1 Regional utvecklingsstrategi för tandvård. Regional utvecklingsstrategi för tandvård

1 Regional utvecklingsstrategi för tandvård Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götalandsregionen 2011 2015

Faktaruta l Västra Götalandsregionen ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagen för att alla som bor i regionen har tillgång till god vård och omsorg på lika villkor. 1 l Tandvården regleras dessutom av tandvårdslagen. Med tandvård avses i denna lag åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan. Målet för tandvården är god tandhälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Landstinget ska planera tandvården med utgångspunkt i befolkningens behov av tandvård. Planeringen ska även avse tandvård som erbjuds av annan än landstinget. 2 l Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården ska tillämpas för den patientinriktade vården inom sådana verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Föreskrifterna bildar således en utgångspunkt för regionens utvecklingsstrategi för tandvård. 3 l Med Socialstyrelsens föreskrifter som bas har Västra Götalandsregionen utarbetat handlingsprogrammet God Vård för att regionens hälso- och sjukvård ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, ges i rimlig tid och vara effektiv. Syftet med handlingsprogrammet är att ge vägledning och stöd och det gäller för alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar, i tillämpliga delar för tandvårdsförvaltningen och alla andra offentligt finansierade utförare av hälso- och sjukvård. Handlingsprogrammet gäller på motsvarande sätt för regionens ägare och beställare, som förväntas samverka med utförare för att genomföra programmet. 4 l Allmän- och specialisttandvården är organisatoriskt uppdelad i offentlig och privat verksamhet. Den offentliga vården bedrivs huvudsakligen av landstingen/regionerna genom folktandvården. Den privata vården består till stor del av mindre kliniker oftast ägda av tandläkarna själva. Ungefär 1 200 tandläkare i landet ingår i Praktikertjänst AB som är ett producentkooperativ. Knappt hälften av tandläkar- och tandhygienistkåren arbetar i privat verksamhet, men det är stora skillnader i den geografiska fördelningen. Generellt sett utförs merparten av tandvården för barn och unga inom den offentliga tandvården, medan något mer än hälften av den vuxna befolkningen får sin tandvård i privat regi. 5 l En betydande skillnad mellan tandvård och övrig hälso- och sjukvård är på det sätt som vården finansieras. Landstingen/ regionerna finansierar tandvård för barn och unga t.o.m. det år man fyller 19 år. I Västra Götaland erbjuds även 20 21-åringar avgiftsfri tandvård. Den största delen av kostnaderna för tandvård för vuxna finansieras av patientavgifter medan en del finansieras av staten genom det statliga tandvårdsstödet. Samhällskostnaderna för tandvård beräknas till drygt 7 procent av hälso- och sjukvårdens totala kostnader. 6 Visionen Västra Götaland Det goda livet Visionen Västra Götaland Det goda livet är visionen för ett gemen samt Västra Götaland, som utvecklas till en väl sammanhållen region. Delarna samspelar och förstärker varandra och bidrar till en konkurrenskraftig helhet med hållbar tillväxt, välfärd och god miljö. En hög nivå inom utbildning och forskning är en av de långsiktigt viktigaste frågorna för Västra Götalands utveckling. Tandvården i Västra Götaland är en del i regionens vision och arbetet med denna utvecklingsstrategi visar hur väl tandvården kan samspela, förstärka och bidra till en konkurrenskraftig helhet. Svensk tandvård har mycket gott anseende och kundnöjdheten är stor. Tandvården i Västra Götaland har unika möjligheter att genom visionens helhetsperspektiv skapa mervärde för sina invånare. En konkurrenskraftig helhet som Det goda livet lyfter fram skapas genom nära samarbete mellan Västra Götalandsregionen (ägaren, beställarna och utföraren Folktandvården Västra Götaland), Privattandvården och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet. På det sätt som denna utvecklingsstrategi utarbetats ska delarna samspela och förstärka varandra och bidra till att skapa dynamik och utveckling. Forskningen inom odontologi i Västra Götaland intar en nationell och internationell tätposition och i regionens budget 2011 framgår att positionen ska vara fortsatt ledande. Det etablerade samarbetet mellan Sahlgrenska Akademin (Institutionen för odontologi) och Folktandvården Västra Götaland är en värdefull bas i det arbetet. Offensiva regiongemensamma satsningar på nya unga forskare kommer att fortsätta i det samspel som regionens vision pekar ut. Presenterade rapporter från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) konstaterar att det finns stora behov av klinisk forskning inom tandvård. Vetenskapsrådet kommer också inom kort avsätta medel, som ska stödja sådan forskning och landsting/ regioner förväntas att under de närmaste åren också delta i dessa satsningar. Västra Götaland är unikt genom sin geografiska storlek och en befolkning som hela tiden växer och snart passerar 1,6 miljonersstrecket. Regionen omfattar ett av landets största storstadsområden men också medelstora städer och glesbefolkade delar. En viktig del av Sverige och som ett tvärsnitt av landet. Regionen har därför mycket goda förutsättningar att gå före och inta ledande positioner i många framtidsfrågor. Att möta nya krav från medvetna vårdkonsumenter, som snabbt via internet vill ha besked om tillgänglighet och kvalitet. Att skapa ett kreativt och brett samarbete kring hur tandvård och andra välfärdsfrågor kan hanteras i glesbefolkade områden. Att utveckla modeller för resursfördelning, som garanterar att invånarna med de största behoven alltid kommer i första hand och att en så god hälsoutveckling som möjligt skapas genom hälsofrämjande och förebyggande insatser. För det finns fortfarande hälsoklyftor i regionen, som visionen Det goda livet vill minimera. Västra Götaland har en framträdande nationell position, när det gäller antalet tandläkare i förhållande till invånarnas antal. Det ger en stabil grund för fortsatt utveckling. Det finns flera utmaningar och en är att på ett positivt sätt klara av generationsväxlingen bland specialisttandläkare. Det är bara några exempel på områden, där Västra Götaland kan inta en ledande position och visa vägen för andra delar av landet. 1 Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763, vad som i lagstiftningen sägs om landsting gäller också regioner och Gotlands kommun 2 Tandvårdslagen, SFS 1985:125, vad som i lagstiftningen sägs om landsting gäller också regioner och Gotlands kommun 3 SOSFS 2005:12 4 Handlingsprogram för God Vård, Västra Götalandsregionen 2010 2011 5 Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2010 Preliminär version, Socialstyrelsen 6 Se fotnot 5 7 Vision Västra Götaland Det goda livet, Västra Götalandsregionen 8 Pressinformation Samhällsservice, 2010, Svenskt Kvalitetsindex, http://www.kvalitetsindex.se 9 http://www.vgregion.se/ Vård och hälsa/ Så styrs vården 10 SBU-rapporter. Rotfyllning, 2010, Tandförluster, 2010 m.fl. rapporter inom tandvård 11 Information vid Odontologisk Riksstämman, 2010 2 Regional utvecklingsstrategi för tandvård Regional utvecklingsstrategi för tandvård 3

Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte 1.3 Mål 1.4 Metod och genomförande 2 UTVECKLINGSOMRÅDEN FÖR TANDVÅRD I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 2011 2015 2.1 Helhetssyn skapar mervärde för invånarna 2.2 Tandvårdens utmaningar fram till 2015 2.3 Förutsättningar för planeringsansvar 2.4 Prioriterade utvecklingsområden och strategiska förslag 2.5 Handlingsplan för fortsatt arbete Bilaga 1 Tillgänglighet och effektivt använda resurser Bilaga 2 Hälsofrämjande tandvård 1 Inledning 1.1 Bakgrund Västra Götalandsregionens fullmäktige har i budget 2010 fattat beslut om utarbetandet av en regional utvecklingsstrategi för tandvård. 12 Regionens hälso- och sjukvårdsutskott har sedan i uppdragshandlingen till hälso- och sjukvårdsdirektören lyft fram ett antal områden, som ska ingå i utvecklingsstrategin. Utskottet har också framhållit att regionens Handlingsprogram God Vård ska genomsyra hela arbetet. 13 Områden som pekats ut för utvecklingsstrategin: Tillgänglighet och effektivt använda resurser Hälsofrämjande tandvård Ersättningssystem Utbildning och personalförsörjning Forskning Tandvård som en del av den medicinska vården Inom området tillgänglighet och effektivt använda resurser har hälso- och sjukvårdsutskottet särskilt lyft fram behovet av förslag för att uppnå likvärdig tillgänglighet till specialisttandvård. Inom delområdet hälsofrämjande tandvård ingår också att lämna förslag för att nå de invånare som har de största behoven av insatser. När det gäller ersättningssystem har systemens utformning för att uppnå optimal tillgänglighet och kvalitet på lika villkor för regionens invånare framhållits. Inom området utbildning och personalförsörjning förväntas åtgärdsförslag för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. I beslutet om utvecklingsstrategin framhålls att regionen ska behålla och utveckla den nationella och internationella forskningspositionen. Förslag till detta ska lämnas. Slutligen framhålls att inom tandvård som en del av den medicinska vården ska kartläggning och analys göras av möjligheterna att svara upp mot framtida krav. Förslag avseende organisatorisk tillhörighet för käkkirurgi och oral radiologi förväntas också bli utformade. 1.2 Syfte Av uppdragshandlingen framgår att syftet med utvecklingsstrategin är att ur ett befolkningsperspektiv utarbeta strategiska förslag och tidsperspektivet för dessa är fram till 2015. Relevant information ska samlas in och analyseras för att utgöra underlag för förslagen. Nationell och regional kunskap ska tas tillvara i arbetet. Det kommer däremot inte finnas utrymme att genomföra egna utredningar med tanke på tidsramen. Utvecklingsstrategin ska däremot peka på områden, där tillgänglig information och kunskap är bristfällig och föreslå strategier för att åtgärda detta. 14 1.3 Mål Utvecklingsstrategins mål är enligt uppdragsbeskrivningen och projektplanen att utveckla tandvårdens uppdrag, personalförsörjning och det förebyggande arbetet. Vidare har ersättningssystemens utformning som mål att bidra till optimal tillgänglighet och kvalitet på lika villkor till regioninvånarna och konkurrensneutralitet mellan utförare. En utvecklings- och forskningsfrämjande miljö inom tandvården lyfts också fram som målsättning. 15 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Ersättningssystem Utbildning och personalförsörjning Forskning Tandvård som en del av den medicinska vården Deltagare i arbetsgrupper Referenser 12 Västra Götalandsregionens budget 2011 13 Uppdragshandling Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götalandsregionen, 2010-02-22 och Projektplan Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götalandsregionen, 2010-06-18 14 Projektplan Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götalandsregionen, 2010-06-18 15 Uppdragshandling Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götalandsregionen, 2010-02-22 och projektplan enligt tidigare referens 4 Regional utvecklingsstrategi för tandvård Regional utvecklingsstrategi för tandvård 5

2 Utvecklingsområden för tandvård i Västra Götalandsregionen 2011 2015 1.4 Metod och genomförande Arbetet har bedrivits i projektform och letts av en styrgrupp med följande sammansättning: Mats Johansson, chef för Strategisk utvecklingsenhet, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, ordförande Ann-Marie Olhede, tandvårdschef, Tandvårdsenheten, projektansvarig Lena Kronvall, planeringsledare, Tandvårdsenheten, projektkoordinator Annika Ekestubbe, prefekt, Institutionen för odontologi, Sahlgrenska Akademin Gunnar Eriksson, tandvårdsdirektör, Folktandvården Västra Götaland Claes Henriksson, tandläkare, representant för Privattandläkarna Västra Götaland Håkan Sundberg, hälso- och sjukvårdschef, Hälso- och sjukvårdskansliet Uddevalla Eva Molin, konsult, projektledare, adjungerad till styrgruppen Sex arbetsgrupper har utarbetat förslag inom olika områden och respektive grupp står gemensamt bakom gruppens förslag. En av grupperna har letts av projektansvarig Ann-Marie Olhede och återstående fem av projektledaren Eva Molin. Arbetsgrupperna har haft en bred sammansättning med representanter för Folktandvården, Folkhälsokommitténs kansli, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Hälso- och sjukvårdskanslierna, Institutionen för odontologi, Privattandläkarna, Personal strategiska avdelningen vid Regionkansliet och Tandvårdsenheten. (Se bilaga 7) Varje arbetsgrupp har lämnat en skriftlig rapport med åtgärdsförslag, som underlag för den samlade utvecklingsstrategin. (Se bilagor 1 6) Styrgruppen har med stöd av arbetsgruppernas underlag pekat ut utvecklingsområden och prioriterat åtgärdsförslag i enlighet med avsnitt 2 Utvecklingsområden för tandvård i Västra Götalandsregionen 2011 2015. Referensgrupper för strategiarbetet har varit Sektorsrådet i odontologi respektive käkkirurgi. 2.1 Helhetssyn skapar mervärde för invånarna Strategiarbetet, som utgår från befolkningsperspektivet, har genomförts genom flera arbetsgrupper med bred förankring från Västra Götalandsregionen (ägaren, beställarna och utföraren Folktandvården Västra Götaland), Privattandvården och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, visar att det finns ett stort värde att arbeta gemensamt med en regional utvecklingsstrategi. Helhetsperspektivet genomsyrar allt arbete och hela utvecklingsstrategin på det sätt som Vision Västra Götaland Det goda livet pekar ut. Helhetssynen skapar mervärde för regioninvånarna. Ett väl utvecklat samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Privattandvården och Sahlgrenska Akademin skapar goda förutsättningar för effektivt resursanvändande och tandvård av hög kvalitet. Samarbetet skapar också förutsättningar att behålla och utveckla tätpositionen inom odontologisk forskning och att också inta led ande positioner inom andra utvecklingsområden. Västra Götaland kan i flera avseenden gå före och visa vägen för andra delar av landet. 2.2 Tandvårdens utmaningar fram till 2015 Svensk tandvård har mycket gott anseende vilket Svensk Kvalitetsindex visar vid årliga mätningar av kundnöjdhet. Tandvården får mycket höga betyg av sina kunder och tandvårdskunderna är de som är nöjdast, då de offentligt finansierade sektorerna jämfördes 2010 (sjukvård, tandvård, kommunal service och myndigheter). Tandvården får högst nöjdhetsbetyg av alla branscher i Svenskt Kvalitetsindex mätningar med betyget 82,7 på den 0 100 gradiga skalan. Tandvården uppfattas också som mycket prisvärd. 16 Västra Götaland är i jämförelse med landet i övrigt väl tillgodosett med tandläkare i förhållande till invånarantalet. Västra Götaland intar i tandläkartäthet en tätposition tillsammans med Stockholms län och Västerbottens län. Antalet tandhygienister i relation till invånarnas antal motsvarar ungefär riksgenomsnittet. 17 Tandhälsan hos barn och ungdomar är också lika god som det svenska riksgenomsnittet, vilket innebär att 93 procent av alla 3-åringar är kariesfria och att en tredjedel av alla 19-åringar också är det. 18 Även om tandhälsan som helhet är god, finns det ohälsa koncentrerad till ett fåtal geografiska områden. Regionens hälsofrämjande arbete når patientgrupper med olika metoder i form av preventionsprogram med inriktning mot riskgrupper. Den allt större gruppen sköra äldre är en patientgrupp med ökande behov av hälsofrämjande insatser. Det behövs mer kunskap om dessa äldres behov. Med denna stabila grund står tandvården i Västra Götaland under åren fram till 2015 inför flera intressanta utmaningar. En utmaning är att befolkningen enligt prognoserna kommer att öka till 1630 000. Det innebär ungefär 60 000 fler invånare än 2009 och det är framförallt Göteborgsområdet som kommer att växa. Invånarna blir alltmer medvetna vårdkonsumenter och ställer krav på lättåtkomlig information om köer och väntetider. Snabb information via internet om tillgängligheten blir en självklarhet. Samtidigt finns det en grupp som bara har kontakt med tandvården sporadiskt eller inte alls. Flertalet av dessa uppger enligt folkhälsorapporteringen att det beror på att de inte har råd. Det kan röra sig om drygt 10 procent av den vuxna befolkningen. Här finns en utmaning att fånga upp invånare som av olika skäl inte har regelbunden kontakt med tandvården. Mindre orter och glesbygd riskerar att få det svårare med tillgången till tandvård. Det beror på att rekryteringen av tandläkare och tandhygienister blir allt besvärligare utanför Göteborgsområdet och allra svårast till mer avlägsna landsorter. Rekryteringssvårigheterna gäller både Folktandvården och Privattandvården. Det kommer att bli en utmaning att se till att det finns tandvård i länets landsort. Samverkan och nytänkande blir nyckelord i den utmaningen. Generationsväxlingen bland specialisttandläkare är också en stor utmaning. Hälften av dagens specialister är över 55 år och flera kommer att gå i pension under tidsperioden. Inom ortodonti är generationsväxlingen särskilt utmanande. Västra Götalands vision Det goda livet är ett starkt stöd för utvecklingsstrategin, eftersom utbildning pekas ut som en av de viktigaste frågorna för Västra Götalands utveckling. Fler utbildningsplatser för specialister behövs med tanke på de förestående pensioneringarna. 16 Pressinformation Samhällsservice, 2010, http://www.kvalitetsindex.se 17 Socialstyrelsen. Årsrapport NPS 2010 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad 18 Barn och ungas tandhälsa allt bättre, 2008, Socialstyrelsen 6 Regional utvecklingsstrategi för tandvård Regional utvecklingsstrategi för tandvård 7

Västra Götaland har en stark nationell och internationell position inom odontologisk forskning, vilket bland annat framgår av regionens budget 2011. I budgeten framgår att målet är att behålla och utveckla denna tätposition. Västra Götalands vision pekar också tydligt ut vikten av forskning. Det blir en angelägen utmaning att i tid säkra rekryteringen av nya forskare, eftersom medelåldern generellt sett redan är hög. Den kliniska forskningen i hela Sverige står inför behov av att föryngra den aktiva forskarkåren. Att skapa goda karriärmöjligheter anses avgörande för att klara det. 19 En utmaning är att utveckla en resursfördelningsmodell enligt vilken resurser fördelas med utgångspunkt från behoven av insatser. Att ersättningssystemen är konkurrensneutrala och bidrar positivt till effektivitet och kvalitet är en annan viktig fråga. Uppdrag behöver ges regiongemensamt för kompetensförsörjning, forskning och andra gemensamma angelägenheter och att finansieringen säkerställs med centrala medel. 2.3 Förutsättningar för planeringsansvar Planeringsansvaret förutsätter information om befolkningens tandhälsa. För de yngre invånarna finns redan denna information på motsvarande sätt som i andra landsting/regioner, medan den generellt sett saknas för den vuxna befolkningen. Folktandvården Västra Götaland har dock sedan 2009 påbörjat en registrering av sina patienter i ett beslutsstödssystem (R2), som ger värdefull information om tandhälsa och alla åldrars munhälsoprofil. Dessa data kan användas i samverkan med utförare och utgöra en värdefull kunskapskälla. Situationen med en bristfällig samlad information om de vuxna invånarnas tandhälsa är inte unik för Västra Götaland utan situationen är densamma i stora delar av landet. Det har lett till att Socialstyrelsen bygger upp ett nationellt tandhälsoregister, som ska kunna användas för planering både på nationell och på regional nivå. Så snart det är tillgängligt kommer det att användas i regionens planeringsarbete. I dag har regionen uppgifter om de egna personalresurserna i tandvården men saknar information om Privattandvårdens. Det försvårar möjligheterna att ta det lagstadgade planeringsansvaret. Med tanke på att ungefär hälften av de vuxna regioninvånarna vänder sig till Privattandvården för att få allmäntandvård är det angeläget att säkerställa att också få information om Privattandvårdens personalresurser inom allmän- och specialisttandvård. Planeringsansvaret förutsätter kunskap om tillgängliga personalresurser i tandvården och befolkningens behov av tandvård. Det innebär att ett IT-baserat system behöver utarbetas med syfte att skapa information om tandvårdens totala personalresurser (offentliga och privata utförare). Denna information kan skapa en värdefull bas för regionens lagstadgade planeringsansvar. Utarbetandet av systematiken och den följande kontinuerliga inrapporteringen förutsätter ett nära samarbete med tandvårdens utförare. 2.4 Prioriterade utvecklingsområden och strategiska förslag Styrgruppen har med stöd av arbetsgruppernas underlag (bilagorna 1 6) pekat ut utvecklingsområden för tandvård i regionen under tidsperioden fram till 2015. (Enligt avsnitt 1.2 Syfte ska utvecklingsstrategin peka på områden, där tillgänglig information och kunskap är bristfällig och föreslå strategier för att åtgärda det. ) Varje utvecklingsområde rymmer ett antal strategiska förslag. Utvecklingsområdena är följande A: Medborgarnas behov av tandvård och vård på lika villkor B: Tillgänglighet, öppenhet och transparens C: Resursfördelnings- och ersättningsmodell D: Regiongemensamma angelägenheter E: Kompetensförsörjning och regional tillgänglighet till tandvård F: Tandvård som en del av den medicinska vården G: Forskningsposition och innovationer H: God Vård inom tandvård Hälso- och sjukvårdsavdelningen bör få i uppdrag att i nära samråd med Hälso- och sjukvårdskanslierna, Folktandvården, Privattandvården och Institutionen för odontologi utarbeta en handlingsplan för prioriterade förslag inom respektive utvecklingsområde och identifiera ansvarsfördelningen med utgångspunkt från regionfullmäktiges reglemente. A: Medborgarnas behov av tandvård och vård på lika villkor Att analysera medborgarnas behov av tandvård Medborgarnas behov av tandvård ska styra vilka resurser som tillförs tandvårdens utförare. Sedan lång tid tillbaka kan behoven analyseras för regionens barn och ungdomar genom att tandhälsan följs upp kontinuerligt på motsvarande sätt som i landet i övrigt. Jämförelser kan göras mellan olika delar av regionen men också med andra landsting/regioner. När det gäller de vuxna invånarna saknas motsvarande rutiner och analysmöjligheter, vilket är skälet till att, som tidigare beskrivits, Socialstyrelsen håller på att bygga upp ett nationellt register för att följa förändringar i tandhälsa och vårdbehov. I avvaktan på att Socialstyrelsens register blir färdigutvecklat kan uppgifter från Försäkringskassan vara användbara, eftersom Försäkringskassan har uppgifter om tandvård som utförs för de vuxna regioninvånarna. Sammantaget är det angeläget att analyser av medborgarnas behov av vård utarbetas. En viktig aspekt är att kunna följa och analysera förändringar i vårdbehov. Analysarbetet är en förutsättning för att regionen fullt ut ska kunna ta det lagstadgade planeringsansvaret och också kunna garantera att fördelningen av resurser bygger på att invånarna med de största behoven säkerställs och att vård ges på lika villkor. Regionen bör i samband med det arbetet förtydliga det lagstadgade planeringsansvaret för de vuxna medborgarnas tandvård. Att arbeta vidare med konkretisering av förslagen om att nå invånarna med de största behoven Förslagen från området Hälsofrämjande tandvård (bilaga 2) gäller barn och ungdomar som inte kommer till tandvården (visserligen en liten grupp men angelägen att nå), yngre vuxna i utanförskap, vuxna med psykisk ohälsa och äldre 75+ som börjar bli sköra. Förslagen handlar exempelvis om att nå de yngre genom skolan men även med hjälp av sociala media ( t ex Facebook) och vuxna i utanförskap genom de etablerade lokala samordningsförbunden (samverkan mellan Försäkringskassa, Arbetsförmedling, primärvård och socialtjänst). Folktandvårdens Centrum för äldretandvård föreslås ta ansvar för att samverkan kommer till stånd för att nå målgruppen äldre 75+. B: Tillgänglighet, öppenhet och transparens Att information om tillgänglighet till specialisttandvård läggs ut på regionens externa hemsida och vårdportalen 1177 Information om tillgänglighet till specialisttandvård bör snarast läggas ut på regionens externa hemsida och vårdportalen 1177. Medborgare tar alltmer för självklart att få information om tillgängligheten till vård och vill nå informationen på ett enkelt sätt via internet. Uppdraget inom ramen för utvecklingsstrategin avser tillgänglighet till specialisttandvård, men på sikt bör invånarna på ett enkelt sätt via internet kunna få motsvarande information för allmäntandvård. Att ett regionalt arbete med Öppna jämförelser inom specialisttandvård initieras för att möta medborgarnas ökande krav på öppenhet och transparens Behovet av öppenhet och transparens ökar i samhället och därför föreslås att Hälso- och sjukvårdsavdelningen initierar ett regionalt arbete med Öppna jämförelser på motsvarande sätt som Sveriges Kommuner och Landsting har gjort inom hälso- och sjukvård och flera andra samhällsverksamheter. Syftet med Öppna jämförelser är att medborgarna får ökad insyn och kan jämföra olika kliniker. Västra Götalandsregionen har här en möjlighet att gå före och ta ledningen i landet på ett positivt sätt. C: Resursfördelnings- och ersättningsmodell Att utveckla en resursfördelningsmodell som beskriver och fördelar resurser till hälso- och sjukvårdsnämnderna med utgångspunkt från befolkningens behov En resursfördelningsmodell föreslås bli utarbetad för Västra Götalandsregionen. Modellen ska kunna beskriva och fördela resurser (för offentligt finansierad tandvård) till hälso- och sjukvårdsnämnderna med utgångspunkt från befolkningens behov. En förutsättning för modellen är att analyser av medborgarnas behov utarbetas enligt tidigare förslag och att specialisttandvårdens uppdrag och regiongemensamma verksamheter är definierade och utredda. 19 SOU 2009:43 Klinisk forskning. Ett lyft för sjukvården och Västra Götalandsregionens budget 2011 Förslagen omfattar också att utveckla tandvårdspersonalens hälsopedagogiska kompetens för att i ännu högre grad kunna nå och positivt påverka riskgrupper. Det finns även förslag om att inventera kostnadseffektiva exempel på hur man kan nå och med framgång påverka olika riskgrupper. 8 Regional utvecklingsstrategi för tandvård Regional utvecklingsstrategi för tandvård 9

Att utveckla regiongemensamma ersättningsmodeller för tandvård som är tydliga, transparenta och konkurrensneutrala och har ett ökat inslag av mål-relaterade ersättningar För att utveckla regiongemensamma ersättningsmodeller som är tydliga, transparenta och konkurrensneutrala krävs vissa åtgärder. De medel som hälso- och sjukvårdsutskottet områdesvis har gett till utförare som förstärkt barntandvårdspeng behöver arbetas in i resursfördelningsmodellen. Hälso- och sjukvårdsnämnderna behöver ansvara för avtal om allmäntandvård och överenskommelser om specialisttandvård även för unga vuxna. Överenskommelser med Folktandvården sker även i fortsättningen med den mall för samordnad beställning som nyligen arbetats fram. Kapitationsersättning för barn och ungdomar behöver kompletteras med en uppdaterad fördelningsnyckel för barn- och ungdomstandvård på områdesnivå. Ersättningsmodeller inom allmäntandvård behöver fortsatt samordning mellan nämnderna och om möjligt vara målrelaterade. 20 Regionfullmäktiges instruktioner till hälso- och sjukvårdsnämnderna är i enlighet med ersättningsmodellen som beskrivs ovan. Specialisttandvården behöver delvis vara prestationsersatt, vilket förutsätter en kontinuerlig inrapportering av vårddata. Andelen målrelaterade ersättningar bör förekomma i samma grad som inom övrig hälso- och sjukvård och ersättning från nämnderna baseras på den faktiska vårdkonsumtionen. Ersättningsmodeller inom specialisttandvård behöver vara tydliga, transparenta och lämpliga att tillämpa vid eventuell framtida konkurrensutsättning. Att det nationella åtgärdsbaserade systemet används för beskrivning av tandvårdens innehåll och kostnader Det nationella åtgärdsbaserade systemet (referensprislistan) bör användas för beskrivning av tandvårdens innehåll och kostnader. (Referensprislistan bygger på beräknade kostnader för olika behandlingsåtgärder.) Det kan bidra till den samlade information om regionens tandvård som saknas idag och behövs i analysarbetet av medborgarnas behov och vid resursfördelning. En stor fördel är att prislistan redan är i bruk och inget nytt system behöver skapas. Referensprislistan erbjuder en färdig infrastruktur för vårdbeskrivning. 21 Prislistan beskriver på ett grundläggande sätt tandvårdsåtgärderna och måste användas av alla utförare av tandvård, som vill ta del av statliga ersättningar. Den omfattar därmed såväl privat som offentlig tandvård. Regionens egen prislista för tandvård för vuxna omfattar motsvarande åtgärder och används på motsvarande sätt. D: Regiongemensamma angelägenheter Att medel för regiongemensamma angelägenheter samlas centralt Uppdrag bör ges regiongemensamt för kompetensförsörjning, forskning och andra gemensamma angelägenheter och finansieringen säkerställas med centrala medel. Medel bör därför också samlas inom regionstyrelsen för dessa uppdrag och angelägenheter. Skälet är att de uppdrag, som inte är direkt kopplade till hälso- och sjukvårdsnämndernas ansvar för befolkningen och som också i vissa fall finansieras via statliga bidrag till regionen, riskerar att begränsas i sin utveckling av nämndernas geografiska ansvar. Regionövergripande uppdrag och angelägenheter behöver ett ersättningssystem, som tydligt stimulerar effektivitet, samarbete och uppföljning på regiongemensam nivå. Det ska dock tydligt framgå att hälso- och sjukvårdsnämnderna har samma kostnadsansvar som för den patientrelaterade tandvården, även om vården utförs inom ramen för dessa regiongemen samma uppdrag och angelägenheter. Uppdrag bör ges och medel bör samlas centralt för följande regiongemensamma angelägenheter Specialisttandvården i Göteborgs regiongemensamma personal- och kunskapsresurs Forskning och utveckling Ansvaret för regionala och nationella kunskapscentra Utbildning och handledning av tandvårdspersonal inom ramen för regionens ansvar Förslaget om regiongemensamma angelägenheter ska koordineras med införandet av den föreslagna resursfördelningsmodellen. E: Kompetensförsörjning och regional tillgänglighet till tandvård Att ett helhetsgrepp tas om kompetensförsörjningen genom att utarbeta en gemensam planering som också omfattar finansiering inom ramen för Odont-SAM Det behövs en gemensam kompetensförsörjningsplan som omfattar Folktandvården, Privattandvården och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet för att kunna bedöma de totala behoven och klara generationsväxlingen. Finansiering av insatserna bör klargöras genom att planen för kompetensförsörjning också omfattar finansieringsfrågor. Planen bör dessutom omfatta en bedömning av framtida invånares behov, framtida arbetssätt inom tandvården m.m. för att bättre bedöma kompetensbehoven. Tidsperspektivet för planen bör definieras och Folktandvårdens och andra utförares eget ansvar för sin personalförsörjning bör klargöras i relation till den föreslagna kompetensförsörjningsplanen för hela tandvården. Odont-SAM kan ta detta helhetsgrepp genom ett att få ett utökat uppdrag i denna fråga och med adjungering av företrädare för Privattandvården. Odont-SAM är ett samarbetsorgan mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs Universitet inom det odontologiska området och ska bland annat behandla samarbetsfrågor som rör tandvårdens och universitetets personalförsörjning. 22 Redan i dagsläget innan kompetensförsörjningsplanen utarbetats är det uppenbart att antalet platser för tandhygienistutbildning behöver utökas från nuvarande 20 platser per år till 30 40 platser per år. Det är viktigt att finansieringen av den kliniska undervisningen säkerställs. På motsvarande sätt behöver antalet platser för specialistutbildning av tandläkare (ST-platser) utökas från nuvarande 13 regionala platser till 18 platser per år och att finansieringen säkerställs långsiktigt. Att ett brett och nytänkande arbete initieras för att säkra tillgången till tandvård i glesbefolkade områden Ett brett arbete för att säkra tillgången till tandläkare och tandhygienister i glesbefolkade områden behövs för att även i fortsättningen kunna garantera utbudpunkter i samtliga kommuner i regionen. 23 Arbetet bör ske tillsammans med andra delar av regionens verksamhet, kommuner, näringsliv m.fl. som arbetar med att säkra välfärdsfrågorna i länets glesbygd. Samverkan och nytänkande är som tidigare nämnts nyckelord. F: Tandvård som en del av den medicinska vården Att tandvård som en del av den medicinska vården får ett regionalt uppdrag, mål och systematisk uppföljning Tandvård som en del av den medicinska vården föreslås få ett tydligt förtydligat regionalt uppdrag, mål och enhetlig och systematisk uppföljning som är väl förankrat i regionen för att kunna svara upp mot framtida krav. I tandvård som en del av den medicinska vården ingår nödvändig tandvård och tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling, LIS. Man behöver också säkra att vård ges på lika villkor genom att gällande regler och avgiftssystem används korrekt och förbättra samverkan för att garantera att resurserna används effektivt. Strategiarbetet har visat att utan denna grund kan inte väl underbyggda organisationsförslag lämnas för käkkirurgi och oral radiolog även om det ingick i uppdraget. I dagsläget saknas bland annat möjligheter att jämföra regionens egna käkkirurgiska kliniker (Folktandvårdens och sjukhusanslutna), vilket beskrivs nedan. Att utarbeta en enhetlig systematik för beställning och uppföljning av käkkirurgi oavsett utförare Det är särskilt angeläget att utarbeta enhetlig systematik för beställning och uppföljning av käkkirurgi. Strategiarbetet har tydligt visat det, eftersom det inte är praktiskt möjligt att jämföra verksamheten vid Folktandvårdens käkkirurgi med den sjukhusanslutna beroende på de olika uppföljningssystemen inom Folktandvården respektive sjukhusen. Erfarenheterna från utarbetandet av denna enhetliga systematik kommer att kunna användas i det fortsatta arbetet att utveckla systematisk uppföljning inom andra specialiteter. 20 Ersättningsform innebär form för ersättningen, dvs. på vilket sätt vårdgivaren ersätts (Se bilaga 3, avsnitt 3) 21 Det är fri prissättning inom tandvården i Sverige, men referensprislistan innehåller de tandvårdsåtgärder som ingår i högkostnadsskyddet och priserna ligger till grund för den statliga ersättningen. Referensprislistan talar om vad ett normalpris för en behandling kan vara. Varje landsting/region har egna av fullmäktige fastställda prislistor som grundas på Tandvårds- och Läkemedelsverkets referensprislista även om viss prisvariation förekommer bland landstingen/regionerna 22 http://www.sahlgrenska.se/sv/su/forskning/samarbete-/odont-sam/ 23 I nuvarande mall för våröverenskommelser med Folktandvården finns uppdraget att erbjuda minst en utbudspunkt per kommun 10 Regional utvecklingsstrategi för tandvård Regional utvecklingsstrategi för tandvård 11

G: Forskningsposition och innovationer Att initiativ tas till att bidra till fler innovationer i vården och en starkare positionering i internationella forskningsprogram Regionen ska förutom forskning inom hälso- och sjukvårdsområdet (inklusive tandvård) bidra till förnyelse av branscher och sektorer där Västsverige i dag är internationellt konkurrenskraftigt. Regionen ska bidra till fler innovationer i vården, starkare positionering i internationella forskningsprogram m.m, vilket beslutats om i Västra Götalandsregionens budget. Det är därför viktigt att konkreta initiativ tas som påtagligt bidrar till detta. Det är också angeläget med ett utökat forskningsuppdrag avseende strategiskt valda frågor hämtade från rapporter från SBU. Att behålla tätpositionen inom forskning och skapa fler innovationer kräver offensiva regionala satsningar med säkrad finansiering. Att satsa offensivt på yngre forskares karriärmöjligheter, fler docentkompetenta forskare och att klinisk forskning ges ett ökat meritvärde vid rekrytering av chefer Generationsväxlingen behöver hanteras offensivt för att behålla och även utveckla den framstående positionen inom nationell och internationell forskning. Yngre forskares karriärmöjligheter måste prioriteras och också leda till ett ökat antal docentkompetenta forskare. Den tidigare föreslagna kompetensförsörjningsplanen bör därför rymma offensiva satsningar på detta. Forskningens meritvärde vid rekrytering av chefer på olika nivåer i regionens tandvård behöver dessutom öka för att stimulera klinisk forskning i enlighet med vad som beskrivs i den statliga utredningen om forskning. 24 H: God Vård inom tandvården Att tandvård integreras i Västra Götalandsregionens handlingsprogram God Vård En viktig del i utvecklingsstrategin är att på ett konkret sätt integrera tandvård i regionens handlingsprogram. Förslaget bör genomföras i nära samarbete med tandvårdens utförare och ingå som en del i vårdöverenskommelserna/avtalen från och med 2012. 2.5 Handlingsplan för fortsatt arbete Mot bakgrund av här prioriterade utvecklingsområden och förslag får Hälso- och sjukvårdsavdelningen i uppdrag att i nära samråd med Hälso- och sjukvårdskanslierna, Folktandvården, Privattandvården och Institutionen för odontologi utarbeta en handlingsplan för prioriterade förslag inom respektive utvecklingsområde och identifiera ansvarsfördelningen med utgångspunkt från regionfullmäktiges reglemente. Medborgarnas behov av tandvård och vård på lika villkor Att analysera medborgarnas behov av tandvård. Att arbeta vidare med konkretisering av förslagen om att nå invånarna med de största behoven. Tillgänglighet, öppenhet och transparens Att information om tillgänglighet till specialisttandvård läggs ut på regionens externa hemsida och vårdportalen 1177. Att ett regionalt arbete med Öppna jämförelser inom specialisttandvård initieras för att möta medborgarnas ökande krav på öppenhet och transparens. Resursfördelnings- och ersättningsmodeller Att utveckla en resursfördelningsmodell som beskriver och fördelar resurser till hälso- och sjukvårdsnämnderna med utgångspunkt från befolkningens behov. Att utveckla regiongemensamma ersättningsmodeller för tandvård som är tydliga, transparenta och konkurrensneutrala och har ett ökat inslag av målrelaterade ersättningar. Att det nationella åtgärdsbaserade systemet används för beskrivning av tandvårdens innehåll och kostnader. Regiongemensamma angelägenheter Att medel för regiongemensamma angelägenheter samlas centralt. Kompetensförsörjning och regional tillgänglighet till tandvård Att ett helhetsgrepp tas om kompetensförsörjningen genom att utarbeta en gemensam planering som också omfattar finansiering inom ramen för Odont-SAM. Att ett brett och nytänkande arbete initieras för att säkra tillgången till tandvård i glesbefolkade områden. Tandvård som en del av den medicinska vården Att tandvård som en del av den medicinska vården får ett tydligare regionalt uppdrag, mål och systematisk uppföljning Att utarbeta en enhetlig systematik för beställning och uppföljning av käkkirurgi oavsett utförare. Forskningsposition och innovationer Att initiativ tas till att bidra till fler innovationer i vården och en starkare positionering i internationella forskningsprogram. Att satsa offensivt på yngre forskares karriärmöjligheter, fler docentkompetenta forskare och att klinisk forskning ges ett ökat meritvärde vid rekrytering av chefer. God Vård inom tandvården Att tandvård integreras i Västra Götalandsregionens handlingsprogram God Vård. 24 SOU 2009:43 Klinisk forskning. Ett lyft för sjukvården Ny not inlagd enl korrektur. Numreringen av resterande noter ändras. 12 Regional utvecklingsstrategi för tandvård Regional utvecklingsstrategi för tandvård 13

Bilaga 1 Tillgänglighet och effektivt använda resurser 1 Uppdrag Uppdraget är att föreslå strategiska åtgärder för att - säkra likvärdig tillgång till tandvård för invånarna i Västra Götaland - öka tandvårdens externa effektivitet Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt tillgänglighet till specialisttandvård. 2 Avgränsningar och definitioner Handlingsprogrammet God vård God Vård lyfter inom kvalitetsområdet Jämlik vård fram att vården ska vara på lika villkor för regioninvånarna. Kvalitetsområdet Vård i rimlig tid pekar på att ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Det framhålls också att mål och måltal som satts upp för tillgänglighet ska följas och även utvecklas över tid. Patienterna ska uppfatta väntetiden som rimlig. Inom området Effektiv vård framgår att tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att främja god hälsa och bättre livskvalitet. Vården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdgivare baserat på tillståndets svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektiva åtgärder. Kvalitetsbristkostnader i form av väntetider, omarbetningar och felbehandlingar ska minimeras genom systematiskt kvalitetsarbete. 3 Nuläge Tandhälsan i Västra Götaland Barn och ungdomar Tandhälsan är generellt sett god bland barn och ungdomar. Majoriteten av alla barn och ungdomar har ingen manifest karies och har tänder fria från fyllningar. Det är ovanligt att barn och ungdomar har ett stort antal kariesskadade tänder. I socioekonomiskt svaga områden är dock kariesförekomsten högre bland de yngre invånarna. Detta gäller på gruppnivå men på individnivå varierar risken bland individerna. Vuxna Västra Götalandsregionen saknar systematisk uppföljning av den vuxna befolkningens tandhälsa i likhet med landet i övrigt. Där emot tyder folkhälsorapporteringen på att framförallt de äldstas tandhälsa förbättrats påtagligt under senare år. Allt fler har egna tänder som kompletterats med kronor, broar och implantat. Tuggförmågan har blivit allt bättre. 25 Folktandvården i regionen har påbörjat ett arbete med systematisk hälsouppföljning av samtliga sina patienter. 2009 bedömdes cirka 170 000 individer i regionen avseende risk att utveckla sjukdom eller funktionsnedsättning i tänder och munhåla. Arbetet har väckt intresse både inom och utanför regionen. Privata tandläkare kan också ha system för uppföljning avseende de egna patienterna. Försäkringskassan kräver numera diagnosrapportering för att betala ut ersättning till tandvården vid behandling av vuxna. Det skapar förutsättningar för regionen att följa befolkningens tandhälsa på ett sätt som hittills inte varit möjligt. Det tandhälsoregister som Socialstyrelsen för närvarande bygger ut kommer även att omfatta vuxna patienter. Tandvårdsresurser Personalresurser beskrivs mer utförligt i bilaga 4 Utbildning och personalförsörjning. Nedan följer därför endast en summarisk redovisning. Folktandvårdens allmäntandvård Folktandvården är representerad i länets samtliga kommuner. I egenskap av sammanhållen organisation kan Folktandvården lämna uppgifter om antalet allmäntandläkare, specialisttandläkare, tandhygienister och tandsköterskor inom den egna organisationen. Organisationen kan också redovisa åldersstruktur, pensioneringar och personalrörlighet. Folktandvården kan i hela regionen ta emot nya patienter som omfattas av den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården, akut tandvård och nödvändig tandvård. Folktandvårdens förmåga att i övrigt ta emot nya patienter är i allmänhet också god även om det kan finnas lokala variationer. Specialisttandvård Merparten av all specialisttandvård inom regionen ingår i Folktandvårdens ansvar även om det också finns privata specialister. Medelåldern bland specialister är hög, varför ett större antal pensionsavgångar kommer att ske inom de närmaste åren. Generellt sett är det idag svårt att rekrytera specialister utanför Göteborgsområdet. Institutionen för odontologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet kan lämna personaluppgifter som motsvarar de uppgifter som idag kan redovisas för Folktandvården i stort. Privattandvård Privattandvården är representerad i alla kommuner utom tre; Dals-Ed, Färgelanda och Gullspång. För att få information om Privattandvårdens resurser har arbetsgruppen tagit hjälp av olika källor. Privattandvårdens företrädare har skickat en enkät till 465 privattandläkare i regionen som tillhör Privattandvårdens branschorganisation. 26 Praktikertjänst har också lämnat uppgifter. Enligt enkäten kan merparten av de svarande privata tandläkarna ta emot nya patienter. Tillgänglighet Barn och ungdomar Tillgängligheten till allmäntandvård för regionens yngre invånare är generellt sett mycket god. En övervägande andel av barn, ungdomar och yngre vuxna som omfattas av den avgiftsfria tandvården vänder sig till Folktandvården. Det finns dock möjlighet för dem som så önskar att istället välja privat tandvård genom tandläkare som regionen har avtal med. Samtidigt finns det en liten grupp yngre invånare som inte alls uppsöker tandvård eller bara gör det sporadiskt. Bilaga 2 Hälsofrämjande tandvård belyser detta närmare. Vuxna Ungefär hälften av de vuxna regioninvånarna vänder sig till Privattandvården (med en tydlig övervikt i Göteborgsområdet) enligt beräkningar från Privattandläkarna. 27 Cirka 37 procent vänder sig till Folktandvården enligt uppgift från Folktandvården. Resten av den vuxna befolkningen anlitar tandvården sporadiskt eller inte alls. Enligt folkhälsoenkäten har 17 procent av de vuxna i regionen avstått från tandvård trots att de ansett sig ha behov. Nämndområde 12 (nordöstra Göteborg) har den högsta andelen med 27 procent. Vanligaste anledningen är att man inte anser sig ha råd ett svar som ökat successivt under de senaste åren. Bilaga 2 Hälsofrämjande tandvård belyser också denna fråga. Effektivt använda resurser Det råder brist på studier om effektivt resursutnyttjande i tandvården. Det innebär att det till exempel inte går att uttala sig säkert om vilken arbetsorganisation, personalsammansättning eller vilka intervall för kallelse till tandvården, som är effektivast ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Det forskningsprojekt för hälsoekonomisk utvärdering av Frisktandvård, som bedrivs vid Folktandvårdens Forskningscentrum, kommer att tillföra värdefull kunskap på detta område. Socialstyrelsen har i remissversion presenterat förslag på indikatorer för analys och uppföljning av tandvårdens kvalitet. Förslaget omfattar emellertid endast en indikator för effektiv vård för vuxna och denna avser Kostnader för reparativa/protetiska åtgärder på tidigare restaurerad tand. 28 Indikatorn överensstämmer med regionens handlingsprogram God Vård, som pekar på att kvalitetsbristkostnader i form av omarbetningar ska minska genom systematiskt arbete. Socialstyrelsen arbetar även med att ta fram Nationella riktlinjer för vuxentandvård. Syftet är att ge stöd till dem som fattar beslut om hur resurserna kan fördelas effektivt inom vuxentandvården. 29 25 Socialstyrelsen. Folkhälsorapport, 2009 26 Svarsfrekvens 53 procent 27 Branschorganisation på nationell och lokal nivå 28 Socialstyrelsen. Nationella indikatorer för God tandvård (pågående arbete) 29 Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vuxentandvård (pågående arbete) 14 Regional utvecklingsstrategi för tandvård Regional utvecklingsstrategi för tandvård 15

4 Utvecklingen fram till 2015 Befolkningen Västra Götalandsregionen har 1570 000 invånare och hade 2009 en befolkningsökning på 11300 invånare. Ökningen beror till stor del på en nettoinflyttning från andra länder och ett växande födelseöverskott. Nio av tio invånare tillkom i Göteborgsområdet. Under perioden 2000 2009 ökade befolkningen i regionen med mer än 63 000 invånare. 85 procent av ökningen skedde i Göteborgsområdet. Det är enbart i norra delarna av Dalsland som invånarantalet minskat. Tendensen att flytta till storstadsområden är densamma i landet i övrigt; åtta av tio nya invånare tillkom i något av de tre storstadslänen. 30 Befolkningsprognosen för 2015 förutspår att invånarantalet i Västra Götaland kommer att öka till 1630 000, framförallt beroende på utvecklingen i Göteborgsområdet. 31 Tandhälsan i Västra Götaland Prognoser för tandhälsan saknas i dagsläget på regional och nationell nivå. Tandvårdsresurser Eftersom befolkningen växer mest i Göteborgsområdet kommer också antalet tandläkare som vill arbeta i området att öka. Här kommer det troligen att vara lättare att rekrytera personal jämfört med glesbefolkade delar av länet. Tandvårdspersonal är som andra regioninvånare; de dras till växande storstadsområden. Återväxten av specialisttandläkare under perioden 2010 2015 beräknas inte motsvara pensioneringarna. I bilaga 4 Utbildning och personalförsörjning redovisas detta utförligare. Det kommer därmed att uppstå brist på specialisttandläkare inom Västra Götalandsregionen. Svårigheter att rekrytera specialister utanför Göteborgsområdet kommer sannolikt att öka fram till 2015. Högutbildade dras i särskilt stor utsträckning till Göteborgsområdet. 32 Folktandvårdens ambition att erbjuda fem kompletta specialisthus kan bli svår att upprätthålla. Fördelen med kompletta specialisthus är att en obruten vårdkedja kan erbjudas regionens invånare inom rimligt avstånd från bostadsorten. De olika specialiteterna är beroende av varandra för att kunna erbjuda god specialisttandvård. Om någon specialitet saknas innebär det utöver att just denna vård inte kan erbjudas också svårigheter för andra specialister att arbeta optimalt. Attraktionskraften kommer även att minska bland de kvarvarande specialiteterna när det gäller rekrytering. Beträffande sällan förekommande specialisttandvård finns redan idag väl utbyggda system för detta. Det som framförallt är aktuellt är behandling av patienter med medfödda eller förvärvade defekter efter sjukdom eller olycksfall. I dessa situationer involveras såväl specialisttandvården i Göteborg som den vid de andra specialisthusen om patienten har närmre till något av dessa. Tillgänglighet Tillgängligheten påverkas i hög utsträckning av politiska beslut på nationell och regional nivå. Förändringar i det statliga tandvårdsstödet kan snabbt ge effekter på efterfrågan av tandvård och därmed påverka tillgängligheten. Ett exempel är en tidigare förändring av egenavgifterna i tandvårdstaxan, som var gynnsam för pensionärer (65+). Efterfrågan på tandvård ökade påtagligt med effekt att tillgängligheten tillfälligt påverkades negativt. Men frågan är om inte svårigheter att rekrytera tandläkare och tandhygienister till mer avlägsna orter i Västra Götaland kommer att påverka tillgängligheten mest. För åtminstone mer sällan förekommande specialisttandvård får nog en del invånare räkna med längre restider. 5 Överväganden och förslag Utgångspunkt Regionens planeringsansvar är utgångspunkt för de strategiska förslag som följer nedan. Planeringsansvaret innebär att regionen behöver en aktuell bild av hur omfattande samtliga tandvårdsresurser är, oavsett driftsform (Folktandvården eller Privattandvården), och hur dessa resurser fördelar sig geografiskt. Planeringsansvaret kräver också prognoser över resursutvecklingen. Tandhälsa I avvaktan på att Socialstyrelsens tandhälsoregister är uppbyggt kan regionen lämpligen beställa uppgifter från Försäkringskassan för uppföljning av tandhälsan hos vuxna invånare som besöker tandvården. I framtiden bör dock regionen använda Socialstyrelsens register. Det kan förväntas ge en bättre bild av tandhälsan och därmed också ett bättre underlag för planeringen av tandvårdsutbudet. Tandvårdsresurser Arbetsgruppen föreslår att regionen utarbetar ett system för uppföljning av tandvårdens personalresurser (Folktandvårdens, Privattandvårdens och Universitetets) för att ha ett fullgott underlag för planeringen. Den kartläggning som genomförts i samband med detta uppdrag ger enbart en ögonblicksbild. Det behövs en kontinuerlig bild och möjligheter att göra prognoser. Vidare föreslår arbetsgruppen att regionen utarbetar en strategi för tandvård i glesbygd. Detta för att möta växande svårigheter att rekrytera tandvårdspersonal till länets glesbygd. Arbetet föreslås ske i samarbete med hälso- och sjukvården, berörda kommuner, näringsliv och andra aktörer som är engagerade i att utarbeta framtida lösningar för välfärdsfrågorna i länets glesbygd. Kreativitet, nytänkande och samarbete är nyckelord. För specialisttandvården har det stor betydelse att förslagen om utbildningsplatser för specialister (enligt bilaga 4 Utbildning och personalförsörjning) genomförs. Den befarade bristen på specialister medför att det blir viktigt att i än högre grad försöka ta tillvara på alla tillgängliga specialistresurser såväl Folktandvårdens som Privattandvårdens. Tillgänglighet Glesbygdsfrågorna behöver uppmärksammas också ur ett bredare välfärdsperspektiv. Här kommer sannolikt behövas helt nya lösningar i framtiden. tandvård på grund av rädsla eller beroende på att man inte anser sig ha råd. Analyser och åtgärdsförslag är angeläget, inte minst med tanke på att gruppen ökat successivt under senare år enligt folkhälsorapporteringen. I bilaga 2 Hälsofrämjande tandvård finns förslag om hur barn och ungdomar kan nås i ännu högre utsträckning. Information om väntetider Med tanke på att regioninvånarna och vårdkonsumenterna i allmänhet blir alltmer medvetna och ställer allt större krav på tillgänglighet är information om köer och väntetider en självklarhet. Invånarnas krav i detta avseende kommer med all sannolikhet att öka fram till 2015. Regionen kan ligga ett steg före invånarnas krav och förväntningar. Tandvården kan få kunskap och inspiration från Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvård, folkhälsa, vård och omsorg om äldre. Öppna jämförelser är ett sätt att tillgodose medborgarnas demokratiska rätt till full insyn i vad de gemensamma finansierade verksamheterna åstadkommer helt enkelt vad man får för pengarna. 33 Köer och väntetider till respektive specialistklinik bör bli lätt tillgänglig på Västra Götalandsregionens externa hemsida och regionens vårdportal 1177. På så sätt kan allmäntandläkare i dialog med den aktuella patienten avgöra till vilken klinik en remiss ska skickas. Köer, väntetider och restid kan vägas mot varandra. På motsvarande sätt föreslås att de privata specialisterna rekommenderas att informera om sina köer och väntetider till specialisttandvård. Allra helst bör informationen ges på ett samlat sätt med gemensamma definitioner (av vad som är specialisttandvård, köer m.m.) oavsett verksamhetsform. Effektivt använda resurser Regionen kan ta initiativ till och på andra sätt stimulera hälsoekonomiska utvärderingar, som kan ge svar på frågorna om effektivt resursanvändande och i förlängningen se till att resultaten omsätts i praktiken. Att kommunikationskanalerna mellan Folktandvården och Privattandvården fungerar väl är en förutsättning för att specialisttandvården ska kunna fungera optimalt effektivt. 30 Regionutvecklingssekretariatet, Pressmeddelande 2010-02-17 31 SCB. Databas 32 Västra Götalandsregionen. Flyttningar till och från Västra Götaland. Fakta & Analys 2010:2 Arbetsgruppen föreslår att frågan om bristande ekonomiska tillgänglighet uppmärksammas i regionens strategiska utvecklingsarbete. Det behövs fördjupade analyser för att undersöka i vad mån icke-besökarna känner till vad det kostar, avstår från 33 Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser 16 Regional utvecklingsstrategi för tandvård Regional utvecklingsstrategi för tandvård 17