Modellering av en Tankprocess

Relevanta dokument
Modellering av en Tankprocess

Innehνall 1 Introduktion Processbeskrivning Inloggning och uppstart

MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2

MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2

REGLERTEKNIK Inledande laboration (obligatorisk)

REGLERTEKNIK Laboration 3

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Datorövning 1 - Reglerteknik

Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

] så att utflödet v( t) Vattennivån i tanken betecknas h(t) [m]. Nivån h är tankprocessens utsignal. u h Figur: Vattentank

PID-regulatorer och öppen styrning

Flervariabel reglering av tanksystem

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik Umeå Universitet BE. Introduktion till verktyget SIMULINK. Grunderna...2

Formalia. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 1. Varför modeller? Föreläsning 1: Modeller och modellbygge

Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen.

Hemuppgift 2, SF1861 Optimeringslära för T, VT-10

Reglerteknik Grundläggande teori Torkel Glad och Lennart Ljung En jämförelse mellan andra upplagan (1989) och tredje upplagan (2006)

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

TENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

Teori Se din kursbok under avsnitt PID-reglering, Ziegler-Nichols metod och olinjära system (avsnitt 7.7 i Modern Reglerteknik av Bertil Thomas).

LAB 4. ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER. 1 Inledning. 2 Eulers metod och Runge-Kuttas metod

Systemteknik/Processreglering F2

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

Simulering och reglerteknik för kemister

Facit Tentamen i Beräkningsvetenskap I (1TD393) STS ES W K1

Lösningar till tentamen i Industriell reglerteknik TSRT07 Tentamensdatum: Martin Enqvist

PC-BERÄKNINGAR. REGLERTEKNIK Laboration 5 och inlämningsuppgift. Inlämningsdatum:... Inlämnad av labgrupp:... Gruppdeltagare:

Exempel: reglering av en plattreaktor. Varför systemteknik/processreglering? Blockdiagram. Blockdiagram för en (del)process. Exempel: tankprocess

REGLERTEKNIK Laboration 5

För att få ett effektiv driftsätt kan det ibland behövas avancerad styrning.

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL

17.10 Hydrodynamik: vattenflöden

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

Praktisk beräkning av SPICE-parametrar för halvledare

Flervariabel reglering av tanksystem

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08

Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för industriell elektroteknik och automation

TMA226 datorlaboration

G(s) = 5s + 1 s(10s + 1)

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Reglerteknik M3. Inlämningsuppgift 3. Lp II, Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:...

Laplacetransform, poler och nollställen

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

Datorövning 1: Fördelningar

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

Laboration 3: Stora talens lag, centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Reglerteknik 3. Kapitel 7. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Föreläsning 9, Bestämning av tidsdiksreta överföringsfunktioner

Stabilitetsanalys och reglering av olinjära system

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

Inlämningsuppgift 2. Figur 2.2

Temperaturreglering. En jämförelse mellan en P- och en PI-regulator. θ (t) Innehåll Målsättning sid 2

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

När man vill definiera en matris i MATLAB kan man skriva på flera olika sätt.

Självstudieövning 1: Grundläggande PID-reglering

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Modellering av Dynamiska system. - Uppgifter till övning 1 och 2 17 mars 2010

Vad är systemteknik och reglerteknik? Föreläsning 1. Systemteknik handlar om dynamiska system

file:///c:/users/engström/downloads/resultat.html

MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 1

Reglerteknik för D2/E2/Mek2

REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Övningar i Reglerteknik. Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys. y(0) = 2,

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 1

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2002

INLÄMNINGSUPPGIFT I. REGLERTEKNIK I för STS3 & X4

Övningsuppgifter till Originintroduktion

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Övningar till datorintroduktion

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

vt 04 Teori Se din kursbok under avsnitt PID-reglering, Ziegler-Nichols metod och olinjära system.

LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

Chalmers Tekniska Högskola och Mars 2003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson. Svängningar

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

Introduktion. Torsionspendel

Föreläsning 14: Exempel på randvärdesproblem. LU-faktorisering för att lösa linjära ekvationssystem.

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Reglerteknik AK, FRT010

KURSPROGRAM MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM, 5hp, period 4

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

Konduktivitetsmätning

Transkript:

UPPSALA UNIVERSITET SYSTEMTEKNIK EKL och PSA 2002, AR 2004, BC2009 Modellering av dynamiska system Modellering av en Tankprocess Sammanfattning En tankprocess modelleras utifrån kända fysikaliska relationer. Modellparametrar bestäms experimentellt och den slutgiltiga modellen valideras. Förberedelseuppgifter: Läs igenom Kapitel 2, speciellt Ex 2.5, i kurskompendiet. Lös förberedelseuppgifterna. Namn Handledarens kommentarer Årskurs Inskrivningsår Utförd den Lab godkänd Sign

Innehåll 1 Introduktion 2 1.1 Processbeskrivning................................. 2 1.2 Inloggning och uppstart.............................. 3 2 Processmodellering 3 2.1 Fysikalisk modellering............................... 3 2.2 Experimentell Bestämning av Modellparametrar................ 4 2.2.1 Estimering av à 1 och à 2........................ 5 2.2.2 Estimering av 1 och 2.......................... 5 2.2.3 Estimering av ÃÔ.............................. 6 3 Modellvalidering 7 1

1 Õ 1Ò Ý 1 Õ 1ÙØ = Õ 2Ò Ù ¹ PUMP 2 Ý 2 Õ 2ÙØ Vatten Figur 1: Tankprocessen. 1 Introduktion Målet med laborationen är att illustrera hur fysikalisk modellering kan användas för att skapa en adekvat beskrivning av ett verkligt system. Att kunskap om detta förfarande är viktigt har vi sett flera exempel på under kursens gång. Genom att använda kända fysikaliska relationer, baserade på rimliga antaganden, skall en tankprocess modelleras. Modellparametrar skall experimentellt bestämmas. Den erhållna matematiska modellen skall slutligen valideras genom några enkla test. 1.1 Processbeskrivning Processen som vi betraktar i denna laboration är en sk dubbeltank. Den består av två cylindriska vattentankar placerade ovanpå varandra. Den inre diametern kan antas vara lika för båda tankarna, dvs tankarna har samma tvärsnittsarea. Varje tank har även ett litet hål i botten. På grund av diverse fel vid framställningsprocessen av tankarna kan storleken på tankarnas bottenhål, dvs bottenhålens area, variera. Vattnet från den övre tanken rinner ner i den nedre tanken medan vattnet i den nedre tanken rinner ner i en behållare. Med hjälp av en elektrisk pump transporteras vattnet från behållaren upp till den övre tanken igen. Varje tank har dessutom en givare som ger en spänning proportionell mot vattennivån i den aktuella tanken. Figur 1 ger en schematisk bild av tankprocessen. Insignal till systemet är spänningen Ù (volt) som läggs på den elektriska pumpen. Vattenflödet från pumpen, Õ ÔÙÑÔ, är approximativt proportionellt mot den pålagda spänningen Ù, dvs Õ ÔÙÑÔ = Ã Ô Ù (1) Utsignalerna från processen är spänningarna Ý 1 och Ý 2 (volt) över nivågivarna i övre respektive nedre tanken. Eftersom givarna kan antas vara linjära fås följande samband mellan erhållen 2

spänning och vattenhöjd ( 1 och 2 ) i respektive tank: Ý 1 = à 1 1 Ý 2 = à 2 2 där à 1 och à 2 är proportionalitetskonstanter för nivågivarna. (2) (3) 1.2 Inloggning och uppstart Assistenten informerar om hur man loggar in samt startar upp datorn! Notera att det är viktigt att resultat presenteras med minst tre/fyra värdesiffror. I vissa fall kan MATLAB formatet long (skriv format long i MATLAB) vara användbart. Se även help format. 2 Processmodellering 2.1 Fysikalisk modellering Utifrån exemplen 2.1 och 2.5 i kurskompendiet Modellering av Dynamiska System fås att tankprocessen kan beskrivas av två kopplade differentialekvationer 1 Ø = Õ 1Ò 2 Ø = Õ 2Ò Õ 1ÙØ Õ 2ÙØ där är tvärsnittsarean av en tank. Flödet in i den övre tanken, Õ 1Ò, är självklart identiskt med flödet igenom den elektriska pumpen, Õ ÔÙÑÔ, medan flödet in i den nedre tanken, Õ 2Ò, är lika med flödet ut ur den övre tanken, Õ 1ÙØ. Förberedelseuppgift 1: Baserat på de antaganden som görs i Exempel 2.5 i kurskompendiet samt (1), visa att vårt tanksystem (4)-(5) kan beskrivas med följande modell: 1 Ø = 1 Ô 21 + Ã Ô Ù (6) 2 Ø = 2 Ô 22 + Ô 1 21 (7) där 1 och 2 betecknar arean av bottenhålet för den övre respektive den nedre tanken. (4) (5) 3

³ Antag nu att vi låter Ù = Ù 0 vara konstant. Efter en viss tid kommer vattennivån i tankarna att ha stabiliserat sig på en konstant nivå. Vi har då nått jämvikt (stationäritet), dvs 1 Ø = 2 Ø = 0. Förberedelseuppgift ³ 2: Ange jämviktspunkterna för systemet (6)-(7) då Ù = Ù 0. Uttryck svaret som funktion av 1, 2, ÃÔ, Ù 0 och. 2.2 Experimentell Bestämning av Modellparametrar Målet i detta avsnitt är att bestämma parametrarna i vår tankmodell, beskriven av ekvationerna (6) och (7), experimentellt. För att justera insignalen Ù ¾ [ 0 999 ], dvs bestämma inflödet till den övre tanken används MATLAB-funktionen proc da(0,ù). Den på motorn pålagda spänningen styrs alltså av Ù. 4

2.2.1 Estimering av à 1 och à 2 Applicera en konstant spänning Ù = Ù 0 på pumpen och låt vattennivån i tankarna stabiliseras; välj Ù 0 så att vi får en stationär vattennivå vid ca 10 cm. Observera att det tar relativt lång tid för vattennivåerna att stabilisera sig. Mät vattennivån i tankarna, 0, i cm (använd linjalerna på tankarna). Mät även spänningen över givarna, Ý 0 (volt). Proportionalitetskonstanterna à ges sedan enligt (2) och (3) av Ý 0 0. Notera att detta skall göras för båda tankarna, = 1 2. Resultat: Ù 0 =... (8) à 1 = Ý 01 01 =... (9) à 2 = Ý 02 02 =... (10) 2.2.2 Estimering av 1 och 2 Förberedelseuppgift 3: Ett sätt att bestämma 1 fås genom att betrakta följande experiment: mät tiden Ø 1 som det tar för vattennivån i den övre tanken att sjunka från 11 till 12 då Ù = 0. Då gäller att 1 ges av Ö 1 2 = ( Ô Ô 11 12 ) (11) Ø 1 Härled (11), förslagsvis genom att manipulera ekvation (6), under givna experimentantaganden.³ Låt 11 = 12cm, 12 = 8cm och = 981cm/s 2. Bestäm Ø 1, enligt experimentbeskrivningen i förberedelseuppgift 3, och 1 enligt (11). Glöm ej att stänga av pumpen! 5

Resultat: Ø 1 =... (12) 1 =... (13) För att bestämma 2 upprepas experimentet ovan för den nedre tanken. Låt 21 = 12cm, 22 = 8cm och = 981cm/s 2. Bestäm Ø 2, tiden det tar för vattennivån i den nedre tanken att sjunka från 21 till 22, och beräkna 2 enligt nedan. Notera att utflödet från den övre tanken skall vara noll (sätt ett finger för utflödeshålet). Resultat: Ø 2 =... (14) Ö 2 2 = ( Ô Ô 21 22 ) =... (15) Ø 2 2.2.3 Estimering av ÃÔ Förberedelseuppgift 4: Ett sätt att bestämma Ã Ô fås genom att betrakta följande experiment: mät tiden Ø som det tar för vattennivån i den övre tanken att stiga från 11 till 12 med konstant inflöde, Ù = Ù 0 och inget utflöde, Õ 1ÓÙØ = 0. Det gäller då att Ã Ô ges av Ã Ô = 12 11 (16) Ù 0 Ø Härled (16), förslagsvis genom att manipulera ekvation (4), under givna experimentantaganden.³ Låt 11 = 8cm, 12 = 12cm och Ù = Ù 0 (välj exempelvis Ù 0 från (8)). Bestäm Ø, enligt experimentbeskrivningen i förberedelseuppgift 4, och ÃÔ enligt (16). Glöm inte att strypa utflödet från den övre tanken (sätt ett finger för utflödeshålet)! 6

Resultat: Ø =... (17) Ã Ô =... (18) Vi har nu bestämt alla parametrar, och modellen (6)-(7) är därmed bestämd. 3 Modellvalidering Följande stycke kommer att belysa en mycket viktig aspekt av modelldesignen, nämligen validering. Målet med detta steg är att säkerställa att antaganden och parameteruppskattningar som har gjorts i modelleringssteget kan betraktas som godtagbara. Om så inte är fallet, vilket är mycket vanligt, får man på ett eller annat sätt modifiera sin modell tills ett acceptabelt resultat uppnås. En av de enklaste former av validering man kan tänka sig är att jämföra beteendet hos det verkliga systemet med en simulering av den erhållna modellen. Det första vi skall göra är att definiera vår modell så att vi kan simulera den i MATLAB. Detta görs genom att i MATLAB evaluera funktionen def sys( 1, 2, ÃÔ,à 1,à 2 ), där ni anger de numeriska värdena av 1, 2, ÃÔ, à 1 och à 2 som ni bestämde i föregående stycke. Notera att à 1 och à 2 inte direkt ingår i modellen (6)-(7). De behövs dock för att kunna relatera spänningarna från nivågivarna, Ý, till vattenhöjden i tankarna,, enligt (2) och (3). För att simulera ett stegsvar för er modell används funktionen sim tank(u0,tend). Funktionen plottar, för 0 Ø Ì Ò, responsen (förändring av vattennivåerna ) från en förändring av insignalen vid Ø = 5 från Ù = Ù0 till Ù = Ù0 + 1. Uppgift: Simulera er modell för olika värden av Ù 0 (och Ì Ò). Hur lång tid tar det för ³ systemet att uppnå jämvikt? Har Ù 0 någon inverkan? Är det någon skillnad mellan de två tankarna? Kommentera! 7

Härnäst skall vi jämföra det verkliga systemet (tankprocessen) med er modell för att kontrollera att den framtagna modellen är acceptabel. MATLAB kommandot validering kan användas för att jämföra responsen på ett stegsvar (amplitud 05) för den verkliga processen och er modell. Uppgift: Kör kommandot validering med Ù 0 enligt (8). Notera att ni skall använda proc da(0,ù 0 ) för att stabilisera systemet runt jämnviktsnivån svarande mot Ù 0 innan ni kör kommandot validering. ³ Stämmer verklighet och simulering överens? Om inte vad kan det bero på? Vad kan man göra åt det? Avslutande kommentar: I kursen reglerteknik kommer ni att lära er hur man använder dynamiska modeller för att designa regulatorer, tex för att automatiskt styra pumpen så att nivån i en av tankarna hålls nära en önskad nivå. För att kunna göra detta behövs välkalibrerade dynamiska modeller! 8