider. Krissamverkan Örebro län har en krissamverkan som kallas T-sam. Syftet med T-sam är att Länsstyrelsen, Polisen, räddningstjänsterna, landstinget och kommunerna ska samverka vid alla typer av större kriser. En av flera arbetsgrupper inom T-sam ansvarar för planering och genomförande av gemensamma övningar för att öka krishanteringsförmågan, samt uppföljning och rapportering för att sprida erfarenheter i respektive organisation. Under maj månad genomfördes en större övning vid Örebro flygplats, där scenariot handlade om efterforskning och flygplansolycka med många skadade. Sammanlagt deltog cirka 400 personer från blåljusorganisationerna. Beredskapsdirektör Tiina Johansson från Länsstyrelsen har informerat direktionen om T-sams arbete, och sammanfattningsvis anser direktionen att Örebro län har en väl utvecklad samverkan kring krishantering. 3

4 Brand i Vintrosa kyrka Den 8 mars 2014 inträffade en brand i Vintrosa kyrka. Innan dess brann det senast i en kyrka 1968, då kyrkan i Kumla eldhärjades. Eftersom det är ovanligt med kyrkobränder, och branden upptäcktes av brandpersonalen då man släckte en närbelägen villa, har en omfattande olycksutredning genomförts. Där framgår bl.a. att brandspridning och gnistor inte utgjorde några problem vid den initiala riskbedömningen. Trots detta brann senare taket, och ett omfattande släckningsarbete fick genomföras. I utredningen framgår också att det är sannolikt att gnista och värmeöverföring är brandorsak till kyrkobranden. Det kan inte heller uteslutas att branden startade innan brandkåren var på plats. Utredningen påtalar även behov av förebyggande åtgärder kring alla kyrkor för att skapa bättre förutsättningar för att genomföra effektivare räddningsinsatser. Med hjälp av privatpersoner och brandmän har över 80 procent av de värdefulla inventarierna räddats. En nyanskaffad skärsläckare (högtrycksaggregat) användes med stor framgång för att skydda kyrkorgeln. Rakel Under första halvåret slutfördes arbetet med att installera Rakelapparater i utryckningsfordonen och förse brandpersonalen med nya bärbara Rakelapparater. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det nya radiosystemet fungerar mycket bra och att radiotäckningen är bättre än med det gamla systemet. Ytterligare en fördel med det nya systemet är att radioapparaterna markerar om dessa inte har kontakt med basstationerna. I media har detta påtalats, vilket en del har misstolkat som att de nya radioapparaterna är sämre. Under hösten fortsätter arbetet med att få fram nya rökdykarradioapparater, vilket är en mycket viktig uppgift för att säkerställa rökdykarnas arbete. De nya radioapparaterna kommer inte att omfattas av Rakelabonnemang. Utöver detta kommer ledningscentralen i Örebro att förses med en speciell basstation i Rakelsystemet med två operatörsplatser. Sjöräddning på Vättern Sjön Vättern omfattas av statlig räddningstjänst. Sjöfartsverket har inga egna resurser för detta, men däremot finns tre sjöräddningsstationer runt Vättern (vid Visingsö, Karlsborg och Motala-Vadstena) organiserade av den frivilliga organisationen Sjöräddningssällskapet. På sikt vore det bra om även den norra delen av Vättern hade tillgång till en sjöräddningsstation organiserad av Sjöräddningssällskapet. Nerikes Brandkårs primära ansvar för Vättern handlar endast om räddningstjänst i hamnarna samt brandsläckning m.m. på öarna. Staten har således ansvaret för all sjöräddning och miljöräddning på allt vatten utom i hamnarna. I denna del bistår Nerikes Brandkår staten med båtresurser från Askersund och Örebro. IVPA-hjärtstopp Sedan 2012 har en försöksverksamhet pågått vid brandstationerna Byrsta, Askersund, Laxå, Nora, Fjugesta, Fellingsbro, Pålsboda och Odensbacken, där Nerikes Brandkår rycker ut och hjälper Örebro läns landsting med IVPA-verksamhet (i väntan på ambulans). Syftet har främst varit att åstadkomma en snabb defibrillering av hjärtstopp. ÖLL har utvärderat försöksverksamheten, och under första halvåret skrevs ett nytt avtal som innebär att IVPA-verksamhet från och med i höst kommer att finnas på ytterligare åtta platser - Vintrosa, Garphyttan, Finnerödja, Vretstorp, Hjortkvarn, Guldsmedshyttan, Frövi och Vinön. I Fellingsbro rycker brandpersonalen ut vid alla prio-1 larm som ambulansen har till denna ort. Vid övriga stationer handlar det endast om hjärtstoppslarm. Under tiden som delårsrapporten omfattar har Fellingsbro haft 43 IVPA-uppdrag. Hjärtstoppslarm har varit; Byrsta 16, Odensbacken 3, Fjugesta 5, Askersund 3, Nora 8, Laxå 8 och Pålsboda 0 uppdrag. 4

5 Under hösten kommer hjärtstartare och kringutrustning att köpas till en kostnad av cirka kr, som får bekostas av Nerikes Brandkår. Utöver detta kommer också personalen att utbildas. I uppgörelsen med landstinget kommer ÖLL att betala 995 kr/uppdrag för varje larm. Detta motsvarar halva personalkostnaden för tre personer som rycker ut på dessa larm. IVPA-frågan har diskuterats under lång tid och det känns nu skönt att kunna lägga denna till handlingarna och samtidigt veta att medborgarna får snabbast möjliga hjälp då nöden är som störst. Utryckningsverksamheten Utryckningsverksamheten är ganska statisk om man jämför antalet händelser i medeltal under de senaste åren. Självklart förekommer vissa variationer, men i stort går det nästan att budgetera antalet händelser som kommer att ske i våra kommuner varje år. Under årets första sju månader har antalet utryckningar uppgått till händelser, vilket är 52 färre jämfört med tidigare år (medeltal tre år). Variationen beror främst på att antalet automatiska brandlarm har minskat. Så här ser fördelningen ut då det gäller olika olyckstyper i jämförelse med föregående år (2013): Olyckstyp Olyckstyp Automatiska brandlarm (ej brand) Förmodad brand Trafikolyckor Utsläpp farligt ämne Brand i byggnad Drunkning Brand ej i byggnad Övriga händelser I väntan på ambulans (IVPA) Summa

6 Fördelat för respektive station är antalet utryckningar enligt nedan: Station Personal Jan-juli 2014 Jan-juli 2013 Örebro Heltid Byrsta Heltid Lindesberg Deltid Frövi Deltid Fellingsbro Deltid Nora Deltid Askersund Deltid Laxå Deltid Guldsmedshyttan Deltid Fjugesta Deltid Odensbacken Deltid Vintrosa Deltid Glanshammar Räddningsvärn Garphyttan Deltid Pålsboda Deltid 9 17 Vretstorp Deltid Finnerödja Deltid Vedevåg Räddningsvärn 8 13 Byrsta Deltid Deltid 9 13 Hammar Räddningsvärn 4 8 Hjortkvarn Räddningsvärn 8 8 Ramsberg Räddningsvärn 5 7 Hasselfors Räddningsvärn 8 4 Olshammar Räddningsvärn 3 3 Rockhammar Räddningsvärn 6 3 Mariedamm Räddningsvärn 5 2 Nyhyttan Räddningsvärn 5 2 Vinön Räddningsvärn 1 1 Totalt Under tiden som delårsbokslutet avser (7 månader) har händelser inträffat vilka i sig inneburit utryckningar. Vid 303 tillfällen har således Nerikes Brandkår ryckt ut med mer än en station per händelse. Detta beror på att det kan vara en större händelse eller att händelsen har inträffat där insatsområdet primärt har tillgång till ett frivilligt värn som ej har beredskap. 6

7 Allmänt Inom förbundet verkar 465 (465) personer. 121 (122) personer är heltidsanställda och 240 (241) är deltidsanställda. 104 (102) personer ingår i förbundets brandvärn. Antal kvinnor inom förbundet Antalet kvinnor i förbundet är 31 (28), varav 2 (2) brandmän på heltid, 9 (8) brandmän på deltid, 1 (1) brandingenjör, 5 (5) administratörer, 3 (3) krisberedskapshandläggare samt 10 (9) inom brandvärn. Personalomsättning Under årets första 7 månader har 7 (3) heltidsanställda slutat eller pensionerats, vilket ger en omsättning på 6 (2) procent och inom deltidsstyrkan har 7 (11) personer slutet vilket ger en omsättning på 3 (5) procent. Omfördelning av budgeten Budgeten är omfördelad på några poster jämfört med den fastställda budgeten. Omfördelningen har dock skett inom den fastställda ramen, och beror på att uppgifter avseende såväl intäkter som kostnader har uppdaterats. Ekonomisk uppföljning Område Utfall jan - juli 2014 Utfall jan - juli 2013 Prognos Budget 2014 Avvikelse budget - prognos Ledning, direktion, revision inkl POpålägg Löner heltid inkl PO-pålägg Löner deltid & värn inkl PO-pålägg Hyror och lokalvård Övriga driftskostnader Årets avsättning till pensioner inkl löneskatt Avskrivningar Summa kostnader Finansiella kostnader Summa totala kostnader Automatiska Brandlarm Avtal Externutbildning Myndighetsutövning Krisberedskap Övriga intäkter Summa intäkter Medlemsbidrag Finansiella intäkter Summa totala intäkter Periodens/årets resultat

8 Resultat Resultatet för perioden januari-juli 2014 är positivt med 2 mnkr. Prognosen för hela året visar på ett positivt resultat på 523 tkr. Budgeterat resultat ligger på 438 tkr. Orsaken till det positiva resultatet är att andelar i värdepapper har sålts med vinst på 1,2 mnkr, vilket ej var planerat i budgeten. Å andra sidan befaras en ökning av personalkostnaden samt minskade verksamhetsintäkter. Verksamhetens intäkter Verksamhetsintäkterna väntas bli knappt 400 tkr lägre än budget, till följd av att intäkten för bland annat obefogade larm befaras minska med 350 tkr. Verksamhetskostnader och avskrivningar I delårsbokslutet är verksamhetens kostnader 700 tkr högre än förra året. Lönekostnaderna har ökat med löneuppräkning kring 3 procent. Semesterlöneskulden är svår att bedöma, men i helårsprognosen ingår en befarad ökning av skulden med 500 tkr. Tillkommande inköp av Rakel-utrustning belastar också resultatet med drygt 200 tkr. Kostnaden för pensioner och löneskatt var ovanligt hög 2013, främst till följd av en kalkylräntesänkning i pensionsskuldsberäkningen förväntas pensionskostnaden bli 160 tkr lägre än budget. Avskrivningarna bedöms bli 200 tkr högre än budget. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna är 1,2 mnkr högre än budgeterat, eftersom andelar i den korta räntefonden Nordea Likviditetsinvest har sålts med vinst. Kapitalet har därefter investerats i andra värdepapper som bedöms kunna ge högre avkastning. De finansiella kostnaderna avseende lån från Nora och Lindesbergs kommuner, ligger helt i nivå med budget. Den ordinarie verksamhetens resultat Den ordinarie verksamheten beräknas uppvisa ett negativt resultat på ca -680 tkr, om man bortser från vinsten för sålda värdepapper. Befarad ökning av semesterlöneskulden och minskade verksamhetsintäkter förklarar minskningen. Beräknat balanskravsresultat Kommunalförbundet förväntas redovisa ett negativt balanskravsresultat för Ett förslag till årsbokslutet är att nyttja resultatutjämningsreserven på 640 tkr, p.g.a. kraftigt minskade intäkter för externutbildningen och gymnasieskoleverksamheten de senaste åren. Därefter skulle 427 tkr kvarstå att återställa genom återhållna driftskostnader under kommande treårsperiod. Nedan visas beräkningen av årets balanskravsresultat. Beräknat balanskravsresultat 2014 Prognostiserat resultat 523 Avgår: Prognostiserade realisationsvinster Årets resultat före balanskravsjusteringar Avgår: Medel från RUR 640 Årets balanskravsresultat, att reglera

9 Investeringsredovisning I delårsbokslutet uppgår pågående investeringar till 1,4 mnkr. Rakel-investeringen är genomförd och tagen i bruk under året. En svävare anskaffades under 2013 och togs i bruk i början av En ny slangtvätt kommer att installeras under Det planerade inköpet av en övningsmodul kommer sannolikt inte kunna genomföras under året och inköp av en städmaskin skjuts upp några år. Zinkgruvan Mining har fört diskussioner med Nerikes Brandkår om att hyra andningsskydd, men det blir inte av då företaget anskaffar detta på egen hand. Däremot föreslås en utökning av årets investeringsbudget med anledning av en totalrenovering av träningslokalen vid brandstationen i Örebro. Beräknad investeringsutgift uppgår till 200 tkr. Objekt Budget 2014 Prognos helår Avvikelse prognosbudget Stora fordon Mindre fordon Räddningsmateriel Övrigt : 0 - övningsmodul, utgår städmaskin, utgår tvättmaskiner slangtvätt Utökad budget: andningsskydd Zinkgruvan, utgår Renovering träningslokal Örebro, tillkommer SUMMA Finansiella mål I kommunalförbundet Nerikes Brandkår uttolkas god ekonomisk hushållning som att ekonomin ska vara långsiktigt hållbar. Direktionen har beslutat om fyra finansiella målsättningar: Kommunalförbundet ska hushålla med sina resurser och sträva efter att få ut så mycket som möjligt av varje satsad krona. 1) Mål: Verksamhetens nettokostnad ska understiga medlemsbidraget, redovisas i procent i förvaltningsberättelsen med 1-2 jämförelseår. Utfall: Verksamhetens nettokostnad i förhållande till medlemsbidraget, % Jan-juli 2014 Jan-juli 2013 Verksamhetens nettokostnader, tkr Medlemsbidrag, tkr ,5% 99,1% Kommentar: Målet är uppfyllt. 9

10 Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. 2) Mål: Förmögenheten ska inte urholkas; årlig avkastning på finansiella tillgångar ska överstiga inflationen, mätt som statslåneräntan + 0,5 % i enligt kommunalförbundets finanspolicy. Utfall: Avkastning på finansiella tillgångar och inflation, % Jan-juli 2014 Jan-juli 2013 Årets avkastning, real o oreal. (tkr) Avkastningsmål pensioner, SLR + 0,5, % 2,0% 2,6% Årets avkastning, real. o. oreal. (%) -0,5% 1,1% Kommentar: Målet är inte uppfyllt. För att undvika att avkastning blir dubbelt redovisad har årets avkastning justerats för tidigare års ackumulerade orealiserade vinster. Jämförelseårets siffror har räknats om och visar att målet inte hade uppnåtts då heller. Under vintern 2013/2014 påbörjades arbetet med att placera om andelar i räntefonder till värdepapper som har möjlighet att ge högre avkastning (andra räntefonder samt strukturerade produkter). Under 2014 har totalt 29 mnkr omplacerats. Löptiden för dessa strukturerade produkter är i genomsnitt fem år. De första åren drabbas strukturerade produkter av kostnader för kurtage och förvaltningsavgifter, därför är avkastningen negativ. 3) Mål: Investeringarnas självfinansieringsgrad ska överstiga 100 procent, d v s finansieras med egna medel. Självfinansieringsgraden mäts som den löpande verksamhetens kassaflöden i relation till totalt kapitalbehov, redovisas i procent. Utfall: Investeringarnas självfinansieringsgrad, % Jan-juli 2014 Jan-juli 2013 Den löpande verksamhetens kassaflöden, tkr Totalt kapitalbehov, tkr Självfinansieringsgrad investeringar, % 182% 223% Kommentar: Målet är uppfyllt. Storleken på det egna kapitalet. 4) Mål: Det egna kapitalet bör minst motsvara självrisken för den största medlemskommunen då staten täcker kostnadskrävande insatser, enligt lagen om skydd mot olyckor. Utfall: Enligt reglerna i lag (2003:788) om skydd mot olyckor uppgick självrisken för Örebro kommun, som är förbundets största medlemskommun, till 4,8 mnkr i dec Nerikes Brandkårs egna kapital uppgår till 13,1 mnkr per Kommentar: Målet är uppfyllt. P-O Staberyd Brandchef Elisabeth Östlund Administrativ chef 10

11 Resultaträkning Redovisning i tkr Not Utfall jan - juli 2014 Utfall jan - juli 2013 Budget 2014 Prognos helår 2014 Utfall helår 2013 Avvik. budget - prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader * varav pensionskostnad inkl löneskatt Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiell kostnad pensionsskuld exkl. löneskatt Periodens/årets resultat Balansräkning Redovisning i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder STÄLLDA PANTER 0 0 ANSVARSFÖRBINDELSER

12 Finansieringsanalys Redovisning i tkr Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för rörelsekapitalets förändring Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggn.tillgångar Försäljning av materiella anläggn.tillg Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av långfristiga skulder Medel från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början inkl kortfristiga placeringar Likvida medel vid periodens slut inkl kortfristiga placeringar Redovisningsprinciper Kommunalförbundet följer de grundläggande redovisningsprinciper som framgår av den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Redovisningsprinciperna är desamma som tillämpades vid senaste årsbokslut. Rekommendation 22 om Delårsrapport utgiven i maj 2013 av Rådet för Kommunal Redovisning har tillämpats. Fakturor överstigande 20 tkr exklusive moms har periodiserats. Pensioner Medlemskommunerna ansvarar för pensioner intjänade t o m 31/12 året före inträdet. 12

13 Noter Not 1 Verksamhetens intäkter Automatiska brandlarm Avtal Externutbildning Myndighetsutövning Realisationsvinst försäljn maskiner o inventarier Krisberedskap Övrigt SUMMA Not 2 Verksamhetens kostnader Köp av verksamhet, bidrag Personalkostnader inkl pensioner Lokaler Materiel och tjänster SUMMA Not 3 Avskrivningar Årets avskrivningar SUMMA Not 4 Medlemsbidrag Ägarandel procent Förbundsmedlem Örebro 50, Lindesberg 14, Kumla 11, Hallsberg 7, Laxå 4, Nora 4, Askersund 3, Lekeberg 3, SUMMA Not 5 Finansiella intäkter Utdelning andelar Resultat av värdepapper Övriga ränteintäkter SUMMA

14 Not 6 Finansiella kostnader Ränta på lån till förbundsmedlemmar Ränta på pensionsskuld Jämförelsestörande post Resultateffekt t f a sänkt diskonteringsränta i pensionsskuldsberäkningen, inkl löneskatt SUMMA Ränta på lån till förbundsmedlemmar avser övertagande av inventarier och uppgår till 7,3 % av inventariernas bokförda värde. Not 7 Materiella anläggningstillgångar Pågående investering Inventarier Transportmedel Övr materiella anl.tillg SUMMA Not 8 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Momsfordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar SUMMA Not 9 Kortfristiga placeringar Korta räntefonder Ränteplaceringar Aktieindexobligationer SUMMA Korta räntefonder, marknadsvärde Ränteplaceringar, värde på förfallodag Aktieindexobligationer, marknadsvärde Aktieindexobligationer belastas med avgifter vid starten, därför är marknadsvärdet ofta lägre än anskaffningsvärdet inledningsvis. Samtliga aktieindexobligationer är kapitalskyddade till 100 procent. 14

15 Not 10 Kassa och bank Bankkonton Deposit SUMMA Not 11 Eget kapital Ingående balans 1/ varav Balansfond varav Resultatutjämningsreserv Resultat 31/ Utgående balans 31/ Resultat per Utgående balans 31/ Not 12 Avsättningar Avsatt till pensioner Löneskatt SUMMA Not 13 Långfristiga skulder Långfristig del av lån från Lindesbergs kommun, upptaget Långfristig del av lån från Nora kommun, upptaget SUMMA Avser lån hos förbundsmedlemmar för övertagna inventarier vid inträde i kommunalförbundet. Not 14 Kortfristiga skulder Kortfristig del av långfristiga skulder (1 år) Leverantörsskulder Personalskatter Övriga kortfristiga skulder 0 11 Upplupna löner Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA

16 Not 15 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring avsatta pensioner inklusive löneskatt Resultat vid försäljning av materiella och finansiella anläggningstillgångar Övrigt SUMMA Not 16 Resultatanalys Redovisning i tkr Utfall jan - juli 2014 Utfall jan - juli 2013 Förändring, tkr Förändring, % Kommentar Verksamhetens intäkter % -varav obefogat larm % Färre larm 2014 än varav avtal % Verksamhetens kostnader % Främst RMS som minskat medan Krisberedskap ökat. -varav personalkostnader exklusive pensioner % -varav pensionskostnad % 2013 berodde ökad pensionskostnad/ pensionsskuld 1 mkr på sänkt diskonteringsränta i pensionsskuldsberäkning, att fler tar ut SAP före 60 år samt på ökad FÅPkostnad. Avskrivningar % Verksamhetens nettokostnader % Minskade avskrivningar 2013 p g a av försenade investeringar m m normaliseras kostnaden. Medlemsbidrag % Finansiella intäkter % Finansiella kostnader % Uppräkning i nivå med tidigare år för täckning av verksamhetens kostnader. 2014: Resultat vid försäljning andelar, främst Nordea Likviditetsinvest, har gett 1,2 mnkr. 2013: Endast ränteintäkter. Räntekostnader på lån från Nora och Lindesberg, inventarier. Finansiell kostnad pensionsskuld inkl löneskatt % Periodens resultat % Kraftigt ökad pensionsskuld -13 pga sänkt diskonteringsränta. 16

17 Placerade medel, tkr Anskaffningsdatum Anskaffningsvärde Förfallodatum Marknadsvärde Nordea Likviditetsinvest, kort räntef Inget Nordea Fastränteplacering (12 mån, 1,85%), 1 ) Nordea Institutionella Räntefonden SE utdelande, kort räntefond Inget Strukturinvest AIO Europeiska Småbolag Lannebo Likviditetsfond (pension), kortfr rta AIO VAL Carnegie Corporate Bond AIO GB Penser Bank Lannebo Likviditetsfond (invest), kortfr rta AIO Europa vs USA SUMMA AIO = Aktieindexobligation 1) På förfallodagen utbetalas tkr. Medelsförvaltningens utveckling, tkr Förändring Aktuell likviditet Företagskonton, inkl korta ränteplaceringar Placeringsportföljen, värdepapper Kortfristiga placeringar Kortfristiga räntefonder Fastränteplaceringar Strukturerade produkter strukturerade produkter Summa placeringsportföljen Summa likvida medel och placeringar Placeringsportföljen, avkastning och mål Genomsnittlig löptid, AIO (år) Lägsta avkastning AIO (tkr), avser kurtage Lägsta avkastning, räntebärande värdepapper Avkastn.mål pensioner SLR + 0,5 % (%) 2,01% 2,59% -0,58% Årets avkastning, real o oreal. (tkr) Årets avkastning, real. o. oreal. (%) *) -0,5% 1,1% -1,6% *) Årets avkastning dividerat med genomsnittligt värde för placeringsportföljen Andel placerade medel av pensionsskuld 63% 60% 4% - andel placerade i kortfristig räntefond 41% 56% -15% - andel placerade i strukturerade produkter 22% 4% 18% 17

18 Uppföljning av verksamheten 2014 Säkerhetsmål och prestationsmål för räddningsverksamheten Anna Henningsson R1 Räddningsinsatserna skall planeras så att effektiva insatser kan genomföras. Nuläge Prognos R1.1 Tillsammans med SOS Alarm utveckla larmrutiner så att förlarm erhålls inom 1 minut och ordinarie larm inom högst 2 minuter. Larmtiderna har fortsatt att stiga. Ny personal och utökning av verksamheten till att även omfatta Västmanland är orsaken. När ny personal blir färdigutbildad tror vi att larmtiderna kommer att minska. R1.2 Årligen utföra insatsplanering och övning på två av våra Sevesoanläggningar av högre graden. R1.3 Stödet för Inre befäl skall utvecklas och anpassas till Rakel. Personalbrist på internutbildningen gör att målet ännu inte uppfyllts. Utrustning för Rakelradio är under inköp. R1.4 Utveckla utalamering via Rakelnätet och i Rakelterminaler. Larm erhålls på Rakelradio. Kommer inte att uppfyllas under Ny utrustning beräknas installerad under hösten Klart. 18

19 Per Lindgren R2 Räddningsinsatser skall utföras på ett tryggt och säkert sätt och med rätt kompetens. Nuläge Prognos R2.1 Vid behov genomföra halkkörnings-, preparand-, värn-, rökdykarledar- och körkortsutbildningar. R2.2 Upprätta målplan för övningsverksamheten. Vi har per genomfört 1 preparand-, 1 värn- och 2 rökdykarledarutbildningar. Målplansarbetet fortgår, vi har kommit en bra bit på väg. Vi kommer till ha genomfört totalt 2 preparand-, 2 värn- och 3 rökdykarledarutbildningar samt skickat iväg 40 deltagare på halkkörning. En C- kortsutbildning kommer att påbörjas i oktober. Till kommer det tagits fram en 3-årscykel för övningsprogrammet. R2.3 Registrera övningsnärvaro för samtlig personal. R2.4 Planera sex befälsutbildningar för heltiden under året. Det bör även planeras befälsövningar för deltiden. Deltidsregistreringen görs halvårsvis med en eftersläpning på ca 1 månad. Ingen befälsövning för deltiden har genomförts. 3 befälsövningar för heltiden har genomförts. Deltidsregistrering görs halvårsvis med en eftersläpning på 1 månad, värnregistrering görs helårsvis med en eftersläpning på en månad. Fr.o.m och 4 år framåt kommer deltidens befäl genomföra 2 övningar/år. Till kommer 6 befälsövningar för heltiden genomförts. Anna Henningsson R3 Vi skall utreda och ta tillvara på erfarenheter från inträffade händelser. Nuläge Prognos R3.1 Utvärdera upprättad statistik för utryckningsverksamheten och föreslå åtgärder för att minska olyckorna och dess konsekvenser. Klart för år Klart. R3.2 Utreda samtliga dödsolyckor. Dödsolyckor utreds. Klart. R3.3 Implementera föreslagna åtgärder från olycksutredningar. Rutinerna för åtgärder är bristfälliga. Bättre rutiner genomförs under hösten genom att olycksundersökningarna, med förslag på åtgärder, kommer att behandlas i arbetsplatsträff med Räddning. 19

20 Magnus Bern R4 Utrustning och fordon skall vårdas så att en hög tillgänglighet upprätthålls. Nuläge Prognos R4.1 Samtliga brandstationer och fordon skall märkas Nerikes Brandkår och med ny Rakelbeteckning. Klart Klart R4.2 Ny teknik för radiosamband införs under R4.3 För att minska risken för kontaminering bör möjligheterna att rengöra materiel förbättras. R4.4 Logistiken för omhändertagandet av kontaminerad materiel ska förbättras på Byrsta- och Örebrostationerna. Delvis All Rakelutrustning är installerad och klar. Byrsta stationen blir klar hösten Lindesberg och Örebro under våren Särskilda övningskläder klart hösten Utbyte av slangtvätt på Örebrostationen planerat till vecka 41. Friska brandmän klart Byrsta hösten 2014 och i Örebro våren Anders Larsson R5 Mångfalden inom Nerikes Brandkår skall öka så att vi blir fler kvinnor och fler med utländsk bakgrund, vilket innebär att den samlade kompetensen ökar. Nuläge Prognos R5.1 Tre brandstationer kompletteras med omklädning för damer. 2 stationer ombyggda under våren. Den tredje planeras under hösten. R5.2 Lediga tjänster annonseras internt och externt för att möjliggöra största mångfald. 6 tjänster annonserades under våren. 3 av 6 tjänster tillsattes av personal utifrån och 3 genom LAS företräde internt. Ingen mångfaldsförbättring uppnåddes. 20

21 Säkerhetsmål och prestationsmål för den olycksförebyggande verksamheten Ulf Smedberg F1 Nerikes Brandkår ska verka för att medborgarna inom medlemskommunerna erhåller ett likvärdigt skydd mot olyckor genom förebyggande verksamhet. Nuläge Prognos F1.1 Utföra 450 tillsyner enligt LSO och LBE F1.2 Handlägga 120 tillståndsärenden enligt LBE F1.3 Medverka i samhällsplaneringen avseende 80 ärenden F1.4 Vara byggnadsnämnderna behjälpliga med 80 byggnadsärenden F1.5 Delta i kommunernas riskoch säkerhetsarbete. Medverkar i kommunernas säkerhetsarbete genom deltagande i olika arbetsgrupper och projekt. Målet uppfylls. 21

22 Mattias Ermanbrix F2 Underlätta för medborgarna och andra att själva kunna förebygga och minska effekterna av oönskade händelser Nuläge Prognos F2.1 Utbildningar: - Allmän brandkunskap, 150 tillfällen. - Allmän brandkunskap, vård och omsorg, 10 tillfällen. Sval uppstart på året. Runt 30 kurser under våren. Ca 15 tillfällen har hållits under våren. Bör ligga på dubbla antalet då efterfrågan är större. Troligtvis kommer vi hålla samma antal utbilningar under hösten. - Heta arbeten, 30 tillfällen kurser under våren. Runt 20 tillfällen. - Intern brandskyddskontrollant, 10 tillfällen utbildningstillfällen. - Anläggningsskötare automatiskt brandlarm, 2 tillfällen. Ingen kurs under våren. Troligtvis runt 5 tillfällen. Ingen större efterfrågan. Troligtvis inga då det inte ligger i det normala kursutbudet. - Övrigt (HLR, Utrymningsövning etc.), 130 tillfällen. Närmre 30 kurstillfällen. Något större efterfrågan men tappar mot konkurrenterna. Minst lika många som under vt. Bör ligga högre under ht. F2.2 Information till bostads- och hyresgästföreningar vid 20 tillfällen. Ca 10 tillfällen. Ungefär samma under hösten. F2.3 Minst 75 % av besökarna på hemsidan skall vara nöjda med informationen. Har inga uppgifter om aktiviteten på sidan och hur den uppfattas av besökarna. Ser att vi aktivt jobbar med sidan för att göra den levande. Anna Henningsson F3 Identifiera och analysera risker i vår omvärld och samt ta lärdom av inträffade händelser. Nuläge Prognos F3.1 Olycksundersökningar, undersöka alla dödsolyckor samt större eller speciella händelser. Alla utredare börjar komma igång och samtliga har producerat minst en utredning. Fortfarande finns mycket kvar att göra. Utbildningsdag för alla utredare tillsammans med trafikverkets grupp för dödsolyckor är planerad till 17/9 för att bli bättre på att samverka och åstadkomma utredningar efter trafikolyckor. 22

23 Ulf Smedberg F4 Skador på människors liv, hälsa och egendom och på miljön till följd av brand skall minimeras. Nuläge Prognos F4.1 Utföra 450 tillsyner enligt LSO och LBE F4.2 Ge riktad information till hushåll om hur man förebygger brand. F4.3 Antalet besökare på hemsidan skall uppgå till per år. Under januari- juli var antalet besökare på hemsidan st. Målet uppfylls i samband med kursverksamhet och öppet hus samt vid info vid sotning och brandskyddskontroll. Målet ej statistiskt säkerställt via mätning. Målet uppfyllt. Ulf Smedberg F5 Förbränningsanordningar och rökkanaler för eldning av fasta bränslen ska vara fria från beläggningar som kan orsaka brand samt vara fria från brandtekniska brister som kan orsaka brandspridning. Nuläge Prognos F5.1 Utföra sotning på sotningspliktiga objekt enligt fastställd frist. Enligt plan. Målet uppfylls. F5.2 Utföra brandskyddskontroll på objekt enligt fastställd frist, ca per år. Enligt plan. Målet uppfylls. F5.3 Handlägga ansökningar från privatpersoner som själva vill utföra sotning

24 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Resursmål Mål för god ekonomisk hushållning Vi strävar efter en effektiv och miljömedveten resursanvändning. Nedan redovisas utförda förbättringar inom vår organisation: Förbättrad arbetsmiljö: Friska brandmän-projektet syftar till att förbättra arbetsmiljön, bl.a. genom att larmkläderna tvättas direkt efter situationer som inneburit kontakt med rök eller farliga ämnen. Mått & resultat: Ett sätt att mäta detta på är förändringen av kostnaden för tvättmedel. Under 2014 har tvättmedelskostnaden ökat med 60% jämfört med medelkostnaden för samma period , vilket antyder att personalen tar ansvar för sin arbetsmiljö i enlighet med projektets intention. Operativ planering Mål för god ekonomisk hushållning Förlarm ska erhållas inom 1 minut. Larmrutiner utvecklas i samarbete med SOS Alarm. Inom 60 sek Mätning sek (median) Anna Henningsson Mätning sek (median) Målsättning Måluppfyllelse Andel förlarm Öka andel 71% 59% Ordinarie larm ska ehållas inom högst 2 minuter - huvudlarm Ordinarie larm ska ehållas inom högst 2 minuter - förstalarm Inom 120 sek Inom 120 sek 130 sek (median) 73 sek (median) 155 sek (median) 115 sek (median) Kommentar: Inga bra siffror alls. En del av orsaken kan vara den stora personalomsättningen och rationaliseringen av SOS-centraler samt avsaknad av platschef för Örebro-centralen. Problemet måste lyftas från oss till SOS centralt. 24

25 Övningsverksamhet Mål för god ekonomisk hushållning Minska slitaget på ordinarie larmställ. Bygga upp garderob med övningslarmställ. Förändrad kostnad för skyddskläder, jämfört med Ej åsatt initialt. Beslut under 2014: 50 st. Minska kostnaden Mätning Anders Larsson Mätning Målsättning Måluppfyllelse 0 20 st 809 tkr (12 mån) 90 tkr (7 mån) Kommentar: Målet är nytt för 2014 och detta är första gången redovisning sker. Övningslarmställen ska förvars vid Byrsta brandstation samt Hidingehöjds övningsplats. Kostnaden för nyanskaffning av larmställ förväntas minska på lång sikt. Aktuell inköpskostnad kommer att jämföras med den genomsnittliga kostnaden för 2012 och 2013, d v s innan målet infördes. Varje månad är kostnaden knappt 70 tkr. Ofta görs inköp under andra halvåret och per hade endast ett mindre antal larmställ inköpts. Nästa mätning görs

26 Nerikes Brandkår Org nr Box , ÖREBRO Tel: