lnr 6 ÖKS-2014-00005 Prtkll Scialfndens övervakningskmmitté Sammanträde trsdagen den 20 mars 2014 Elite Palace Htel, Sankt Eriksgatan 115. Närvarande: Annelie Westman, rdf., Regeringskansliet Gunnar Anderssn, SKL Almir Cehajic, Scialstyrelsen Åsa Ehinger Berling, Sac Fredrik Engström, Landsrådet för Sv. Ungd.rg. Karin Hallerby, TVV Ulrika Hektr, TCO Arja Leht, DO Sfia Lindblad, LRF Lars Wärngård, FORTE Erik Melander, IFAU Jnas Månssn, Linnéuniversitetet Maria Nyman, Ungdmsstyrelsen Jan Runfrs, Hela Sverige ska leva Kate Sevn, Universitets- ch högsklerådet Elisabet Sundén Ingeström, Arbetsgivarverket Annika Zika-Viktrssn, Vinnva Frida Winnerstig, Försäkringskassan Övriga: Ersättare; Anne-Charltt Callerstig, DO, Ingrid Budman, Handikappförbunden, Patrick Rselin, LO, Patrik Oscarssn, Riksidrttsförbundet ch Anna Lundgren, Arbetsgivarverket. Regeringskansliet; Jasmina Hpstadius Eurpeiska kmmissinen; Rland Bladh Svenska ESF-rådet; Åsa Lindh, Håkan Frsberg, Marie Trllvik, Marie Hellman, Jakim Gräns, Salim Guici, Marianne Öberg- Håkanssn, Bengt Nilssn ch Elisabeth Ramel. 1. Sammanträdet öppnas. Ordförande Annelie Westman hälsade alla välkmna ch särskilt Anne-Charltt Callerstig, DO, ny ersättare istället för Olle Brynja, Anna Lundgren, ny ledamt för Arbetsgivarverket samt dagens föreläsare Renate Wielpüts. 2. Val av två justerare. Till justerare valdes Frida Winnerstig, Försäkringskassan ch Åsa Ehinger Berling, Sac. 3. Gdkännande av dagrdningen. Dagrdningen gdkändes.
2(5) 4. Prtkll från föregående sammanträde. Beslutades att prtkllet läggs till handlingarna. 5. Infrmatin från ESF-rådet; Åsa Lindh. Åsa gav en rapprt av läget. Utbetalt ESF-stöd närmar sig 90 % då många prjekt löper ut vid årsskiftet ch prgnsen visar att vi kmmer att hamna nära 100 % av den finansiella ramen. Sista utlysningen under hösten resulterade i ttalt 229 prjekt varav 198 förstudier ch 21 implementeringsprjekt. Förenklingsåtgärder bl. a. flatrates, standardkstnader ch klumpsummr, ska underlätta för prjektägarna under nästa prgramperid ch redan nu testas klumpsummr. Förhppningsvis kan värdefulla erfarenheter ligga till grund för utfrmning av ansökningsmgången i höst. Det är viktigt att fkusera på att öka förutsättningar för prjekten att nå resultat. Åsa berättade vidare m planeringen av nya prgramperiden. Fndsamverkan mellan ESIfnderna är ett regeringsuppdrag ch bl.a. planeras ett gemensamt prcesstöd samt gemensam natinell lanseringsknferens i nvember. ESF-rådet har en ny intern rganisatin fr.. m den 1 mars 2014. Myndigheten har förstärkt kmmunikatinsenheten med kmmunikatinschef Lena Ivö samt utökade resurser för att bli skarpare i kmmunikatinsarbetet. På prgramenheten går Cenita Rdehed i pensin ch ny prgramchef blir Marie Trllvik sm börjar under april. Prgramenheten har delats upp på tre enheter; prgramstöd ch utveckling, natinell handläggning ch samverkan samt analys ch utvärdering. Det nya prgrammet är inte klart ännu ch myndigheten har mycket arbete framför sig. Arbetet har påbörjats reginalt med förberedelser med att ta fram reginala handlingsplaner. En natinell handlingsplan ska ckså tas fram för de natinella medlen. Dialg med alla samverkanspartners måste nu påbörjas. I höst bör övervakningskmmittén ha ett möte i nvember, då de reginala handlingsplanerna ska fastställas ch eventuellt en fördelningsmdell fastställas. 6. Rapprt från arbetsutskttet; Gunnar Anderzn, SKL. På övervakningskmmitténs möte i december 2013 behandlades utvärderingsresultaten i Rambölls prgramutvärdering. Synpunkter lämnades vidare till arbetsutskttet för hantering, eftersm arbetsutskttet är styrgrupp för utvärdering av prgrammet. Utvärderingsfrågrna har tagits upp löpande av arbetsutskttet ch nu aktualiserats särskilt sedan Rambölls slutrapprt kmmit. Diskussinerna gav input till Ann-Christine Gullesjö ch Arbetsmarknadsdepartementet sm planerades in ett möte mellan departementet, ESF-rådet ch Ramböll i slutet av december. I au diskuterades bl. a. vikten av att definiera viktiga begrepp sm t.ex. strukturpåverkan, vikten av att skilja på prgrammråde 1 ch prgrammråde 2, lika typer av utvärderingsupplägg, att arbetsförmedlingens rll behöver tydliggöras, vikten av beställarkmpetens vid upphandling av utvärderingsinsatser samt rller, krav ch förutsättningar för resultat ch effekter av prjekt. Arbetsutskttets framtida rll är inte klar. Eventuellt kmmer utvärderingsfrågrna att ligga på arbetsutskttet även framöver. Au önskar att ansvar ch befgenheter förtydligas. Om arbetsutskttet ska ha ett beställaransvar är det av vikt att bygga upp den kmpetens sm behövs. 7. Krt m prgramskrivningsarbetet ch utvärderingsansatsen; Elin Landell ch Jasmina Hpstadius, Arbetsmarknadsdepartementet. Elin infrmerade m att det nya scialfndprgrammet inte är klart än men regeringsbeslut fattas sannlikt nästa trsdag. När det gäller utvärderingsansatsen har departementet försökt ta hänsyn till de synpunkter sm framkmmit bl.a. att skapa förutsättningar från början för att lättare kunna bedöma resultat i nästa prgramperid. Elin berättade vidare m de tre wrkshps de haft i början av året med ESF-rådet, med Ramböll sm prcesstöd vad gäller prgramlgiken för att landa i resultatindikatrer. I prgrammet finns tydligt beskrivet den effektutvärdering man vill fkusera på ch att prgramlgiken ska tydliggöra mål på krt ch lång sikt. Prcessutvärdering, lärande utvärdering eller följefrskning berende på vilket begrepp man väljer, ska ge stöd i själva
3(5) genmförandet, d.v.s. kunna se m det finns förutsättningar att implementera prjektresultat i rdinarie verksamhet. Prgrammet innehåller en bilaga sm beskriver utvärderingsansatsen tydligare. Vidare diskuterades bl.a. de hrisntella principerna där flera ledamöter hade synpunkter kring de krav sm kan ställas på prjekten, vikten av att beskriva huret ch att start ch slutenkäter kan var bra för deltagarna att få återge vad de har upplevt. För kvalificerad utvärdering efterfrågades bl. a. bättre dataåtkmst ch rätt kmpetens. 8. Jämställdhetsintegrering: Ny ESF-förrdning nya förpliktelser för övervakningskmmittén avseende jämställdhet Marianne Öberg-Håkanssn ESF-rådet, Bengt Nilssn ESF-rådet ch Renate Wielpütz, från GenderCp, Tyskland Syftet med Renate Wielpütz föreläsning var att intrducera de nya förpliktelserna rörande jämställdhet inm ESF ch hur arbetet ska genmföras i relatin till övervakningskmmitténs uppgift, i termer av strategisk styrning ch i de dagliga ESF-prcesserna. Kmmissinen har nu högre krav på att jämställdhet ska integreras i alla prcesser, i ch med skall-kravet enligt artikel 7 i ESF-förrdningen. Detta föranleder ett behv av bättre metder för att få en inkluderande arbetsmarknad ch nå ESF:s mål. EU-kmmissinens lärande nätverk för jämställdhetsintegrering inm ESF, GenderCp har tagit fram en standard för att underlätta jämställdhetsintegrering. Genusperspektivet ska genmsyra hela prcessen för Scialfnden såsm analys, målfrmulering, genmförande, uppföljning ch utvärdering. Det är viktigt att ESF-rådet, Strukturfndspartnerskapen ch övervakningskmmittén har kmpetens inm jämställdhetsintegreringsmrådet. Vilken rll övervakningskmmittén kmmer att ha vad gäller jämställdhetsintegrering är dck ännu klar. Några exempel på synpunkter från ledamöter fångade under wrkshpen: Tendensen inm Scialfnden under de senaste 20 åren har varit att räkna huvuden ch t.ex. inte vilka resurser sm ges utifrån kön. Olika insatser till kvinnr ch män kstar lika mycket. Istället för att räkna huvuden bör man se till maktstrukturer. Finns möjlighet att priritera prjekt sm tittar på maktstrukturer? Titta på möjligheten att i övervakningskmmittén använda sig av redvisning enligt gender budgeting principen Det behövs en strukturell diskussin där ledrden är förankring, prcess ch utbildning. Hur går vi vidare från själva regelverket till att faktiskt msätta i scialfndsprgrammet? Det finns utmaningar ch hinder för övervakningskmmittén, bl. a. saknas det målsättning att diskutera utifrån. Krav på jämställdhet i prjekt eller extra pluspäng? Övervakningskmmitténs rll att övervaka att standarden. Hur ska den implementeras? Partnerskapen central målgrupp eftersm det är där sm prjekten beslutas. Övervakningskmmittén måste ställa krav på handlingsplanerna sm ska beslutas i höst. Viktigt att skicka ut signal att vi kmmer titta särskilt på detta. Övervakningskmmittén bör ställa krav på ESF-rådet att all statistik sm presenteras ska vara könsuppdelad, så är inte fallet idag.
4(5) Beslutades att: en grupp inm övervakningskmmittén tillsammans med Marianne ch Bengt, ESFrådet ska ta fram förslag på hur övervakningskmmittén ch ESF-rådet kan arbeta med att implementera jämställdhetsintegrering. Förslaget ska presenteras på junimötet för att kunna beslutas på mötet. Frågan kan ckså bearbetas vidare i arbetsutskttet. Gruppen ska bestå av Arja Leht, DO, Sfia Lindblad, LRF, Anne-Charltt Callerstig, DO, Lars Wärngård, Frte ch Patrick Rselin, LO sm jbbar vidare tillsammans med Marianne ch Bengt ch blir en förstärkning till arbetsutskttet. 9. Presentatin av en implementeringsstudie Andreas Sävenstrand, SPeL Implementeringsstudien är genmförd av SPeL, Strategisk påverkan & Lärande, ett av prcesstöden. Sm kmplement till Rambölls prgramutvärdering, har SPeL studerat vilken förändring sm eventuellt kvarstår när prjekten är slut. Studien visar bl.a. hur str andel av ESFprjekten sm leder till förändring av rdinarie verksamhet, vilken typ av förändring det handlar m ch vilka knsekvenser resultaten får för framtiden. Ppulatinen var 682 st. prjekt från hela prgramperiden. Ambitinen var att kntakta 15 % av prjekten men eftersm de är avslutade är brtfallet strt ch de har fått kntakta många fler. Studien bygger på intervjuer med 104 prjekt. Andreas rapprterade typiska förändringar för prgrammråde 1 ch 2 uppdelat i lika kategrier av förändring; rganisatriska, rganisatinssamverkan, etablering ch strukturella. I resultaten finns tre typer av prjekt med lika karaktär; tillämpningsprjekt, utvecklingsprjekt ch prduktinsprjekt. En huvudslutsats är att det är viktigt att det ställs lika krav berende på typ av prjekt för ptimalt genmförande. Fyra rekmmendatiner till ESF-rådet inför prgramperiden: Utöka dialgen med viktiga prjektägare ch samverkanspartners Anpassa krav till stöd till prjektens syften Mtverka berendet av prjektmedel för att stärka ägarskapet Öka kunskap m samverkan 10. Rapprt från Scialfndskmmitténs arbetsgrupp; Gunnar Anderzn, SKL Gunnar rapprterade från två möten där mötet den 14 mars fkuserat på ungdmsfrågr. En ungdmsgaranti diskuteras i EU men Sverige har svarat att vi redan har initiativ för unga. En ungdmsgaranti enligt EU:s mdell kanske ändå är en bredare lösning. Frågan diskuteras vidare. Länderna har valt lika sätt att jbba med detta, Sverige har valt att baka in det i Scialfnden, andra gör på annat sätt. Andra aktuella frågr var bl.a. m sciala partners ch arbetsmarknadens parter varit delaktiga i framtagandet av Partnerskapsöverenskmmelsen. Endast i tre länder sägs så ha varit fallet. En utredning ska göras ch presenteras på nästa möte i Aten på midsmmaraftn. 11. Övriga frågr. Mötestider för hösten diskuterades ch ett internat den 5-6 nvember bkades in. En lanseringsknferens gemensam för alla förvaltande myndigheter planeras till den 11 nvember. Elisabeth Ramel slutar sitt uppdrag sm sekreterare ch Hanna Hörnlund tar över från ch med junimötet. Annelie Westman tackade Elisabeth för hennes insatser i Övervakningskmmittén.
5(5) 12. Mötet avslutas. Ordföranden tackade för dagens möte ch påminde m att nästa möte är den 12 juni 2014. Elisabeth Ramel Elisabeth Ramel, sekretariat Annelie Westman Annelie Westman, rdf. Frida Winnerstig Frida Winnerstig, justerare Åsa Ehinger Berling Åsa Ehinger Berling, justerare