Formalia. Reglerteknik, TSRT12. Föreläsning 1. Första föreläsningen. Vad är reglerteknik?

Relevanta dokument
Reglerteknik, TSIU61. Föreläsning 2: Laplacetransformen

Reglerteknik, TSIU61. Föreläsning 1

Laplacetransform, poler och nollställen

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 1

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

TSRT09 Reglerteori. Reglerteknik. Vilka är systemen som man styr? Vilka är systemen som man styr? Föreläsning 1: Inledning, reglerproblemet

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 1

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

Övningar i Reglerteknik. Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys. y(0) = 2,

Kort introduktion till Reglerteknik I

Reglerteknik I: F2. Överföringsfunktionen, poler och stabilitet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Reglerteori. Föreläsning 11. Torkel Glad

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1

Välkomna till Reglerteknik 2015!!

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

Kap 3 - Tidskontinuerliga LTI-system. Användning av Laplacetransformen för att beskriva LTI-system: Samband poler - respons i tidsplanet

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

TSIU61: Reglerteknik. Kursinformation Bakgrund. Gustaf Hendeby.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 15-18, 30/11-12/

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteori. Föreläsning 12. Torkel Glad

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Reglerteknik är konsten att få saker att uppföra sig som man vill

Reglerteknik AK, FRTF05

Lösningar till tentamen i Transformmetoder okt 2007

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Reglerteknik II 7sp (för sista gången) Jari Böling

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Kryssproblem (redovisningsuppgifter).

Kort introduktion till Reglerteknik I

Lektion 1. Bo Bernhardsson FRT130 Control Theory, Lecture 1

AB2.8: Laplacetransformation av derivator och integraler. Differentialekvationer

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 12: Prestandabegränsningar & målkonflikter Sammanfattning av kursen. Torkel Glad

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 1!

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

Signaler och reglersystem Kapitel 1-4. Föreläsning 1, Inledning Reglerteknik

6. Stabilitet. 6. Stabilitet. 6. Stabilitet. 6.1 Stabilitetsdefinitioner. 6. Stabilitet. 6.2 Poler och stabilitet. 6.1 Stabilitetsdefinitioner

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

6. Stabilitet. 6. Stabilitet

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 5

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 1

Lösningsförslag, Tentamen, Differentialekvationer och transformer II, del 2, för CTFYS2 och CMEDT3, SF1629, den 9 juni 2011, kl.

Industriell reglerteknik: Föreläsning 2

Industriell reglerteknik: Föreläsning 6

Föreläsning 8, Introduktion till tidsdiskret reglering, Z-transfomer, Överföringsfunktioner

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 10. Fasplan. Olika typer av jämviktspunkter. Samband linjärt olinjärt: nära jämviktspunkt

TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK

Reglerteknik. Kurskod: IE1304. Datum: 12/ Tid: Examinator: Leif Lindbäck ( )

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

INLÄMNINGSUPPGIFT I. REGLERTEKNIK I för STS3 & X4

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

REGLERTEKNIK Inledande laboration (obligatorisk)

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

TSIU61: Reglerteknik

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

F13: Regulatorstrukturer och implementering

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Industriell reglerteknik: Föreläsning 3

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 7. Framkoppling Koppling mellan öppna systemets Bodediagram och slutna systemets stabilitet

INTRODUKTION TILL SYSTEM- OCH REGLERTEKNIK (3 sp) TIDIGARE: GRUNDKURS I REGLERING OCH INSTRUMENTERING 3072 (2sv) Hannu Toivonen

TATA42: Föreläsning 8 Linjära differentialekvationer av högre ordning

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Transkript:

Formalia Reglerteknik, TSRT12 Föreläsning 1 Hemsida. http://www.control.isy.liu.se/student/tsrt12/ Föreläsnings-oh läggs ut ca en dag i förväg. Lablistor på första lektionen. Läroboken tillåten på tentan även om den innehåller anteckningar. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Första föreläsningen Vad är reglerteknik? Finns nästan överallt men är ofta dold. 1. Vad är reglerteknik? 2. Tre exempel i ett, modellering 3. Laplacetransformen 4. Tre exempel i ett, lösningar 5. Enkla reglerprinciper Mobiltelefoner: rätt effektnivå Hemelektronik: läsning av CD, DVD, hårddiskar Bilar: låsningsfria bromsar, antisladdsystem Husuppvärmning: rätt temperatur Tvättmaskiner: rätt vätskemängd och temperatur Elnätet: rätt spänning och frekvens Internet: trafikflöden

Bilkörning utan antisladd Bilkörning med antisladd Mobiltelefoni Flygplan effektstyrning trafikstyrning demodulering signalgenerering stabilisering farthållning, höjdhållning navigering automatsiktning...

Medicinsk teknik Processindustri dialysapparatur pacemakers anestesi... pappersindustri stålverk raffinaderier... Uppvärmning Abstrakt reglerproblem Alla dessa reglerproblem kan beskrivas på följande sätt: v Välj u så att y antar önskade värden. u styrsignal, insignal u y mätsignal, utsignal S v störsignal S process, system y En termostat på elementet håller temperaturen (ungefär) konstant.

Exemplet antisladd Vilka är svårigheterna? Selektiv bromsning för att få rätt rotationshastighet Insignal: bromsverkan på olika hjul Utsignal: rotationshastighet Störningar: Externa vridmoment (väglag), föraren(?) Det finns störningar på processen som man inte har kontroll över. Processen är aldrig känd exakt. Kursens syfte Matematisk beskrivning Visa principerna i de vanligaste reglersystemen. Lära ut utvärdering konstruktion av regulatorer för linjära system med en insignal och en utsignal Utvärdering och konstruktion kräver en kvantitativ matematisk beskrivning av processen. Vi kommer att använda: differentialekvationer laplacetransformer

Tre exempel i ett. Förenklade modeller Laplacetransformens idé Antisladd. ẏ = ay + bu + fv y rotationshast., u vridmoment från selektiv bromsning, v störande vridmoment, a > 0, b > 0 Uppvärmning. ẏ = ay + bu + av y rumstemperatur, u värmeeffekt, v utetemperatur, (avvikelser från nominella värden) a > 0, b > 0 Tippledsstyrning av Gripen. ẏ = ay + bu + fv (kraftigt förenklat) y anfallsvinkel, u höjdroderutslag, v störande tippmoment, a 1, b > 0 Våra modeller är linjära differentialekvationer Derivering, integrering och differentialekvationslösning viktiga Dessa operationer blir ofta komplicerade Idé: ersätt y(t) (t tiden) med en funktion Y(s) (s komplext), så att derivation, integration och differentialekvationslösning blir mycket lättare för Y(s) än för y(t) Laplacetransformen Derivator Definition: Y(s) = 0 y(t)e st dt Några transformer: Om y(t) har Laplacetransformen Y(s) så gäller att y(t) = 1 Y(s) = 1 s ẏ(t) = dy dt har Laplacetransformen sy(s) y(0) y(t) = t Y(s) = 1 s 2 y(t) = e at Y(s) = 1 s + a y(t) = sin ω o t Y(s) = ω o s 2 + ω 2 o ÿ(t) = d2 y dt 2 osv. har Laplacetransformen s 2 Y(s) sy(0) ẏ(0) Begynnelsevärdena y(0), ẏ(0) är oftast noll i reglertekniska tillämpningar.

Begynnelse- och slutvärden Laplacetransformen i Matlab Om man vet att y(t) har ett gränsvärde när t kan man räkna ut det med slutvärdessatsen: lim y(t) = lim sy(s) t s 0 Omvändningen är begynnelsevärdessatsen: lim y(t) = lim sy(s) t 0 s» syms t s» laplace(exp(-2*t)) ans = 1/(s + 2)» ilaplace(1/((s+1)*(s+2))) ans = 1/exp(t) - 1/exp(2*t) Från Y(s) till y(t) Komplexa exponentialfunktioner I våra tillämpningar är Y(s) alltid en kvot mellan polynom, med högst gradtal i nämnaren. Y(s) kan då alltid skrivas Y(s) = B(s) (s p 1 ) (s p n ) = A 1 s p 1 + + A n s p n där B(s) är ett polynom och A 1,..,A n konstanter (formeln modifieras något om samma faktor förekommer flera gånger i nämnaren) Talen p 1,..,p n kallas poler. För en pol p j gäller Y(p j ) =. Motsvarande tidsfunktion är y(t) = A 1 e p 1t + + A n e p nt Observera att polerna p j kan vara komplexa. Om p j = σ + iω så är motsvarande exponentialfunktion I uttrycket e (σ+iω)t = e σt e iωt = e σt (cos ωt + i sin ωt) y(t) = A 1 e p 1t + + A n e p nt kan alltså både exponentialfunktionerna och talen A j vara komplexa. Vid additionen tar imaginärdelarna ut varandra så att y(t) blir reell. Polerna blir alltså exponenter i tidsfunktionen.

Två grundläggande reglerprinciper 1. Öppen styrning. Basera styrsignalen på Vad man vill uppnå (referenssignalen). Framkoppling från referens Mätta störningar. Framkoppling från störning En matematisk modell av systemet. 2. Återkoppling. Basera styrsignalen på mätningar av vad som faktiskt händer i systemet.