Vad har IVO sett 2017? De viktigaste iakttagelserna inom IVO:s tillsyn och tillståndsprövning för verksamhetsåret 2017
IVO finns till för vård- och omsorgstagarna IVO granskar: Hur vården och omsorgen utförs. Vilka förutsättningar verksamheterna har för att kunna leverera kvalitet och säkerhet. Målet är alltid: Att bidra till en vård och omsorg som är av god kvalitet och som är säker.
IVO:s bild av svensk vård och omsorg 2017 grundar sig bland annat på Tillståndsansökningar. Tillsynsinsatser inom hälso- och sjukvården, inklusive klagomål från enskilda. Tillsynsinsatser inom socialtjänsten, inklusive anmälningar till IVO. Samtal till upplysningstjänst från privatpersoner. Samtal till upplysningstjänst från yrkesverksamma. Lex Maria-anmälningar. Lex Sarah-anmälningar.
Fyra iakttagelser från 2017 som IVO särskilt vill lyfta Kompetensförsörjning Det är svårt att behålla och rekrytera personal med rätt kompetens inom både vården och omsorgen. Samverkan med den enskilde i fokus Den enskilde får ta ett allt för stort ansvar för att samordna sina vård- och omsorgsinsatser. Den enskildes behov och önskemål Vården och omsorgen utformas inte alltid med den enskilde i fokus. Den tillståndspliktiga omsorgen Omsorgsmarknaden är i ständig förändring. Den absoluta majoriteten av årets iakttagelser inom både socialtjänsten och hälso- och sjukvården handlar om kompetensförsörjningen.
Brist på personal med rätt kompetens kan få allvarliga konsekvenser för patienter och brukare Vi ser att bristen på personal med rätt kompetens exempelvis kan leda till: Uteblivna uppföljningar inom socialtjänsten, som bland annat drabbar placerade barn på HVB. Platsbrist på vårdavdelningar, som i sin tur kan leda till lång väntan på akuten. Detta drabbar framför allt äldre personer med omfattande behov av vård och omsorg. Långa väntetider för bedömning, diagnos och behandling, som kan leda till sämre prognos och sämre livskvalitet för patienten. En ansträngd arbetssituation för vård- och omsorgspersonal, kan leda till ökade risker för misstag och säkerhetsbrister, som drabbar patienter och brukare.
Stora risker för den enskilde när vård- och omsorgskedjan inte håller samman Exempel på vad vi ser händer när samverkan brister: Brister i informationsöverföring mellan olika vård- och omsorgsutförare, vilket kan leda till uteblivna insatser för den enskilde. Problem med läkemedelslistor i samband med utskrivning från slutenvården, vilket kan leda till felmedicinering. Långa väntetider för unga personer med missbruk- eller beroendeproblem i kombination med psykisk ohälsa. Vid utebliven samordning läggs ett stort ansvar på den enskilde personen och närstående att hålla samman vården och omsorgen. Det ställer höga krav på kunskap, handlingskraft och förmågan att uttrycka sina behov.
Brister i delaktighet och medskapande riskerar att ge sämre resultat för patienter och brukare Vård och omsorg utformas inte alltid med hänsyn till den enskilde personens behov och önskemål, trots att lagstiftningen fastställer det som en rättighet samt att forskning visar att det kan göra vården och omsorgen mer effektiv. Vi ser brister i delaktighet och inflytande bland annat vid vårdplanering inom den psykiatriska specialistvården. Vi ser samtidigt att många insatser görs för att utveckla den sociala omsorgen för att tillgodose den enskildes behov och önskemål. Exempelvis ser vi att de flesta barn på LSS-boenden erbjuds en individanpassad meningsfull fritid.
Vad har IVO sett inom hälso- och sjukvården? Psykiatrisk specialistsjukvård I ett klagomål framkommer att en patient blev utskriven från BUP i väntan på att hen skulle flyttas över till vuxenpsykiatrin. Under tiden fick hen inte komma till vårdcentralen eftersom personalen på vårdcentralen ansåg att patienten behövde specialistsjukvård. Akutmottagningar och prehospital vård I ett klagomål konstaterar IVO att en patient, som trillat i en trappa och slagit i huvudet, initialt fick för låg prioritet av SOS Alarm. Vid det första samtalet efterfrågades inte från vilken höjd som patienten föll ifrån, vilket borde ha skett för att på ett lämpligt sätt. Somatisk specialistsjukvård 900 patienter väntar på återbesök varav 500 patienter har väntat mer än 60 dagar. Beslut efter tillsyn av en ögonklinik Tandvård Journalföringen är så bristfällig att kariesbehandlingen inte kan bedömas. Beslut efter tillsyn Primärvård Av patientjournalen framkommer att patienten har handlagts av många olika hälso- och sjukvårdspersonal, vilket IVO bedömer har medfört att ingen tagit ansvar för helheten. Beslut efter tillsyn
Akutmottagningar och prehospital vård årets viktigaste iakttagelser Personalen på larmcentralerna har inte alltid den kompetens som behövs. Det kan leda till felaktig prioritering av ambulanser och felaktiga bedömningar av patientens hälsotillstånd. Akutmottagningarna har tidvis svårt att sörja för patientens omvårdnadsbehov då väntetider uppstår. Det innebär bland annat risk för fallskador, trycksår och vårdrelaterade infektioner. Patienter hänvisas ibland vidare till annan vårdnivå eller till egenvård utan tillräcklig information om sitt vårdbehov. Det kan leda till utebliven behandling av allvarliga sjukdomstillstånd.
Somatisk specialistsjukvård årets viktigaste iakttagelser Långa vårdköer till specialistmottagningar, som inom ögonsjukvården, medför risker för patienten. Ett fördröjt omhändertagande kan skapa oro, men även en försämrad sjukdomsutveckling och ökad risk för vårdskador. Flera problem ligger bakom fördröjda diagnoser av allvarlig karaktär, som av cancersjukdomar, kranskärlssjukdomar, stroke och allvarliga infektioner. Problemen avser exempelvis brister i administrativ hantering, bristande kompetens hos vårdpersonalen och kommunikationen mellan dem. Samverkan brister i samband med utskrivningar från slutenvården. Det drabbar framför allt de mest sjuka personerna.
Psykiatrisk specialistsjukvård årets viktigaste iakttagelser Tillgången till vård för barn och unga med psykisk ohälsa är otillräcklig. Exempelvis kan barn och unga få vänta orimligt länge på en neuropsykiatrisk utredning. Det finns problem med övergångarna mellan BUP och vuxenpsykiatrin. Patienten kan få vänta alldeles för länge på fortsatt behandling och uppföljning. Patienters och närståendes möjlighet till delaktighet vid vårdplanering brister. Vårdplaner är ibland otydliga eller saknas helt. Användning av tvångsåtgärder strider ibland mot aktuell rättstillämpning. Det händer att en patient spänns fast i mer än fyra timmar, utan personlig undersökning av beslutande läkare.
Primärvård årets viktigaste iakttagelser Personalkontinuiteten är fortfarande ett problem, men vi ser vissa förbättringar. Brist på rätt kompetens kan exempelvis medföra fördröjd diagnos och behandling, undermålig remisshantering, eller bristfällig tillgänglighet och kontinuitet. Patienten kan bli tvungen att själv ta ansvar för informationsöverföringen då förskrivning av läkemedel och journalföring brister, men också vid felaktig remisshantering. Patientens vård kan samordnas bättre mellan olika aktörer. Primärvården har en viktig roll i utvecklingen av en stärkt samverkan med patienten i fokus.
IVO:s uppdrag IVO finns till för vård- och omsorgstagarna och syftet med verksamheten är att genom tillsyn och tillståndsprövning bidra till en vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter.
Vision Vi har koll! Vi skapar lärande! Vi gör vården och omsorgen säkrare och bättre!
IVO:s arbete styrs av lagar, bland annat Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Patientsäkerhetslagen, PSL Socialtjänstlagen, SoL Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM Patientdatalagen Smittskyddslagen
Varför IVO? Regeringen ville att tillsynen skulle bli starkare, tydligare och effektivare. IVO bildades 1 juni 2013. Större mångfald och hög förändringstakt i vård och omsorg ställer ökade krav Tillsynen behöver vara skild från normering och kunskapsutveckling Statskontorets kritik mot bland annat bristande system för styrning och uppföljning kräver åtgärder
Korta fakta om IVO? IVO lyder under Socialdepartementet Verksamheten finansieras genom anslag och budgeten för 2018 är cirka 690 miljoner kronor IVO har ca 700 medarbetare Tillsynsarbetet bedrivs vid sex regionala kontor runt om i landet. Avdelningen för tillståndsprövning är placerad i Stockholm, liksom avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning samt GD-staben.
IVO:s organisation
Tillsyn över ca 40 000 hälso- och sjukvårdsverksamheter 1 200 vårdcentraler 90 sjukhus Tandvården: 1 000 Folktandvårdens mottagningar 1 000 HVB 1 250 privata tandläkarmottagningar 2 000 äldreboenden 1 300 apotek Hälso- och sjukvårdspersonal: 7 600 tandläkare 40 000 läkare drygt 100 000 sjuksköterskor
De stora ärendetyperna Anmälnings- och underrättelseskyldighet för verksamhet ( lex Maria och lex Sarah ) Klagomål Riskabaserad tillsyn Författningsreglerad frekvenstillsyn Initiativärenden Tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonal Åtgärder mot verksamhet och personal Tillståndsprövning
Frekvenstillsyn enligt lag Samtliga verksamheter inom vissa områden ska tillsynas regelbundet - frekvenstillsyn. Hem för vård och boende, HVB Särskilda ungdomshem och bostäder med särskild service för barn och unga. IVO ska regelbundet inspektera och kontrollera verksamheter som hanterar blod, celler och vävnader som ska användas på människor.
Riskbaserad tillsyn Riskbaserad tillsyn utifrån en egen riskanalys. Den riskbaserade tillsynen inriktas mot de verksamheter som är mest angelägna att granska. IVO:s riskanalys innehåller identifierade risker i hälso- och sjukvården och i socialtjänsten. Analysen baseras på iakttagelser från såväl den egna tillsynen som från andra aktörer.
Tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonal IVO har tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen. Anmälan till HSAN Om IVO efter genomförd utredning bedömer att det finns skäl för beslut om prövotid, återkallelse av legitimation, återkallelse av annan behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården eller begränsning i förskrivningsrätt ska IVO anmäla detta till HSAN.
Register IVO förvaltar en rad register för att kunna analysera och följa utvecklingen inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Publika register: Blodverksamheter Donations- och transplantationsverksamheter Vävnadsinrättningar Omsorgsregistret Vårdgivarregistret Ej publika register: Biobanksregistret Säkerhetsregistret
IVO:s riskområden 2018-20 Barn och unga med psykisk ohälsa riskerar att drabbas av brister i samordning och en osammanhängande vårdkedja. Personer med funktionsnedsättning riskerar att utsättas för brister i boendemiljö och omsorg. Samsjukliga personer riskerar att drabbas av bristande tillgång till vård och omsorg. Personer som kräver multidisciplinärt omhändertagande riskerar att drabbas av brister i vården. Patienter riskerar att inte behandlas utifrån sjukdomsbild och behov tillgång på platser och personal blir styrande. Personer utsätts för risker kopplade till digitala vårdtjänster. Personer utsätts för risker kopplade till välfärdsteknik.