Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290 Gunilla Frostgård
Tre år, 40 försök L3-2290, kvävegödsling till höstvete Inledning 3 Speciella år - dvs helt normala Stor variation i skörd, proteinhalt och kväveoptimum Höga skördar och låga proteinhalter 2015 Varför så låga proteinhalter? Hade det gått att göra något åt det? Sammanfattning av de tre årens resultat Gödslingsoptimum höga i medeltal! Yara N-prognoser vad har vi lärt oss Led 13 lyckades bra! Komplettering efter bedömning lönsamt och effektivt Beståndsuppbyggnad en hög skörd kan uppnås på olika sätt Reflektioner Sortskillnaderna större än vi trodde? Hur kan vi som rådgivare och säljare hjälpa lantbrukarna att lyckas hitta rätt giva? 2
Tre år med L3-2290 2013 Tuff vinter följd av torra förhållanden på vissa platser Komplettering ofta lönsam Stora regionala skillnader 2014 Höga skördar, höga N-optimum Länge osäkert om mer kväve behövdes Sena kompletteringar mycket lyckade Visade hur skörden kan byggas upp på olika sätt 2015 Höga skördar Låga proteinhalter Höga N-optimum Låg N-effektivitet Högre N-effektivitet vid senare gödsling 3
Skörd vid opt imumkg/ha Årsmånsvariation, skörd vid optimal N-gödsling Låg markleverans 2011 - Den skörderelaterade gödslingen stämde! Höga skördenivåer åren 2012, 2014 och 2015! 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2015 R² = 0,4676 0 40 80 120 160 200 240 280 Optimal Kvävegiva kg/ha
Optimal N-giva Skörd vid optimal gödsling, brödvete 25 försök 2013-2015, L3-2290, växtodlingsgårdar 300 y = 0,0189x + 49,677 R² = 0,5968 250 200 150 100 50 0 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 Skörd vid optimum 5
Optimal N-giva, kg/ha 300 Kväveskörd i 0-N brödvete 25 försök 2013-2015, L3-2290 250 y = -0,7999x + 270,5 R² = 0,0722 200 150 100 50 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 N-skörd, 0-N 6
Höstveteförsök 2015 2015 Ett år med höga skördar och låga proteinhalter
Varför räckte kvävet inte till 2015? - Vi tappade i både skörd och kvalitet 1. Markens leverans av kväve var lägre än vanligt Kall vår och försommar, låg mineralisering Våt höst och vinter 2. Lägre förfruktseffekter än förväntat 3. N-effektiviteten av tillfört N var låg Mycket nederbörd kan medföra kväveförluster Frodiga bestånd och stor bladmassa 4. En hög skördenivå kräver mycket N 8
Nitrifikation eller denitrifikation beror på vattenmättnadsgraden! Max nitrifikation vid fältkapacitet, sedan börjar denitrifikationen! Källa; Brady et. al. 1999
Kväveförluster genom denitrifikation kan vara stora Demoförsök i Brunnby: 60 100 kg kväve mindre i grödan efter vattenmättnad! Obevattnat Vattnat till hel eller delvis vattenmättnad under några dagar 10
Kvävestrategi i höstvete - försöksplan Led Tidig giva Huvudgiva DC32 DC37-39 DC45 DC 39-55 Tot 1 0 2 40 40 80 3 40 80 120 4 40 120 160 5 40 160 200 6 40 160 40 240 7 40 160 80 280 8 80 80 160 9 160 160 10 120 40 160 11 120 40 Ks 160 12 120 40 Ks 160 13 40 120 Efter bedömning 160+x Gödslingstidpunkter Tidig= Farbart, ej frusen (gärna på nattfrost) Huvudgiva Säker effekt före DC 30 ca 15-senast 25 april i Mellansverige Säker effekt före DC 30 ca 5-senast 15 april i Sydsverige DC 32= Stråskjutningsstadium DC 37-39= Flaggbladsstadium DC 45= Begynnande axgång, när flaggbladets slida vidgas
Komplettering utifrån bästa kunskap I led 13 (40 + 120 kg N) kompletteringsgödslade vi: Om och När vi såg att det fanns ett behov Med hänsyn tagen till Yara N-Prognos (upptagskurvans lutning) Med hjälp av N-Testern (N-koncentrationen) Med hänsyn tagen till upptag i nollruta (mineralisering) Med hjälp av Yara N-Sensors absoluta kalibrering
Optimal kvävegödsling 15 försök år 2015 försöksserie L3-2290 och L3-2290A inom Sverigeförsöken Produktion av foder Produktion av brödsäd Plats Sort Optimal Skörd Protein Optimal Skörd Protein N-giva vid opt. vid opt. N-giva vid opt. vid opt. kg/ha kg/ha % i ts kg/ha kg/ha % i ts Halland Harplinge Kranich 248 10684 11,1 276 10761 12,0 Västergötland Lidköping Mariboss 180 11163 7,3 Västergötland Grästorp Ellvis 217 9569 9,7 263 9753 11,0 Dalsland Mellerud Julius 195 10312 8,8 265 10118 11,0 Uppland Löt Norin 242 10832 11,4 267 10923 11,7 Västmanland Brunnby Julius 195 10054 10,1 227 10136 11,0 Västmanland Hallstahammar Julius 197 10365 10,2 230 10495 11,0 Östergötland Vreta Kloster Mariboss 182 11241 9,7 Östergötland Klockrike Mariboss 250 9565 9,4 Öland Mörbylånga Brons 165 9577 11,0 197 9766 12,0 Närke Vintrosa Julius 248 10722 11,5 280 10879 12,0 Skåne Ängelholm Mariboss 206 8649 8,4 Skåne Smedstorp Praktik 229 11579 9,7 280 11555 11,0 Skåne Trelleborg Julius 224 11481 11,2 263 11653 11,8 Skåne Teckomatorp Mariboss 157 9643 9,4 14
Skörd kg/ha Protein % i ts 12000 Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök, brödsorter 2015. 18,0 10000 16,0 8000 9020 8760 10070 9150 9950 9800 9690 9110 10520 10850 14,0 6000 12,0 10,8 4000 9,2 9,9 9,0 9,1 9,5 9,6 10,0 2000 8,1 8,0 8,3 8,0 0 80 75 75 65 35 30 60 80 65 45 Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Julius Harplinge Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Mörbylånga Vintrosa Smedstorp Trelleborg Halland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Öland Närke Skåne Skåne 6,0 Grundskörd vid 160 kg N/ha Protein 160 N Proteingräns för brödvete 15
Skörd kg/ha Protein % i ts 12000 10000 8000 6000 +1160 +1460 9020 Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök, brödsorter 2015. 8760 +540 10070 +890 9150 +230 +960 9950 9800 +140 9690 +2030 9110 +730 +430 10520 10850 18,0 16,0 14,0 12,0 10,8 4000 9,2 9,9 9,0 9,1 9,5 9,6 10,0 2000 8,1 8,0 8,3 8,0 0 80 75 75 65 35 30 60 80 65 45 Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Julius Harplinge Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Mörbylånga Vintrosa Smedstorp Trelleborg Halland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Öland Närke Skåne Skåne 6,0 Grundskörd vid 160 kg N/ha Skördeökning (kg/ha) Protein 160 N Proteingräns för brödvete 16
Skörd kg/ha Protein % i ts 12000 10000 8000 6000 4000 2000 +1160 +1460 9020 12,7 9,2 Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök, brödsorter 2015. 8760 11,3 +540 10070 10,8 8,1 8,0 +890 9150 11,7 9,9 +230 +960 9950 9800 10,1 10,2 9,0 9,1 +140 9690 12,4 10,8 +2030 9110 12,2 9,5 +730 +430 10520 10,8 8,3 10850 11,5 9,6 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 0 80 75 75 65 35 30 60 80 65 45 Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Julius Harplinge Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Mörbylånga Vintrosa Smedstorp Trelleborg Halland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Öland Närke Skåne Skåne 6,0 Grundskörd vid 160 kg N/ha Skördeökning (kg/ha) Protein 160 N Protein e kompl Proteingräns för brödvete 17
Ekonomiskt netto av komplettering (kr/ha) Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök 2015. 4500 4000 3900 3500 3000 2500 2000 1500 1000 2534 2502 1107 2040 895 1580 1672 500 0-500 -157 80 75 75 65 35 30 60 80 65 45 Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Julius Harplinge Grästorp Mellerud Löt BrunnbyHallstahammar Mörbylånga Vintrosa 94 Smedstorp Trelleborg Halland VästergötlandDalsland Uppland VästmanlandVästmanland Öland Närke Skåne Skåne Netto bröd 18
Upptaget kväve kg N/ha Klockrike Östergötland 2015 Stad.43 15/6 Stad.39 8/6 Stad.37 1/6 250 Stad.32 25/5 200 Stad.32 18/5 150 100 78 92 104 112 122 Stad.32 11/5 Stad.30 4/5 Stad.30 27/4 57 50 0 23 0 80 120 160 200 240 280 Kvävegiva kg N/ha Stad.24 20/4 Stad.24 13/4 Stad.24 7/4 Yara 19
Kvävestrategi i höstvete, M3-2290 Klockrike, St. Berga 03T115 Förfrukt Höstvete Sort Mariboss Gödsling Resultat 09-mar 07-apr 08-maj 02-jun 04-jun 12-jun Summa N Skörd Protein N-skörd Stråst. Ax TKV N-eff Led DC 22 DC 23 DC 32 DC 37 DC 37 DC 45 kg/ha kg/ha % i ts kg/ha 0-100 st / m2 g % 1 0 3265 7,0 34 100 450 41,2-2 40 Axan 40 Axan 80 6245 6,7 62 100 538 41,2 35 3 40 Axan 80 Axan 120 7537 7,3 82 100 514 42,9 40 4 40 Axan 120 Axan 160 8132 7,7 94 100 571 41,5 37 5 40 Axan 160 Axan 200 9040 8,4 113 100 657 42,8 39 6 40 Axan 160 Axan 40 Axan 240 9550 9,2 131 100 653 41,4 40 7 40 Axan 160 Axan 80 Axan 280 9713 9,9 144 100 582 40,8 39 8 80 Axan 80 Axan 160 8138 8,3 100 100 531 42,8 41 9 160 Axan 160 7922 7,8 92 100 527 43,0 36 10 120 Axan 40 Axan 160 7997 7,9 95 100 556 42,7 38 11 120 Axan 40 Ks 160 8552 8,8 112 100 546 41,8 49 12 120 Axan 40 Ks 160 7814 8,4 98 100 552 44,0 40 13 40 Axan 120 Axan 75 Ks 235 9483 9,8 138 100 585 43,5 44 CV% 2,8 4,4 2,7 ca 450 skott på våren Optimum = 250 kg foder 20
DC 22, 9 mars DC 24, 7 april DC 32, 8 maj DC 37, 2 juni DC 37, 4 juni DC 45, 12 juni 20150301 20150304 20150307 20150310 20150313 20150316 20150319 20150322 20150325 20150328 20150331 20150403 20150406 20150409 20150412 20150415 20150418 20150421 20150424 20150427 20150430 20150503 20150506 20150509 20150512 20150515 20150518 20150521 20150524 20150527 20150530 20150602 20150605 20150608 20150611 20150614 20150617 20150620 20150623 20150626 20150629 mm nederbörd Nederbörd Fornåsa, Lantmet, 2015 25 20 15 10 5 0 Datum Gödsling 21
Upptaget kväve kg N/ha Vreta Kloster Östergötland 2015 Stad.53 15/6 Stad.41 8/6 250 Stad.37 1/6 200 Stad.37 25/5 150 114 133 139 147 151 Stad.32 18/5 Stad.32 11/5 100 94 Stad.31 4/5 50 38 Stad.31 27/4 Stad.25 20/4 0 0 80 120 160 200 240 280 Kvävegiva kg N/ha Stad.25 13/4 Stad.25 7/4 Yara 22
Kvävestrategi i höstvete, M3-2290 Vreta Kloster, Klostergården 2015 03T114 Förfrukt Höstvete Sort Mariboss Gödsling Resultat 09-mar 07-apr 08-maj 28-maj 28-maj 11-jun Summa N Skörd Protein N-skörd Stråst. Ax TKV N-eff Led DC 22 DC 23 DC 32 DC 37 DC 37 DC 45 kg/ha kg/ha % i ts kg/ha 0-100 st / m2 g % 1 0 5591 7,1 59 100 43,6-2 40 Axan 40 Axan 80 9266 7,8 107 100 46,3 60 3 40 Axan 80 Axan 120 10269 8,6 132 100 45,9 61 4 40 Axan 120 Axan 160 11121 9,2 153 100 45,4 59 5 40 Axan 160 Axan 200 11367 9,9 168 100 44,1 54 6 40 Axan 160 Axan 40 Axan 240 11340 11,0 186 90 43,9 53 7 40 Axan 160 Axan 80 Axan 280 11317 11,7 197 88 43,1 49 8 80 Axan 80 Axan 160 10858 9,7 156 100 45,4 61 9 160 Axan 160 10884 9,3 152 100 46,0 58 10 120 Axan 40 Axan 160 10827 9,3 150 100 45,2 57 11 120 Axan 40 Ks 160 11188 9,3 154 100 44,3 60 12 120 Axan 40 Ks 160 10646 9,8 155 100 47,0 60 13 40 Axan 120 Axan 35 Ks 195 11336 10,1 171 100 46,2 57 CV% 1,3 4 ca 670 skott på våren Optimum = 182 kg foder 23
Upptaget kväve kg N/ha Vintrosa Örebro 2015 Stad.39 8/6 250 Stad.37 1/6 Stad.32 25/5 200 Stad.31 18/5 150 Stad.31 11/5 100 50 40 55 67 80 84 85 Stad.31 4/5 15 Stad.30 27/4 0 0 80 120 160 200 240 280 Kvävegiva kg N/ha Stad.23 20/4 Yara 24
Kvävestrategi i höstvete, M3-2290 Vintrosa, Nybble 03T117 Förfrukt Havre Sort Julius Gödsling Resultat 25-mar 20-apr 08-maj 10-jun 10-jun 17-jun Summa N Skörd Protein N-skörd Stråst. Ax TKV N-eff Led DC 22 DC 23 DC 32 DC 39 DC 39 DC 45 kg/ha kg/ha % i ts kg/ha 0-100 st / m2 g % 1 0 3195 9,3 44 100 292 47,3-2 40 Axan 40 Axan 80 6779 8,2 83 100 480 48,9 48 3 40 Axan 80 Axan 120 8224 8,5 104 100 526 48,6 50 4 40 Axan 120 Axan 160 9108 9,5 129 100 590 50,0 53 5 40 Axan 160 Axan 200 10200 10,5 159 100 649 49,3 57 6 40 Axan 160 Axan 40 Axan 240 10679 11,3 181 100 652 50,2 57 7 40 Axan 160 Axan 80 Axan 280 10856 12,0 194 100 684 49,4 53 8 80 Axan 80 Axan 160 9087 9,8 133 100 637 49,6 56 9 160 Axan 160 9426 10,1 142 100 534 48,8 61 10 120 Axan 40 Axan 160 9189 9,7 133 100 572 49,8 55 11 120 Axan 40 Ks 160 9698 10,5 152 100 570 52,5 67 12 120 Axan 40 Ks 160 9245 10,7 148 100 616 54,5 65 13 40 Axan 120 Axan 80 Ks 240 11141 12,2 203 100 612 54,0 66 CV% 3,9 3,5 2,6 ca 450 skott på våren Optimum = 248 kg foder, 280 kg bröd 25
DC 22, 25 mars DC 24, 20 april DC 32, 8 maj DC 39, 10 juni DC 45, 12 juni 20150301 20150305 20150309 20150313 20150317 20150321 20150325 20150329 20150402 20150406 20150410 20150414 20150418 20150422 20150426 20150430 20150504 20150508 20150512 20150516 20150520 20150524 20150528 20150601 20150605 20150609 20150613 20150617 20150621 20150625 20150629 mm nederbörd Nederbörd, Vintrosa, Lantmet 2015 25 20 15 135 mm 10 5 0 Datum Gödsling 26
Sammanfattning 3 års försök Höstveteförsök 2015
L3-2290 40 försök 2013-2015 Led Giva Skörd dt/ha Protein % N-skörd kg N-eff % N-eff kompl 1 0 37,39 8,2 45,8 2 80 70,39 8,0 84,3 48,0 3 120 82,90 8,7 108,0 51,8 4 160 90,87 9,8 131,4 53,5 5 200 95,78 10,7 150,3 52,2 6 240 96,87 11,7 166,1 50,1 7 280 97,56 12,4 177,8 47,1 8 160 90,11 10,3 136,2 56,5 9 160 90,95 9,9 133,7 54,9 10 160 91,03 10,2 135,5 56,0 11 160 91,24 10,3 138,5 58,0 12 160 89,98 10,7 142,5 60,4 13 211 97,48 11,5 164,7 56,4 65,5 11/30/2015 28
Protein % i ts Intressanta iakttagelser vad gäller sort 14,0 Proteinhalt vid optimal kvävegiva utan proteinhaltsbetalning 40 försök 2013-2015, L3-2290 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 Mariboss Julius Ellvis 8,0 7,0 6,0 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 Skörd vid optimum, kg/ha 29
Kväveskörd kg/ha vid optimum 250 Kväveskörd vid optimal kvävegiva utan proteinhaltsbetalning 40 försök, 2013-2015, L3-2290 200 y = 0,0154x + 12,807 R² = 0,7661 150 100 Mariboss Julius Ellvis 50 0 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 Skörd vid optimum, kg/ha 30
Gödslingsstrategin har betydelse för hur skörden byggs upp 160 kg nivån under ekonomiskt optimal gödsling Inte helt rättvisande att jämföra skördeutfall och ekonomi Men vi kan se principiella skillnader i beståndsuppbyggnad
Inga större skillnader i skördenivå - men skörden byggdes upp på olika sätt! Kärnskörd, dt/ha Kvävestrategi till höstvete, L3-2290 (+A), 40 försök 2013-2015 120 100 Strategi Vår + före + DC32 + DC37 DC 30 40 +?? +?? + 0 80 0 + 80 + 80 + 0 60 0 + 160 + 0 + 0 40 0 + 120 + 40 + 0 20 0 + 120 + 0 + 40 Ks 0 + 120 + 0 + 40 Ks ( 45) 0 0 40 80 120 160 200 240 280 320 Kväve-giva, kg/ha 33
Tidigt N gav fler ax Axantal, st/m 2 Kvävestrategi till höstvete, L3-2290 (+A), 40 försök 2013-2015 630 610 590 570 550 Strategi Vår + före + DC32 + DC37 DC 30 40 +?? +?? + 0 0 + 80 + 80 + 0 530 0 + 160 + 0 + 0 510 0 + 120 + 40 + 0 490 470 450 0 40 80 120 160 200 240 280 320 Kväve-giva, kg/ha 0 + 120 + 0 + 40 Ks 0 + 120 + 0 + 40 Ks ( 45) 34
Fler kärnor per ax om en del av kvävet omfördelats till senare Kärnor per ax, st Kvävestrategi till höstvete, L3-2290 (+A), 40 försök 2013-2015 37 36 Strategi Vår + före + DC32 + DC37 DC 30 35 40 +?? +?? + 0 34 0 + 80 + 80 + 0 33 0 + 160 + 0 + 0 32 31 30 0 40 80 120 160 200 240 280 320 Kväve-giva, kg/ha 0 + 120 + 40 + 0 0 + 120 + 0 + 40 Ks 0 + 120 + 0 + 40 Ks ( 45) 35
Ju senare N, desto högre tusenkornvikt Tusenkornvikt, g Kvävestrategi till höstvete, L3-2290 (+A), 40 försök 2013-2015 47 46 Strategi Vår + före + DC32 + DC37 DC 30 45 40 +?? +?? + 0 44 43 42 41 0 + 80 + 80 + 0 0 + 160 + 0 + 0 0 + 120 + 40 + 0 0 + 120 + 0 + 40 Ks 0 + 120 + 0 + 40 Ks ( 45) 40 0 40 80 120 160 200 240 280 320 Kväve-giva, kg/ha 36
Senare N gav högre proteinhalt Proteinhalt, % i ts Kvävestrategi till höstvete, L3-2290 (+A), 40 försök 2013-2015 13 12 Strategi Vår + före + DC32 + DC37 DC 30 11 40 +?? +?? + 0 10 0 + 80 + 80 + 0 9 8 0 + 160 + 0 + 0 0 + 120 + 40 + 0 0 + 120 + 0 + 40 Ks 7 0 + 120 + 0 + 40 Ks ( 45) 6 0 40 80 120 160 200 240 280 320 Kväve-giva, kg/ha 37
och större total kväveskörd Kväveskörd,kg/ha Kvävestrategi till höstvete, L3-2290 (+A), 40 försök 2013-2015 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 Strategi Vår + före + DC32 + DC37 DC 30 40 +?? +?? + 0 0 + 80 + 80 + 0 0 + 160 + 0 + 0 0 + 120 + 40 + 0 0 + 120 + 0 + 40 Ks 0 + 120 + 0 + 40 Ks ( 45) 0 0 50 100 150 200 250 300 Kväve-giva, kg/ha 38
Samma skörd kan skapas på olika sätt - Gödslingsstrategin har betydelse för beståndsutvecklingen 39
Anläggnings- och reduktionsfaser Kompletteringsgödsling TOPPSMÅAXSTADIUM DUBBELRINGSTADIUM
Stråstyrka, 0-100 Kvävestrategi till höstvete, L3-2290 (+A), 40 försök 2013-2015 110 100 Strategi Vår + före + DC32 + DC37 DC 30 40 +?? +?? + 0 90 0 + 80 + 80 + 0 80 0 + 160 + 0 + 0 70 0 + 120 + 40 + 0 60 0 + 120 + 0 + 40 Ks 0 + 120 + 0 + 40 Ks ( 45) 50 0 40 80 120 160 200 240 280 320 Kväve-giva, kg/ha 41
Liggsäd Review artikel av Berry et. al., 2004 UNDERSTANDING AND REDUCING LODGING IN CEREALS Stråstyrka är avgörande för avkastningspotential, skördearbete och kvalitet Ökad kvävetillgång framförallt före stråskjutning avgörande för liggsädesrisk Därefter minskande risk och kväve efter axgång påverkar inte Kaliumbrist ger svagare stråbas men kväve den viktigaste faktorn 42
Liggsäd forts. Berry et. al. Strålängden inte alls den avgörande faktorn för liggsädesbildning pga. tidig kvävetillgång. Skuggning medför att de första internoderna blir tunnare och längre vilket gör dem mindre motståndskraftiga mot brott. Slutsats. Viktigaste åtgärder för att minska liggsädesrisk är att Inte få alltför kraftiga bestånd på hösten genom för tidig sådd eller för hög utsädesmängd Inte ge plantorna alltför stor kvävetillgång före stråskjutning om beståndet är frodigt. Ett bestånd där inte skuggning tidigt i utvecklingen ger svaga nedre internoder ( tunnare och längre) och sämre kronrotsutveckling klarar bättre att bära en hög skörd utan liggsäd. ( Klarar en större hävstångseffekt ) 43
Sammanfattning från L3-2290, 2013-2015 Höga optimala N-givor i brödvete. 25 försök, 234 kg N/ha i medel. Variation mellan 140 280 kg N/ha Yara och SJV generella N-rekommendation stämmer inte för brödvete. Skall sannolikt vara ca 20-22 kg/ton ökad N-rek. Vid hög skördenivå blir dagens rekommendation alltför låg. Mariboss kräver en egen rekommendation. Övriga fodersorter? Fortsatt arbete med anpassning av N-giva till År och Fält är ett måste för att vi skall kunna ta optimala skördar med önskad kvalitet.
Sammanfattning beståndseffekter L3-2290, 2013-2015 Axantalet påverkas kraftigt av total N-nivå Ju större andel N tidigt och före stråskjutning, desto fler ax. N före axgång ökar kärnantal Sent N ökar tusenkornvikt Ju större andel N tidigt, desto lägre proteinhalt och N-effektivitet Strateginivån 160 kg N/ha är oftast klart underoptimal vilket inte visar påverkan på stråstyrka.
Reflektioner över kvävestrategi i höstvete! Mycket handlar om riskminimering! Aktuella frågor : Beståndets utseende många skott, liggsädesrisk Risk för torka Risk för vattenöverskott Skördepotential! Kvävebehov Allt kräver aktivt beslutsfattande inte bara i växtodlingsplanen utan i fält kontinuerligt fram till blomning ( minst). 46
Välkomna till kvävekonferens i Linköping 19 januari! Då fortsätter vi diskussionen om kväveoptimering i stråsäd 11/30/2015 47