Handlingar till mötet i Vänersborg med regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen. 27 mars 2012

Transkript

1 Handlingar till mötet i Vänersborg med regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen 27 mars 2012

2 Föredragningslista Sida: 1(3) Sammanträde med regionstyrelsen 27 mars 2012 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl. 9:30-ca (Presskonferens kl ) Program: - Mötets öppnande - Upprop - Val av justerande - Tidpunkt för protokollets justering - Genomgång av dagens ärenden och ev. informationsärenden - Ajournering för gruppmöten - Fortsatt sammanträde - Ev. fortsättning informationsärenden Fullmäktigeärenden 1. Årsredovisning 2011 för Västra Götalandsregionen Dnr RS (utdelas) 2. Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland Dnr RSK Förslag till högkostnadsskydd i öppen hälso- och sjukvård samt översyn av vissa patientavgifter inom Västra Götalandsregionen Dnr RS (HSU 14/3 kompletterande handlingar senare) 4. Patientavgifter i Västra Götalandsregionen Dnr RS (HSU 14/3 kompletterande handlingar senare) 5. Lägesrapport 2012 Dnr RS (handlingar senare) 6. Yttrande över motion av Karin Greenberg (C) om byråkrati om kostnadsersättning förhindrar vård till europeiska patienter Dnr RSK Yttrande över motion av Ann-Christin Simonsson (C) om att pröva att inrätta en investeringsfond för ungas utveckling och hälsa Dnr RSK POSTADRESS: Regionens hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

3 Sammanträdesdatum: Sida: 2(3) 8. Yttrande över motion av Karin Greenberg (C) om att motivera rökstopp inför operation Dnr RS Styrelseärenden 9. Uppföljning av regionfullmäktiges uppdrag i budget 2011 Dnr RS Regional patientsäkerhetsberättelse för år 2011 Dnr RSK Nationell satsning för ökad patientsäkerhet år 2012 Dnr RS Överenskommelse om social ekonomi Dnr RS Översyn av Västra Götalandsregionens politiska organisation inför Dnr RS Medlemskap i nationella Healthy Cities Dnr Ombyggnationer av datahallar Dnr RS Förslag på hur avsatta medel till kompetensutvecklingsinsatser för undersköterskor/barnsköterskor/-skötare ska användas i verksamheten Dnr RS (PU 15 mars handlingar senare) 17. Regionuppdrag för hjärtsjukvård och strokesjukvård Dnr RS Rapport suicidprevention i Västra Götalandsregionen Dnr RSK Rapport om process och beslut kring frågan om regionbildning Värmland Västra Götaland Dnr RSK Yttrande över förslag från SKL angående former och inriktning för nationellt samarbete inom ehälsa Dnr RS

4 Sammanträdesdatum: Sida: 3(3) 21. Yttrande över Totalförsvarets forskningsinstituts redovisning av regeringsuppdrag, internationell jämförelse av militär flygverksamhet och vindkraft Dnr RS Yttrande över remiss om West Swedens framtida inriktning och organisation Dnr RS Sammanställning av anmälningsärenden Dnr RS Anmälan av delegationsbeslut Dnr RS Valärenden Dnr RS Övriga frågor Informationsärenden a) Rapport från regiondirektören, Ann-Sofi Lodin Gert-Inge Andersson Ordförande Kollektivtrafikförbindelser Avgång Ankomst Uddevalla (tåg) Göteborg (tåg) Borås (tåg) Skövde (tåg via Herrljunga) Mariestad (buss t Skövde, tåg via Herrljunga) Reservation för ev. felaktigheter. Kontrollera alltid tidtabell

5 Ärende 1

6 Ärende 2

7 Protokollsutdrag Sammanträde: Regionstyrelsen Tid: Tisdagen 27 september 2011, kl Plats: Sessionssalen, Residenset Vänersborg 237 Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland Dnr RSK Ärendet Hälso- och sjukvårdsutskottet har 17 augusti 2011, 153, behandlat ett förslag till regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland Regionstyrelsens beslut: Ärendet utgår. Vid protokollet Elisabet Ericson Sekreterare Justerat 3 oktober 2011 i Vänersborg Gert-Inge Andersson Ordförande Jonas Andersson Justerare Rätt utdraget intygar Elisabet Ericson POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: (vx) HEMSIDA: E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

8 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RSK Regionkansliet Handläggare Elisabet Ericson Telefon e-post Regionstyrelsen Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland Ärendet Hälso- och sjukvårdsutskottet har 17 augusti 2011, 153, behandlat ett förslag till regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland Regionfullmäktige har i budget 2010 beslutat om utarbetandet av en regional utvecklingsstrategi för tandvård. Beredning Utskottet har i 9 februari 2011, 32, remitterat förslag till strategi till hälsooch sjukvårdsnämnderna, regionstyrelsens ägarutskott och personalutskott samt tandvårdsstyrelsen för synpunkter. Hälso- och sjukvårdsavdelningen har därefter sammanställt synpunkterna. Sammanfattande synpunkter De tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna är positiva till att en utvecklingsstrategi har utarbetats ur ett befolkningsperspektiv. Flera nämnder framhåller att strategin skapar förutsättningar för en effektiv utveckling av tandvården genom bättre underlag i form av modeller, tillgång till information, styrning och regelverk. Ett lyckat genomförande av strategin skapar förutsättningar för att möta utvecklingen på ett offensivt sätt enligt flera yttranden. Andra nämnder framhåller att de utvecklingsområden som lyfts fram som centrala för utveckling av tandvården är relevanta. De ger hälso- och sjukvårdsnämnderna tydliga riktlinjer för framtida arbete med utvecklingen av tandvård med utgångspunkt från nämndens uppdrag och ansvarsområde. Ägarutskottet har framhållit betydelsen av att det nu tas fram en strategi ur befolkningsperspektivet för den samlade tandvården med dess forskning, utbildning och utveckling. Utskottet ser utvecklingsstrategin som en värdefull plattform för att i samspel med den samlade tandvårdsförvaltningen och de privata utförarna utveckla verksamheten. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionkansliet@vgregion.se

9 Sida 2(2) Datum Diarienummer RSK Personalutskottet har inledningsvis lyft fram att förslaget är välgjort och gediget, men har valt att endast ge synpunkter på de delar som berör utskottets uppgiftsområde. Tandvårdsstyrelsen har framhållit att man stödjer huvuddragen i utvecklingsstrategins förslag, men man anser att förslagen i flera avseenden saknar tydlig strategisk inriktning. Styrelsen hade dessutom hellre sett att strategin i större utsträckning utgått från Folktandvårdens verksamhet och inriktning. Synpunkter på Tandvårdens utmaningar fram till 2015 De i strategin beskrivna utmaningarna för tandvården har kommenterats av en del av remissinstanserna. De hälso- och sjukvårdsnämnder som kommenterar avsnittet anser att beskrivningen är relevant eller att man i stort sett håller med om beskrivningen. Några nämnder i Göteborgsområdet önskar ett tydliggörande av att tandhälsan är ojämnt fördelad såväl hos barn som hos vuxna och att ohälsan är koncentrerad till ett fåtal kända geografiska områden. Tandvårdsstyrelsen har ansett att det saknas en beskrivning av utmaningarna inom hälsoperspektivet, framförallt saknas en avvägning mellan ett generellt hälsofrämjande förhållningssätt och en inriktning mot riskgrupper. Avsnittet saknar också en beskrivning av utmaningen med en allt större andel äldre i befolkningen. Innan en ny resursfördelningsmodell utarbetas för specialisttandvård bör specialisttandvårdens roll och utveckling klargöras. Remissversionen har därefter reviderats med beaktande av en del av synpunkterna och det nu föreliggande förslaget till utvecklingsstrategi har presenterats för den styrgrupp som hållit samman arbetet. Efter ett beslut i regionfullmäktige planeras att hälso- och sjukvårdsavdelningen i samverkan med folktandvården och hälso- och sjukvårdskanslierna tar fram en handlingsplan för genomförande av strategin. Förslag till beslut Regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: Regionfullmäktige godkänner förslag till Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland Regionkansliet Johan Assarsson Regiondirektör Birgit Bratt Administrativ direktör

10

11

12

13 MISSIV Ärende 9 Referens Datum Diarienummer A-M Olhede L-G Moberg RS Hälso- och sjukvårdsutskottet Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland Bakgrund Regionfullmäktige har i budget 2010 beslutat om utarbetandet av en regional utvecklingsstrategi för tandvård. En preliminär version av utvecklingsstrategin presenterades för hälso- och sjukvårdsutskottet i februari Utskottet beslutade att ge berörda organ inom regionen möjligheter att lämna synpunkter på framtaget förslag. Samtliga remissinstanser har lämnat yttranden Hälso- och sjukvårdsnämnderna, regionstyrelsens ägarutskott och personalutskott samt tandvårdsstyrelsen har lämnat yttranden över förslaget till regional utvecklingsstrategi för tandvård. Sammanfattande synpunkter De tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna är positiva till att en utvecklingsstrategi har utarbetats ur ett befolkningsperspektiv. Flera nämnder framhåller att strategin skapar förutsättningar för en effektiv utveckling av tandvården genom bättre underlag i form av modeller, tillgång till information, styrning och regelverk. Ett lyckat genomförande av strategin skapar förutsättningar för att möta utvecklingen på ett offensivt sätt enligt flera yttranden. Andra nämnder framhåller att de utvecklingsområden som lyfts fram som centrala för utveckling av tandvården är relevanta. De ger hälso- och sjukvårdsnämnderna tydliga riktlinjer för framtida arbete med utvecklingen av tandvård med utgångspunkt från nämndens uppdrag och ansvarsområde. Ägarutskottet framhåller betydelsen av att det nu tas fram en strategi ur befolkningsperspektivet för den samlade tandvården med dess forskning, utbildning och utveckling. Utskottet ser utvecklingsstrategin som en värdefull plattform för att i samspel med den samlade tandvårdsförvaltningen och de privata utförarna utveckla verksamheten. Personalutskottet lyfter inledningsvis fram att förslaget är välgjort och gediget, men väljer att endast ge synpunkter på de delar som berör utskottets uppgiftsområde.

14 j 2(2) Tandvårdsstyrelsen framhåller att man stödjer huvuddragen i utvecklingsstrategins förslag, men man anser att förslagen i flera avseenden saknar tydlig strategisk inriktning. Styrelsen hade dessutom hellre sett att strategin i större utsträckning utgått från Folktandvårdens verksamhet och inriktning. Tandvårdens utmaningar fram till 2015 De i strategin beskrivna utmaningarna för tandvården har kommenterats av en del av remissinstanserna. De hälso- och sjukvårdsnämnder som kommenterar avsnittet anser att beskrivningen är relevant eller att man i stort sett håller med om beskrivningen. Några nämnder i Göteborgsområdet önskar ett tydliggörande av att tandhälsan är ojämnt fördelad såväl hos barn som hos vuxna och att ohälsan är koncentrerad till ett fåtal kända geografiska områden. Tandvårdsstyrelsen anser att det saknas en beskrivning av utmaningarna inom hälsoperspektivet. Framförallt anser man att det saknas en avvägning mellan ett generellt hälsofrämjande förhållningssätt och en inriktning mot riskgrupper. Avsnittet saknar också en beskrivning av utmaningen med en allt större andel äldre i befolkningen. Styrelsen framhåller att innan en ny resursfördelningsmodell utarbetas för specialisttandvård bör specialisttandvårdens roll och utveckling klargöras. Reviderad version Remissversionen har reviderats med beaktande av en del av synpunkterna och det nu föreliggande förslaget till utvecklingsstrategi har presenterats för den styrgrupp som hållit samman arbetet. Fortsatt beredning Förslaget till utvecklingsstrategi är av den digniteten att det bör behandlas av regionfullmäktige. Efter ett beslut i regionfullmäktige planeras att hälsooch sjukvårdsavdelningen i samverkan med folktandvården och hälso- och sjukvårdskanslierna tar fram en handlingsplan för genomförande av strategin. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta att godkänna förslag till Regional Utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Ann-Marie Olhede

15 1 Regional utvecklingsstrategi för tandvård Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland

16 Faktaruta l Västra Götalandsregionen ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagen för att alla som bor i regionen har tillgång till god vård och omsorg på lika villkor. 1 l Tandvården regleras dessutom av tandvårdslagen. Med tandvård avses i denna lag åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan. Målet för tandvården är god tandhälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Landstinget ska planera tandvården med utgångspunkt i befolkningens behov av tandvård. Planeringen ska även avse tandvård som erbjuds av annan än landstinget. 2 l Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården ska tillämpas för den patientinriktade vården inom sådana verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Föreskrifterna bildar således en utgångspunkt för regionens utvecklingsstrategi för tandvård. 3 l Med Socialstyrelsens föreskrifter som bas har Västra Götalandsregionen utarbetat handlingsprogrammet God Vård för att regionens hälso- och sjukvård ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, ges i rimlig tid och vara effektiv. Syftet med handlingsprogrammet är att ge vägledning och stöd och det gäller för alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar, i tillämpliga delar för tandvårdsförvaltningen och alla andra offentligt finansierade utförare av hälso- och sjukvård. Handlingsprogrammet gäller på motsvarande sätt för regionens ägare och beställare, som förväntas samverka med utförare för att genomföra programmet. 4 l Allmän- och specialisttandvården är organisatoriskt uppdelad i offentlig och privat verksamhet. Den offentliga vården bedrivs huvudsakligen av landstingen/regionerna genom folktandvården. Den privata vården består till stor del av mindre kliniker oftast ägda av tandläkarna själva. Ungefär tandläkare i landet ingår i Praktikertjänst AB som är ett producentkooperativ. Knappt hälften av tandläkar- och tandhygienistkåren arbetar i privat verksamhet, men det är stora skillnader i den geografiska fördelningen. Generellt sett utförs merparten av tandvården för barn och unga inom den offentliga tandvården, medan något mer än hälften av den vuxna befolkningen får sin tandvård i privat regi. 5 l En betydande skillnad mellan tandvård och övrig hälso- och sjukvård är på det sätt som vården finansieras. Landstingen/ regionerna finansierar tandvård för barn och unga t.o.m. det år man fyller 19 år. I Västra Götaland erbjuds även åringar avgiftsfri tandvård. Den största delen av kostnaderna för tandvård för vuxna finansieras av patientavgifter medan en del finansieras av staten genom det statliga tandvårdsstödet. Samhällskostnaderna för tandvård beräknas till drygt 7 procent av hälso- och sjukvårdens totala kostnader. 6 1 Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763, vad som i lagstiftningen sägs om landsting gäller också regioner och Gotlands kommun 2 Tandvårdslagen, SFS 1985:125, vad som i lagstiftningen sägs om landsting gäller också regioner och Gotlands kommun 3 SOSFS 2005:12 4 Handlingsprogram för God Vård, Västra Götalandsregionen Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2010 Preliminär version, Socialstyrelsen 6 Se fotnot 5 2 Regional utvecklingsstrategi för tandvård

17 Visionen Västra Götaland Det goda livet Visionen Västra Götaland Det goda livet är visionen för ett gemen samt Västra Götaland, som utvecklas till en väl sammanhållen region. Delarna samspelar och förstärker varandra och bidrar till en konkurrenskraftig helhet med hållbar tillväxt, välfärd och god miljö. En hög nivå inom utbildning och forskning är en av de långsiktigt viktigaste frågorna för Västra Götalands utveckling. Tandvården i Västra Götaland är en del i regionens vision och arbetet med denna utvecklingsstrategi visar hur väl tandvården kan samspela, förstärka och bidra till en konkurrenskraftig helhet. Svensk tandvård har mycket gott anseende och kundnöjdheten är stor. Tandvården i Västra Götaland har unika möjligheter att genom visionens helhetsperspektiv skapa mervärde för sina invånare. En konkurrenskraftig helhet som Det goda livet lyfter fram skapas genom nära samarbete mellan Västra Götalandsregionen (ägaren, beställarna och utföraren Folktandvården Västra Götaland), Privattandvården och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet. På det sätt som denna utvecklingsstrategi utarbetats ska delarna samspela och förstärka varandra och bidra till att skapa dynamik och utveckling. Forskningen inom odontologi i Västra Götaland intar en nationell och internationell tätposition och i regionens budget 2011 framgår att positionen ska vara fortsatt ledande. Det etablerade samarbetet mellan Sahlgrenska Akademin (Institutionen för odontologi) och Folktandvården Västra Götaland är en värdefull bas i det arbetet. Offensiva regiongemensamma satsningar på nya unga forskare kommer att fortsätta i det samspel som regionens vision pekar ut. Presenterade rapporter från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) konstaterar att det finns stora behov av klinisk forskning inom tandvård. Vetenskapsrådet kommer också inom kort avsätta medel, som ska stödja sådan forskning och landsting/ regioner förväntas att under de närmaste åren också delta i dessa satsningar. Västra Götaland är unikt genom sin geografiska storlek och en befolkning som hela tiden växer och snart passerar 1,6 miljonersstrecket. Regionen omfattar ett av landets största storstadsområden men också medelstora städer och glesbefolkade delar. En viktig del av Sverige och som ett tvärsnitt av landet. Regionen har därför mycket goda förutsättningar att gå före och inta ledande positioner i många framtidsfrågor. Att möta nya krav från medvetna vårdkonsumenter, som snabbt via internet vill ha besked om tillgänglighet och kvalitet. Att skapa ett kreativt och brett samarbete kring hur tandvård och andra välfärdsfrågor kan hanteras i glesbefolkade områden. Att utveckla modeller för resursfördelning, som garanterar att invånarna med de största behoven alltid kommer i första hand och att en så god hälsoutveckling som möjligt skapas genom hälsofrämjande och förebyggande insatser. För det finns fortfarande hälsoklyftor i regionen, som visionen Det goda livet vill minimera. Västra Götaland har en framträdande nationell position, när det gäller antalet tandläkare i förhållande till invånarnas antal. Det ger en stabil grund för fortsatt utveckling. Det finns flera utmaningar och en är att på ett positivt sätt klara av generationsväxlingen bland specialisttandläkare. Det är bara några exempel på områden, där Västra Götaland kan inta en ledande position och visa vägen för andra delar av landet. 7 Vision Västra Götaland Det goda livet, Västra Götalandsregionen 8 Pressinformation Samhällsservice, 2010, Svenskt Kvalitetsindex, Vård och hälsa/ Så styrs vården 10 SBU-rapporter. Rotfyllning, 2010, Tandförluster, 2010 m.fl. rapporter inom tandvård 11 Information vid Odontologisk Riksstämman, 2010 Regional utvecklingsstrategi för tandvård 3

18 Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte 1.3 Mål 1.4 Metod och genomförande 2 UTVECKLINGSOMRÅDEN FÖR TANDVÅRD I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Helhetssyn skapar mervärde för invånarna 2.2 Tandvårdens utmaningar fram till Förutsättningar för planeringsansvar 2.4 Prioriterade utvecklingsområden och strategiska förslag 2.5 Handlingsplan för fortsatt arbete Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Tillgänglighet och effektivt använda resurser Hälsofrämjande tandvård Ersättningssystem Utbildning och personalförsörjning Forskning Tandvård som en del av den medicinska vården Deltagare i arbetsgrupper Referenser 4 Regional utvecklingsstrategi för tandvård

19 1 Inledning 1.1 Bakgrund Västra Götalandsregionens fullmäktige har i budget 2010 fattat beslut om utarbetandet av en regional utvecklingsstrategi för tandvård. 12 Regionens hälso- och sjukvårdsutskott har sedan i uppdragshandlingen till hälso- och sjukvårdsdirektören lyft fram ett antal områden, som ska ingå i utvecklingsstrategin. Utskottet har också framhållit att regionens Handlingsprogram God Vård ska genomsyra hela arbetet. 13 Områden som pekats ut för utvecklingsstrategin: Tillgänglighet och effektivt använda resurser Hälsofrämjande tandvård Ersättningssystem Utbildning och personalförsörjning Forskning Tandvård som en del av den medicinska vården Inom området tillgänglighet och effektivt använda resurser har hälso- och sjukvårdsutskottet särskilt lyft fram behovet av förslag för att uppnå likvärdig tillgänglighet till specialisttandvård. Inom delområdet hälsofrämjande tandvård ingår också att lämna förslag för att nå de invånare som har de största behoven av insatser. När det gäller ersättningssystem har systemens utformning för att uppnå optimal tillgänglighet och kvalitet på lika villkor för regionens invånare framhållits. Slutligen framhålls att inom tandvård som en del av den medicinska vården ska kartläggning och analys göras av möjligheterna att svara upp mot framtida krav. Förslag avseende organisatorisk tillhörighet för käkkirurgi och oral radiologi förväntas också bli utformade. 1.2 Syfte Av uppdragshandlingen framgår att syftet med utvecklingsstrategin är att ur ett befolkningsperspektiv utarbeta strategiska förslag och tidsperspektivet för dessa är fram till Relevant information ska samlas in och analyseras för att utgöra underlag för förslagen. Nationell och regional kunskap ska tas tillvara i arbetet. Det kommer däremot inte finnas utrymme att genomföra egna utredningar med tanke på tidsramen. Utvecklingsstrategin ska däremot peka på områden, där tillgänglig information och kunskap är bristfällig och föreslå strategier för att åtgärda detta Mål Utvecklingsstrategins mål är enligt uppdragsbeskrivningen och projektplanen att utveckla tandvårdens uppdrag, personalförsörjning och det förebyggande arbetet. Vidare har ersättningssystemens utformning som mål att bidra till optimal tillgänglighet och kvalitet på lika villkor till regioninvånarna och konkurrensneutralitet mellan utförare. En utvecklings- och forskningsfrämjande miljö inom tandvården lyfts också fram som målsättning. 15 Inom området utbildning och personalförsörjning förväntas åtgärdsförslag för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. I beslutet om utvecklingsstrategin framhålls att regionen ska behålla och utveckla den nationella och internationella forskningspositionen. Förslag till detta ska lämnas. 12 Västra Götalandsregionens budget Uppdragshandling Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götalandsregionen, och Projektplan Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götalandsregionen, Projektplan Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götalandsregionen, Uppdragshandling Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götalandsregionen, och projektplan enligt tidigare referens Regional utvecklingsstrategi för tandvård 5

20 1.4 Metod och genomförande Arbetet har bedrivits i projektform och letts av en styrgrupp med följande sammansättning: Mats Johansson, chef för Strategisk utvecklingsenhet, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, ordförande Ann-Marie Olhede, tandvårdschef, Tandvårdsenheten, projektansvarig Lena Kronvall, planeringsledare, Tandvårdsenheten, projektkoordinator Annika Ekestubbe, prefekt, Institutionen för odontologi, Sahlgrenska Akademin Gunnar Eriksson, tandvårdsdirektör, Folktandvården Västra Götaland Claes Henriksson, tandläkare, representant för Privattandläkarna Västra Götaland Håkan Sundberg, hälso- och sjukvårdschef, Hälso- och sjukvårdskansliet Uddevalla Eva Molin, konsult, projektledare, adjungerad till styrgruppen Sex arbetsgrupper har utarbetat förslag inom olika områden och respektive grupp står gemensamt bakom gruppens förslag. En av grupperna har letts av projektansvarig Ann-Marie Olhede och återstående fem av projektledaren Eva Molin. Arbetsgrupperna har haft en bred sammansättning med representanter för Folktandvården, Folkhälsokommitténs kansli, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Hälso- och sjukvårdskanslierna, Institutionen för odontologi, Privattandläkarna, Personal strategiska avdelningen vid Regionkansliet och Tandvårdsenheten. (Se bilaga 7) Varje arbetsgrupp har lämnat en skriftlig rapport med åtgärdsförslag, som underlag för den samlade utvecklingsstrategin. (Se bilagor 1 6) Styrgruppen har med stöd av arbetsgruppernas underlag pekat ut utvecklingsområden och prioriterat åtgärdsförslag i enlighet med avsnitt 2 Utvecklingsområden för tandvård i Västra Götalandsregionen Referensgrupper för strategiarbetet har varit Sektorsrådet i odontologi respektive käkkirurgi. 6 Regional utvecklingsstrategi för tandvård

21 2 Utvecklingsområden för tandvård i Västra Götalandsregionen Helhetssyn skapar mervärde för invånarna Strategiarbetet, som utgår från befolkningsperspektivet, har genomförts genom flera arbetsgrupper med bred förankring från Västra Götalandsregionen (ägaren, beställarna och utföraren Folktandvården Västra Götaland), Privattandvården och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, visar att det finns ett stort värde att arbeta gemensamt med en regional utvecklingsstrategi. Helhetsperspektivet genomsyrar allt arbete och hela utvecklingsstrategin på det sätt som Vision Västra Götaland Det goda livet pekar ut. Helhetssynen skapar mervärde för regioninvånarna. Ett väl utvecklat samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Privattandvården och Sahlgrenska Akademin skapar goda förutsättningar för effektivt resursanvändande och tandvård av hög kvalitet. Samarbetet skapar också förutsättningar att behålla och utveckla tätpositionen inom odontologisk forskning och att också inta led ande positioner inom andra utvecklingsområden. Västra Götaland kan i flera avseenden gå före och visa vägen för andra delar av landet. 2.2 Tandvårdens utmaningar fram till 2015 Svensk tandvård har mycket gott anseende vilket Svensk Kvalitetsindex visar vid årliga mätningar av kundnöjdhet. Tandvården får mycket höga betyg av sina kunder och tandvårdskunderna är de som är nöjdast, då de offentligt finansierade sektorerna jämfördes 2010 (sjukvård, tandvård, kommunal service och myndigheter). Tandvården får högst nöjdhetsbetyg av alla branscher i Svenskt Kvalitetsindex mätningar med betyget 82,7 på den gradiga skalan. Tandvården uppfattas också som mycket prisvärd. 16 Västra Götaland är i jämförelse med landet i övrigt väl tillgodosett med tandläkare i förhållande till invånarantalet. Västra Götaland intar i tandläkartäthet en tätposition tillsammans med Stockholms län och Västerbottens län. Antalet tandhygienister i relation till invånarnas antal motsvarar ungefär riksgenomsnittet. 17 Tandhälsan hos barn och ungdomar är också lika god som det svenska riksgenomsnittet, vilket innebär att 93 procent av alla 3-åringar är kariesfria och att en tredjedel av alla 19-åringar också är det. 18 Även om tandhälsan som helhet är god, finns det ohälsa koncentrerad till ett fåtal geografiska områden. Regionens hälsofrämjande arbete når patientgrupper med olika metoder i form av preventionsprogram med inriktning mot riskgrupper. Den allt större gruppen sköra äldre är en patientgrupp med ökande behov av hälsofrämjande insatser. Det behövs mer kunskap om dessa äldres behov. Med denna stabila grund står tandvården i Västra Götaland under åren fram till 2015 inför flera intressanta utmaningar. En utmaning är att befolkningen enligt prognoserna kommer att öka till Det innebär ungefär fler invånare än 2009 och det är framförallt Göteborgsområdet som kommer att växa. Invånarna blir alltmer medvetna vårdkonsumenter och ställer krav på lättåtkomlig information om köer och väntetider. Snabb information via internet om tillgängligheten blir en självklarhet. Samtidigt finns det en grupp som bara har kontakt med tandvården sporadiskt eller inte alls. Flertalet av dessa uppger enligt folkhälsorapporteringen att det beror på att de inte har råd. Det kan röra sig om drygt 10 procent av den vuxna befolkningen. Här finns en utmaning att fånga upp invånare som av olika skäl inte har regelbunden kontakt med tandvården. Mindre orter och glesbygd riskerar att få det svårare med tillgången till tandvård. Det beror på att rekryteringen av tandläkare och tandhygienister blir allt besvärligare utanför Göteborgsområdet och allra svårast till mer avlägsna landsorter. Rekryteringssvårigheterna gäller både Folktandvården och Privattandvården. Det kommer att bli en utmaning att se till att det finns tandvård i länets landsort. Samverkan och nytänkande blir nyckelord i den utmaningen. Generationsväxlingen bland specialisttandläkare är också en stor utmaning. Hälften av dagens specialister är över 55 år och flera kommer att gå i pension under tidsperioden. Inom ortodonti är generationsväxlingen särskilt utmanande. Västra Götalands vision Det goda livet är ett starkt stöd för utvecklingsstrategin, eftersom utbildning pekas ut som en av de viktigaste frågorna för Västra Götalands utveckling. Fler utbildningsplatser för specialister behövs med tanke på de förestående pensioneringarna. 16 Pressinformation Samhällsservice, 2010, 17 Socialstyrelsen. Årsrapport NPS 2010 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad 18 Barn och ungas tandhälsa allt bättre, 2008, Socialstyrelsen Regional utvecklingsstrategi för tandvård 7

22 Västra Götaland har en stark nationell och internationell position inom odontologisk forskning, vilket bland annat framgår av regionens budget I budgeten framgår att målet är att behålla och utveckla denna tätposition. Västra Götalands vision pekar också tydligt ut vikten av forskning. Det blir en angelägen utmaning att i tid säkra rekryteringen av nya forskare, eftersom medelåldern generellt sett redan är hög. Den kliniska forskningen i hela Sverige står inför behov av att föryngra den aktiva forskarkåren. Att skapa goda karriärmöjligheter anses avgörande för att klara det. 19 En utmaning är att utveckla en resursfördelningsmodell enligt vilken resurser fördelas med utgångspunkt från behoven av insatser. Att ersättningssystemen är konkurrensneutrala och bidrar positivt till effektivitet och kvalitet är en annan viktig fråga. Uppdrag behöver ges regiongemensamt för kompetensförsörjning, forskning och andra gemensamma angelägenheter och att finansieringen säkerställs med centrala medel. 2.3 Förutsättningar för planeringsansvar Planeringsansvaret förutsätter information om befolkningens tandhälsa. För de yngre invånarna finns redan denna information på motsvarande sätt som i andra landsting/regioner, medan den generellt sett saknas för den vuxna befolkningen. Folktandvården Västra Götaland har dock sedan 2009 påbörjat en registrering av sina patienter i ett beslutsstödssystem (R2), som ger värdefull information om tandhälsa och alla åldrars munhälsoprofil. Dessa data kan användas i samverkan med utförare och utgöra en värdefull kunskapskälla. Situationen med en bristfällig samlad information om de vuxna invånarnas tandhälsa är inte unik för Västra Götaland utan situationen är densamma i stora delar av landet. Det har lett till att Socialstyrelsen bygger upp ett nationellt tandhälsoregister, som ska kunna användas för planering både på nationell och på regional nivå. Så snart det är tillgängligt kommer det att användas i regionens planeringsarbete. Planeringsansvaret förutsätter kunskap om tillgängliga personalresurser i tandvården och befolkningens behov av tandvård. Det innebär att ett IT-baserat system behöver utarbetas med syfte att skapa information om tandvårdens totala personalresurser (offentliga och privata utförare). Denna information kan skapa en värdefull bas för regionens lagstadgade planeringsansvar. Utarbetandet av systematiken och den följande kontinuerliga inrapporteringen förutsätter ett nära samarbete med tandvårdens utförare. 2.4 Prioriterade utvecklingsområden och strategiska förslag Styrgruppen har med stöd av arbetsgruppernas underlag (bilagorna 1 6) pekat ut utvecklingsområden för tandvård i regionen under tidsperioden fram till (Enligt avsnitt 1.2 Syfte ska utvecklingsstrategin peka på områden, där tillgänglig information och kunskap är bristfällig och föreslå strategier för att åtgärda det. ) Varje utvecklingsområde rymmer ett antal strategiska förslag. Utvecklingsområdena är följande A: Medborgarnas behov av tandvård och vård på lika villkor B: Tillgänglighet, öppenhet och transparens C: Resursfördelnings- och ersättningsmodell D: Regiongemensamma angelägenheter E: Kompetensförsörjning och regional tillgänglighet till tandvård F: Tandvård som en del av den medicinska vården G: Forskningsposition och innovationer H: God Vård inom tandvård Hälso- och sjukvårdsavdelningen bör få i uppdrag att i nära samverkan med Hälso- och sjukvårdskanslierna, Folktandvården, Privattandvården och Institutionen för odontologi utarbeta en handlingsplan för prioriterade förslag inom respektive utvecklingsområde och identifiera ansvarsfördelningen med utgångspunkt från regionfullmäktiges reglemente. I dag har regionen uppgifter om de egna personalresurserna i tandvården men saknar information om Privattandvårdens. Det försvårar möjligheterna att ta det lagstadgade planeringsansvaret. Med tanke på att ungefär hälften av de vuxna regioninvånarna vänder sig till Privattandvården för att få allmäntandvård är det angeläget att säkerställa att också få information om Privattandvårdens personalresurser inom allmän- och specialisttandvård. 19 SOU 2009:43 Klinisk forskning. Ett lyft för sjukvården och Västra Götalandsregionens budget Regional utvecklingsstrategi för tandvård

23 A: Medborgarnas behov av tandvård och vård på lika villkor Att analysera medborgarnas behov av tandvård Medborgarnas behov av tandvård ska styra vilka resurser som tillförs tandvårdens utförare. Sedan lång tid tillbaka kan behoven analyseras för regionens barn och ungdomar genom att tandhälsan följs upp kontinuerligt på motsvarande sätt som i landet i övrigt. Jämförelser kan göras mellan olika delar av regionen men också med andra landsting/regioner. När det gäller de vuxna invånarna saknas motsvarande rutiner och analysmöjligheter, vilket är skälet till att, som tidigare beskrivits, Socialstyrelsen håller på att bygga upp ett nationellt register för att följa förändringar i tandhälsa och vårdbehov. I avvaktan på att Socialstyrelsens register blir färdigutvecklat kan uppgifter från Försäkringskassan vara användbara, eftersom Försäkringskassan har uppgifter om tandvård som utförs för de vuxna regioninvånarna. Sammantaget är det angeläget att analyser av medborgarnas behov av vård utarbetas. En viktig aspekt är att kunna följa och analysera förändringar i vårdbehov. Analysarbetet är en förutsättning för att regionen fullt ut ska kunna ta det lagstadgade planeringsansvaret och också kunna garantera att fördelningen av resurser bygger på att invånarna med de största behoven säkerställs och att vård ges på lika villkor. Regionen bör i samband med det arbetet förtydliga det lagstadgade planeringsansvaret för de vuxna medborgarnas tandvård. Att arbeta vidare med konkretisering av förslagen om att nå invånarna med de största behoven Förslagen från området Hälsofrämjande tandvård (bilaga 2) gäller barn och ungdomar som inte kommer till tandvården (visserligen en liten grupp men angelägen att nå), yngre vuxna i utanförskap, vuxna med psykisk ohälsa och äldre 75+ som börjar bli sköra. Förslagen handlar exempelvis om att nå de yngre genom skolan men även med hjälp av sociala media ( t ex Facebook) och vuxna i utanförskap genom de etablerade lokala samordningsförbunden (samverkan mellan Försäkringskassa, Arbetsförmedling, primärvård och socialtjänst). Folktandvårdens Centrum för äldretandvård föreslås ta ansvar för att samverkan kommer till stånd för att nå målgruppen äldre 75+. B: Tillgänglighet, öppenhet och transparens Att information om tillgänglighet till specialisttandvård läggs ut på regionens externa hemsida och vårdportalen 1177 Information om tillgänglighet till specialisttandvård bör snarast läggas ut på regionens externa hemsida och vårdportalen Medborgare tar alltmer för självklart att få information om tillgängligheten till vård och vill nå informationen på ett enkelt sätt via internet. Uppdraget inom ramen för utvecklingsstrategin avser tillgänglighet till specialisttandvård, men på sikt bör invånarna på ett enkelt sätt via internet kunna få motsvarande information för allmäntandvård. Att ett regionalt arbete med Öppna jämförelser inom specialisttandvård initieras för att möta medborgarnas ökande krav på öppenhet och transparens Behovet av öppenhet och transparens ökar i samhället och därför föreslås att Hälso- och sjukvårdsavdelningen initierar ett regionalt arbete med Öppna jämförelser på motsvarande sätt som Sveriges Kommuner och Landsting har gjort inom hälso- och sjukvård och flera andra samhällsverksamheter. Syftet med Öppna jämförelser är att medborgarna får ökad insyn och kan jämföra olika kliniker. Västra Götalandsregionen har här en möjlighet att gå före och ta ledningen i landet på ett positivt sätt. C: Resursfördelnings- och ersättningsmodell Att utveckla en resursfördelningsmodell som beskriver och fördelar resurser till hälso- och sjukvårdsnämnderna med utgångspunkt från befolkningens behov En resursfördelningsmodell föreslås bli utarbetad för Västra Götalandsregionen. Modellen ska kunna beskriva och fördela resurser (för offentligt finansierad tandvård) till hälso- och sjukvårdsnämnderna med utgångspunkt från befolkningens behov. En förutsättning för modellen är att analyser av medborgarnas behov utarbetas enligt tidigare förslag och att de regiongemensamma verksamheterna är definierade och utredda. Förslagen omfattar också att utveckla tandvårdspersonalens hälsopedagogiska kompetens för att i ännu högre grad kunna nå och positivt påverka riskgrupper. Det finns även förslag om att inventera kostnadseffektiva exempel på hur man kan nå och med framgång påverka olika riskgrupper. Regional utvecklingsstrategi för tandvård 9

24 Att utveckla regiongemensamma ersättningsmodeller för tandvård som är tydliga, transparenta och konkurrensneutrala och har ett ökat inslag av målrelaterade ersättningar För att utveckla regiongemensamma ersättningsmodeller som är tydliga, transparenta och konkurrensneutrala krävs vissa åtgärder. De medel som hälso- och sjukvårdsutskottet områdesvis har gett till utförare som förstärkt barntandvårdspeng behöver arbetas in i resursfördelningsmodellen. Hälso- och sjukvårdsnämnderna behöver ansvara för avtal och överenskommelser om allmän- och specialisttandvård för barn och ungdom men även för unga vuxna. Överenskommelser med Folktandvården sker även i fortsättningen med den mall för samordnad beställning som nyligen arbetats fram. Kapitationsersättning för barn och ungdomar behöver kompletteras med en uppdaterad fördelningsnyckel för barn- och ungdomstandvård på områdesnivå. Ersättningsmodeller inom allmäntandvård och specialisttandvård behöver fortsatt samordning mellan nämnderna. 20 Specialisttandvårdens uppdrag behöver definieras i samband med att regiongemensamma verksamheter utreds. Specialisttandvårdens verksamhet behöver delvis vara prestations ersatt, vilket förutsätter en kontinuerlig inrapportering av vårddata. Andelen målrelaterade ersättningar bör förekomma i samma grad som inom övrig hälso- och sjukvård och ersättning från nämnderna baseras på den faktiska vårdkonsumtionen. Ersättningsmodeller inom specialisttandvård behöver vara tydliga, transparenta och lämpliga att tillämpa vid eventuell framtida konkurrensutsättning. Att det nationella åtgärdsbaserade systemet används för beskrivning av tandvårdens innehåll och kostnader D: Regiongemensamma angelägenheter Att medel för regiongemensamma angelägenheter samlas centralt Uppdrag bör ges regiongemensamt för kompetensförsörjning, forskning och andra gemensamma angelägenheter och finansieringen säkerställas med centrala medel. Medel bör därför också samlas inom regionstyrelsen för dessa uppdrag och angelägenheter. Skälet är att de uppdrag, som inte är direkt kopplade till hälsooch sjukvårdsnämndernas ansvar för befolkningen och som också i vissa fall finansieras via statliga bidrag till regionen, riskerar att begränsas i sin utveckling av nämndernas geografiska ansvar. Regionövergripande uppdrag och angelägenheter behöver ett ersättningssystem, som tydligt stimulerar effektivitet, samarbete och uppföljning på regiongemensam nivå. Det ska dock tydligt framgå att hälso- och sjukvårdsnämnderna har samma kostnadsansvar som för den patientrelaterade tandvården, även om vården utförs inom ramen för dessa regiongemen samma uppdrag och angelägenheter. Uppdrag bör ges och medel bör samlas centralt för följande regiongemensamma angelägenheter Specialisttandvården i Göteborgs regiongemensamma personal- och kunskapsresurs Forskning och utveckling Ansvaret för regionala och nationella kunskapscentra Utbildning och handledning av tandvårdspersonal inom ramen för regionens ansvar Förslaget om regiongemensamma angelägenheter ska koordineras med införandet av den föreslagna resursfördelningsmodellen. Det nationella åtgärdsbaserade systemet (referensprislistan) bör användas för beskrivning av tandvårdens innehåll och kostnader. (Referensprislistan bygger på beräknade kostnader för olika behandlingsåtgärder.) Det kan bidra till den samlade information om regionens tandvård som saknas idag och behövs i analysarbetet av medborgarnas behov och vid resursfördelning. En stor fördel är att prislistan redan är i bruk och inget nytt system behöver skapas. Referensprislistan erbjuder en färdig infrastruktur för vårdbeskrivning. 21 Prislistan beskriver på ett grundläggande sätt tandvårdsåtgärderna och måste användas av alla utförare av tandvård, som vill ta del av statliga ersättningar. Den omfattar därmed såväl privat som offentlig tandvård. Regionens egen prislista för tandvård för vuxna omfattar motsvarande åtgärder och används på motsvarande sätt. 20 Ersättningsform innebär form för ersättningen, dvs. på vilket sätt vårdgivaren ersätts (Se bilaga 3, avsnitt 3) 21 Det är fri prissättning inom tandvården i Sverige, men referensprislistan innehåller de tandvårdsåtgärder som ingår i högkostnadsskyddet och priserna ligger till grund för den statliga ersättningen. Referensprislistan talar om vad ett normalpris för en behandling kan vara. Varje landsting/region har egna av fullmäktige fastställda prislistor som grundas på Tandvårds- och Läkemedelsverkets referensprislista även om viss prisvariation förekommer bland landstingen/regionerna 10 Regional utvecklingsstrategi för tandvård

25 E: Kompetensförsörjning och regional tillgänglighet till tandvård Att ett helhetsgrepp tas om kompetensförsörjningen genom att utarbeta en gemensam planering som också omfattar finansiering inom ramen för Odont-SAM Det behövs en gemensam kompetensförsörjningsplan som omfattar Folktandvården, Privattandvården och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet för att kunna bedöma de totala behoven och klara generationsväxlingen. Finansiering av insatserna bör klargöras genom att planen för kompetensförsörjning också omfattar finansieringsfrågor. Planen bör dessutom omfatta en bedömning av framtida invånares behov, framtida arbetssätt inom tandvården m.m. för att bättre bedöma kompetensbehoven. Tidsperspektivet för planen bör definieras och Folktandvårdens och andra utförares eget ansvar för sin personalförsörjning bör klargöras i relation till den föreslagna kompetensförsörjningsplanen för hela tandvården. Odont-SAM kan ta detta helhetsgrepp genom ett att få ett utökat uppdrag i denna fråga och med adjungering av företrädare för Privattandvården. Odont-SAM är ett samarbetsorgan mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs Universitet inom det odontologiska området och ska bland annat behandla samarbetsfrågor som rör tandvårdens och universitetets personalförsörjning. 22 Redan i dagsläget innan kompetensförsörjningsplanen utarbetats är det uppenbart att antalet platser för tandhygienistutbildning behöver utökas från nuvarande 20 platser per år till platser per år. Det är viktigt att finansieringen av den kliniska undervisningen säkerställs. På motsvarande sätt behöver antalet platser för specialistutbildning av tandläkare (ST-platser) utökas från nuvarande 13 regionala platser till 18 platser per år och att finansieringen säkerställs långsiktigt. F: Tandvård som en del av den medicinska vården Att tandvård som en del av den medicinska vården får ett regionalt uppdrag, mål och systematisk uppföljning Tandvård som en del av den medicinska vården föreslås få ett förtydligat förtydligat regionalt uppdrag, mål och enhetlig och systematisk uppföljning som är väl förankrat i regionen för att kunna svara upp mot framtida krav. I tandvård som en del av den medicinska vården ingår nödvändig tandvård och tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling, LIS. Man behöver också säkra att vård ges på lika villkor genom att gällande regler och avgiftssystem används korrekt och förbättra samverkan för att garantera att resurserna används effektivt. Strategiarbetet har visat att utan denna grund kan inte väl underbyggda organisationsförslag lämnas för käkkirurgi och oral radiolog även om det ingick i uppdraget. I dagsläget saknas bland annat möjligheter att jämföra regionens egna käkkirurgiska kliniker (Folktandvårdens och sjukhusanslutna), vilket beskrivs nedan. Att utarbeta en enhetlig systematik för beställning och uppföljning av käkkirurgi oavsett utförare Det är särskilt angeläget att utarbeta enhetlig systematik för beställning och uppföljning av käkkirurgi. Strategiarbetet har tydligt visat det, eftersom det inte är praktiskt möjligt att jämföra verksamheten vid Folktandvårdens käkkirurgi med den sjukhusanslutna beroende på de olika uppföljningssystemen inom Folktandvården respektive sjukhusen. Erfarenheterna från utarbetandet av denna enhetliga systematik kommer att kunna användas i det fortsatta arbetet att utveckla systematisk uppföljning inom andra specialiteter. Att ett brett och nytänkande arbete initieras för att säkra tillgången till tandvård i glesbefolkade områden Ett brett arbete för att säkra tillgången till tandläkare och tandhygienister i glesbefolkade områden behövs för att även i fortsättningen kunna garantera utbudpunkter i samtliga kommuner i regionen. 23 Arbetet bör ske tillsammans med andra delar av regionens verksamhet, kommuner, näringsliv m.fl. som arbetar med att säkra välfärdsfrågorna i länets glesbygd. Samverkan och nytänkande är som tidigare nämnts nyckelord I nuvarande mall för våröverenskommelser med Folktandvården finns uppdraget att erbjuda minst en utbudspunkt per kommun Regional utvecklingsstrategi för tandvård 11

26 G: Forskningsposition och innovationer Att initiativ tas till att bidra till fler innovationer i vården och en starkare positionering i internationella forskningsprogram Regionen ska förutom forskning inom hälso- och sjukvårdsområdet (inklusive tandvård) bidra till förnyelse av branscher och sektorer där Västsverige i dag är internationellt konkurrenskraftigt. Regionen ska bidra till fler innovationer i vården, starkare positionering i internationella forskningsprogram m.m, vilket beslutats om i Västra Götalandsregionens budget. Det är därför viktigt att konkreta initiativ tas som påtagligt bidrar till detta. Det är också angeläget med ett utökat forskningsuppdrag avseende strategiskt valda frågor hämtade från rapporter från SBU. Att behålla tätpositionen inom forskning och skapa fler innovationer kräver offensiva regionala satsningar med säkrad finansiering. Att satsa offensivt på yngre forskares karriärmöjligheter, fler docentkompetenta forskare och att klinisk forskning ges ett ökat meritvärde vid rekrytering av chefer Generationsväxlingen behöver hanteras offensivt för att behålla och även utveckla den framstående positionen inom nationell och internationell forskning. Yngre forskares karriärmöjligheter måste prioriteras och också leda till ett ökat antal docentkompetenta forskare. Den tidigare föreslagna kompetensförsörjningsplanen bör därför rymma offensiva satsningar på detta. Forskningens meritvärde vid rekrytering av chefer på olika nivåer i regionens tandvård behöver dessutom öka för att stimulera klinisk forskning i enlighet med vad som beskrivs i den statliga utredningen om forskning. 24 H: God Vård inom tandvården Att tandvård integreras i Västra Götalandsregionens handlingsprogram God Vård En viktig del i utvecklingsstrategin är att på ett konkret sätt integrera tandvård i regionens handlingsprogram. Förslaget bör genomföras i nära samarbete med tandvårdens utförare och ingå som en del i vårdöverenskommelserna/avtalen från och med Handlingsplan för fortsatt arbete Mot bakgrund av här prioriterade utvecklingsområden och förslag får Hälso- och sjukvårdsavdelningen i uppdrag att i nära samverkan med Hälso- och sjukvårdskanslierna, Folktandvården, Privattandvården och Institutionen för odontologi utarbeta en handlingsplan för prioriterade förslag inom respektive utvecklingsområde och identifiera ansvarsfördelningen med utgångspunkt från regionfullmäktiges reglemente. Medborgarnas behov av tandvård och vård på lika villkor Att analysera medborgarnas behov av tandvård. Att arbeta vidare med konkretisering av förslagen om att nå invånarna med de största behoven. Tillgänglighet, öppenhet och transparens Att information om tillgänglighet till specialisttandvård läggs ut på regionens externa hemsida och vårdportalen Att ett regionalt arbete med Öppna jämförelser inom specialisttandvård initieras för att möta medborgarnas ökande krav på öppenhet och transparens. Resursfördelnings- och ersättningsmodeller Att utveckla en resursfördelningsmodell som beskriver och fördelar resurser till hälso- och sjukvårdsnämnderna med utgångspunkt från befolkningens behov. Att utveckla regiongemensamma ersättningsmodeller för tandvård som är tydliga, transparenta och konkurrensneutrala och har ett ökat inslag av målrelaterade ersättningar. Att det nationella åtgärdsbaserade systemet används för beskrivning av tandvårdens innehåll och kostnader. Regiongemensamma angelägenheter Att medel för regiongemensamma angelägenheter samlas centralt. 24 SOU 2009:43 Klinisk forskning. Ett lyft för sjukvården 12 Regional utvecklingsstrategi för tandvård

27 Kompetensförsörjning och regional tillgänglighet till tandvård Att ett helhetsgrepp tas om kompetensförsörjningen genom att utarbeta en gemensam planering som också omfattar finansiering inom ramen för Odont-SAM. Att ett brett och nytänkande arbete initieras för att säkra tillgången till tandvård i glesbefolkade områden. Tandvård som en del av den medicinska vården Att tandvård som en del av den medicinska vården får ett tydligare regionalt uppdrag, mål och systematisk uppföljning Att utarbeta en enhetlig systematik för beställning och uppföljning av käkkirurgi oavsett utförare. Forskningsposition och innovationer Att initiativ tas till att bidra till fler innovationer i vården och en starkare positionering i internationella forskningsprogram. Att satsa offensivt på yngre forskares karriärmöjligheter, fler docentkompetenta forskare och att klinisk forskning ges ett ökat meritvärde vid rekrytering av chefer. God Vård inom tandvården Att tandvård integreras i Västra Götalandsregionens handlingsprogram God Vård. Regional utvecklingsstrategi för tandvård 13

28 Bilaga 1 Tillgänglighet och effektivt använda resurser 1 Uppdrag Uppdraget är att föreslå strategiska åtgärder för att - säkra likvärdig tillgång till tandvård för invånarna i Västra Götaland - öka tandvårdens externa effektivitet Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt tillgänglighet till specialisttandvård. 2 Avgränsningar och definitioner Handlingsprogrammet God vård God Vård lyfter inom kvalitetsområdet Jämlik vård fram att vården ska vara på lika villkor för regioninvånarna. Kvalitetsområdet Vård i rimlig tid pekar på att ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Det framhålls också att mål och måltal som satts upp för tillgänglighet ska följas och även utvecklas över tid. Patienterna ska uppfatta väntetiden som rimlig. Inom området Effektiv vård framgår att tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att främja god hälsa och bättre livskvalitet. Vården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdgivare baserat på tillståndets svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektiva åtgärder. Kvalitetsbristkostnader i form av väntetider, omarbetningar och felbehandlingar ska minimeras genom systematiskt kvalitetsarbete. 3 Nuläge Tandhälsan i Västra Götaland Barn och ungdomar Tandhälsan är generellt sett god bland barn och ungdomar. Majoriteten av alla barn och ungdomar har ingen manifest karies och har tänder fria från fyllningar. Det är ovanligt att barn och ungdomar har ett stort antal kariesskadade tänder. I socioekonomiskt svaga områden är dock kariesförekomsten högre bland de yngre invånarna. Detta gäller på gruppnivå men på individnivå varierar risken bland individerna. Vuxna Västra Götalandsregionen saknar systematisk uppföljning av den vuxna befolkningens tandhälsa i likhet med landet i övrigt. Där emot tyder folkhälsorapporteringen på att framförallt de äldstas tandhälsa förbättrats påtagligt under senare år. Allt fler har egna tänder som kompletterats med kronor, broar och implantat. Tuggförmågan har blivit allt bättre. 25 Folktandvården i regionen har påbörjat ett arbete med systematisk hälsouppföljning av samtliga sina patienter bedömdes cirka individer i regionen avseende risk att utveckla sjukdom eller funktionsnedsättning i tänder och munhåla. Arbetet har väckt intresse både inom och utanför regionen. Privata tandläkare kan också ha system för uppföljning avseende de egna patienterna. Försäkringskassan kräver numera diagnosrapportering för att betala ut ersättning till tandvården vid behandling av vuxna. Det skapar förutsättningar för regionen att följa befolkningens tandhälsa på ett sätt som hittills inte varit möjligt. Det tandhälsoregister som Socialstyrelsen för närvarande bygger ut kommer även att omfatta vuxna patienter. Tandvårdsresurser Personalresurser beskrivs mer utförligt i bilaga 4 Utbildning och personalförsörjning. Nedan följer därför endast en summarisk redovisning. Folktandvårdens allmäntandvård Folktandvården är representerad i länets samtliga kommuner. I egenskap av sammanhållen organisation kan Folktandvården lämna uppgifter om antalet allmäntandläkare, specialisttandläkare, tandhygienister och tandsköterskor inom den egna organisationen. Organisationen kan också redovisa åldersstruktur, pensioneringar och personalrörlighet. Folktandvården kan i hela regionen ta emot nya patienter som omfattas av den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården, akut tandvård och nödvändig tandvård. Folktandvårdens förmåga att i övrigt ta emot nya patienter är i allmänhet också god även om det kan finnas lokala variationer. 25 Socialstyrelsen. Folkhälsorapport, Regional utvecklingsstrategi för tandvård

29 Specialisttandvård Merparten av all specialisttandvård inom regionen ingår i Folktandvårdens ansvar även om det också finns privata specialister. Medelåldern bland specialister är hög, varför ett större antal pensionsavgångar kommer att ske inom de närmaste åren. Generellt sett är det idag svårt att rekrytera specialister utanför Göteborgsområdet. Institutionen för odontologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet kan lämna personaluppgifter som motsvarar de uppgifter som idag kan redovisas för Folktandvården i stort. Privattandvård Privattandvården är representerad i alla kommuner utom tre; Dals-Ed, Färgelanda och Gullspång. För att få information om Privattandvårdens resurser har arbetsgruppen tagit hjälp av olika källor. Privattandvårdens företrädare har skickat en enkät till 465 privattandläkare i regionen som tillhör Privattandvårdens branschorganisation. 26 Praktikertjänst har också lämnat uppgifter. Enligt enkäten kan merparten av de svarande privata tandläkarna ta emot nya patienter. Tillgänglighet Barn och ungdomar Tillgängligheten till allmäntandvård för regionens yngre invånare är generellt sett mycket god. En övervägande andel av barn, ungdomar och yngre vuxna som omfattas av den avgiftsfria tandvården vänder sig till Folktandvården. Det finns dock möjlighet för dem som så önskar att istället välja privat tandvård genom tandläkare som regionen har avtal med. Samtidigt finns det en liten grupp yngre invånare som inte alls uppsöker tandvård eller bara gör det sporadiskt. Bilaga 2 Hälsofrämjande tandvård belyser detta närmare. Vuxna Ungefär hälften av de vuxna regioninvånarna vänder sig till Privattandvården (med en tydlig övervikt i Göteborgsområdet) enligt beräkningar från Privattandläkarna. 27 Cirka 37 procent vänder sig till Folktandvården enligt uppgift från Folktandvården. Resten av den vuxna befolkningen anlitar tandvården sporadiskt eller inte alls. Enligt folkhälsoenkäten har 17 procent av de vuxna i regionen avstått från tandvård trots att de ansett sig ha behov. Nämndområde 12 (nordöstra Göteborg) har den högsta andelen med 27 procent. Vanligaste anledningen är att man inte anser sig ha råd ett svar som ökat successivt under de senaste åren. Bilaga 2 Hälsofrämjande tandvård belyser också denna fråga. Effektivt använda resurser Det råder brist på studier om effektivt resursutnyttjande i tandvården. Det innebär att det till exempel inte går att uttala sig säkert om vilken arbetsorganisation, personalsammansättning eller vilka intervall för kallelse till tandvården, som är effektivast ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Det forskningsprojekt för hälsoekonomisk utvärdering av Frisktandvård, som bedrivs vid Folktandvårdens Forskningscentrum, kommer att tillföra värdefull kunskap på detta område. Socialstyrelsen har i remissversion presenterat förslag på indikatorer för analys och uppföljning av tandvårdens kvalitet. Förslaget omfattar emellertid endast en indikator för effektiv vård för vuxna och denna avser Kostnader för reparativa/protetiska åtgärder på tidigare restaurerad tand. 28 Indikatorn överensstämmer med regionens handlingsprogram God Vård, som pekar på att kvalitetsbristkostnader i form av omarbetningar ska minska genom systematiskt arbete. Socialstyrelsen arbetar även med att ta fram Nationella riktlinjer för vuxentandvård. Syftet är att ge stöd till dem som fattar beslut om hur resurserna kan fördelas effektivt inom vuxentandvården Svarsfrekvens 53 procent 27 Branschorganisation på nationell och lokal nivå 28 Socialstyrelsen. Nationella indikatorer för God tandvård (pågående arbete) 29 Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vuxentandvård (pågående arbete) Regional utvecklingsstrategi för tandvård 15

30 4 Utvecklingen fram till 2015 Befolkningen Västra Götalandsregionen har invånare och hade 2009 en befolkningsökning på invånare. Ökningen beror till stor del på en nettoinflyttning från andra länder och ett växande födelseöverskott. Nio av tio invånare tillkom i Göteborgsområdet. Under perioden ökade befolkningen i regionen med mer än invånare. 85 procent av ökningen skedde i Göteborgsområdet. Det är enbart i norra delarna av Dalsland som invånarantalet minskat. Tendensen att flytta till storstadsområden är densamma i landet i övrigt; åtta av tio nya invånare tillkom i något av de tre storstadslänen. 30 Befolkningsprognosen för 2015 förutspår att invånarantalet i Västra Götaland kommer att öka till , framförallt beroende på utvecklingen i Göteborgsområdet. 31 Tandhälsan i Västra Götaland Prognoser för tandhälsan saknas i dagsläget på regional och nationell nivå. Tandvårdsresurser Eftersom befolkningen växer mest i Göteborgsområdet kommer också antalet tandläkare som vill arbeta i området att öka. Här kommer det troligen att vara lättare att rekrytera personal jämfört med glesbefolkade delar av länet. Tandvårdspersonal är som andra regioninvånare; de dras till växande storstadsområden. Återväxten av specialisttandläkare under perioden beräknas inte motsvara pensioneringarna. I bilaga 4 Utbildning och personalförsörjning redovisas detta utförligare. Det kommer därmed att uppstå brist på specialisttandläkare inom Västra Götalandsregionen. Svårigheter att rekrytera specialister utanför Göteborgsområdet kommer sannolikt att öka fram till Högutbildade dras i särskilt stor utsträckning till Göteborgsområdet. 32 Folktandvårdens ambition att erbjuda fem kompletta specialisthus kan bli svår att upprätthålla. Fördelen med kompletta specialisthus är att en obruten vårdkedja kan erbjudas regionens invånare inom rimligt avstånd från bostadsorten. De olika specialite terna är beroende av varandra för att kunna erbjuda god specialisttandvård. Om någon specialitet saknas innebär det utöver att just denna vård inte kan erbjudas också svårigheter för andra specialister att arbeta optimalt. Attraktionskraften kommer även att minska bland de kvarvarande specialiteterna när det gäller rekrytering. Beträffande sällan förekommande specialisttandvård finns redan idag väl utbyggda system för detta. Det som framförallt är aktuellt är behandling av patienter med medfödda eller förvärvade defekter efter sjukdom eller olycksfall. I dessa situationer involveras såväl specialisttandvården i Göteborg som den vid de andra specialisthusen om patienten har närmre till något av dessa. Tillgänglighet Tillgängligheten påverkas i hög utsträckning av politiska beslut på nationell och regional nivå. Förändringar i det statliga tandvårdsstödet kan snabbt ge effekter på efterfrågan av tandvård och därmed påverka tillgängligheten. Ett exempel är en tidigare förändring av egenavgifterna i tandvårdstaxan, som var gynnsam för pensionärer (65+). Efterfrågan på tandvård ökade påtagligt med effekt att tillgängligheten tillfälligt påverkades negativt. Men frågan är om inte svårigheter att rekrytera tandläkare och tandhygienister till mer avlägsna orter i Västra Götaland kommer att påverka tillgängligheten mest. För åtminstone mer sällan förekommande specialisttandvård får nog en del invånare räkna med längre restider. 30 Regionutvecklingssekretariatet, Pressmeddelande SCB. Databas 32 Västra Götalandsregionen. Flyttningar till och från Västra Götaland. Fakta & Analys 2010:2 16 Regional utvecklingsstrategi för tandvård

31 5 Överväganden och förslag Utgångspunkt Regionens planeringsansvar är utgångspunkt för de strategiska förslag som följer nedan. Planeringsansvaret innebär att regionen behöver en aktuell bild av hur omfattande samtliga tandvårdsresurser är, oavsett driftsform (Folktandvården eller Privattandvården), och hur dessa resurser fördelar sig geografiskt. Planeringsansvaret kräver också prognoser över resursutvecklingen. Tandhälsa I avvaktan på att Socialstyrelsens tandhälsoregister är uppbyggt kan regionen lämpligen beställa uppgifter från Försäkringskassan för uppföljning av tandhälsan hos vuxna invånare som besöker tandvården. I framtiden bör dock regionen använda Socialstyrelsens register. Det kan förväntas ge en bättre bild av tandhälsan och därmed också ett bättre underlag för planeringen av tandvårdsutbudet. Tandvårdsresurser Arbetsgruppen föreslår att regionen utarbetar ett system för uppföljning av tandvårdens personalresurser (Folktandvårdens, Privattandvårdens och Universitetets) för att ha ett fullgott underlag för planeringen. Den kartläggning som genomförts i samband med detta uppdrag ger enbart en ögonblicksbild. Det behövs en kontinuerlig bild och möjligheter att göra prognoser. Vidare föreslår arbetsgruppen att regionen utarbetar en strategi för tandvård i glesbygd. Detta för att möta växande svårigheter att rekrytera tandvårdspersonal till länets glesbygd. Arbetet föreslås ske i samarbete med hälso- och sjukvården, berörda kommuner, näringsliv och andra aktörer som är engagerade i att utarbeta framtida lösningar för välfärdsfrågorna i länets glesbygd. Kreativitet, nytänkande och samarbete är nyckelord. För specialisttandvården har det stor betydelse att förslagen om utbildningsplatser för specialister (enligt bilaga 4 Utbildning och personalförsörjning) genomförs. Den befarade bristen på specialister medför att det blir viktigt att i än högre grad försöka ta tillvara på alla tillgängliga specialistresurser såväl Folktandvårdens som Privattandvårdens. Tillgänglighet Glesbygdsfrågorna behöver uppmärksammas också ur ett bredare välfärdsperspektiv. Här kommer sannolikt behövas helt nya lösningar i framtiden. Arbetsgruppen föreslår att frågan om bristande ekonomiska tillgänglighet uppmärksammas i regionens strategiska utvecklingsarbete. Det behövs fördjupade analyser för att undersöka i vad mån icke-besökarna känner till vad det kostar, avstår från tandvård på grund av rädsla eller beroende på att man inte anser sig ha råd. Analyser och åtgärdsförslag är angeläget, inte minst med tanke på att gruppen ökat successivt under senare år enligt folkhälsorapporteringen. I bilaga 2 Hälsofrämjande tandvård finns förslag om hur barn och ungdomar kan nås i ännu högre utsträckning. Information om väntetider Med tanke på att regioninvånarna och vårdkonsumenterna i allmänhet blir alltmer medvetna och ställer allt större krav på tillgänglighet är information om köer och väntetider en självklarhet. Invånarnas krav i detta avseende kommer med all sannolikhet att öka fram till Regionen kan ligga ett steg före invånarnas krav och förväntningar. Tandvården kan få kunskap och inspiration från Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvård, folkhälsa, vård och omsorg om äldre. Öppna jämförelser är ett sätt att tillgodose medborgarnas demokratiska rätt till full insyn i vad de gemensamma finansierade verksamheterna åstadkommer helt enkelt vad man får för pengarna. 33 Köer och väntetider till respektive specialistklinik bör bli lätt tillgänglig på Västra Götalandsregionens externa hemsida och regionens vårdportal På så sätt kan allmäntandläkare i dialog med den aktuella patienten avgöra till vilken klinik en remiss ska skickas. Köer, väntetider och restid kan vägas mot varandra. På motsvarande sätt föreslås att de privata specialisterna rekommenderas att informera om sina köer och väntetider till specialisttandvård. Allra helst bör informationen ges på ett samlat sätt med gemensamma definitioner (av vad som är specialisttandvård, köer m.m.) oavsett verksamhetsform. Effektivt använda resurser Regionen kan ta initiativ till och på andra sätt stimulera hälsoekonomiska utvärderingar, som kan ge svar på frågorna om effektivt resursanvändande och i förlängningen se till att resultaten omsätts i praktiken. Att kommunikationskanalerna mellan Folktandvården och Privattandvården fungerar väl är en förutsättning för att specialisttandvården ska kunna fungera optimalt effektivt. 33 Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser Regional utvecklingsstrategi för tandvård 17

32 6 SammanFATTning av arbetsgruppens förslag Skapa underlag för planeringsansvaret genom att följa upp tandhälsan hos vuxna invånare via Försäkringskassans diagnosregistrering och när det blir möjligt via Socialstyrelsen tandhälsoregister. Räkna in samtliga tandvårdsresurser vid planeringen oavsett utförare (Folktandvården eller Privattandvården). Utarbeta ett system för uppföljning av tandvårdens totala personalresurser i regionen (Folktandvårdens, Privattandvårdens och Universitetets). Ta initiativ och stimulera hälsoekonomiska utvärderingar om effektivt resursutnyttjande samt ta initiativ till att resultaten tillämpas. Ta initiativ till ett brett arbete för att möta växande svårigheter att rekrytera tandvårdspersonal till länets glesbygd. Uppmärksamma och analysera problemet att en ökande andel av regioninvånarna inte anser sig ha råd med tandvård trots upplevda behov av vård. Se till att information om köer och väntetider till specialisttandvård blir tillgängligt på regionens externa hemsida och vårdportalen Regional utvecklingsstrategi för tandvård

33 Bilaga 2 Hälsofrämjande tandvård 1 Nuläge Breda hälsofrämjande program och individinriktade insatser Förutom de insatser som riktas mot enskilda patienter har Folktandvården Västra Götaland utarbetat och från 2010 fullt ut infört det populationsinriktade programmet FRAMM, som vänder sig till alla regioninvånare i åldern 0 19 år. Programmet bygger på hälsofrämjande insatser och vänder sig brett till de yngre invånarna. 34 För vuxna erbjuds Frisktandvård som också baseras på ett hälsofrämjande synsätt och drygt regioninvånare har hittills tecknat avtal om tandvård. 35 Frisktandvård lanseras alltmer i landet och finns i samtliga landsting från 2011 som en nationell modell. Inom Privattandvården utförs också omfattande hälsofrämjande arbete, men det sker inte genom breda program utan individinriktat. 2 Mål och fokus Målet för strategiarbetet är att föreslå en strategi, som formulerar hälsofrämjande åtgärder för individer och grupper med de största behoven. Med stöd av Socialstyrelsens rapporter om folkhälsa och sociala problem, Folkhälsoinstitutets rapport om hälsan hos olika invandrargrupper kompletterat med information och erfaren heter på regional nivå fokuserar strategiarbetet på ett urval av grupper, som arbetsgruppen anser har de största behoven av riktade insatser. 36 Gemensamt för de utvalda målgrupperna är att de i mindre utsträckning än andra söker tandvård för regelbundna insatser. De kommer hellre vid akuta behov och vid mer enstaka besök. Anledningen till det varierar men vanligt bland de vuxna är bristande betalningsförmåga. Ett annat skäl är kulturellt betingat, då man i flera länder har traditionen att huvudsakligen besöka tandläkare vid akuta besvär. Andra skäl är tandvårdsrädsla eller sviktande hälsa. Det kan vara drygt 10 procent av den vuxna befolkningen i regionen, som inte besöker tandvården mer än vid enstaka tillfällen. 37 Handlingsprogrammet God Vård God Vård lyfter under kvalitetsområdet Patientfokuserad vård särskilt fram att ett hälsofrämjande förhållningssätt ska ingå i regionens arbete. Ett annat av de sex kvalitetsområdena sätter fokus på Jämlik vård, vilket pekar på att rikta insatserna till de invånare som har de största behoven, det vill säga de som inte besöker tandvården i samma utsträckning som andra. I vissa fall inte alls. Prioriterade målgrupper är därför Barn- och ungdomar som är svåra att nå Yngre vuxna som lever i utanförskap Vuxna med psykisk ohälsa Äldre 75+ som börjar bli sköra Barn och ungdomar som är svåra att nå En riskgrupp bland barn och ungdomar är de som aldrig eller sällan kommer till tandvården trots flera kallelser. I dessa fall är det inte ekonomin som lägger hinder utan andra orsaker. En studie från Stockholms läns landsting visar att problemet är större i områden där man bedömer att tandvårdsbehovet är stort. Bland samtliga barn och ungdomar var det 8 procent som inte kom till undersökning under år Den högsta andelen fanns bland 19-åringar, 11 procent och det var fler pojkar/män än flickor/ kvinnor som inte undersöktes. 38 Om det även är denna åldersgrupp, som uteblir allra mest i Västra Götalandsregionen saknas i dagsläget information om. Däremot visar en studie bland 19-åringar i Västra Götaland att 17 procent av männen och 9 procent av kvinnorna uteblev mer än två gånger under de två senaste behandlingsperioderna. 39 Barntandvårdsavtalet i Västra Götalandsregionen som gäller 2011 innebär att ersättning kommer att betalas ut för barn och ungdomar (inklusive åringar), som undersöks av tandvården istället för som nu är fallet, att ersättning betalas ut oavsett besök. Arbetsgruppen är osäker om konsekvenserna av förändringen, men ser möjligheter att följa upp vilka grupper, som inte kommer till tandvården och göra bortfallsanalyser. 34 FRAMM (Fluor, Råd, Arena, Mat, Motivation) 35 September Socialstyrelsens Folkhälsorapport, 2009 och Social rapport, 2010, Födelselandets betydelse. En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige, Statens Folkhälsoinstitut, 2002:29 37 Bedömning med stöd av Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets refererade rapportering 38 Stockholms läns landsting. Uppföljning av vårdbehovstillägget och bortfallsanalys år Stockholm Östberg AL, Ericsson JS, Wennstrom JL, Abrahamsson KH. Socio-economic and lifestyle factors in relation to priority of dental care in a Swedish adolescent population. Swed Dent J 2010;34(2):87-94 Regional utvecklingsstrategi för tandvård 19

34 Yngre vuxna i utanförskap Yngre vuxna (20 30 år) som lever i utanförskap med bristande skolgång, arbetslöshet och försörjningsstöd är också en känd riskgrupp för ohälsa. För denna grupp finns etablerade samordningsförbund på lokal nivå med samverkan mellan Försäkringskassa, Arbetsförmedling, primärvård och socialtjänst. Ett exempel är Delta (Samordningsförbundet Göteborg Hisingen) 40 och information om samordningsförbunden i Västra Götalandsregionen finns på den gemensamma hemsidan för dessa. 41 Vuxna med psykisk ohälsa Vuxna med psykisk ohälsa är en riskgrupp även när det gäller tandhälsa. Det är anledningen till att psykiskt funktionshindrade med visst omvårdnadsbehov omfattas av det statliga tandvårdsstödet med erbjudande om munhälsobedömning och nödvändig tandvård. Men även personer som inte omfattas av detta stöd kan ha problem med sin tandhälsa. Medicinering påverkar tandhälsan negativt och motivationen kan avta för att sköta tandborstning och munhygien. I den här gruppen finns också hemlösa personer, som enbart sporadiskt söker tandvård vid akuta besvär. Men när hemlösa får hjälp med sina tänder kan det för en del bli ett steg på vägen till ett ordnat liv med arbete och bostad. 42 I gruppen finns också en större andel invånare med tandvårdsrädsla än bland invånare i allmänhet. 43 Äldre 75+ som börjar bli sköra Tandhälsan har generellt sett förbättrats bland de äldre med ett ökat antal egna tänder och förbättrad tuggförmåga, men det innebär också att tandvårdsbehovet ökat. De egna tänderna som kompletterats med kronor, broar och implantat måste skötas om och behoven av extra stöd från tandvården ökar. I målgruppen finns personer som har besökt tandvården regelbundet i många år, men som förlorar denna regelbundna kontakt. Förlusten av tandvårdskontakt kan bero på ett antal faktorer som tilltagande demens, multisjukdom, svårigheter med transporter m.m. Det finns också regioninvånare inom denna åldersgrupp som av ekonomiska eller kulturella skäl inte haft regelbunden kontakt med tandvården. Det är viktigt att nå målgruppen innan munhälsoproblemen ökar och kontakterna med tandvården riskerar att ebba ut. När äldre väl omfattas av det särskilda tandvårdsstödet beroende på sitt omvårdnadsbehov, kan vårdbehovet vara omfattande och en god rehabilitering svår att genomföra på grund av sviktande allmänhälsa. 3 Överväganden och förslag Utgångspunkter Förslagen grundar sig på promotion, vilket innebär att påverka individer och grupper att ta eget ansvar för sin hälsa. Flera behöver stärkas i sin roll och se de egna möjligheterna att positivt påverka sin hälsa. När det gäller barn har naturligtvis föräldrar eller andra vårdnadshavare ett stort ansvar och ansträngningarna får i första hand riktas mot dem. Förslagen grundar sig på att tandvården behöver utöka kontakterna utanför tandvårdens egna organisationer och lokaler för att nå de prioriterade målgrupperna. I allmänhet tar det också tid att etablera de nya kontakterna och upparbeta nya nätverk. Tandvårdspersonalen behöver ökad hälsopedagogisk kompetens för att kunna nå målgrupperna. Kreativitet är nyckelord i sammanhanget. Impulser från andra verksamheter och yrkesgrupper kan berika kreativiteten och ge värdefulla kontakter, som kommer de mest utsatta regioninvånarna till godo. Förslag avseende prioriterade målgrupper Förslag för barn och ungdomar som är svåra att nå För att nå de barn och ungdomar, som regelbundet uteblir från tandvård behövs ett strukturerat samarbete med barnhälsovård, skola, socialtjänst och invandrarföreningar för att hitta vägar att nå målgruppen. Vi föreslår också mer direkta angreppssätt. Exempel på det kan vara att söka upp ungdomarna på plats vid ungdomsgårdar, idrottsarenor, på gator och torg och genom sociala medier som Facebook. Ett första steg kan vara att engagera de yngsta medarbetarna i tandvården eller andra ännu yngre för att få förslag om hur ungdomar kan nås på ett effektivt sätt. Förslag för yngre vuxna i utanförskap Tandvården kan nå riskgruppen genom att etablera kontakt med de tidigare beskrivna lokala samordningsförbunden och komma överens om hur man kan arbeta tillsammans. Det finns redan färdiga organisationer som har kontakt med målgruppen och tandvården borde självfallet kunna finnas med där som en naturlig del. En god tandhälsa bidrar positivt till att etablera sig på arbetsmarknaden och lämna utanförskapet, vilket gör det särskilt betydelsefullt att nå denna grupp av yngre vuxna De Palma P. Oral health among a group of homeless individuals from dental professional s and patient s perspective. Stockholm:Karolinska Institutet, Odontologiska institutionen; Berggren U, Pierce CJ, Eli I. Characteristics of adult dentally fearful individuals. A cross-cultural study. Eur J Oral Sci Aug;108(4): Regional utvecklingsstrategi för tandvård

35 Förslag för vuxna med psykisk ohälsa Det kan vara svårt att nå målgruppen, därför är det viktigt att ta kontakter med de etablerade samverkansorgan som finns mellan kommunernas socialtjänst och regionens vuxenpsykiatri, som tillsammans har ett krav på gemensam vårdplanering för gruppen och känner den väl. Det är även angeläget att bygga upp kontakter med frivilliga organisationer som RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) och anhörigföreningar. Det kan behövas täta kontakter med samverkansorganen och de frivilliga organisationerna för att hitta de mer okonventionella greppen för att nå fram. Inte minst med tanke på att målgruppen rymmer en högre andel tandvårdsrädda än vad som är vanligt bland vuxna i allmänhet. Förslag för äldre 75+ som börjar bli sköra Förslaget innebär att tandvården bör fortsätta ansträngningarna att hålla kontakten med sina patienter i åldersgruppen, men det krävs också ansträngningar att nå dem utanför tandvården. De som inte besöker tandvården alls eller mer sporadiskt. Förlaget är att i samverkan med pensionärsföreningar, invandrarföreningar, kyrkor och andra frivilliga organisationer försöka nå målgruppen. Samverkan med apotek, primärvård, kommunerna och Folktandvårdens Centrum för äldretandvård är också av stor betydelse. Övriga förslag Ökad hälsopedagogisk kompetens Den hälsopedagogiska kompetensen behöver förstärkas i tandvården och arbetsgruppen ser positivt på att det nu sker vid grundutbildningarna för tandläkare och tandhygienister vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet. Ökad kompetens behövs också hos i dag verksamma tandläkare och tandhygienister och därför föreslås vidareutbildningar och då helst i samverkan med andra yrkesgrupper inom regionen, som också arbetar med att nå riskgrupper. Impulser från andra håll kan berika tandvårdspersonalen. Inventering av kostnadseffektiva exempel Regionen föreslås ta ett samlat grepp och inventera goda exempel på hur man på ett kostnadseffektivt sätt når och med framgång kan påverka olika riskgrupper. Det finns naturligtvis positiva exempel både inom regionen och på andra håll i landet som är värdefulla att ta intryck av. Detta är exempel som skulle kunna tillämpas mer generellt både när det gäller tandhälsa och hälsa ur ett bredare perspektiv. Ett samarbete mellan folkhälsokommittén, tandvården, hälso- och sjukvården och andra berörda organ och verksamhetsområden skulle vara av stort värde vid den föreslagna inventeringen och tillämpningen. Uppföljning och utvärdering med fokus på riskgrupper Alla hälsofrämjande breda program och insatser bör följas upp och utvärderas för att se om effekterna blir de önskade. Effekterna för riskgrupper med de största behoven är särskilt viktiga att utvärdera. Det forskningsprojekt som hälsoekonomiskt utvärderar Frisktandvård i regionen är ett positivt exempel på utvärdering. 44 Ett centralt motiv för Frisktandvård är att kunna frigöra tandvårdsresurser inte minst tandläkarresurser för att kunna använda dem i första hand till patientgrupper med stora tandvårdsbehov. I utvärderingen är det då angeläget att belysa det och undersöka effekterna för riskgrupper både de som ansluter sig till Frisktandvård och de som av olika skäl inte gör det. 4 SammanFATTning av arbetsgruppens förslag för prioriterade målgrupper Utveckla samarbete med barnhälsovård, skola, socialtjänst och invandrarföreningar för att nå de barn och ungdomar som inte kommer till tandvården. Använd all kreativitet och nya grepp för att nå de yngre. Yngre vuxna i utanförskap kan tandvården nå genom de lokala samordningsförbunden mellan Försäkringskassa, Arbetsförmedling, primärvård och socialtjänst. Vuxna med psykisk ohälsa kan tandvården nå genom den etablerade samverkan mellan socialtjänst och regionens vuxenpsykiatri, men även med frivilliga organisationer. Äldre 75 + som börjar bli sköra bör tandvården försöka behålla som patienter så länge som möjligt och också nå de äldre genom frivilliga organisationer och samhällsorgan. Den hälsopedagogiska kompetensen behöver förstärkas hos tandvårdspersonalen. Inventera kostnadseffektiva exempel på hur man når och med framgång påverkar riskgrupper. Uppföljning och utvärdering av hälsofrämjande insatser bör omfatta effekterna för riskgrupper. 44 Forskningsprojekt inom Folktandvårdens Forskningscentrum Regional utvecklingsstrategi för tandvård 21

36 Bilaga 3 Ersättningssystem 1 Uppdraget Uppdraget är att föreslå strategiska åtgärder för att skapa ett ersättningssystem för tandvård, som regionen ersätter och som i ett långsiktigt perspektiv leder till bästa möjliga kvalitet och tillgänglighet till tandvård på lika villkor för Västra Götalandsregionens invånare. Förslag om ersättningssystem ska vara konkurrensneutrala och resultera i enhetliga ersättningsformer i regionen. Förslag kring ersättningssystem ska också vara i samklang med inriktningen och syftet med fördelning av resurser till nämnderna. Handlingsprogrammet God Vård Socialstyrelsens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvård framhåller att ersättningssystem är den del av vårdgivarens styrsystem, som ska syfta till att vårdgivarens ansvar i det systematiska kvalitetsarbetet fungerar. 45 Ersättningssystemen ska även stödja landstingens mål och ansvar. Västra Götalandsregionens handlingsprogram God Vård lyfter fram att kvalitetsmålen är gemensamma för ägare, beställare och utförare i regionen. Ägare och beställare ska vägleda och stödja utförarens arbete, följa upp vårdens resultat och fördela tillgängliga resurser så att de stöder utvecklingen av God Vård. God Vård och tandvård Handlingsprogram gäller i tillämpliga delar för Folktandvården och för andra offentligt finansierade utförare av tandvård. Reg io nens ersättningssystem är ett av ledningssystemen som ska styra mot God Vård och beskrivningar och uppdrag ska särskilt fokusera på effektivitet och kvalitet. Bland åtgärderna för God Vård är flertalet tillämpliga för tandvård. Ett mål syftar direkt på ersättningssystem Målrelaterad ersättning ska användas i överenskommelser och avtal för att stimulera ett systematiskt utvecklingsarbete med God Vård. 2 Bakgrund Regionen har under senare år utvecklat ersättnings- och styrsystemen inom hälso- och sjukvård. Från den nationella nivån kommer samtidigt tydliga signaler om vikten av tillgänglighet, valfrihet och patientsäkerhet. Tandvården har motsvarande uppdrag och utmaningar. Nämndöverskridande uppdrag och andra uppdrag som finansieras via statliga bidrag till regionen behöver ersättningssystem som stimulerar effektivitet, samarbete och uppföljning på regiongemensam nivå. Generellt om ersättningssystem Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen har bedrivit ett arbete för att utveckla hälso- och sjukvårdens ersättningssystem för att dessa ska bidra till att förbättra vårdens innehåll och resultat. 46 Rapporten beskriver och resonerar kring ersättningssystemens betydelse för vårdens resultat. Den lyfter fram grundläggande samband för att ersättningssystem ska bidra till att förbättra vården. Landstingen ska fokusera på effektivitet, resultat och kvalitet. För att åstadkomma det krävs kunskap om vårdens innehåll, kostnader och resursanvändning. Systemen ska i första hand ge en infrastruktur för vård beskrivning som beskriver patientsammansättning, vårdinnehåll och kostnadsdata. När även kunskap om resursanvändning finns kan effektiviteten främjas genom ersättningssystemen. I Västra Götalandsregionen pågår för närvarande ett utvecklingsarbete Ersättningsmodeller för hälso- och sjukvård. I detta arbete har krav på ersättningsmodeller formulerats och de krav som är tillämpliga för tandvård kan sammanfattas: Stimulera till vård på lika villkor och vård efter behov Präglas av långsiktighet och robusthet Innebära tydlighet i administration Stimulera kvalitet och förbättra medicinska resultat Incitament för att öka produktiviteten Stimulera till förbättrad tillgänglighet Medge tydlig uppföljning samt jämförelser Ge en grundförutsättning för kostnadskontroll Medge en rimlig riskdelning mellan beställare och utförare 45 SOSFS 2005:12 46 Utveckling av ersättningssystem inom hälso- och sjukvården. Slutrapport. Sveriges Kommuner och Landsting samt Socialstyrelsen, Regional utvecklingsstrategi för tandvård

37 Strategier för ersättning till vårdgivare inom tandvård Arbetsgruppen har värderat regionens huvudsakliga strategier för att ersätta tandvårdens vårdgivare. 47 Nedan följer en kortfattad beskrivning av dessa. Riktade uppdrag Strategin innebär att ge en bestämd ersättning till vårdgivare för en viss tidsperiod och som inte är direkt relaterad till aktivitet. Ersättningen är istället i allmänhet baserad på tidigare aktiviteter eller kostnader. Strategin är effektiv för att kontrollera kostnader men skapar inte incitament för bättre resultat eller ökad kvalitet. Den riskerar att leda till övervältring av patienter och därmed kostnader till andra vårdgivare. Prestationsersättning Strategin innebär att ersätta de kostnader som uppstår per prestation. För att definiera prestation krävs ett utvecklat beskrivningssystem. Strategin skapar incitament för produktivitet men garanterar inte effektivitet utan kan uppmuntra till onödiga insatser. Kapitationsersättning Strategin baseras på ersättning av prestationer per individ i allmänhet med en bestämd summa för ett standardiserat patientfall. Strategin kan ge incitament till effektivitet men kan också medföra selektering av patienter. Målrelaterade ersättning Målrelaterade ersättningar kombinerar tidigare beskrivna ersättningsstrategier med kvantitativa och/eller kvalitativa mål, som ska uppnås för att full ersättning ska betalas ut. Generella överväganden Det är angeläget att särskilja på resursfördelningsmodell och ersättningssystem. Det som beskrivs under rubriken önskvärd utveckling är kopplade till just ersättningssystem. Utgångspunkt för förslagen är konkurrensneutralitet och att styrningen ska syfta till att tillgodose fastställda politiska inriktningar och mål samt i övrigt stödja tandvårdens utvecklingsstrategi. Begrepp Regionfullmäktiges grund för fördelning till nämnder benämns resursfördelningsmodell medan nämndernas strategi för ersättning till vårdgivare benämns ersättningssystem. Detta innehåller flera delar. Vad som ska åstadkommas, Krav på uppdraget, Form för ersättningen dvs. på vilket sätt som vårdgivaren ska ersättas samt Nivå på ersättningen. Den senare är i enlighet med nämndernas instruktion ett specifikt nämndansvar. Resursfördelning från regionfullmäktige Regionfullmäktige fördelar i dag resurser till hälso- och sjukvårdsnämnderna i form av ett samlat regionbidrag. Regionbidraget inkluderar även resurser för beställning av tandvårdsinsatser för befolkningen i respektive område. Den del av regionbidraget som avser tandvårdsinsatser bör utvecklas så att resurserna till hälso- och sjukvårdsnämnderna fördelas utifrån en resursfördelningsmodell, som beskriver och fördelar resurser med utgångspunkt från befolkningens behov. Det är angeläget att fördelningen på detta sätt sker skyndsamt, eftersom fördelning av resurser är en nyckelfråga för samtliga nämndernas ersättningssystem. Önskvärd utveckling Föreslås att en resursfördelningsmodell i Västra Götalandsregionen utarbetas, som beskriver och fördelar resurser med utgångspunkt från befolkningens behov. Nationell referensprislista för tandvård Det nationella åtgärdsbaserade ersättningssystemet (referensprislistan) innehåller några viktiga komponenter: - ofrånkomlig - grundläggande - enhetlig Referensprislista erbjuder en infrastruktur för vårdbeskrivning. Förutom att prislistan är enhetlig i hela landet beskriver den på ett grundläggande sätt tandvårdsåtgärderna och är ofrånkomlig för utförare av tandvård, som vill ta del av statliga ersättningar. Den omfattar såväl privat som offentlig tandvård och eftersom den används redan idag är den möjlig att använda som infrastruktur för vårdbeskrivning. Regionens egen prislista för tandvård till vuxna omfattar motsvarande åtgärder och används på motsvarande sätt. Tandvård till barn och ungdom brukar registreras på liknande sätt genom skuggdebitering. Önskvärd utveckling Det nationella åtgärdsbaserade systemet används för beskrivning av tandvårdens innehåll och kostnader. 47 Pay for performance- resultatbaserad ersättning: en litteraturöversikt. Sveriges Kommuner och Landsting, 2009 Regional utvecklingsstrategi för tandvård 23

38 Behoven ska styra Utgångspunkt för nämndernas beställning av tandvård är principen att de med störst behov kommer först. Det finns oklarheter om behoven alltid är väl analyserade och ett regionalt system med ökad analys av behoven efterfrågas. Önskvärd utveckling Medborgarnas behov ska styra vilka ersättningar som tillförs tandvårdens utförare. Förstärkt barntandvårdspeng Hälso- och sjukvårdsutskottet har gett en förstärkning med totalt 17 mkr (utöver barntandvårdspeng för 3 19 åringar) till områden med ökad ohälsa och socioekonomisktyngd samt från 2011 även till landsortsområden. Dessa medel bör även fortsättningsvis riktas mot dessa särskilda behov men inarbetas i nämndernas ersättning till utförare. Det är viktigt att dessa medel behåller sin specialdestination till de klinikområden, som har yngre invånare med störst behov i regionen. Önskvärd utveckling De medel som hälso- och sjukvårdsutskottet områdesvis har gett till utförare som förstärkt barntandvårdspeng bör inarbetas i nämndernas ersättningar och ges i samklang med hälso- och sjukvårdsutskottets ersättningssystem och inriktning. 4 Överenskommelser och avtal om tandvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna, Folktandvården och PrivATA vårdgivare Nuläge för överenskommelser om allmäntandvård Beställningar och krav på uppdrag är samordnade i mallen för områdesansvar, allmäntandvård 0 2 år, populationsinriktad prevention och specialisttandvård. Ersättningsformen för vissa ersättningar varierar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna. Varje nämnd har dessutom möjlighet att lägga till lokala uppdrag. Samordning av överenskommelserna har medfört att dessa anses väl genomarbetade och fungerar enligt arbetsgruppen tillfredsställande förutom ovan beskrivna variationer. Generellt för dessa ersättningar gäller att de bör om möjligt i samma grad som övriga ersättningar inom hälso- och sjukvård vara målrelaterade. Önskvärd utveckling Ersättningsformer för allmäntandvård samordnas vid 2012 års beställning och bör om möjligt vara målrelaterade. Nuläge för avtal om barn- och ungdomstandvård (3 19 år) Regionen tecknar 2011 nya avtal med Folktandvården och cirka 350 privata vårdgivare för barn- och ungdomstandvård. Regionens sektorsråd i odontologi har utarbetat en krav- och kvalitetsbok, som ligger till grund för vårduppdraget. Regionen informerar föräldrar till 3-åringar om att de erbjuds att välja vårdgivare. Vårdgivarna ska rapportera vårddata till regionen och om patienten uteblir från kallelse kommer ersättningen till vårdgivaren att utgå eller upphöra fram tills dess att patienten blir undersökt. Ersättningssystemet är kapitation med ett nämndspecifikt tilllägg på cirka 10 procent, som varierar efter en fördelningsnyckel med indikatorer, som baseras på socioekonomiska förhållanden och vårdbehov. Denna fördelningsnyckel bygger på data som är gamla och nyckeln bör därför revideras. Önskvärd utveckling Kapitationsersättning för barn och ungdomar kompletteras med uppdaterad fördelningsnyckel för barn- och ungdomstandvård på områdesnivå. 24 Regional utvecklingsstrategi för tandvård

39 Nuläge för avgiftsfri tandvård för unga vuxna (20 21 år) Unga vuxna i Västra Götalandsregionen erbjuds avgiftsfri tandvård. Avtal med Folktandvården och privata vårdgivare tecknas regiongemensamt av Tandvårdsenheten. Verksamheten är en fortsättning på den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården (3 19 år) som hälso- och sjukvårdsnämnderna ansvarar för. Önskvärd ut veckling Hälso- och sjukvårdsnämnderna ansvarar för avtal om allmäntandvård och överenskommelser om specialisttandvård för unga vuxna (20 21 år). Nuläge för beställning av specialisttandvård För specialisttandvård finns behov av tydligare beställningar. För närvarande genomförs ett utvecklings- och registreringsarbete inom specialisttandvården med syfte att få mer information om verksamhetens innehåll. Efter ett första år med lokal planering bör ersättningsform för konsultationer och ämnesspecifik kunskapsuppdatering i beställning 2012 kunna samordnas i regionen. Det är skillnader i ersättningen per invånare i nämndernas beställning. Tre nämnder i Göteborg ger en högre ersättning och relaterar denna till det särskilda uppdraget för specialisttand vården i Göteborg (vid Odontologen). Det finns anledning att se till att ersättningar till specialisttandvård utformas konkurrensneutralt. Ersättningssystemet för ortodonti har varit starkt ifrågasatt av Folktandvården de senaste åren och man hävdar att det måste ses över igen Önskvärd utveckling Specialisttandvården bör delvis vara prestationsersatt, vilket förutsätter en kontinuerlig inrapportering av vårddata. Andelen målrelaterade ersättningar bör förekomma i samma grad som inom övrig hälso- och sjukvård. Ersättning från nämnderna bör baseras på den faktiska konsumtionen. Ersättningssystem inom specialisttandvård bör vara tydliga, transparenta och lämpliga att tillämpa vid eventuell framtida konkurrensutsättning. 5 Regiongemensamma uppdrag För uppdrag som inte är direkt kopplade till hälso- och sjukvårdsnämndernas ansvar för befolkningen och som i vissa fall finansieras via statliga bidrag till regionen blir nämndernas geografiska ansvar en begränsande faktor för utveckling. Regionövergripande uppdrag behöver ett ersättningssystem, som stimulerar till effektivitet, samarbete och uppföljning på regiongemensam nivå. Arbetsgruppen har därför identifierat vilka ersättningar som är angelägna att samla inom regionstyrelsen. Det ska tydligt framgå att tandvård inom dessa uppdrag ska vara ersatta av patientens respektive hälso- och sjukvårdnämnd eller av ordinarie avgiftssystem för vuxentandvård. Nuläge för regiongemensamma uppdrag Specialisttandvård i Göteborg (Odontologen) Specialistklinikerna i Göteborg (Odontologen) är personal- och verksamhetsmässigt större än övriga specialistkliniker i regionen. De har ett särskilt uppdrag att utveckla specialisttandvården och säkra personalförsörjningen inom respektive specialitet i hela regionen. Nämnderna i Göteborg har ersatt Folktandvården med högre ersättning per invånare än övriga nämnder. Arbetsgruppen konstaterar att denna extra ersättning istället bör vara ett regiongemensamt ansvar. Forskning och utveckling Medel för forskning och utveckling kommer från flera olika finansieringskällor. Hälso- och sjukvårdsutskottet motfinansierar statens forskningsanslag med 9 mkr och hälso- och sjukvårdsnämnderna ger särskilda forsknings- och utvecklingsanslag. Därutöver får enskilda projekt medel från vetenskapsfonder och andra håll. Regionfullmäktiges budget och andra regionala dokument poängterar vikten av att behålla den starka positionen inom forskning och utveckling. Regionen bör därför säkra att medel för klinisk forskning och utveckling används effektivt och på en vetenskapligt god nivå. God Vård ställer höga krav på att effektivisera och förbättra verksamheten. Ersättningen till specialisttandvården i Göteborgs särskilda uppdrag ersätts i särskild ordning, men den patientrelaterade delen vid Odontologen bör som övrig specialisttandvård ersättas utifrån den faktiska konsumtionen av nämnderna. Uppdraget om samordnad beställning av specialisttandvård slutförs enligt planerna. Ersättningssystemet för ortodonti bör analyseras på nytt av regionkansliet. Regional utvecklingsstrategi för tandvård 25

40 Nationella och regionala kunskapscentra Kompetenscentrum för äldres orala hälsa och tandvård Regionen utvecklar omhändertagandet av den äldre befolkningen genom att vård- och hälsoprogram tas fram. Folktandvårdens kompetenscentrum är ett regionalt kompetenscentrum för detta som skapar kunskap för såväl offentlig som privat tandvård. Sällan förekommande tillstånd inom specialisttandvård Specialisttandvård för sällsynta tillstånd ska koncentreras till få eller endast en specialistklinik även om vården inte har karaktär av högspecialiserad tandvård. Denna tandvård ska samordnas i regionen för att utnyttja tandvårdens och hälso- och sjukvårdens resurser effektivt, vilket gäller särskilt när spetskompetens eller resurskrävande investeringar fordras. Kostnader för patienters vård ska ligga på respektive hälso- och sjukvårdnämnd. Mun-H-Center Mun-H-Center är ett nationellt orofacialt kunskapscenter vars syfte är att samla, dokumentera och utveckla kunskap kring sällsynta diagnoser samt sprida denna kunskap. Mun-H-Center är också ett nationellt resurscenter för orofaciala hjälpmedel för personer med funktionshinder. Förutom den nationella verksamheten bedriver Mun-H-Center en regional verksamhet som inbegriper betydande patientbehandling. Mun-H-Center finansieras dels genom nationell ersättning från Socialstyrelsen och dels från regionen via hälso- och sjukvårdsnämnd 7. Utbildning och handledning Nyutexaminerade tandläkare får under sitt första kliniska verksamhetsår handledning av en erfaren kollega som genomgått särskild handledarutbildning. Folktandvården eller privata vårdgivare ska kunna erbjuda utbildningsplatser för tandhygienister under utbildning. För tandläkare under grundutbildning ska Folktandvården eller privata vårdgivare erbjuda verksamhetsförlagd praktik enligt överenskommelse med utbildningsanordnaren (Göteborgs Universitet). Sveriges Kommuner och Landsting har avtal med Västra Götalandsregionen om ST-tjänstgöring (specialisttandläkarutbildning) med nationell samordning omfattande 11 tjänster, varav två är s.k. fakultetstjänster som delfinansieras av andra landsting. Västra Götalandsregionens kostnad för dessa platser fördelas mellan nämnderna i förhållande till befolkningsantalet i respektive nämnd. Ytterligare 13 ST-platser finansieras regiongemensamt. Tandvård som en del av den medicinska vården Käkkirurgisk och viss övrig specialisttandvård i nära anslutning till sjukhusets resurser var tidigare ett särskilt riktat uppdrag med ersättning från staten. Uppdraget har inarbetats i regionbidraget och ersätts numera av respektive hälso- och sjukvårdsnämnd. Det har blivit en allt svårare gränsdragning mellan tandvård inom det särskilda tandvårdsstödet och den käkkirurgiska vården. Det är därmed angeläget att användning av medlen definieras och följs upp regiongemensamt för att säkra att inte överlappningar sker mellan olika ersättningssystem. Se mer i bilaga 6 Tandvård som en del av den medicinska vården. Önskvärd utveckling Medel samlas regiongemensamt inom regionstyrelsen för de nedan uppräknade verksamheterna. (Observera att nämnderna har kostnadsansvar för den patientrelaterade vården.) Specialisttandvården i Göteborgs regiongemensamma personal- och kunskapsresurs Forskning och utveckling Ansvaret för regionala och nationella kunskapscentra Utbildning och handledning av tandvårdspersonal inom ramen för regionens ansvar Vård som finansieras som käkkirurgi i nära anslutning till sjukhusets resurser följs upp regiongemensamt för att säkra att vården ersätts korrekt och på lika villkor för invånarna. Öppna jämförelser Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård har prioriterats inom Sveriges Kommuner och Landsting och landstingshuvudmännen. De senaste åren rapporteras regelbundet skillnader mellan landstingens hälso- och sjukvård vad gäller effektivitetsmått. Tandvården saknar motsvarande jämförelser trots att Försäkringskassan samlar in samtliga åtgärder för vuxentandvård. Uppdraget att göra jämförelser ingår i God Vård och arbetsgruppen anser att det är viktigt för tandvården. I kraft av regionens storlek finns goda möjligheter för Västra Götalandsregionen att nationellt gå före i ett utvecklingsarbete, som ett värdefullt underlag för ersättningssystem som fokuserar på effektivitet och kvalitet Önskvärd utveckling Västra Götalandsregionen går före i ett nationellt utvecklingsarbete med Öppna jämförelser av tandvård som ett underlag för ersättningssystem som fokuserar på effektivitet och kvalitet. 26 Regional utvecklingsstrategi för tandvård

41 6 SammanFATTning av arbetsgruppens förslag Utgångspunkt för förslagen är konkurrensneutralitet och att styrningen ska syfta till att tillgodose fastställda politiska mål och inriktningar samt i övrigt stödja tandvårdens utvecklingsstrategi. Föreslås att en resursfördelningsmodell i Västra Götalandsregionen utarbetas som beskriver och fördelar resurser med utgångspunkt från ohälsa i befolkningen. Det nationella åtgärdsbaserade systemet används för beskrivning av tandvårdens innehåll och kostnader. De medel som hälso- och sjukvårdsutskottet områdesvis har gett till utförare, som förstärkt barntandvårdspeng inarbetas i nämndernas ersättningar och ges i samklang med hälsooch sjukvårdsutskottets ersättningssystem och inriktning. Medborgarnas behov styr vilka resurser för tandvård som tillförs tandvårdens utförare. Ersättningsformer inom allmäntandvård samordnas vid 2012 års beställning och bör om möjligt vara målrelaterade. Kapitationsersättning för barn och ungdomar kompletteras med uppdaterade indikatorer för ohälsa för barn- och ungdomstandvård på områdesnivå. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ansvarar för avtal om allmäntandvård och överenskommelser om specialisttandvård för unga vuxna (20 21 år). Specialisttandvården blir delvis prestationsersatt vilket förutsätter en kontinuerlig inrapportering av vårddata. Andelen målrelaterade ersättningar ökar. Ersättningen från nämnderna baseras på den faktiska konsumtionen. Ersättningssystemen inom specialisttandvård blir tydliga, transparenta och möjliga att tillämpa vid ett eventuellt behov av ökat inslag av privata vårdgivare. Uppdraget om samordnad beställning av specialisttandvård slutförs enligt planerna. Ersättningssystemet för ortodonti bör analyseras på nytt av regionkansliet. Medel samlas regiongemensamt inom regionstyrelsen för de nedan uppräknade verksamheterna. Observera att nämnderna har kostnadsansvar för den patientrelaterade vården utifrån faktisk konsumtion. o Specialisttandvården i Göteborgs regiongemensamma personal- och kunskapsresurs o Forskning och utveckling o Ansvaret för regionala och nationella kunskapscentra o Utbildning och handledning av tandvårdspersonal inom ramen för regionens ansvar Vård som finansieras som käkkirurgi i nära anslutning till sjukhusets resurser följs upp regiongemensamt för att säkra att vården ersätts korrekt och på lika villkor för invånarna. Västra Götalandsregionen går före i ett nationellt utvecklingsarbete med Öppna jämförelser i tandvård. Regional utvecklingsstrategi för tandvård 27

42 Bilaga 4 Utbildning och personalförsörjning 1 Mål och uppdrag Mål Målet för strategiarbetet är att formulera åtgärder som långsiktigt säkrar kompetensförsörjningen för att tillgodose regioninvånarnas behov av tandvård på lika villkor. Handlingsprogrammet God Vård Handlingsprogrammet God Vård beskriver i kvalitetsområdet Säker vård att patienter inte ska drabbas av vårdskador i samband med patientbehandling, vilket innebär att tandvårdspersonalen måste ha tillräcklig kompetens för att förhindra det. I kvalitetsområdet Kunskapsbaserad vård pekas på att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov. Det betyder att regionen ska kunna erbjuda invånarna tandvårdspersonal med en kompetens som garanterar detta. Övriga kvalitetsområden inom God Vård förutsätter också att tillräcklig kompetens kan erbjudas och att kompetensförsörjningen är säkrad för framtiden. 2 Befolkningen Befolkningen växer framförallt i Göteborgsområdet Västra Götalandsregionen har invånare och hade 2009 en befolkningsökning på invånare. Ökningen beror till stor del på en nettoinflyttning från andra länder och ett växande födelseöverskott, vilket beskrivs i bilaga 1 Tillgänglighet och effektivt använda resurser. Befolkningsprognosen för 2015 visar att invånarantalet kommer att öka till och det är Göteborgsområdet som fortsätter att öka mest. 48 Tillväxten innebär att tandvårdsresurserna i regionen behöver utökas i takt med befolkningsökningen. Högutbildade flyttar till Göteborgsområdet På motsvarande sätt som befolkningen växer i Göteborgsområdet fortsätter och ökar trenden att tandläkare och tandhygienister prioriterar att arbeta i storstadsområdet enligt Folktandvårdens och Privattandvårdens erfarenheter. I denna del av regionen är det lätt att rekrytera till Folktandvården eller finna efterträdare (köpare) till privatkliniker jämfört med i mer glesbefolkade områden. Personer med högre utbildning i Västra Götaland väljer också i större utsträckning än andra att flytta till Göteborgsområdet enligt regionens analyser Västra Götalandsregionens planeringsansvar Regionens planeringsansvar Det regionala planeringsansvaret omfattar ansvar för den långsiktiga kompetensförsörjningen för att tillgodose invånarnas behov av tandvård och involverar flera aktörer; Privattandvården, Folktandvården och Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet. Planeringsansvaret innebär att alla resurser ska tas tillvara för att ge invånarna i Västra Götaland god vård på lika villkor. Vid resursbrist på vissa orter eller kommuner är det utifrån planeringsansvaret angeläget att regionen i dialog med utförarna (Folktandvården och Privattandvården) hittar lösningar för att använda de gemensamma personalresurserna optimalt. Kompetensförsörjningsplan en regiongemensam modell En förutsättning för att möjliggöra en analys av kompetensförsörjningssituationen på regionnivå är att förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner har en enhetlig struktur, utgår från gemensamma definitioner och följer ett strukturerat arbetssätt. Västra Götalandsregionen har därför tagit fram en regiongemensam modell. Modellen är utvecklad i ett regiongemensamt IT-verktyg och följer kompetensförsörjningsprocessen som den definieras i Ledningssystemet för kompetensförsörjning Svensk Standard SS Med utgångspunkt från förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner kan regionen ta initiativ till regiongemensamma aktiviteter, värdera kompetensförsörjningsbehov och fatta beslut i finansieringsfrågor. Kompetensförsörjningsplanerna ger dessutom underlag för utbildningsanordnare (bland andra Göteborgs Universitet), Arbetsförmedling, Socialstyrelsen med flera externa intressenter. Vid framtagandet av kompetensförsörjningsplan användes den regiongemensamma modellen av förvaltningar inom hälso- och sjukvård utifrån ett urval av personalkategorier. I kompetensförsörjningsplan kommer samtliga förvaltningar samt personalkategorier att omfattas. 48 SCB, databas 49 Västra Götalandsregionen. Flyttningar till och från Västra Götaland. Fakta & Analys 2010:2 28 Regional utvecklingsstrategi för tandvård

43 4 Nuläge Kartläggning av tandvårdens personalresurser Kartläggning av tandvårdens totala personalresurser är ett grundläggande steg i den långsiktiga kompetensförsörjningen. Folktandvården som är en sammanhållen organisation kan lämna uppgifter om antalet allmäntandläkare, specialisttandläkare, tandhygienister och tandsköterskor inom den egna organisationen samt uppgifter om åldersstruktur, pensioneringar och personalrörlighet. För att få motsvarande information om Privattandvården har arbetsgruppen tagit del av olika källor. Privattandvårdens företrädare har skickat en enkät till 465 privattandläkare i regionen som tillhör Privattandvårdens branschorganisation. 50 Praktikertjänst som ungefär hälften av privattandläkarna är anslutna till har lämnat uppgifter. En kartläggning av Privattandvården som Folktandvården gjorde tidigare under året har också funnits med som underlag. Institutionen för odontologi vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet har på motsvarande sätt som Folktandvården lätt tillgängliga uppgifter om åldersstruktur, pensioneringar och personalrörlighet, vilket visar behoven av rekrytering av nya, yngre medarbetare. Sammantaget ger all denna information en bild av tandvårdens personalresurser i Västra Götaland. Personalresurser i allmäntandvården Den aktuella kartläggningen visar att det i dagsläget finns tillgång till allmäntandvård i alla kommuner i Västra Götaland. Folktandvården är representerad i samtliga kommuner och Privattandvården i alla utom tre; Dals-Ed, Färgelanda och Gullspång. Som tidigare framhållits blir det däremot allt svårare att tillgodose hela regionen med personalresurser. Intervjuer med nyutbildade tandläkare inom Västra Götalandsregionen visar att samtliga prioriterar ett arbete i Göteborgsområdet före andra delar av regionen. De flesta allmäntandläkare är i övre medelåldern Enkätundersökningen inom en visar att närmare 80 procent av de som svarat (242 tandläkare) är 51 år eller äldre. Närmare 20 procent är dessutom 61 år eller äldre. På motsvarande sätt visar uppgifterna från Praktikertjänst (avseende 232 anslutna tand läkare) att drygt 70 procent är 50 år eller äldre. Drygt 20 procent är dessutom 60 år eller äldre. Tolv av de Praktikertjänstanslutna tandläkarna är 65 år eller äldre. 51 Folktandvården har en jämnare åldersfördelning bland allmäntandläkarna med drygt 25 procent under 36 år och drygt 30 procent bland de äldsta, 55 år och äldre. Specialisttandläkarna är ännu äldre och bristen på ortodontister är alarmerande I dagsläget saknas uppgifter om åldersstrukturen hos de 24 aktuella privatpraktiserande specialisttandläkarna, men det finns inga tecken på att åldersstrukturen skulle avvika från övriga specialisters. En del av dessa har också sin huvudsakliga sysselsättning i Folktandvården. Folktandvården har i dagsläget 139 specialisttandläkare och hälften är 55 år eller äldre. Pågående specialistutbildning i Västra Götalandsregionen kompenserar inte kommande pensionsavgångar under perioden fram till I dagsläget är gapet mellan avgående specialister (i Folktandvården) och färdigutbildade som störst år 2013, då det saknas 13 specialister enligt beräkningarna (netto). Inom ortodonti är återväxten av specialister allra mest problematisk. En situation som regionen delar med landet i sin helhet. 52 Bland Institutionen för odontologis (Universitetets) lärare är 74 procent över 50 år och dessutom 36 procent över 60 år. De flesta av dem är docentkompetenta, vilket också närmare 70 procent av lärarna är. 50 Svarsfrekvens 53 procent 51 Tandläkare som är anslutna till Praktikertjänst ingår bland dem som fått enkäten 52 Sveriges Kommuner och Landsting. Planeringsunderlag avseende specialisttandvårdens utveckling till år 2015 Regional utvecklingsstrategi för tandvård 29

44 Tandhygienisterna har jämn åldersfördelning medan tandsköterskorna är äldre Uppgifterna för tandhygienister visar att åldersstrukturen är jämnt fördelad. Däremot visar uppgifterna för tandsköterskor att drygt 40 procent är 55 år eller äldre i Folktandvården. Informationen från Privattandvården är osäkrare, men förhållandena ser ut att vara desamma. Brist på tandläkare och tandhygienister med doktorsexamen I Västra Götalandsregionens budget 2011 framhålls tydligt vikten av att hålla hög nivå inom utbildning och forskning. Enligt budgeten är detta en av de viktigare långsiktiga utvecklingsfrågorna för regionen. 53 Det ställer krav på tillräckligt antal tandläkare och tandhygienister med doktorsexamen. I dag finns endast ett fåtal tandhygienister med denna examen i Västra Götaland och det är även stor brist i landet i övrigt. Behovet av specialisttandläkare med doktorsexamen kommer att öka. Specialister med doktorsexamen behövs för handledning inom specialistutbildning, handledning av examensarbete, som examinatorer inom grundutbildning (grund nivå) och för forskningshandledning och forskning. För examinator inom grundutbildning (avancerad nivå) är docentkompetens ett krav. Med tanke på lärarnas pensionsavgångar kommer återväxten av lärare med docentkompetens att behöva öka redan inom utvecklingsstrategins tidsperiod. 5 Aktuell utbildningskapacitet Tandhygienistutbildning Tandhygienistutbildningen i Göteborg har 20 platser per år. Utbildningskapaciteten motsvarar inte behoven och för att i viss mån kompensera bristen har Folktandvården upphandlat uppdragsutbildning av Karlstads Universitet. Arbetsgruppen ser bristen på utbildningsplatser som allvarlig med tanke på framtida behov. Tandläkarutbildning Tandläkarutbildningen i Göteborg har utökats från 60 platser per år till 75 från och med Enligt Folktandvårdens undersökningar finns det dessutom 52 tandläkarstudenter från Västra Götaland, som studerar utomlands, främst i Polen och Ungern, och som vill återvända till länet. Genomströmningen i utbildningen behöver även i fortsättningen följas, eftersom hälften av studenterna tar studieuppehåll någon termin för utlandsresor, arbete, föräldraledighet m.m. Det ställer krav på god planering från Universitetets sida för att upprätthålla utbildningskapaciteten. Totalt sett bedömer arbetsgruppen att utbildningskapaciteten för närvarande är tillräcklig, men att kapaciteten relaterat till behoven måste följas noggrant. Tandsköterskeutbildning Tandsköterskeutbildning bedrivs i Västra Götaland i Borås, Göteborg, Mariestad och Uddevalla med totalt cirka 85 platser per år. Utbildningskapaciteten behöver öka med tanke på att en stor andel av dagens tandsköterskor är i övre medelåldern. Viktigt att utbildningen är kvalitetssäkrad på alla orter. Specialistutbildning av tandläkare Specialistutbildning av tandläkare bedrivs i regionen med 11 nationella platser och 13 regionalt finansierade examinerades 15 specialister varav 11 började arbeta direkt i Västra Götalandsregionen. 54 Arbetsgruppen bedömer att utbildningskapaciteten behöver utökas med tanke på att en stor andel av dagens specialister snart är pensionärer. Finansieringsfrågorna för de regionala platserna är i dagsläget otydliga, vilket är försvårande. 53 Västra Götalandsregionens budget Sveriges Kommuner och Landsting. Planeringsunderlag avseende specialisttandvårdens utveckling till år Regional utvecklingsstrategi för tandvård

45 6 Framtida kompetensbehov Tandvårdsbehoven förändras och därmed kompetensbehoven Tandhälsan bland barn och ungdomar är god och den fortsätter att förbättras enligt folkhälsorapporteringen. Bland vuxna har framförallt de äldstas tandhälsa förbättrats påtagligt under den senaste tioårsperioden. 55 (Se bilaga 1 Tillgänglighet och effektivt använda resurser) Äldre har numera alltfler tänder och implantat, vilket medför ökande behov av att få hjälp att sköta dessa. Sammantaget innebär det att vårdbehoven kommer att öka inom tandhygienisternas kompetensområde och Folktandvården har i dag som mål att ha en t om tandhygienist per tandläkare (1 tandhygienist/ 1 tandläkare) i sin arbetsorganisation och trenden inom Privattandvården är att utforma sitt team på motsvarande sätt. Bristen på specialisttandläkare kan leda till att gränssnittet mellan specialisttandvård och allmäntandvård kan komma att förskjutas och att specialisterna kommer att få en alltmer konsultativ roll. Det innebär ett ökat behov av kompetensutveckling för allmäntandläkarna. Erfarna och kompetenta allmäntandläkare behövs också för att handleda och stödja nya kollegor. 7 Överväganden och förslag Utgångspunkt Regionens planeringsansvar innebär att långsiktigt säkra kompetensförsörjningen för regionens invånare. Det innebär att alla resurser och utförare bör involveras och engageras i planeringsarbetet med målet att ge invånarna tandvård på lika villkor. Den regiongemensamma modellen för kompetensförsörjning skulle i framtiden kunna kompletteras för att även bli ett verktyg för planering av kompetensförsörjning ur ett invånarperspektiv oavsett om utföraren tillhör Västra Götalandsregionens organisation eller privata aktörer. Brett arbete med att säkra kompetensförsörjningen i glesbygd Den mest grundläggande frågan är hur kompetensförsörjningen ska kunna säkras utanför Göteborgsområdet, då det blir allt svårare att rekrytera och behålla kompetens utanför området. Det gäller inte enbart glesbygdsområden utan även medelstora städer som på sina håll redan har svårigheter. Tid för egen kompetensutveckling och forskning kan ha attraktionsvärde, men det krävs sannolikt andra nya och okonventionella grepp för att kompetensförsörjningen ska kunna fungera i framtiden. Frågan behandlas också i bilaga 1 Tillgänglighet och effektivt använda resurser och bedöms vara ett prioriterat område i utvecklingsstrategin. Tandhygienistutbildningen utökas till 30 utbildningsplatser per år Tandvårdsbehoven förändras successivt genom förbättrad tandhälsa och en ökad andel äldre med växande tandvårdsbehov. Tandhygienisternas kompetens kommer alltmer efterfrågas och målet inom Folktandvården och Privattandvården är som tidigare beskrivits att det ska finnas lika många tandhygienister som tandläkare. Det innebär att antalet utbildningsplatser i Göteborg behöver utökas från 20 platser per år till i första hand 30 platser. Utökningen skulle praktiskt kunna genomföras inom en snar framtid, men finansieringen av den kliniska delen av utbildningen måste först vara klargjord Socialstyrelsen, Folkhälsorapport Behovet kan vara 40 platser per år enligt vissa bedömningar Regional utvecklingsstrategi för tandvård 31

46 Regionen finansierar utbildningsplatser per år för specialistutbildning Allra svåraste problemet när det gäller kompetensförsörjningen är att en stor andel av specialisterna i Västra Götaland snart har gått i pension och återväxten inte är tillräcklig. Bland ortodontister är problemet närmast akut. Arbetsgruppen föreslår därför att regionen fortsätter att finansiera de nuvarande 13 utbildningsplatserna per år, men också utökar med 5 platser per år och att finansieringen blir klarlagd på ett långsiktigt hållbart sätt. Fler disputerade tandläkare och docenter behöver utbildas Utbildning av specialisttandläkare kräver att det finns tillräckligt med specialisttandläkare med doktorsexamen och tillräckligt många med docentkompetens. Med tanke på förestående pensioneringar behöver utbildningen utökas och återväxten garanteras. Särskilt viktigt är det med tanke på regionens forskningsmål, som regionfullmäktige lagt fast i budget. Arbetsgruppen föreslår därför att antalet disputerade tandläkare (specialister, allmäntandläkare och tandhygienister) utökas och att konkreta mål läggs fast för utvecklingsstrategins tidsperiod. Behovet av tandläkare följs noga och stäms av mot utbildningskapacitet och hemvändare Arbetsgruppen föreslår att behovet av allmäntandläkare i Västra Götaland följs upp noggrant och stäms av kontinuerligt mot utbildningskapaciteten i Göteborg. Antalet regioninvånare, som utbildar sig till tandläkare utanför landet och vill återvända till Västra Götaland bör också följas (hemvändare). I dagsläget bedömer arbetsgruppen att det är tillräckligt att göra denna kontinuerliga uppföljning och analys och följa effekterna av den nyligen utökade tandläkarutbildningen. Om det visar sig bli tandläkarbrist bör däremot åtgärder vidtas skyndsamt. 8 SammanFATTning av arbetsgruppens förslag Initiera ett brett arbete för att säkra kompetensförsörjningen i glesbygd. Utöka tandhygienistutbildningen från 20 till i första hand 30 utbildningsplatser per år och säkra finansieringen för den kliniska undervisningen. Fortsätta att finansiera 13 utbildningsplatser per år för specia listutbildning men också utöka med 5 platser per år och att finansieringen för samtliga platser blir klarlagd på ett långsiktigt hållbart sätt. Utbilda fler disputerade tandläkare och docenter. Noggrant och kontinuerligt följa upp och stämma av utbildningskapacitet för tandläkare och hemvändare (regioninvånare som studerar till tandläkare utomlands och vill återvända). Vidta åtgärder om tandläkarbrist befaras. Utöka tandsköterskeutbildningen. Tandsköterskeutbildningen utökas Tandsköterskeutbildningen behöver utökas från 85 platser per år med anledning av att yrkesgruppen har en stor andel verksamma i övre medelåldern och återväxten behöver säkras. Viktigt att utbildningen fortsätter att genomföras på olika orter i regionen, då tandsköterskor i allmänhet har lokal anknytning och i första hand söker sig till den lokala arbetsmarknaden. 32 Regional utvecklingsstrategi för tandvård

47 Bilaga 5 Forskning 1 Mål och utgångspunkter Mål Utvecklingsstrategins mål är att behålla och utveckla den starka forskningsmiljön och Västra Götalands nationella och internationella position inom odontologisk forskning. Det är också ett tydligt mål i Västra Götalandsregionens budget Handlingsprogrammet God Vård God Vård anger under kvalitetsområdet Kunskapsbaserad vård att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vårdmetoderna ska främja patienternas hälsa och livskvalitet och under- och överbehandlingar ska minimeras. Kunskapsbaserad vård berör i högsta grad delområdet. Beskrivning av forskningens finansiering Forskningens finansiering är mycket komplex och pengaströmmarna är inte alltid tydliga och transparanta. Statliga anslag, externa medel, forskningsbidrag finansierar den huvudsakliga forskningen inom Institutionen för odontologi (Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet) medan forskningen som bedrivs i samverkan med Folktandvården finansieras primärt genom Tandläkarutbildningsavtalet (TUA-medel) och motfinans i erings medel från Västra Götalandsregionen. Därutöver tillkommer FoU-medel, som kommer centralt ifrån och som avsatts av enskilda kliniker. De statliga anslagen som kommer institutionen till godo har minskat de senaste åren dels genom högre centrala avsättningar (för administration, IT, bibliotek m.m.) dels då anslaget numera konkurrensutsätts. Det senare innebär att en del av anslaget beräknas efter forskningsaktivitet (externa anslag och antalet publikationer). Forskningsmedel (TUA och motfinansieringen från Västra Götalandsregionen) används idag till att finansiera tjänster på alla nivåer, adjungeringar, forskningstid och en betydande del projektmedel som söks i konkurrens. TUA och Västra Götalands motfinansiering är tydliggjorda och transparenta medan finansiering från kliniker hittills är ofullständigt klarlagd. 2 Aktuell rapport om forskning i samverkan Folktandvården redovisar i en aktuell rapport den forskning som skapats i samverkan mellan Institutionen för odontologi, Sahlgrenska Akademin och Folktandvården Västra Götaland under Anledningen till att rapporten tagits fram är att visa vad som genererats av de forskningsmedel som är kopplade till Tandläkarutbildningsavtalet (TUA) och den motfinansiering som Västra Götalandsregionen tillskjutit under efter beslut i Hälso- och sjukvårdsutskottet. Rapporten innehåller också en sammanställning av vidtagna åtgärder för att skapa goda förutsättningar för forskning. Institutionen för odontologi har tillsammans med Folktandvården tidigare (2005) angivit strategiska forskningsområden som redovisas. Forskning inom barn- och ungdomstandvård (utveckling av oral hälsa/ohälsa samt behandlingsproblem), äldretandvård, frisktandvård (hälsoekonomisk forskning) och materialforskning är i första hand prioriterade. Odont-SAM är samarbetsorganet mellan Institutionen för odontologi (IO) och Folktandvården, som beslutar hur TUA-medlen och motfinansieringen ska användas. Under de tre åren har de gemensamma forskningsmedlen främst använts till: I konkurrens sökbara projektmedel Utannonserade forskningstjänster 58 Utannonserad forskningstid för universitetslärare Infrastruktur för forskning på institutionen och vid Folktandvårdens forskningscentrum (IT-stöd, dataregister, nätverk m.m.) Strategiska områden är nu föremål för omprövning. Folktandvårdens Forskningscentrum Folktandvårdens Forskningscentrum (FFC) startade 2008 och är navet i Folktandvårdens samordning av forskning i regionen. Förutom FFC finns lokala FoU-enheter för tandvård som ingår i FFC:s organisation. Enligt den nyligen genomförda redovisningen gynnas forskningen av att de lokala FoU-enheterna kan rekrytera och handleda personal under de första åren och hjälpa till med projektplaner. FFC blir en brygga mellan Folktandvården och IO för forskningsprojekt i specialisttandvård, sjukhustandvård och allmäntandvård. 57 Forskning i samverkan mellan Folktandvården Västra Götaland och Institutionen för odontologi, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, Postdoc på halvtid under två år. Postdoc är en tidsbegränsad tjänst med forskningstid Regional utvecklingsstrategi för tandvård 33

48 Förutsättningar och långsiktighet Den refererade rapporten visar att TUA-medlen och regionens motfinansiering har en mycket viktig funktion, då medlen är riktade direkt till den odontologiska forskningen. Motfinansieringen från Västra Götalandsregionen har bidragit till en markant ökning av tillgängliga, sökbara forskningsmedel, vilket är en förutsättning för långsiktighet och för att kunna nå resultat. Den kliniska forskningen är redan betydande men ytterligare förstärkning behövs med tanke på att den är länken till det kliniska arbetet. Fler har involverats i forskning Ett viktigt mål med Folktandvårdens FoU-verksamhet är att forskning och utveckling ska genomsyra det dagliga kliniska arbetet. Av den anledningen har man gett stöd till förberedande forskarutbildning och doktorandprojekt och för närvarande är ett 40-tal kliniker engagerade i forskningsprojekt. Folktandvården stödjer dessutom ett 30-tal tandläkare och tandhygienister som är inskrivna som doktorander vid IO. Nationell forskarskola i odontologisk vetenskap och amanuensprogram för studerande vid IO är genomförda satsningar för att skapa framtida forskningsmöjligheter. Inom IO finns fem doktorandtjänster inom den nationella forskarskolan som är en unik satsning på odontologisk forskning. Forskningsmöjligheterna behöver säkerställas För att behålla den starka forskningspositionen måste forskningsmöjligheterna säkerställas långsiktigt och det gäller både inom IO och inom Folktandvården. IO har den centrala rollen för handledning och forskarutbildning inom regionens tandvård, medan forskarutbildade medarbetare inom Folktandvården kan bidra och förstärka som handledare och projektansvariga. Finansieringen (löne- och driftsmedel) behöver dock garanteras för att det ska hålla på sikt. 3 Regionalt samarbetsavtal Det regionala samarbetsavtalet mellan Göteborgs Universitet och Västra Götalandsregionen har som mål inom forskning, utvecklingsarbete och utbildning inom hälso-, sjukvårds- och tandvårdsområdet att Västsverige ska inta en tätposition i Sverige och i vissa fall även i Europa och världen. 59 Odont-SAM är som tidigare nämnts det organ som ansvarar för samarbetsfrågor mellan Göteborgs Universitet och Västra Götalandsregionen inom tandvårdsområdet. Samarbetet gäller tilllämpning av TUA-avtalet, forskning och utvecklingsarbete inom odontologi och tandvård, samarbetsfrågor rörande tandläkarutbildning, tandhygienistutbildning och tandteknikerutbildning men även annan utbildning som efterutbildning och specialistutbildning. Odont-SAM ansvarar också för samarbetsfrågor rörande personalförsörjning och andra gemensamma frågor för Folktandvården och Sahlgrenska Akademin. 4 Framtiden Framtiden för den kliniska forskningen i Sverige Den kliniska forskningen står inför en generationsväxling i Sverige. Under den kommande tioårsperioden förväntas 250 forskarutbildade läkare årligen gå i pension enligt slutbetänkandet av Utredningen av den kliniska forskningen. Generationsväxlingen gäller enligt utredningen även andra vårdprofessioner som tandläkare. Detta bortfall av kunskap och erfarenhet måste ersättas. Slutbetänkandet lyfter fram att behovet av aktiva forskare är stort och att det behövs en föryngring bland landets kliniska forskare. Betänkandet framhåller att unga studiebegåvningar måste kunna lita på att det finns goda och tydliga karriärmöjligheter för att uppleva forskarbanan som attraktiv. Det framhålls tydligt att rekrytering och bättre karriärmöjligheter är den enskilt vikigaste åtgärden för att stärka den kliniska forskningen. 60 Nödvändigheten av att forskningen får en tydligare roll i utbildningen framhålls och det gäller såväl i grundutbildningen som i specialist- och vidareutbildningen. Det behövs satsningar på tjänster där både forskning och kliniskt arbete ingår. Utredningen lyfter fram vikten av att forskningserfarenhet ges meritvärde vid rekrytering av ledare och chefer. Ett skäl är att det ger förutsättningar att skapa goda forskningsmiljöer och rekrytera forskningsinriktade medarbetare. Generationsväxling i Västra Götaland På motsvarande sätt som situationen beskrivs på nationell nivå är det i Västra Götaland. En förestående generationsväxling kräver satsningar på rekryteringar och återväxt för att upprätthålla Västra Götalands höga ambitioner inom forskningsområdet. Ambitioner som avspeglas i Västra Götalandsregionens budget. I bilaga 4 Utbildning och personalförsörjning beskrivs åldersstrukturer och pensioneringar mer utförligt samt bristen på allmäntandläkare, specialisttandläkare och tandhygienister med doktorsexamen. Även bristen på docentkompetenta tandläkare tydliggörs. 59 Regionalt samarbetsavtal mellan Göteborgs Universitet och Västra Götalandsregionen avseende forskning, utvecklingsarbete och utbildning inom hälso- och sjukvårds- samt tandvårdsområdet 60 SOU 2009:43 Klinisk forskning. Ett lyft för sjukvården 34 Regional utvecklingsstrategi för tandvård

49 Doktorsexamen och docentkompetens är förutsättningar för grund- och specialistutbildning, forskningshandledning m.m. Kompetenskraven är givna och saknas tillräcklig vetenskaplig meritering hos handledarna får det allvarliga konsekvenser både för återväxten inom forskningen och inom utbildningen. Den slutliga konsekvensen blir att nyrekryteringen av specialister och den framträdande forskningsambitionen äventyras i regionen. 5 Överväganden och förslag Gemensam kompetensförsörjningsplan inom Odont-SAM Institutionen för odontologi och Folktandvården föreslås arbeta fram en gemensam kompetensförsörjningsplan för att klara generationsväxlingen. Konkreta och tidsangivna mål sätts upp för utbildning av allmäntandläkare, specialisttandläkare och tandhygienister med doktorsexamen, docentkompetens, handledarkompetens m.m. Enligt arbetsgruppens bedömning är det angeläget att arbetet påbörjas så snart som möjligt. Framtiden för den kliniska forskningen i Västra Götaland. SBU-rapporter och arbetet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer har identifierat kunskapsluckor. De finns ett intresse såväl nationellt som regionalt att fylla dessa luckor. Då klinisk patientnära forskning är ett av Sahlgrenska Akademins och Västra Götalandsregionens tydligaste styrkeområden har vi gemensamt unika möjligheter att lösa denna typ forskningsuppgifter. En del av resurser för forskning skulle kunna riktas till strategiska områden valda utifrån de beskrivna kunskapsluckorna. Det är dock viktigt att forskningsresurser även finns sökbara för de idag existerande starka forskningsmiljöerna. Forskning får meritvärde vid rekrytering av ledare och chefer På motsvarande sätt som i den statliga utredningen om klinisk forskning anser arbetsgruppen att forskning ska ges meritvärde vid rekrytering av ledare och chefer på olika nivåer inom regionens tandvård (Folktandvården och hälso- och sjukvården). 61 Det bidrar positivt till att forskningsmiljön stärks och yngre medarbetare stimuleras till en forskningskarriär. Tillämpning av nya forskningsrön och behandlingsmetoder kan också stimuleras genom att forskningsmiljön stärks. 6 SammanFATTning av arbetsgruppens förslag En gemensam kompetensförsörjningsplan utarbetas inom Odont-SAM för att klara generationsväxlingen. Ett utökat forskningsuppdrag gällande strategiskt valda frågor hämtade från SBU-rapporter och Socialstyrelsens nationella riktlinjer. En finansieringsplan för kompetensförsörjningen arbetas fram integrerat med kompetensförsörjningsplanen. Forskning ges betydande meritvärde vid rekrytering av ledare och chefer på olika nivåer i regionens tandvård (Folktandvårdens allmäntandvård och specialisttandvård och hälsooch sjukvårdens specialisttandvård). Finansiering av kompetensförsörjningsplanen Finansieringen behöver utarbetas integrerat med kompetensförsörjningsplanen för att i god tid kunna inarbetas i budget under utvecklingsstrategins tidsperiod. Vilken huvudman som finansierar olika delar av kompetensförsörjningsplanen och på vilket sätt det ska ske behöver klarläggas på ett tydligt sätt. 60 Vissa delar av specialisttandvården finns inom hälso- och sjukvårdsorganisationen Regional utvecklingsstrategi för tandvård 35

50 Bilaga 6 Tandvård som en del av den medicinska vården 1 Uppdrag Uppdraget är att föreslå strategiska åtgärder för att - kartlägga tandvård som är en del av den medicinska vården (sjukhusnära tandvård) - analysera verksamheter som är finansierade av olika system och olika regler - analysera organisatoriska frågor av betydelse för oral radiologi och käkkirurgi Målet för strategiarbetet är att analysera möjligheterna att svara upp mot framtida krav på verksamheterna i enlighet med Västra Götalandsregionens handlingsprogram God Vård. 2 Behov av vision och mål Handlingsprogrammet God vård Handlingsprogrammets alla sex kvalitetsområden - Säker vård, Patientfokuserad vård, Kunskapsbaserad vård, Jämlik vård, Vård i rimlig tid och Effektiv vård - berör på olika sätt tandvård som en del av den medicinska vården. Det goda livet En god hälsa Arbetsgruppen har saknat ett långsiktig visions- och måldokument för specialist- och den sjukhusnära tandvården som bas för strategiarbetet. Visserligen finns Västra Götalands vision Det goda livet med ett av fem fokusområden En god hälsa, liksom det finns ett visions- och verksamhetsidédokument för Folktandvården som helhet, men det har varit svårt att använda dessa i strategiarbetet. Gruppen har dock försökt omsätta Västra Göta landsvisionens övergripande inriktningsmål och kvalitetsmål i utformningen av aktuellt dokument. I arbetsgruppen finns några olika visionära tankar om framtiden på sikt. En av dessa är att tandvård som en del av den medicinska vården - eller åtminstone delar av den kan komma att bli allt mer integrerad med den medicinska vården och ingå som en specialitet bland de medicinska. Tankar som går i andra och delvis motsatta riktningar finns också. Behovet av att Västra Götalandsregionen utarbetar ett gemensamt visions- och måldokument för denna del av tandvården har under arbetets gång därför blivit alltmer tydligt. Behov finns också av en systematisk analys som speglar hur det aktuella vårdbehovet ser ut i Västra Götaland (jämför bilaga 1 Tillgänglighet och effektivt använda resurser) för att kunna formulera en vision för den sjukhusnära tandvården. 3 Vård enligt flera regelverk och avgiftssystem Kartläggning Kartläggningen visar att regioninvånare inte får vård på lika villkor i det avseendet att tillämpningen av regelverk och avgiftssystem inte alltid sker korrekt. Det berör i första hand specialiteterna käkkirurgi och bettfysiologi samt oral medicin/ sjukhustandvård men kan också förekomma inom andra områden. Följande avgiftssystem är aktuella i sammanhanget: Hälso- och sjukvårdens avgiftssystem (THS) 62 Särskilt Tandvårdsstöd (LIS) 63 Avgifter enligt vårdgivarens prislista Om patienten får vård enligt THS gäller hälso- och sjukvårdssystemets avgiftssystem och patientavgiften är 300 kr för besök hos specialist. Högkostnadsskydd gäller och invånarna får frikort om han eller hon sammanlagt betalt 900 kr inom ett år. För vårdgivaren innebär THS en enkel administrativ hantering. Kostnaderna för vård enligt THS ersätts av hälso- och sjukvårdsnämnderna genom vårdavtal. Om patienten istället får vård enligt Särskilt Tandvårdsstöd (LIS) gäller samma patientavgifter som enligt ovan inkluderat högkostnadsskydd. För vårdgivaren innebär det en mer omfattande administrativ hantering med förhandsbedömning av regionens Tandvårdsenhet innan föreslagen behandlingen kan utföras. Vårdgivaren behöver ha kunskap om regelverket för att göra en ansökan om LIS. Kostnaderna för vård enligt LIS ersätts schablonmässigt av staten och ingår i det statliga bidraget till Västra Götalandsregionen. I tredje fallet debiteras patienten enligt regionens fastställda prislista eller annan aktuell vårdgivares prislista. 64 Patientavgiften för behandlingen blir i allmänhet avsevärt högre för invånarna än i de tidigare beskrivna fallen. Kostnaderna för vården i detta fall ersätts huvudsakligen också av den aktuella patienten och endast till en mindre del av Försäkringskassan. Försäkringskassan betalar ut sin del av ersättningen till vårdgivaren. Inte alltid vård på lika villkor Erfarenheter och kartläggningar visar att de kortfattat beskrivna regelverken och avgiftssystemen inte alltid används på ett likartat och korrekt sätt inom regionen. För vårdgivare är det enklare att använda THS än LIS. THS och LIS är ekonomiskt fördelaktigast för patienten (jämfört med att betala enligt prislista) och det finns risk att vårdgivare fattar debiteringsbeslut som inte överensstämmer med regelverket av hänsyn till den berörda patienten. 62 Tandvård i Hälso- och Sjukvård (tidigare benämnt AFL) 63 Tandvård som Led i Sjukdomsbehandling. Förändringar i LIS kommer att ske i Tredje steget, pågående utredningsarbete på nationell nivå 64 Prissättningen är inte reglerad 36 Regional utvecklingsstrategi för tandvård

51 Regelverket för LIS anses rätt komplicerat och kräver ansträngningar att sätta sig in i och få rutin i hanteringen av. Konsekvensen är att LIS används i mindre omfattning än vad som borde vara fallet. Det finns s.k. gränssnitt mellan de tre beskrivna regelverken som inte heller är tydliga, vilket ytterligare komplicerar frågan. Det gäller främst vissa diagnoser och behandlingar. Regionen (Tandvårdsenheten) kommer i början av 2011 införa en elektronisk hantering av ansökningar om LIS, vilket kommer underlätta för vårdgivarna. Arbetsgruppen ser positivt på det och skulle gärna vilja se ytterligare förenklingar i hanteringen. Eftersom vården idag inte ges på lika ekonomiska villkor för den enskilde patienten är det angeläget att skyndsamt utreda hur ett regelverk ska utformas för att detta ska kunna uppnås. Nödvändig tandvård Nödvändig tandvård ingår i Särskilt Tandvårdsstöd och innebär att avgiftssystemet för hälso- och sjukvård ska användas. För att få del av nödvändig tandvård krävs ett omfattande omvårdnadsbehov och personkretsen regleras enligt lag. Intyg utfärdas för att få del av förmånen. Kostnaderna för nödvändig tandvård ökar i Västra Götaland på motsvarande sätt som i landet i övrigt. 65 Orsaken till det behöver analyseras och regionen (Tandvårdsenheten) har påbörjat en uppföljning och analys av denna del av vården. I samband med det kan ersättningsnivåer komma att uppmärksammas. En anledning till att nödvändig tandvård ökar och därmed kostnaderna kan vara att erbjudanden till äldre intensifierats på senare år och särskilt vid storstadsområdenas vård- och omsorgsboende, där flera olika vårdgivare kommer med erbjudande till personkretsen. 4 Käkkirurgins organisation Nuläge och analys I dag ingår Västra Götalandsregionens käkkirurgi både i Folktandvårdens organisation och i sjukvårdens. I detta strategiarbete har arbetsgruppen fått i uppdrag att lämna förslag i organisationsfrågan, som tidigare också utretts vid flera tillfällen i Västra Götalandsregionen. Arbetsgruppen har tagit del av underlag (produktion, kostnader m.m.), en aktuell utredning av käkkirurgin i Stockholms län och på andra sätt försökt få beslutsunderlag bland annat genom att försöka få information från pågående utredningsarbete på nationell nivå. En SWOT-analys har genomförts för att analysera styrkor, svagheter, möjligheter och hot eller risker vid tre alternativ (all käkkirurgi tillhör Folktandvårdens organisation, all käkkirurgi tillhör sjukvårdens organisation respektive käkkirurgin tillhör båda organisationerna, dvs. samma förhållanden som i dag). Analysen har inte kunnat visa ett entydigt svar i organisationsfrågan med tanke på att det saknas ett förankrat, långsiktigt visions- och måldokument liksom definierade parametrar för bedömning av kvalitet att relatera organisationen och dess verksamhetsresultat till. Ett förslag till förändring som kan verka rationellt på kort sikt, kanske inte alls stämmer med målen för den långsiktiga utvecklingen i käkkirurgi på nationell och regional nivå. Förbättringsområden oavsett organisation SWOT-analysen och arbetet i övrigt har visat att det finns tydliga förbättringsområden oavsett hur käkkirurgin organiseras i regionen. Dessa är följande: Gemensam och tydlig uppföljning Samarbete över organisationsgränser (för enskilda patienters och befolkningens bästa) Joursamverkan I dagsläget är det inte möjligt att följa upp och jämföra käkkirurgi i regionen avseende produktion, kostnader, kvalitet m.m. utan ett grundligt analysarbete, som dessutom leder till ifrågasättande om jämförelserna är korrekta. Det är inte acceptabelt och överensstämmer inte med det förhållnings- och arbetssätt som numera finns på regional och nationell nivå genom bland annat Öppna jämförelser i hälso- och sjukvård, folkhälsa, vård och omsorg om äldre och andra offentligt finansierade verksamheter. Det finns ett stort behov av gemensam uppföljning och jämförelser av den käkkirurgiska verksamheten i regionen oavsett organisationsform. I dag är öppenhet och insyn en självklarhet i samhället. Ett syfte med Öppna jämförelser är att medborgarna i ett demokratiskt samhälle har rätt till full insyn i vad de gemensamma finansierade verksamheterna åstadkommer helt enkelt vad man får för pengarna. 66 Erfarenheterna från Öppna jämförelser visar att det är ett utvecklingsarbete och kvaliteten i jämförelserna ökar under arbetets gång. 65 Sveriges Kommuners och Landstings årliga rapportering Regional utvecklingsstrategi för tandvård 37

52 En gemensam och tydligare uppföljning kommer att skapa underlag för hälso- och sjukvårdsnämnderna på ett sätt som saknas idag. Korrekt underlag ökar kvaliteten i nämndernas vårdkonsumtionsanalyser och hela avtalsarbetet. Vidare ger det möjlighet att utvärdera effekterna av gjorda insatser och förändringar. Samverkan över organisationsgränser är ett förbättringsområde som också pekas ut i God Vård under kvalitetsområdet Effektiv vård. Där lyfts fram att vårdens aktörer ska samverka för att åstadkomma optimal patientnytta och kostnadseffektivitet. Ett konkret samverkansområde är joursamverkan i regionen. En samverkan innebär mindre sårbarhet, när käkkirurgerna befinner sig i ett gemensamt joursystem, och bemanningsfrågorna kan hanteras effektivare än i dagsläget. Ett gemensamt joursystem är däremot oberoende av hur jouren lokaliseras. 5 Oral radiologins organisation Nuläge och analys Arbetsgruppen har också fått i uppdrag att föreslå hur oral radiologi på bästa sätt ska organiseras i framtiden. Folktandvården gjorde år 2008 en utredning av oral radiologi (odontologisk radiologi) och har därefter genomfört flera åtgärder, som skapat ökad samsyn och effektivitet inom verksamhetsområdet och garanterar att invånarna får vård på lika villkor i avseendet patientavgifter. En gemensam prislista används numera i hela regionen. 67 Den orala radiologin finns dels i Folktandvårdens organisation dels i sjukvårdens. Återigen anser arbetsgruppen att avsaknaden av visions- och måldokument varit försvårande även om gruppen bedömer, att oral radiologi på lång sikt alltmer kommer att *närma sig den medicinska radiologin. Skälet är synergieffekter vid avancerade och kostsamma investeringar och behovet av närhet vid kompetens- och utvecklingsfrågor. Det finns i den nämnda långsiktiga utvecklingen flera frågor som kräver fördjupade analyser och överväganden. Ett exempel är den kliniska utbildningen av allmäntandläkare, specialisttandläkare och tandhygienister vid Institutionen för odontologi, Sahlgrenska Akademin. För att kunna genomföra de kliniska utbildningsmomenten för dessa grupper är tillgången till Folktandvårdens oralradiologiska klinik en nödvändighet. Detta är tillgodosett idag. Den orala radiologiska avdelningen vid institutionen betraktas dessutom som navet i hela regionens verksamhet inom ämnesområdet och är en av landets mest välutrustade kliniker inom specialiteten. Behov av bättre uppföljning På motsvarande sätt som för käkkirurgi saknas gemensam och tydlig uppföljning inom oral radiologi. Bristen ger samma konsekvenser som för den käkkirurgiska verksamheten, vilket beskrivits tidigare. Behovet av förbättring är grundläggande och oberoende av organisation. 6 Konsultationer, narkostjänster och bettfysiologi Konsultationer Tandvård som en del av den medicinska vården innebär i allmänhet en lokal och praktisk samverkan med sjukvårdens resurser och kompetenser. Inom verksamhetsområdet sjukhustandvård/ oral medicin förekommer ett informellt utbyte av tjänster. Tandläkare anlitas för konsultationer av sjukvården och läkare anlitas för konsultationer av tandvården. Omfattningen, kvaliteten och effektiviteten i konsultationsverksamheten är däremot enligt arbetsgruppens uppfattning oklar. Likaså finns det oklarheter vad gäller hur mycket patienterna ska betala för samma typ av vård, eftersom patientavgiften kan variera beroende på om vården utförs på sjukhus eller inom tandvården. Narkostjänster På motsvarande sätt finns det oklarheter kring de narkostjänster, som tandvården får hjälp med från sjukvårdens sida. Folktandvården har påbörjat ett arbete att följa upp och analysera användningen av narkostjänster i sin egen organisation. Analysen är inte färdig ännu men preliminärt är bilden att det finns stora skillnader i användandet av narkos vid tandvård och skillnader i kostnader och ersättningar. Det leder till flera följdfrågor som frågan om medicinsk praxis varierar i regionen och i så fall på vilka grunder. 66 Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser 67 Översyn av Odontologisk radiologi, Regional utvecklingsstrategi för tandvård

53 Arbetsgruppens uppfattning är att det ska finnas en enhetlighet i regionen när det gäller praxis, ersättningar från nämnderna m.m. När Folktandvårdens uppföljning och analys är klar får regionen ta ställning till om ytterligare utredningar behöver göras. Oavsett behovet av ytterligare utredningar eller inte kan arbetsgruppen konstatera att det saknas en gemensam uppföljningssystematik, vilket medför att vid jämförelser mellan kostnader för tandvård blir det diskussioner om narkostjänsterna varit inräknade eller inte. I vissa fall ingår kostnaderna i tandvården medan de i andra fall ingår i hälso- och sjukvården, vilket försvårar öppna och korrekta jämförelser. Allt som försvårar öppna och korrekta jämförelser brukar av erfarenhet också hindra nödvändiga effektiviseringar. Bettfysiologi Bettfysiologi är en begränsad resurs i Västra Götaland och det är viktigt att den knappa resursen kommer alla invånare till godo efter behov oavsett var i länet man bor. Frågan behöver uppmärksammas vidare och på motsvarande sätt, som för övriga delar av den sjukhusnära tandvården, behöver uppföljningen förbättras. Likaså krävs en översyn av ämnesområdets prissättningar med tanke på att patientavgifterna kan variera beroende på om behandling sker inom Folktandvården eller inom hälso- och sjukvården. 7 Överväganden och förslag Utgångspunkter Behovet av gemensam och tydlig uppföljning har blivit mycket uppenbart vid strategiarbetet. I dag saknas förutsättningar att på ett enkelt sätt göra jämförelser mellan verksamheter inom samma specialitet. Avsaknaden av ett förankrat, långsiktigt visions- och måldokument för den sjukhusnära tandvården har medfört att de organisatoriska frågorna inte kunnat besvaras. Arbetsgruppen ser organiserandet framförallt som ett av flera medel att uppnå en vision och dess mål. Visionen för Västra Götaland och för Folktandvården har inte kunnat ge tillräcklig ledning i gruppens arbete, då de är på mer övergripande nivåer. Frågor kring köer och väntetider har inte behandlats utan arbetsgruppen hänvisar till förslagen i bilaga 1 Tillgänglighet och effektivt använda resurser. Vård på lika villkor - regler och avgiftssystem ska användas korrekt Vård på lika villkor innebär att regler och avgiftssystem ska användas korrekt och enhetligt för alla invånare. Arbetsgruppen föreslår att regionen (Tandvårdsenheten) är det organ, som gör tolkningar (om det behövs) och informerar tandvården (Folktandvården och Privattandvården) om dessa. Uppföljningar behöver göras regelbundet för att se att reglerna följs och även i fall vårdkonsumtionen påverkas. Även utvärderingar av effekten av genomförda förändringar behöver genomföras kontinuerligt. Översyn av riktlinjerna för nödvändig tandvård Nödvändig tandvård växer alltmer och erbjudande till personkretsen intensifieras, vilket aktualiserar förslaget om att regionen ser över riktlinjerna för verksamheten. Arbetet kan med fördel ske i samverkan med andra landsting. Förslag gällande käkkirurgi Arbetsgruppen anser att verksamheten måste följas upp tydligare och på ett gemensamt sätt oavsett hur den är organiserad. Samverkan måste förbättras och det anses som angeläget att regionen får en joursamverkan för hela länet för att minska sårbarheten i bemanningsfrågor. Arbetsgruppen kan inte av tidigare beskrivna skäl lämna förslag på förändrad organisation utan anser att den nuvarande bör råda tills ett långsiktigt hållbart förslag kan läggas fram. Förslag gällande oral radiologi På motsvarande sätt som för käkkirurgi är förslaget att verksamheten måste följas upp tydligare och på ett gemensamt sätt oavsett hur den är organiserad. Arbetsgruppen tror att verksamheten på sikt kommer att integreras mer med den medicinska men har i dagsläget inget förslag om hur detta kan komma att ske. Det finns flera viktiga frågor som först måste analyseras innan ett eventuellt förslag kan lämnas. Ett exempel är undervisningen vid Institutionen för odontologi, Sahlgrenska Akademin. Analyser av samverkan med hälso- och sjukvården i övrigt - konsultationer och narkostjänster Arbetsgruppen anser att det behövs analyser av konsultationerna till hälso- och sjukvården för att få grepp om omfattning, prissättning, kvalitet och effektivitet. Folktandvårdens pågående analys av narkostjänster till tandvården blir då ett värdefullt underlag. Det behövs också ett enhetligt och korrekt uppföljningssystem, som ger underlag för korrekta jämförelser. Visions- och målarbete Ett första förslag är att regionen initierar ett långsiktigt visionsoch målarbete för tandvård som en del av den medicinska vården. I detta arbete bör även ingå principer för hur kvalitetsbedömning av utförd vård ska genomföras. Regional utvecklingsstrategi för tandvård 39

54 8 SammanFATTning av arbetsgruppens förslag Utarbeta ett långsiktigt och förankrat visions- och måldokument för tandvård som en del av den medicinska vården samt definiera den sjukhusnära tandvårdens kvalitetsparametrar. Utarbeta rutiner för att kontinuerligt kunna följa förändringar i vårdbehovet för befolkningen i länet. Se till att regler och avgiftssystem används korrekt för att ge invånarna vård på lika villkor. Aktualisera riktlinjerna för nödvändig tandvård. Utarbeta en gemensam och tydlig systematik för uppföljning av all käkkirurgisk verksamhet i den egna organisationen (Folktandvården och hälso- och sjukvården). Se till att samverkan inom den käkkirurgiska verksamheten förbättras i den egna organisationen (Folktandvården och hälso- och sjukvården) och att joursamverkan startar. Avvakta med att förändra organisationen för den egna käkkirurgiska verksamheten tills ett långsiktigt och förankrat visions- och måldokument finns utarbetat i enlighet med utvecklingen på regional och nationell nivå. Utarbeta en gemensam och tydlig systematik för uppföljning av all oral radiologisk verksamhet i den egna organisationen (Folktandvården och hälso- och sjukvården). Avvakta med att förändra organisationen för den egna oral radiologiska verksamheten tills ett långsiktigt och förankrat visions- och måldokument finns utarbetat i enlighet med utvecklingen på regional och nationell nivå. Analysera samverkan mellan Folktandvården och hälso- och sjukvården i övriga frågor som konsultationer, prissättningar och narkostjänster. Utarbeta en enhetlig och tydlig systematik för uppföljning av narkostjänster till tandvården och som kan ge korrekta underlag i avtalsarbetet. 40 Regional utvecklingsstrategi för tandvård

55 Bilaga 7 Deltagare i arbetsgrupper Tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande Gunnar Henning, Tandvårdsenheten Mathias Lindh, Hälso- och sjukvårdskansliet Uddevalla Anders Lindgren, Analysenheten, Regionkansliet Anders Ljungné, Folktandvården Eva Molin, konsult, ordförande Björn Smedberg, Privattandläkarna Göran Stegersjö, Folktandvården Anna-Lena Östberg, Tandvårdsenheten Hälsofrämjande tandvård Göran Henriksson, Folkhälsokommitténs kansli Anders Ljungné, Folktandvården Eva Molin, konsult, ordförande Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås Anna-Lena Östberg, Tandvårdsenheten Ersättningssystem Kjell Einarsson, Folktandvården Hans-Bertil Fransson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mats Gustafsson, Privattandläkarna Torsten Jemt, Folktandvården Bengt Karlsson, Tandvårdsenheten Börje Neüman, Hälso- och sjukvårdskansliet Mariestad Ann-Marie Olhede, Tandvårdsenheten, ordförande Utbildning och personalförsörjning Anneli Bernhardsson, Folktandvården Marie Hjerpe, Personalstrategiska avdelningen, Regionkansliet Eva Molin, konsult, ordförande Agneta Robertson, Institutionen för odontologi, Sahlgrenska Akademin Susanne Smedberg, Privattandläkarna Forskning Gunnar Dahlén, Institutionen för odontologi, Sahlgrenska Akademin Anders Molander, Folktandvården Eva Molin, konsult, ordförande Tandvård som en del av den medicinska vården Anna Erlingsdotter-Wass, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Gunnar Henning, Tandvårdsenheten Mats Jontell, Institutionen för odontologi, Sahlgrenska Akademin Ulf Lekholm, Institutionen för odontologi, Sahlgrenska Akademin Eva Molin, konsult, ordförande Bent Petersen, Folktandvården Christer Ström, Folktandvården Anders Östlund, Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg Regional utvecklingsstrategi för tandvård 41

56 Bilaga 8 Referenser Lagstiftning och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763 Tandvårdslagen, SFS 1985:125 Socialstyrelsen. Föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12 Västra Götalandsregionen Fakta & Analys 2010:2. Flyttningar till och från Västra Götaland. Forskning i samverkan mellan Folktandvården Västra Götaland och Institutionen för odontologi, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, 2010 Handlingsprogram för God Vård Regionalt samarbetsavtal mellan Göteborgs Universitet och Västra Götalandsregionen avseende forskning, utvecklingsarbete och utbildning inom hälso- och sjukvårds samt tandvårdsområdet Västra Götalandsregionens budget 2011 Vision Västra Götaland Det goda livet Översyn av Odontologisk radiologi, 2008 Övriga referenser Berggren U, Pierce CJ, Eli I. Characteristics of adult dentally fearful individuals. A cross-cultural study. Eur J Oral Sci Aug;108(4): De Palma P. Oral health among a group of homeless individuals from dental professional s and patient s perspecitive. Stockholm:Karolinska Institutet, Odontologiska institutionen;2007 SBU-rapporter. Rotfyllning 2010, Tandförluster 2010 m.fl. rapporter om tandvård SCB. Databas för befolkningsutveckling m.m. Socialstyrelsen. Årsrapport NPS 2010 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Socialstyrelsen. Barn och ungdomars tandhälsa blir allt bättre, 2008 Socialstyrelsen. Folkhälsorapport, 2009 Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för God Vård, preliminär version Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2010, preliminär version Socialstyrelsen. Social rapport, 2010 SOU 2009:43 Klinisk forskning. Ett lyft för sjukvården Statens Folkhälsoinstitut. Födelselandets betydelse, rapport 2002:29 Stockholms läns landsting. Uppföljning av vårdbehovstillägget och bortfallsanalys år 2006 Svensk Kvalitetsindex, Sveriges Kommuner och Landsting. Planeringsunderlag avseende specialisttandvårdens utveckling fram till år 2015 Sveriges Kommuner och Landsting. Planeringsunderlag avseende specialisttandvårdens utveckling fram till år 2018 Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser, Sveriges Kommuner och Landsting. Pay for performance resultatbaserad ersättning. En litteraturöversikt, 2009 Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen. Utveckling av ersättningssystem inom hälso- och sjukvård. Slutrapport 2010 Tandvårds- och Läkemedelsverket. Referensprislista, Östberg AL, Ericsson JS, Wennström JL, Abrahamsson KH. Socio-economic and lifestyle factors in relation to priority of dental care in a Swedish adolescent population. Swed Dent J 2010;34 (2): Regional utvecklingsstrategi för tandvård

57 Regional utvecklingsstrategi för tandvård 43

58

59 Ärende 3

60 TU/Tjänsteutlåtande 1 (4) Referens Ärende 12 Monica Rosendahl Widman Margareta Axelson Datum Diarienummer Hans-Bertil Fransson RS Hälso- och sjukvårdsutskottet Förslag till högkostnadsskydd i öppen hälso- och sjukvård samt översyn av vissa patientavgifter inom Västra Götalandsregionen Bakgrund Riksdagen beslutade att, från och med , höja högkostnadsskyddet från 900 kronor till kronor. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) medger att landstingen har möjlighet att besluta om ett lägre belopp. Regionfullmäktige (RF) beslutade , om kompletteringar/justeringar av Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför Beslutet innebar bland annat förändrade patientavgifter från och med Ärendets beredning Under beredningen har information lämnats till Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) vid två tillfällen, och Kunskap har inhämtats om andra landstings/regioners nuvarande patientavgifter och regelverk. Övervägande och förslag Översynen har lett fram till förslag som innebär ändring av högkostnadsskydd inom den öppna hälso- och sjukvården. Dessutom föreslås förtydliganden och korrigering av patientavgifter inom VG Primärvård samt förändringar inom övrig primärvård och viss tandvård som en konsekvens av beslutet om ändrade patientavgifter inom VG Primärvård. I regionfullmäktiges budget 2012 ingår ett uppdrag att göra en översyn av gällande patientavgifter. Det uppdraget fullföljs inte med detta ärende. 1. Högkostnadsskydd i öppen hälso- och sjukvård I syfte att begränsa patientens kostnader för bland annat besök inom den öppna hälso- och sjukvården finns ett riksomfattande högkostnadsskydd. Inom Västra Götalandsregionen (VGR) gäller ett högkostnadsskydd på 900 kronor. Riksdagen har beslutat att från och med höja högkostnadsskyddet från 900 kronor till kronor. HSL medger att landstingen har möjlighet att besluta om ett lägre belopp. VGR behöver därmed för sin del ta ställning till om taket på högkostnadsskyddet ska höjas eller ligga kvar på 900 kronor. Högkostnadsskyddets tak kommer, åtminstone inledningsvis, att vara olika i landet. Då det idag inte finns någon nationell enhetlighet kring regler rörande högkostnadsskydd vid utomlänsvård, och frågor om detta redan har aktualiserats, behöver VGR ta fram ett

61 TU/Tjänsteutlåtande 2 (4) regelverk för att hantera de olika situationer som därmed kan uppstå i samband med utomlänsvård. Förslag Som en konsekvens av beslutet i Riksdagen föreslås att högkostnadsskyddets tak höjs till kronor. I de fall Riksdagen framöver fattar beslut om förändrat tak på högkostnadsskyddet, föreslås att VGR följer Riksdagens beslut. Här föreslås också att tillämpningsanvisningar tas fram som ska klargöra hur VGR ska hantera de olika situationer som kan uppstå vid utomlänsvård, både för västragötalänningar och för utomlänspatienter. Anvisningarna föreslås dessutom inkludera nya återbetalningsregler i de fall en patient har betalat patientavgifter utöver högkostnadsskyddets tak. 2. Korrigering av patientavgift inom VG Primärvård I den Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård som är fastställd för 2012 framgår att VGR tillhandahåller insatser för primärvårdspatienter nattetid. Vårdenheterna inom VG Primärvård har patientansvar dygnet runt, men dessa insatser ingår inte i deras åtagande. Patientavgifter för primärvård utanför VG Primärvård ska fastställas i särskild ordning. Trots detta anges i Krav- och kvalitetsboken vilken patientavgift som ska gälla för läkarbesök respektive sjukvårdande behandling på natten. Det behöver förtydligas att dessa patientavgifter inte gäller inom VG Primärvård. Förslag Inom VG Primärvård föreslås att de patientavgifter som redovisats i Krav- och kvalitetsboken för år 2012 och som avser läkarbesök och sjukvårdande behandling på nätter utgår. Dessa insatser föreslås istället ingå i den primärvård som ligger utanför VG Primärvård och redovisas därmed under punkt 3 nedan. För vårdenheter inom VG Primärvård innebär det att angivna patientavgifter enligt nedanstående tabell föreslås gälla oavsett vid vilken tidpunkt insatsen sker. Vald Annan vårdenhet 1 vårdenhet 2 Läkarbesök Hembesök, läkare Sjukvårdande behandling hos exempelvis sjuksköterska, kurator eller psykolog samt så kallad mellanliggande provtagning Hälsovård, exempelvis vaccination, hälsoundersökning och Enligt regional prislista intyg Övriga patientavgifter och regler framgår i detalj av VGR:s patientavgiftshandbok. 1 Personer med skyddade personuppgifter samt personer inskrivna på korttidsboende debiteras alltid som för besök på vald vårdenhet 2 Patientavgift vid annan vårdenhet ska även gälla vid vård av patient från andra landsting/regioner samt vid vård av personer från andra länder, då patienten ska betala samma avgift som bosatta inom landstinget/regionen 3 Samma patientavgift gäller för läkarbesök oavsett vilken specialitet mottagande läkare har, under förutsättning att vårdenheten påtagit sig ansvaret för den verksamhet som läkaren bedriver, genom anställning eller genom ett avtal som reglerar uppdrag och kostnadsansvar. Om en läkare med annan specialitet än allmänmedicin tillfälligt är placerad på vårdenheten och de besök han eller hon gör blir registrerade någon annanstans än på vårdenheten utgår samma patientavgift som om besöket skett inom länssjukvården.

62 TU/Tjänsteutlåtande 3 (4) 3. Jourverksamhet som inte tillhandahålls inom VG Primärvård Under punkt 2 ovan redovisas förslag till korrigering när det gäller Krav- och kvalitetsboken för 2012 och de patientavgifter som där beslutats gälla vid läkarbesök och sjukvårdande behandlingar på nätter. Förslag Vid den jourverksamhet som VGR ansvarar för nattetid, dvs. mellan kl , föreslås patientavgiften vara 300 kronor oavsett om besöket sker hos läkare eller avser sjukvårdande behandling. 4. Förtydligande kring primärvård som inte ingår i VG Primärvård RF beslutade , 96 att patientavgiften för läkarbesök hos specialist i allmänmedicin och sjukvårdande behandling, inom den delen av primärvården som inte ingår i VG Primärvård (övrig primärvård), ska vara densamma som patientavgiften vid annan vårdenhet inom VG Primärvård. Förslag Läkarbesök hos specialist i allmänmedicin och sjukvårdande behandling inom övrig primärvård föreslås inte längre ha anknytning till patientavgiften vid annan vårdenhet inom VG Primärvård. Patientavgiftsnivåerna föreslås oförändrade, det vill säga 200 kronor för besök hos specialist i allmänmedicin respektive 100 kronor för sjukvårdande behandling. 5. Förtydligande kring tandvård för vissa grupper Enligt tandvårdslagen har landstinget ett utökat ansvar för tandvård för vissa grupper. Som en följd av detta inordnas vissa patientavgifter för tandvård i VGR:s system för patientavgifter inklusive högkostnadsskydd i öppen hälso- och sjukvård. Det så kallade tandvårdsstödet som avses, innebär att tandvård ges till personer som har ett bestående och stort omsorgsbehov och behöver en bedömning av munhälsan och nödvändig tandvård samt till personer som behöver tandvård som led i en sjukdomsbehandling under begränsad tid. Nuvarande patientavgifter för denna tandvård är 100 kronor för besök hos annan än tandläkare, exempelvis tandhygienist, 200 kronor för besök hos allmäntandläkare samt 300 kronor vid besök hos specialisttandläkare. RF beslutade , 96 att patientavgiften för tandvård för vissa grupper ska vara densamma som patientavgiften vid annan vårdenhet inom VG Primärvård. Förslag Tandvård för vissa grupper, när det gäller besök hos annan än tandläkare och för besök hos allmäntandläkare, föreslås inte längre ha anknytning till patientavgiften vid annan vårdenhet inom VG Primärvård. Patientavgiftsnivåerna föreslås därmed vara oförändrade. 6. Patientavgift för så kallat telefonrecept RF beslutade om Kompletteringar/justeringar av Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför Av ärendet framgår att patientavgiften, 80 kronor för så kallat telefonrecept, ska tas bort fr.o.m

63 TU/Tjänsteutlåtande 4 (4) Förslag Som en konsekvens av beslutet i RF /20, föreslås att patientavgiften på 80 kronor, för så kallat telefonrecept, även tas bort för övriga berörda vårdgivare. 7. Tidpunkt för ikraftträdande Förslag Föreslagna förändringar rörande patientavgifter och regelverk föreslås träda i kraft Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta: 1. Högkostnadsskyddets tak för öppen hälso- och sjukvård ska vara kronor. Västra Götalandsregionen ska följa riksdagens beslut vid framtida förändringar av högkostnadsskyddets tak för öppen hälso- och sjukvård. 2. De patientavgifter som beslutats i Krav- och kvalitetsboken för år 2012 och som avser läkarbesök och sjukvårdande behandling på nätter ska utgå. 3. Patientavgiften ska vara 300 kronor vid den jourverksamhet utanför VG Primärvård och som VGR ansvarar för nattetid, dvs. mellan kl , oavsett om besöket sker hos läkare eller avser sjukvårdande behandling. 4. Patientavgiften vid läkarbesök hos specialist i allmänmedicin och sjukvårdande behandling inom övrig primärvård ska vara oförändrade. 5. Patientavgiften vid besök hos allmäntandläkare och vid besök hos annan än tandläkare ska vara oförändrade. 6. Patientavgiften på 80 kronor, för så kallat telefonrecept, tas bort för vårdgivare utanför VG Primärvård. 7. Föreslagna förändringar som rör patientavgifter och dess regelverk ska träda i kraft Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås för egen del besluta Uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören ta fram erforderliga tillämpningsanvisningar rörande högkostnadsskydd i öppen hälso- och sjukvård, enligt vad som framgår under punkt 1 i upprättad skrivelse HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Lars-Göran Moberg Kanslichef

64 Ärende 4

65 Referens Datum Ärende 14 Diarienummer RS (4) Underlag för beslut om patientavgifter i Västra Götalandsregionen Bakgrund Regionfullmäktige beslutade , i budget 2012 att en justering av patientavgifter ska göras utifrån att patientavgifterna de senaste åren har varit oförändrade. Regionfullmäktige beslutade, vid samma tidpunkt, även om kompletteringar/justeringar av Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför Beslutet innebar bland annat förändrade patientavgifter från och med Uppdrag Med anledning av beslutet i budget 2012 har hälso- och sjukvårdsavdelningen fått i uppdrag att ta fram förslag på förändrade patientavgifter. Ärendets beredning Under beredningen har information lämnats till hälso- och sjukvårdsutskottet vid två tillfällen, och Därefter har det skett en avstämning med den politiska ledningen som har resulterat i nu föreliggande beslutsunderlag. Övervägande och förslag Förslagen innebär avgiftsförändring vid besök på akutmottagning samt enhetliga patientavgifter vid läkarbesök hos övrig specialist och vid sjukvårdande behandlingar. I underlaget för ändrade patientavgifter ingår också ett antal förändringar som har till syfte att få en sammanhållen struktur för patientavgiftsförändringarna och som inte föreslås för att ge intäktsförstärkningar till regionen. Ekonomiska effekter Beräkningarna över de intäktsförstärkningar som förslaget ger utgår från antal ersatta besök under Avstämningar har skett med regionens sjukhusförvaltningar. Den samlade intäktsförstärkningen för de områden som redovisas nedan beräknas uppgå till 20 mnkr per helår. Med ett ikraftträdande den 1 juni 2012 ger detta en bedömd intäktsförstärkning med c:a 10 mnkr för år Läkarbesök på akutmottagningar Patientavgiften på akutmottagning inom länssjukvården, för patienter som fyllt 20 år, är för närvarande samma som vid besök på länssjukvårdens mottagningar. För patienter under 20 år är besöken avgiftsfria. Förslag Patientavgiften för patienter som fyllt 20 år föreslås uppgå till 350 kronor.

66 2. Enhetlig patientavgift vid sjukvårdande behandling Sjukvårdande behandlingar definieras som vård eller behandling på grund av sjukdom utförd av annan personal än läkare. Patientavgiften för sjukvårdande behandling inom VG Primärvård är 50/100 kronor beroende på om besöket sker på vald vårdenhet eller annan vårdenhet. Inom länssjukvården och inom den primärvård som inte ingår i VG Primärvård är patientavgiften 100 kronor. Undantaget är besök hos sjukgymnast och arbetsterapeut, utanför VG Primärvård, där avgiften är 80 kronor. Förslag För att få en mer enhetlig patientavgift för sjukvårdande behandling, utanför VG Primärvård, föreslås att patientavgiften höjs med 20 kronor för besök hos sjukgymnast och arbetsterapeut. Patientavgiften vid besök hos sjukgymnast och arbetsterapeut, föreslås därmed vara 100 kronor utanför VG Primärvård. 3. Regel vid återbud samt uteblivet besök Enligt nuvarande regel vid återbud, bör en patient ge återbud dagen före den avtalade tiden inom den öppna vården. Det har visat sig att denna regel inte ger vårdgivaren tillräckligt med tid för att kunna boka in en ny patient. Om en patient uteblir från en avtalad tid, utan att lämna återbud, får patienten betala en avgift för uteblivet besök som motsvarar den som gäller för det bokade besöket. I de fall besöken normalt är avgiftsfria, tas en avgift på 100 kronor ut. Om det finns godtagbara skäl, kan patienten i vissa fall slippa betala avgift. Det ankommer på chefen för respektive mottagning att på begäran besluta om sådan eftergift. Förslag För att vårdgivaren vid återbud ska ha en rimlig möjlighet att boka in en ny patient, föreslås att en tydligare tidsgräns införs för återbud till avtalad tid. Tidsgränsen föreslås vara 24 timmar innan avtalad tid och även gälla vid hälsovård och inom den slutna vården. Den avgiftsregel som gäller för uteblivet besök inom den öppna vården, föreslås även gälla inom hälsovård, dock till ett högsta belopp motsvarande den högsta patientavgiften inom den öppna sjukvården. Om en patient uteblir från den slutna vården, utan att ha lämnat återbud, föreslås att en fast avgift tas ut som motsvarar den högsta patientavgiften inom den öppna sjukvården. 2 (4) 4. Den så kallade 30-minutersregeln Inom sjukvården tillämpas regeln att om en patient vid en offentligt driven vårdenhet får vänta mer än 30 minuter efter avtalad tid, innan konsultationen/behandlingen påbörjas, äger patienten rätt att återfå erlagd patientavgift. Patienten har även rätt att få sin konsultation/behandling. Förslag Föreslås att patienten även inom hälsovård ges möjlighet att återfå erlagd patientavgift enligt vad som gäller för sjukvård, dock till ett högsta belopp, motsvarande den högsta patientavgiften inom den öppna sjukvården.

67 3 (4) Patienten föreslås även avseende hälsovård, ha rätt att få sitt bokade besök. 5. Oplanerade besök för samma åkomma inom 24 timmar Nuvarande regel innebär att en patient, vid oplanerat återbesök till läkare inom 24 timmar, inte behöver erlägga någon ny patientavgift. Det förutsätter dock att besöket avser samma åkomma. Förslag Här föreslås att avgiftsfriheten enligt ovan, avseende oplanerat återbesök inom 24 timmar, utvidgas till att även gälla vid återbesök för sjukvårdande behandling. 6. Avgift för kopior av patientjournal Utöver vad som framgår av avgiftsförordningen gäller inom VGR speciellt vid kopior av patientjournal en maximerad avgift på 300 kronor, vilket är den högsta gällande patientavgiften inom den öppna vården. Förslag Här föreslås att den maximerade avgiften fortsatt följer den högsta patientavgiften inom den öppna sjukvården samt att någon mervärdesskatt inte ska påföras då tillhandahållandet av avgiftsbelagda kopior är ett led i en myndighetsutövning, (Skatteverkets skrivelse Moms på kopior av allmänna handlingar ). 7. Tidpunkt för ikraftträdande Förslag Föreslagna förändringar rörande patientavgifter och regelverk föreslås träda i kraft Ekonomiska effekter Nedan redovisas de bedömda ekonomiska helårseffekterna för de föreslagna åtgärderna Tilläggsavgift för vuxenbesök på akutmottagning 50 kr + 10 mnkr Avgift sjukgymnast och arbetsterapeut från 80 till 100 kr + 10 mnkr Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige att besluta enligt följande punkter 1. Patientavgiften vid läkarbesök på akutmottagning för patienter som fyllt 20 år ska vara 350 kronor. 2. Patientavgiften vid sjukvårdande behandling hos sjukgymnast och arbetsterapeut, utanför VG Primärvård, ska vara 100 kronor. 3. Vid återbud till bokat besök ska tidsgränsen vara 24 timmar innan avtalad tid och även gälla vid hälsovård och inom den slutna vården. Avgiftsregeln för uteblivet besök inom den öppna vården, ska även gälla inom hälsovård, dock till ett högsta belopp motsvarande den högsta patientavgiften inom den öppna sjukvården.

68 4 (4) Avgiften vid uteblivet besök inom den slutna vården ska vara en fast avgift, motsvarande den högsta patientavgiften inom den öppna sjukvården. 4. Vid besök inom hälsovården ska patienten återfå erlagd patientavgift om väntetiden överstiger 30 minuter, dock till ett högsta belopp motsvarande den högsta patientavgiften inom den öppna sjukvården. 5. Avgiftsfriheten vid oplanerat återbesök, för samma åkomma inom 24 timmar, ska gälla vid återbesök för sjukvårdande behandling. 6. Avgiften för kopior av patientjournal ska vara momsfri och följa den högsta patientavgiften inom den öppna sjukvården. 7. Samtliga förslag till förändringar som rör patientavgifter och dess regelverk ska träda i kraft HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Lars-Göran Moberg

69 Ärende 5

70 Ärende 6

71 Yttrande Datum Diarienummer RS Juridiska enheten Handläggare Lina Kolsmyr Telefon E-post Motion av Karin Greenberg (C) om kostnadsersättningen vid vård av EU-patienter Ärendet I motionen föreslås att regionen tar initiativ för att få klarhet i det nationella avtal som reglerar samarbetet med länder inom EU och EES så att tolkningen inte har en begränsande effekt för det europeiska vårdutbudet. Bakgrunden till motionen är att Försäkringskassans tolkning av regelverket begränsar regionens möjligheter att få ekonomisk ersättning när vård ges till patienter från andra EU-länder. Beredning Motionen har remitterats till regionkansliet och hälso- och sjukvårdsutskottet för yttrande. Hälso- och sjukvårdsutskottet har 23 mars 2011, 74, yttrat sig över motionen och föreslagit att motionen bifalles. Hälso- och sjukvårdsutskottet anser att det, såsom påpekas i motionen, finns risk att skattebetalare i Västra Götaland tvingas subventionera vård av EU-patienter, eftersom vården av dessa medför högre administrationskostnader än vården av patienter från andra landsting i Sverige. Det finns anledning att agera för att kunna få till stånd en rimligare kostnadstäckning för EU-patienter. Lämpligen bör regionen avvakta resultatet av SKL:s handläggning. I den mån Västra Götalandsregionen då har anledning att agera bör frågan diskuteras med Sahlgrenska International Care AB innan Västra Götalandsregionen vidtar andra åtgärder. Regionkansliet konstaterar följande gällande aktuellt regelverk. Tjänsteexport Det av regionen helägda bolaget Sahlgrenska International Care AB har bl a i uppdrag att bedriva tjänsteexport genom att tillhandahålla i första hand högspecialiserad vård åt patienter från andra länder. Regionens befogenhet att tillhandahålla vård till patienter boende i andra länder bygger på en tillämpning av regler om kommunal tjänsteexport i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Där stadgas att vid tjänsteexport ska verksamheten bedrivas på affärsmässiga grunder. Självkostnadsprincipen gäller alltså inte. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Östergatan 1 TELEFON: Växel Direkt TELEFAX: HEMSIDA OCH E-POST: regionenshus.vanersborg@vgregion.se

72 Särskilda bestämmelser för patienter från annat EU-land När det gäller patienter från andra EU-länder ska EU:s förordning 883/2004 tillämpas. Där stadgas att en försäkrad person som av behörig institution i sitt hemland fått tillstånd att resa till en annan medlemsstat för att där få den vård som är lämplig med hänsyn till hälsotillståndet, ska erhålla vårdförmåner som om personen var försäkrad enligt lagstiftning i den staten. En EU-patient kan alltså få tillstånd från sitt hemland att bege sig till Sverige för att få vård, varvid behörig institution i patientens hemland garanterar betalningen av vården i Sverige. Regionen får ersättning från den svenska Försäkringskassan som i sin tur fakturerar behörig institution i patientens hemland. Vårdförmåner ska ges till dessa EU-patienter med tillämpning av samma bestämmelser som skulle ha tillämpats om patienten varit försäkrad i Sverige. EU:s förordning 987/2009 reglerar återbetalningsskyldigheten mellan medlemsstaterna och innebär att återbetalningen till Försäkringskassan från annat EU-land inte får grundas på högre taxor än de som gäller vårdförmåner till dem som omfattas av svensk lagstiftning. Försäkringskassan Storleken på den ersättning som Försäkringskassan betalar till vårdlandstinget i Sverige bestäms enligt svensk lagstiftning av förordning (1994:2053) om vissa ersättningar i internationella förhållanden till landsting och kommuner från staten. Ersättning lämnas med ett belopp som motsvarar det vid tidpunkten för vården gällande riksavtalet för hälso- och sjukvård. Försäkringskassan godkänner därför inte att Sahlgrenska International Care AB begär högre ersättning för EU-patienterna än enligt Riksavtalet, som skulle ha tillämpats om patienten kommit från ett annat landsting inom Sverige. Något påslag för merkostnad på grund av extra administration eller annat affärsmässigt påslag får inte göras när Försäkringskassan fakturerar den institution i patientens hemland som är betalningsskyldig. SKL Handläggning av frågan hos SKL är avslutad efter att kontakt förevarit med Försäkringskassan. SKL har konstaterat att det inte finns något att erinra mot de slutsatser Försäkringskassan dragit gällande den ersättning som ska betalas av Försäkringskassan enligt förordning 1994:2053, för vård som tillhandahålls enligt reglerna i EU:s förordning 884/2004. Vidare har SKL konstaterat att landstingen enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, som utgör ett annat regelverk, har möjlighet att

73 bedriva tjänsteexport på affärsmässiga grunder. Landstingen eller dess s k Care-bolag kan på denna grund komma överens om ett pris för planerad vård med andra nationer, även inom EU, och i sådana överenskommelser avtala om priser som är högre än de regionala prislistorna. Berörda parter kan således träffa civilrättsliga överenskommelser om särskilda priser för planerad vård, vid sidan om EU-reglerna för sjukvård. SKL överväger mot denna bakgrund inga åtgärder i frågan. Slutsats Såsom påpekas i motionen finns det risk att skattebetalare i Västra Götaland i viss mån tvingas subventionera vård av EU-patienter, eftersom vården av dessa patienter medför högre administrationskostnader än vården av boende i Västra Götaland eller andra landsting i Sverige. Ersättningen från Försäkringskassan täcker sannolikt inte de verkliga kostnaderna förknippade med vården. Ersättningen från Försäkringskassan motsvarar dock den ersättning som Försäkringskassan i sin tur erhåller från annat EU-land. Oklarhet som funnits gällande tolkningen av regelverket för bestämmande av ersättning från Försäkringskassan till landstingen för vård av patienter från andra EU-länder har utretts med hjälp av SKL. Det står klart att det för förändring av den ersättning som betalas av Försäkringskassan krävs en ändring av lagstiftningen, som nu knyter ersättningen till Riksavtalet, alternativt en förändring av Riksavtalet. Ovan beskrivna EU-regler får betydelse för vilka förändringar som kan genomföras. Att vidta åtgärder för att få till stånd förändringar av den aktuella lagstiftningen eller Riksavtalet sker lämpligen med stöd av SKL, som emellertid i nuläget inte överväger några sådana åtgärder. Förslag till beslut Regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: Motionen är besvarad. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Birgit Bratt Administrativ direktör

74

75

76

77

78

79

80

81 Ärende 7

82 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RSK Administrativa avdelningen Handläggare Katrin Urbäck Regionstyrelsen Yttrande över motion av Ann-Christine Simonsson (C) om att pröva att inrätta en investeringsfond för ungas utveckling och hälsa Ärendet Ann-Christine Simonsson (C) har i en motion föreslagit att Västra Götalandsregionen positivt undersöker möjligheten att inrätta en investeringsfond för barns och ungas framtida utveckling och hälsa och att detta sker i samverkan med regionens kommuner. Beredning Motionen har remitterats till folkhälsokommittén och VästKom. VästKom beslutade den 24 februari 2011, 3, att inte avge något yttrande. Kommittén för folkhälsofrågor har behandlat ärendet den 23 september 2011, 82, och upprättat ett förslag till yttrande över motionen. Kommittén för folkhälsofrågor anser att motionärens intentioner mycket väl går att genomföra, men att inrättandet av en investeringsfond bör föregås av en utredning. Utredningen bör hämta erfarenheter från kommuner och landsting som har inrättat investeringsfonder, och noggrant undersöka hur man har hanterat kommunallagens krav på budget- och planperioder vid inrättande av fonder. Vidare anser kommittén att inrättandet av en investeringsfond ligger i linje med det uppdrag regionfullmäktige gett kommittén i budget 2011 om en handlingsplan för jämlik hälsa. Regionkansliet har tagit fram ett förslag till yttrande och föreslår att motionen avslås. Hälso- och sjukvårdsutskottet har behandlat ärendet den 8 februari 2012, 32 och föreslår att motionen ska bifallas. Regionkansliet har därefter formulerat ett uppdrag i enlighet med regionfullmäktiges beslut om hantering av bifallna motioner. Regionkansliet förutsätter att utredningen beaktar folkhälsokommitténs synpunkter vad gäller utredning. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: (växel) E-POST: regionkansliet@vgregion.se

83 Sida 2(2) Datum RSK Förslag till beslut Regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Regionstyrelsen får i uppdrag att undersöka möjligheten att inrätta en investeringsfond för barns och ungas framtida utveckling och hälsa i samverkan med regionens kommuner. 2. Motionen är därmed bifallen. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Birgit Bratt Administrativ direktör

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94 Ärende 8

95 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Regionkansliet Handläggare Elisabet Ericson Regionstyrelsen Yttrande över motion av Karin Greenberg (C) om att motivera rökstopp inför operation Ärendet Karin Greenberg (C) föreslår en motion från september 2011 att regionfullmäktige ska uppmana alla vårdgivare att erbjuda rökavvänjning inför operation. Beredning Motionen har remitterats till styrelserna för Södra Älvsborgs Sjukhus, Skaraborgs Sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, primärvården i Södra Bohuslän, primärvården i Skaraborg samt folkhälsokommittén för yttrande. Styrelsen för primärvården i Bohuslän har upphört vid årsskiftet och hade vid den tiden inte yttrat sig över motionen. Hälso- och sjukvårdsutskottet har 8 februari 2012, 33, föreslagit att samtliga vårdgivare ska erbjuda rökavvänjning inför operation och att motionen därmed är bifallen. Utskottet har konstaterat att samtliga remissinstanser är positiva till motionens förslag. Förslag till beslut Regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Samtliga vårdgivare ska erbjuda rökavvänjning inför operation. 2. Motionen är därmed bifallen. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Birgit Bratt Administrativ direktör POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionkansliet@vgregion.se

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115 Ärende 9

116 1(1) Ekonomiavdelningen Referens Datum Diarienummer Sara Magnusson RS Regionstyrelsen Uppföljning av regionfullmäktiges uppdrag 2011 I budget 2011 fastställde regionfullmäktige ett antal uppdrag till styrelser och nämnder, vilka avsåg särskilda aktiviteter som skulle genomföras. Återredovisning av uppdragen skulle ske till regionstyrelsen. I detaljbudget för 2011 gjordes en samlad redovisning över uppdragen och över vilka personer som är ansvariga för uppdragens genomförande. För vissa uppdrag redovisades även en tidsplanering. I samband med årsredovisningen för 2011 har verksamheterna gjort en uppföljning av regionfullmäktiges uppdrag 2011 En samlad och redovisning över uppdragen överlämnas härmed. Förslag till beslut: Regionstyrelsen beslutar notera informationen. REGIONKANSLIET Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Mats Friberg Ekonomidirektör POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX Regionens Hus GÖTEBORG Lillhagsparken 5 Växeln Direkt G:\RS.RK.Adm.Kansli\RS\TU\TU Uppföljning Av Rfs Uppdrag 2011.Doc

117 Bilaga 1 (14) Regionkansliet Dnr RS Regionfullmäktiges uppdrag 2011 ÖVERGRIPANDE Regionstyrelsen ska i samband med planeringsanvisningar för budgetarbetet fastställa hur de i budgeten angivna prioriterade målen ska mätas, för att redovisas på ett enhetligt sätt som möjliggör jämförelser mellan regionens olika delar och verksamheter. I planeringsdirektivet för 2011 framgår styrtal och måltal som visar hur de prioriterade målen kommer att mätas på regional nivå. Dessa utgår till största delen från statistik som redan är etablerad i regionen och är ett led i att skapa ökad systematik och tydlighet i uppföljningen av regionfullmäktiges prioriterade mål. För några mål behöver styrtal, måltal och mätmetoder utvecklas. Regionstyrelsen ska senast i oktober 2010 redovisa hur styrelsen avser att genomföra budgeten, vilket arbete som ska bedrivas samt hur en genomarbetad uppföljning under budgetåret ska ske. För 2011 har denna redovisning ej genomförts fullt ut. Orsaken är att den nya regionkansliorganisationen som fastställdes i dec 2010 inte kom att verkställas fullt ut på grund av osäkerhet orsakad dels av omvalet dels av hänsyn till tillträdande regiondirektör. Förvaltningen kommer därför att återkomma i detta uppdrag. Regionstyrelsen ska senast i samband med behandlingen av detaljbudgeten för 2011 redovisa hur genomförandet av uppdrag i budgeten på ett samlat sätt ska redovisas. I detaljbudgeten redovisades 2011 års budgetuppdrag med kortfattade beskrivningar av de aktiviteter som planerades och tidplaner. Alla styrelser och nämnder ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Arbetet med att jämställdhetsintegrera budgetprocessen har i stort följt den plan som beslutats. Planen följs upp årligen med avseende på hur genusperspektivet beaktas i överenskommelser/uppdrag, årsredovisningar och utbildningar. Samarbete har pågått med Centrum för jämställd vård för att konkretisera och koppla ihop arbetet med jämställdhetsintegrering med det arbete som bedrivs för att åstadkomma jämställd vård. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av det samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar för att integrera jämställdhetsperspektivet under året. Resultatet av verksamheternas arbete med att integrera jämställdhetsperspektivet har beskrivits i regionens årsredovisning, framförallt genom avsnittet God vård och integrerat i beskrivningarna av verksamheterna där det är möjligt. Regionstyrelsen ska utforma regler för internrevision, utifrån bland annat miljömässig hållbarhet, ekonomistyrning och ekonomisk säkerhet samt utifrån riktlinjerna om god vård. För regionstyrelsen finns en reviderad uppdragsbeskrivning för internrevision vilken beslutades , 289, vilken fortfarande är formellt gällande. En handlingsplan för utformandet av regelverket kommer att utarbetas.

118 Bilaga 2 (14) Regionstyrelsen ska genomföra en översyn, om regionen på ett ändamålsenligt sätt organiserar arbetet för att få del av EU-stöd. Regionutvecklingsdirektören fick i uppdrag att göra en översyn om regionen på ett ändamålsenligt sätt organiserar arbetet för att få del av EU-stöd. En rapport har tagits fram som lämnar följande rekommendationer: Västra Götalandsregionen bör i högre utsträckning söka EU-stöd för kompetensutveckling av egen personal. För detta ändamål är det framförallt från Europeiska Socialfonden som medel kan sökas. Inom EU:s olika sektorsprogram, ett område där Västra Götalandsregionen inte är speciellt aktiv, kan ekonomiskt stöd sökas för utveckling av regionens egna verksamheter. Vad gäller utveckling av projekt inom EU:s sektorsprogram finns West Sweden som en viktig aktör vars kunskap inom sektorsprogrammen är ändamålsenlig och borde bättre nyttjas av alla Västra Götalandsregionens verksamheter. Inom Regionutvecklingssekretariatets enhet för Forskning, Utveckling och Utbildning utvecklas kunskap för att såväl Västra Götalandsregionen självt som territoriets aktörer inom innovationssystemet, såsom exempelvis högskolor och forskningsinstitut, skall bli mer aktiva som partners inom ramen för EU:s kommande nya forsknings- och utvecklingsprogram (Horizon 2020). Som nämnts tidigare drivs också många forskningsprojekt inom Hälso- och sjukvården, men dessa projekt kanaliseras via Göteborgs Universitet, vilket innebär att exempelvis Sahlgrenska Universitetssjukhuset inte själva äger några projekt inom EU:s olika forskningsprogram, utan dessa finns registrerade på respektive forskare. Västra Götalandsregionen bör ta vara på och utveckla den erfarenhet som finns hos många personer i organisationen av att hantera administration i ett EU-projekt. Den som startar ett projekt bör kunna få hjälp i praktiska frågor om exempelvis consortium agreements, arkiveringsfrågor, ekonomistöd, rapporteringsstrukturer, kommunikation, kick offer med mera dels på intranätet, dels genom ett kompetensnätverk av tidigare projektledare och individer med projekterfarenhet. Västra Götalandsregionens Brysselkontor borde bättre nyttjas av alla verksamheter i organisationen, för att bygga kunskap, utveckla nätverk och nyttjas som kontaktväg in i EU:s olika processer inte minst i ett påverkansperspektiv. Regionstyrelsen ska genomföra en översyn för att ge underlag för bedömningen om tidigare beslut om inomregional balans ska förtydligas eller alternativt justeras. Regionkansliet har påbörjat en sammanställning av faktorer som påverkats och påverkar lokalisering av regionövergripande verksamheter. En delrapport med detta innehåll lämnades till ägarutskottet våren I jan 2012 har ägarutskottet fastställt en uppdragshandling med direktiv för ett fortsatt utredningsarbete. Bland de aspekter som kommer att belysas är bland annat revideringar av den politiska organisationen med förändringar av nämndernas uppdrag och knytningen till olika orter. En arbetsgrupp har uppdrag att återkomma med slutsatser och förslag som ska redovisas till ägarutskottet under våren 2012.

119 Bilaga 3 (14) REGIONENS VERKSAMHETER Etablera förbättringskultur Regionstyrelsen ska utveckla ett systematiskt arbetssätt med ordnad utmönstring. Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade under 2011 ( ) att utveckla ett systematiskt arbetssätt för ordnad utmönstring av läkemedel och metoder som ett komplement till arbetet med ordnat införande. Det innebär att förvaltningar, verksamheter, medicinska sektorsråd och terapigrupper har möjlighet att fortlöpande nominera metoder och läkemedel för hel eller delvis utmönstring ur rutinsjukvården i regionen. Dessa nomineringar bereds och beslutas på i princip samma sätt som nomineringarna för ordnat införande. I förslaget till hälso- och sjukvårdsutskottet beskrivs berednings- och beslutsprocessen, beslutsunderlagens innehåll och åtgärder för att stödja implementeringen av arbetssättet. En central källa för att identifiera läkemedel och medicinska metoder som kan vara aktuella för ordnad utmönstring är den vårdpraxis som finns i vårdverksamheten i regionen. Utöver vårdpraxis finns flera nationella och regionala källor som kan användas för att identifiera utmönstringskandidater. Flera sådana källor finns beskrivna i dokumentet Källor till ordnad utmönstring av läkemedel och metoder. Detta dokument kommer att uppdateras med nya exempel under våren För att stödja det nya arbetssättet kommer de verksamheter, medicinska sektorsråd och terapigrupper som nominerar flest läkemedel under ett kalenderår, där beslut om genomförande fattas regionalt, belönas med utbildningsmedel. Under 2012 kommer tre priser på 50, 30 respektive 20 tkr att delas ut. Dessa medel kan användas för genomförande av till exempel regionala kunskapsseminarier, studiebesök eller deltagande i konferenser. Hälso- och sjukvårdsavdelningen följer tillsammans med berörda förvaltningar upp att utmönstringen sker enligt beslut och utarbetar en årlig uppföljningsrapport för ordnat införande och ordnad utmönstring. Regionstyrelsen ska utarbeta riktlinjer för att uppnå ökad styrning, samordning och standardisering av regionens kvalitets- och utvecklingsarbete. Utvecklingsavdelningen har tagit fram en nulägesanalys med förslag på förbättringsområden (dnr RS ). Rapporten är överlämnad till regiondirektören för ställningstagande, efter föredragning i koncernledningen Arbete pågår med att identifiera interna resurser för att påbörja arbetet. Så snart detta är gjort och resurser frigjorda så påbörjas arbetet med att ta fram en plan för de aktiviteter som behöver genomföras. Regionstyrelsen ska utarbeta enklare rapporteringsregler för kommittéerna. Detta beaktades i samband med att rapporteringsanvisningarna för Forskning Regionstyrelsen ska utarbeta riktlinjer för att ge studenter och forskare möjligheter att göra student- och forskningsarbeten inom och om regionens verksamheter. Arbete med att ta fram en strategi för Västra Götalandsregionens varumärke pågår. Frågan om riktlinjer för studenter och forskares möjligheter att göra student- och forskningsarbeten kommer att inarbetas i strategin och den efterföljande handlingsplanen. Förslag till strategi och handlingsplan ska vara klart hösten 2012.

120 Serviceverksamhet Bilaga 4 (14) Västfastigheter får i uppdrag att medverka i utvecklingsarbetet för energieffektivt byggande i enlighet med överenskommelsen i Smart Energi. År 2007 beslutade Västra Götalandsregionens miljönämnd att inrätta ett särskilt program för att stärka marknaden för energieffektiva byggnader. Programmet detaljutformades av ett programråd med representanter från näringslivet, kommuner och forskningsinstitutioner i Västra Götaland. Syftet med programmet för energieffektiva byggnader är både att minska den negativa miljöpåverkan och att öka konkurrenskraften hos den västsvenska byggnadssektorn. Visionen är att Västra Götaland även i framtiden är med och leder utvecklingen inom energieffektiva byggnader. Västfastigheter deltar i programrådet för energieffektiva byggnader och har medverkat i ett antal seminarier för bland annat kommuner under året. Servicenämnden ska medverka i utvecklingsarbetet för upphandling i enlighet med Smart Energi. Område Inköp medverkar i utvecklingsarbetet för upphandling i enlighet med Smart Energi. Under 2011 har arbetet fokuserat på inköpsområdena Fordon, Inredning och Livsmedel. Servicenämnden ska kontinuerligt följa upp arbetet med att reducera inköpskostnaderna. Resultatet av arbetet med inköpsprocessen var goda för Detta visade sig bland annat i den varukorg som område Inköp följer upp. Varukorgen består av de 439 vanligaste depåartiklarna, vilka motsvarar cirka 60 procent av depåsortimentet. Denna varukorg blev under året 2,43 procent billigare jämfört med utgången av Detta samtidigt som inflationen, mätt i PPI (icke varaktiga konsumtionsvaror), hade ökat med knappa 4 procent i slutet av året. Alltså billigare varor samtidigt som inflationen i stort bidrog till ökade priser i samhället. Upphandlingseffekterna, det vill säga skillnaden i pris om upphandling inte hade gjorts, för de upphandlingar som slutfördes 2011 uppgick till mnkr. Detta är det högsta sedan mätningarna startade. Två stora upphandlingar bidrog till drygt hälften av dessa effekter; upphandlingen av Lundby sjukhus samt laboratoriet vid SkaS. Område Inköp ser över metoderna för beräkning och kommunikation kring upphandlingseffekter för att få ytterligare mer förfinade mätningar och större acceptans för de mätvärden, som kommuniceras. Främja hälsa och förebygga sjukdom Regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser. Folkhälsokommittén har upphandlat utvärderingen och uppdraget har gått till Göteborgs Universitet, institutionen för socialmedicin. Uppdraget ska slutredovisas i oktober Regionstyrelsen ska ta initiativ till att utforma en regional folkhälsomodell i samverkan med kommunerna. Viktiga förutsättningar för uppdraget är de båda övriga uppdragen, som kommer att rapporteras under Detta innebär att uppdraget om en regional folkhälsomodell inte påbörjats under Regionstyrelsen ska ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Hälso- och sjukvårdsutskottet: I uppdragshandlingen för handlingsplan för jämlik hälsa anges att handlingsplanen ska innehålla ett relativt fåtal problem med bakomliggande orsaker. Utifrån dessa ska förslag på åtgärder samt ansvar för åtgärdernas genomförande anges. Det poängteras att åtgärderna ska ha hög konkretiseringsnivå och kunna omsättas i politiska beslut på såväl lokal, regional

121 Bilaga 5 (14) och nationell nivå. Handlingsplanen ska tas fram i samverkan med andra aktörer inom och utom regionen. Arbetet med att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa inleddes under våren Folkhälsochefen ansvarar för samordning och organisering av arbetsgrupp, referensgrupp m.m. Arbetsgruppen, som bildades under våren 2011, består av en rad olika aktörer och har under året haft 3 möten. Arbetsgruppen har under året fokuserat sitt arbete på att ta fram en matris som stöd för arbetet med att formulera situationer som beskriver den ojämlika hälsan samt de åtgärder som ska genomföras för att minska skillnader i hälsa. Respektive verksamhet har därefter var och en fyllt på med förslag på situationer och åtgärder. En hemsida för arbetet med handlingsplanen har upprättats. Dokumenten Frågor & svar samt Ord & begrepp har skapats och lagts ut på hemsidan. I slutet av 2011 planerades för en förankringskonferens i februari Regionkansliet enheten för folkhälsa: Eftersom det var viktigt att från början förankra processen politiskt blev starten något fördröjd till dess om/nyvalet var genomfört maj Kommittén har därefter bjudit in representanter för andra regionala nämnder och utskott till att delta i en styrgrupp för arbetet. Enheten för folkhälsofrågor bjudit in till och formerat en arbetsgrupp i vilken en rad representanter för regionens olika förvaltningar, statliga myndigheter, kommuner, samordningsförbund, frivilligrörelsen, fackliga organisationer deltar. Arbetsgruppen har träffats vid två tillfällen under hösten och bl.a. till styrgruppen föreslagit inriktning och målbild för arbetet med handlingsplanen. Styrgruppen har diskuterat och fastställt arbetsgruppens förslag. Till stöd för uppdraget deltar kommittén för folkhälsofrågor i två EU-projekt; Joint Action on Health Inequalities och Progress projekt ReTHI. Kommittén deltar med samma syfte även i ett nationellt nätverk som administreras av SKL. Handlingsplanen slutredovisas vid årsskiftet 2012/2013. Tillväxt och hållbar utveckling Regionutvecklingsnämnden ska tillsammans med kommuner och arbetsmarknadens parter vara aktiva för att tillgodose yrkeskompetensbehovet i arbetslivet. Regioner och de samverkansorgan som har ansvaret för regionalt tillväxtarbete har fått en tydligare roll att samordna kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Regeringen har gett regioner uppdraget att etablera så kallade kompetensplattformar där kunskapsunderlag och behovsanalyser ska tas fram. Arbetet ska bedrivas i samverkan mellan lokala och regionala aktörer och i dialog med statliga myndigheter inom kompetensförsörjningsområdet. Tillsammans med kommunalförbunden har Västra Götalandsregionen under året utformat en handlingsplan för arbetet med kompetensplattformen. Arbetet i handlingsplanen har inriktats på att: Samordna kompetensinsatserna regionalt Förbättra kunskapsläget om både behov och utbud Förbättra samordningen mellan olika huvudmän Förbättra samordningen inom delregioner och mellan delregioner Förbättra samverkan med branschföreträdare Utveckla metoder Öka erfarenhetsutbytet

122 Bilaga 6 (14) Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur Västra Götalandsregionen kan bli oberoende av fossil energi och bränsle till år I budget 2011 gavs regionstyrelsen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur Västra Götalandsregionen kan bli oberoende av fossil energi och bränsle till år Regionstyrelsen lämnade uppdraget till regiondirektören som i sin tur delegerade uppdraget till miljöchefen. I september 2011 antog regionfullmäktige ett miljöpolitiskt program för Västra Götalandsregionen. Programmet har ett antal konkreta mål som ska uppnås innan utgången av 2013, men även långsiktliga mål fram till Inom område transporter samt energi beslutade regionfullmäktige att Västra Götalandsregionen ska vara oberoende av fossil energi och bränsle till år I och med att regionfullmäktige antog det miljöpolitiska programmet fyller en handlingsplan för hur Västra Götalandsregionen kan bli oberoende av fossil energi och bränsle inte samma funktion längre. En handlingsplan har tagits fram, men den ska ses som ett underlag inför kommande miljöpolitiska program. Handlingsplanen ligger även till grund för de korrigerade åtgärder som föreslås regionstyrelsen årligen av miljönämnden. Arbetet med att ta fram nästa miljöpolitiska program påbörjas hösten Programmet startar Kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden ska utveckla infrastrukturen för animation av film och andra medier i Västra Götaland. Kulturnämnden: Film i Väst har under året samproducerat en rad animerade filmer med stora framgångar. Den animerade kortdokumentären Tussilago fick pris för bästa kortfilm på filmfestivalerna i Venedig, Barcelona, Odense och Bryssel. De animerade barnfilmerna om Stina Wirséns figur Vem har setts av drygt en miljon tittare på SVT:s Barnkanalen och drygt personer på SVT Play. Av de animatörer som använts för att producera filmerna är i genomsnitt 90 % skrivna och bosatta i Västra Götaland. Under året stärkte Film i Väst sina samarbeten med universitet och högskolor i Västra Götaland kring relevanta utbildningar. Film i Väst fortsatte att spela en central roll i Nätverket för utbildning och kompetensutveckling där samtliga nordiska filmskolor deltar. Film i Väst arrangerade och/eller samarrangerade också kompetensutveckling för en lång rad yrkeskategorier inom film- och TVområdet, däribland animatörer. Film i Väst har under ett par år fört en dialog med Göteborgs universitet om att starta en animationsutbildning. Första steget planerades vara att under hösten erbjuda enstaka kurser och parallellt utveckla ett masterprogram i animation. Den pågående omorganisationen på universitetet bromsade arbetet och det såg vid årsskiftet 2011/2012 inte ut som om det kommer att starta någon animationsutbildning under överskådlig tid. Däremot arbetar Film i Väst kontinuerligt med att stärka sitt samarbete med de ledande animationsföretagen i Norden, däribland det danska produktionsbolaget Copenhagen-Bombay. Inom området rörlig bild och animation finns kompetens och infrastruktur för utveckling samlade på Högskolan Väst, Innovatum, Högskolan i Skövde, Gothia Science Park och på Lindholmen Science Park, Chalmers och Göteborgs universitet. Regionutvecklingsnämnden avsatte under 2011 medel för en treårig satsning på cross media på Lindholmen Science Park under namnet Media Arena Väst, där kultursekretariatet deltagit i dialogen. Satsningen föregicks av en förstudie där även Film i Väst var inblandade. När det gäller Innovatumområdet deltar Film i Väst i övergripande diskussioner kring områdets utveckling. Kulturnämnden har dessutom stöttat nätverket Animation i Väst, som syftar till att kompetensutveckla enskilda animatörer och driva gemensamma frågor. Regionutvecklingsnämnden: Regionutvecklingsnämnden kraftsamlar sina innovationsresurser på utvecklingen av de regionala samverkansplattformarna. Inom området rörlig bild finns kompetens och infrastruktur för utveckling i Trollhättan på högskolan, Film i Väst och Innovatum, i Skövde på

123 Bilaga 7 (14) högskolan och Gothia Science Park och i Göteborg på Lindholmen Science Park, Chalmers och Göteborgs universitet. Regionutvecklingsnämnden kommer under 2012 att fortsatt bidra till uppbyggandet av infrastrukturen kring rörlig bild genom fortsatt utveckling av dessa samverkansplattformar. Under kommande år kommer regionutvecklingsnämnden att bidra finansiellt till utvecklingen av innovations- och inkubatorverksamheten som har en stark koppling till dataspelsutveckling i Skövde. Fortsatta satsningar kommer också att göras på Innovatums inkubatorverksamhet, där merparten av företagen finns inom animationsområdet. Film i Västs satsning på att utveckla animerad film är här en viktig förutsättning för denna miljö. Genom Innovatums nya satsning på mötesplatser för kreativa näringar kommer banden till högskolans animationsutbildning att stärkas. Goda förutsättningar har också skapats genom den sammankoppling av datorkraften som gjorts för att öka rendeeringskapaciteten inom Innovatumområdet och som finansierats med stöd av regionutvecklingsnämnden. Under 2012 kommer aktiviteten att öka inom visualiseringsområdet på Lindholmen genom ökade satsningar på bl.a. investeringar i ny teknik. För att utveckla infrastrukturen inom animationsområdet krävs samproduktionsinsatser. En rad filmer kommer under 2011 att samproduceras på nordisk nivå genom Film i Väst, bland annat flera filmer om Stina Wirséns figurer Prick och Fläck i Vem -serien. Redan producerade filmer i serien har fått höga betyg i hela den nordiska kritikerkåren. Under året kommer även samarbetet med det danska animationsbolaget Copenhagen-Bombay att stärkas, vilket förväntas leda till minst en animerad långfilmsproduktion. Tillsammans med Filmhögskolan vid Göteborgs universitet planeras en ny utbildning av karaktärsanimation, antingen i universitetets regi eller som yrkeshögskola. Film i Väst skall dessutom stärka sitt engagemang i vad som brukar benämnas som Cross media. Ett utvecklat samarbete med Innovatum och Lindholmen Science Park har påbörjats och ska fortsätta I samarbete med designplattformen ADA (BRG) har man också planer på att skapa en utbildning inom Cross media Hyper Island. Hälso- och sjukvård Regionstyrelsen ska ge Kompetenscentrum om våld i nära relationer i uppdrag att ta fram ett program med riktlinjer för åtgärder vid misstänkt brott mot barn eller vuxna. Kompetenscentrum våld i nära relationer (VKV) fick 2011 i uppdrag att ta fram program och riktlinjer för åtgärder vid misstänkt brott mot barn eller vuxna. Arbete pågår med detta, man har under året arbetat bland annat med riktlinjer vid sexuella övergrepp/våldtäkter från 13 år. Flera forskningsprojekt pågår för att ta fram underlag för utarbetande av riktlinjer. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa arbetet med äldrevårdskedjor som en del av närsjukvårdsplanerna. HSK Uddevalla: Hälso- och sjukvårdsnämndens arbete med att säkerställa äldrevårdskedjor har sin utgångspunkt i Vårdsamverkan Fyrbodal som är en samverkansorganisation mellan primärvården, länssjukvården och kommunerna. I ledningsgruppen ingår representant från de ingående verksamheterna samt från Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Den lokala samverkan bedrivs i fem geografiska närsjukvårdsgrupper. Verksamhetsidén är att genom ökad samverkan förbättra och utveckla närsjukvård och vårdkedjor i området. De strategiska målen är förbättrad samverkan, rätt vårdnivå och ökad andel planerad vård. Som ett led för att nå dessa mål har nämnden tecknat avtal med kommunerna om utökat sjuksköterskeansvar inom närsjukvården. Avtalen innebär att sjukvårdsrådgivningen, jourcentralen eller MÄVA vid behov kan kontakta den kommunala hemsjukvården för ett tillfälligt hembesök hos personer 65 år eller äldre. Åtagandet gäller på kvällar, nätter samt helger.

124 Bilaga 8 (14) Inom ramen för statliga stimulansmedel finns det tillgång till speciella äldresjuksköterskor inom primärvården i Fyrbodal. Med stöd av stimulansmedel finns också inom länssjukvården, MÄVA, ett auskultationsprogram där personal från den kommunala hemsjukvården och från vårdcentralerna erbjuds möjlighet till auskultation på MÄVA, som också är ute och informerar vårdcentralerna om verksamheten och möjligheten till direktinläggning och konsultativt stöd. HSN1 driver projektet Samverkande sjukvård som innebär samverkan mellan ambulansverksamhet, primärvård (vårdcentraler och sjukvårdsrådgivning), kommun och länssjukvård beslutade nämnden under året att omfatta alla kommunerna i nämndens område. Inom nämndområdet 10 finns två närsjukvårdsgrupper med representanter från nämnden, sjukhuset, primärvården och samtliga kommuner där parterna i samverkan arbetar med äldrevårdskedjan. För att säkerställa arbetet har en särskild plan för samverkan geriatrik Skaraborg tagits framför vård av äldre från 65 år med behov av insatser från regionala och kommunala hälso- och sjukvården. Planen innehåller följande punkter: Förebyggande hälso- och sjukvård Vård på rätt nivå och där den gör mest nytta Dokumentation Samordnas vårdplanering Läkemedel HSK Borås: Under 2011 hade nämnden genom dialog med kommunerna i området, regionens hälsooch sjukvård inklusive VG Primärvård inom ramen för närvårdssamverkan Södra Älvsborg fokus på att utveckla vårdkedjan/vårdprocessen av äldre och multisjuka genom att medverka till att ta fram en gemensam målbild för närvårdssamverkan kring multisjuka och multisviktande äldre och stödja verksamheternas arbete med TryggVE (Trygghet, Vårdsamverkan, Effektivitet). Genom de statliga stimulansmedlen för vård och omsorg av de mest sjuka äldre finansierar nämnden äldresjuksköterskor på ett antal offentligt drivna vårdcentraler. HSK Mariestad: Inom nämndområdet finns två närsjukvårdsgrupper med representanter från nämnden, sjukhuset, primärvården och samtliga kommuner där parterna i samverkan arbetar med äldrevårdskedjan. För att säkerställa arbetet har en särskild plan för samverkan geriatrik Skaraborg tagits framför vård av äldre från 65 år med behov av insatser från regionala och kommunala hälso- och sjukvården. Planen innehåller följande punkter: Förebyggande hälso- och sjukvård Vård på rätt nivå och där den gör mest nytta Dokumentation Samordnas vårdplanering Läkemedel HSK Göteborg: Samverkan mellan Kungälvs sjukhus, primärvården och kommunerna vidareutvecklas i enlighet med närvårdsplanen Den nära vården inom SIMBA-området för åren En handlingsplan kopplad till Närvårdsplanen har tagits fram i samarbete mellan SIMBAs ledningsgrupp och respektive närområdesgrupp. Handlingsplanen antogs i maj I Kungälvs sjukhus närsjukvårdsuppdrag ingår att, i samverkan med primärvård och kommun, arbeta för att skapa fungerande äldrevårdskedjor avseende hemsjukvård, palliativ vård och avancerad vård i hemmet (AVH-teamet). Rapportering görs kontinuerligt till SIMBAs ledningsgrupp och till hälso- och sjukvårdsnämnden.

125 Bilaga 9 (14) För SU:s del har det under året utformats och bemannats samverkansformer inom ramen för LGS, inom regionen och mellan region och kommun. LGS-arbetet är indelat i fyra temagrupper varav Äldre är ett område. De nya arbetsformerna kommer att förbättra förutsättningarna för samverkan mellan region och kommun och på så sätt gynna patienterna. Särskilt fokus under 2011 har varit utveckling och implementering av standardiserade och gemensamma modeller för exempelvis in- /utskrivningsklar patient, samordnad vårdplanering inklusive IT-stöd samt den prehospitala vården. Aktiviteterna inom Projekt in- och utskrivningsklar har under 2011 bestått av information till och dialog med ledningsgrupper och brukarorganisationer. SU har tagit fram ett underlag till en gemensam rutin för direktinläggning på vårdavdelningar. Ansvaret för utvecklingen av närsjukvården i västra Göteborg ligger på FSS. Sjukhusets åtagande regleras i en tilläggsöverenskommelse. För att fullgöra uppdraget har sjukhuset anställt en koordinator. Koordinatorn deltar i de fyra temagrupperna inom ramen för NOSAM. VG Primärvård representeras i LGS av såväl offentliga som privata utförare. Enligt Krav och kvalitetsboken ska varje vårdenhet samverka med berörda vårdaktörer, myndigheter, organisationer och övriga engagerade personer i patientens vård när patientens behov inte kan tillgodoses enbart av vårdgivaren. Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda och överväga sjukvårdsrådgivningens organisatoriska hemvist. I Västra Götalandsregionen s budget 2011 gavs uppdrag att utreda sjukvårdsrådgivningens dimensionering och organisation. Hälso- och sjukvårdsdirektören har därefter gett en arbetsgrupp i uppdrag att utreda Sjukvårdsrådgivningens organisatoriska tillhörighet, formulera ett regiongemensamt uppdrag samt föreslå åtgärder för att öka tillgängligheten. En arbetsgrupp har lämnat förslag utifrån en sammanvägning av aspekterna tillgänglighet, patientsäkerhet, kostnadseffektivitet och servicenivå. Detta förslags beskrivs ingående i rapporten Samordnad Sjukvårdsrådgivning i Västra Götaland Förslaget innebär att samtliga fyra sjukvårdsrådgivningar inordnas under en organisation inom primärvården. Detta skulle underlätta införande av gemensam strategi och verksamhetsinriktning, utveckling av gemensamma processer och arbetssätt samt ett bättre och mer flexibelt resursutnyttjande vilket skulle främja tillgängligheten. Eftersom effekten - av en gemensam organisation, samverkan kring gemensam kö, förändrade arbetssätt, utveckling av tekniskt stöd (bland annat införande av CallBack) samt förenklad informationsöverföring inte helt kan förutsägas förordar arbetsgruppen också en successiv resursförstärkning. Arbetsgruppens förslag godkändes av Regionstyrelsen den 24 maj Ekonomiska förutsättningar Regionstyrelsen ska fastställa investeringsplanen. Regionstyrelsen fastställde investeringsplan inklusive fördelning av låneramar för Utförarstyrelserna ska säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämt över hela organisationen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset: Sjukhuset tog inför 2011 fram en handlingsplan för fullmäktiges effektiviseringskrav på 1 %. Handlingsplanen för att klara regionens effektiviseringskrav innehöll åtgärder såsom Offensivt förebyggande arbete för att minska vårdrelaterade infektioner

126 Bilaga 10 (14) Ökad patientsäkerhet, minska antalet fallskador, översyn av preanalytiska felkällor inom laboratoriemedicin Digitaliserat arbetssätt inom radiologi Förbättrad produktionsplanering Bemanningsöversyner, bland annat inom anestesi, operation och intensivvården Samordning av kassafunktioner Från slutenvård till öppenvård Åtgärderna fördelades med utgångspunkt från de olika verksamheternas bedömda möjlighet att bidra till att målet skulle uppnås. Regionfullmäktiges uppdrag att effektiviseringskravet inte skulle hanteras som ett generellt sparbeting, som fördelas ut jämt över hela organisationen, blev därmed väl tillgodosett. Skaraborgs Sjukhus: Den förändring av ersättningsutrymmet som gjordes för SkaS hanterades uppdelat på olika behovsområden. Men till detta finns på samtliga enheter ett effektiviseringskrav baserat på förbättringsarbete. De särkostnadskalkyler för nya och förändrade uppdrag som togs fram har följts upp vid uppföljningsmöten. Fortfarande finns områden som inte är fullt ut finansierade som kommer att följas under nästkommande år. Sammantaget gjordes för 2011 en fördelning av ersättningsutrymmet och omfördelning av befintligt budgetutrymme så långt som uppdraget medgivitit. NU-sjukvården: Det har inte förekommit några generella sparbeting inom NU-sjukvården. Fortlöpande sker analyser och jämförelser av NU-sjukvårdens verksamheter med andra sjukhus av en tvärfunktionell controllergrupp. Under 2011 genomfördes tillsammans med hälso- och sjukvårdskansliet en rapport över NU-sjukvårdens produktivitet och kostnadsläge jämfört med andra sjukhus. Dessa analyser utgör underlag för riktade sparbeting till olika verksamheter. NU-sjukvårdens interna budgetprocess börjar med att analysera produktionsbehovet per verksamhet, där uppfyllande av vårdgarantin utgör ett viktigt kriterium vid fördelningen av produktionsbudget. På grundval av respektive verksamhets produktionsbudget fördelas därefter kostnadsbudgeten. Kungälvs sjukhus: För att säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämt över organisationen, tar sjukhusets styrelse kontinuerligt del av och informeras om sjukhusets åtgärdsplan. Alingsås lasarett: Sedan några år tillbaka finns ett effektiviseringskrav definierat från regionfullmäktiges budget på 1 procent. Detta sparkrav skall resultera i åtgärder av varaktig karaktär och skall dessutom inte ses som ett generellt sparbeting. Utförarstyrelserna skall till regionen redovisa på vilket sätt man arbetar med effektiviseringskravet. Följande åtgärder är beslutade och har arbetats med under året: Genomgång av läkemedel vilket medfört en kostnadsreduktion på läkemedelsbudgeten Förbättringsledare som bland annat via Lean, skall stödja arbetet med ständiga förbättringar och genom detta nå kostnadsbesparingar ute i de olika verksamheterna Regionen har för hälso- och sjukvården inrättat ny profession som logistiker vilket ska bidra till effektivare processer och därmed också en kostnadsreduktion Kvalitetsbristkostnader inom vården skall identifieras och minimeras bland annat avseende vårdrelaterade infektioner, VRI, och fallolyckor. Vidareutveckla sjukhusets bemanningspool för en bättre och effektivare vikarieförsörjning Sänkning av sjukfrånvaron genom aktiva åtgärder

127 Bilaga 11 (14) Externa och regionala avtal ses över. Angereds Närsjukhus: Då Angereds Närsjukhus är under uppbyggnad slår effektiviseringskravet fel då det bidrar till att uppbyggnadstakten bromsas. Då finansieringen av ANS i stort i sin helhet erhålls från HSN 12 så innebär effektiviseringskravet att viss utökning av verksamheten inte kan fullföljas men det innebär också att kravet inte hanteras som en generell osthyvel ut i organisationen. Frölunda Specialistsjukhus: Sjukhuset har under 2011 haft ett effektiviseringskrav på 1 %, motsvarande 1,8 mnkr. Sjukhuset har som planerat klarat effektiviseringskravet genom lägre avskrivningskostnader, lägre personalkostnader, lägre fastighetskostnader, bättre resursutnyttjande, utvecklat processarbete och ökad kostnadsmedvetenhet. Som ett led i ökad kostnadsmedvetenhet har sjukhuset arbetat med ökad avtalstrohet och återhållsamhet vad gäller anlitande av vikarier. Södra Älvsborgs sjukhus: Effektiviseringskravet hanteras som en del i sjukhusets totala program för vård- och ekonomi i balans Detta innebär att specifika åtgärder har tagits fram och genomförts. Beställd Primärvård PV FyrBoDal: Hälso- och sjukvårdsnämnderna har valt att lägga en procents sparbeting inom respektive överenskommelse och eftersom varje överenskommelse omfattar en förhållandevis liten verksamhet är det svårt att inte hantera detta som ett generellt sparbeting. FyrBoDal har valt att minska de administrativa resurserna vilket har inneburit vakanshållande och neddragning av tjänster. Detta innebär att den procentsats som varje verksamhet betalar till administration har varit lägre för de enheter som ålagts sparkrav motsvarande en procent från nämnderna. PV Skaraborg: Effektiviseringskravet har hanteras inom det området som omfattar den största budgetandelen i överenskommelsen och det är samordnad rehabilitering. PV södra Bohuslän: Effektiviseringskravet har genomförts bland annat genom översyn av chefstjänster, förändringar av lokaler och bemanning. PV södra Älvsborg: Effektiviseringskravet för den producentneutrala verksamhet ligger inbakat i ersättningsmodellen från nämnderna. Varje verksamhet har uppdraget att anpassa sin verksamhet så att man når det långsiktiga målet "en ekonomi som medger utveckling". PV Göteborg: Effektiviseringskravet fördelades för år 2011 ut på samtliga verksamheter. Uppdraget var att antalet prestationer inte skulle minska 2011 jämfört Antalet prestationer under 2011 uppgår till jämfört med prestationer under 2010, en ökning med prestationer. I överenskommelserna 2011 med HSN 5, 11 och 12 står att i BUM:s uppdrag ingår att föra över sjuka barn till Aleris, dvs BUM har fått ett mindre uppdrag 2011 jämfört Under 2011 blir effekten av BUM:s mindre uppdrag att BUM:s prestationer sjunker från prestationer 2010 till prestationer 2011, en minskning med prestationer. Övriga prestationer inom beställd primärvård ökade under 2011 med prestationer eller med 7,1 %. VG Primärvård PV FyrBoDal: Effektiviseringskravet för förvaltningen har hanterats inom administrationen genom vakanshållande av tjänster och en översyn av driftskostnader. PV Skaraborg: Inom VG Primärvård har det inte funnits något specificerat effektiviseringskrav.

128 PV södra Bohuslän: Verksamheterna har under året arbetat med sina processer för att öka sin produktion, ta bort tidstjuvar, göra rätt saker vid rätt tillfälle och i rätt ordning, vilket är Primärvården Södra Bohusläns bidrag till en effektivare verksamheten under Bilaga 12 (14) PV södra Älvsborg: Effektiviseringskravet för VG Primärvård ligger inbakat i ersättningsmodellen. De värden som varje enhet får på de parametrar som genererar intäkter ger de ekonomiska förutsättningarna. Varje verksamhet har uppdraget att anpassa sin verksamhet så att man når det långsiktiga målet "en ekonomi som medger utveckling". PV Göteborg: effektiviseringskravet för VG Primärvård ligger inbakat i ersättningsmodellen. Varje verksamhet har uppdraget att anpassa sin verksamhet så att man når det långsiktiga målet En ekonomi i balans samt En ekonomi som medger utveckling. Till detta effektiviseringskrav kommer ett ytterligare riktat effektiviseringskrav mot den offentliga primärvården på totalt 15 mnkr, av detta faller cirka 11 mnkr på VG Primärvård. Folktandvården Västra Götaland: I Verksamhetsplan och budget för 2011 fastslogs att arbetet med rätt kompetens och rätt bemanning är den metod som Folktandvården använder för att möta effektiviseringskravet enligt Regionfullmäktiges uppdrag. Flera faktorer pekar på möjliga förändringar i arbetsorganisationen som leder till en personalstruktur som är bättre anpassad till verksamhetens behov. Utvecklingen möjliggörs av en ökad andel friskare patienter vilket innebär kortare vårdtider och att en större andel av vården i allt högre grad kan utföras av fler än en yrkeskategori. Styrtalet på förvaltningsnivå inom allmäntandvården är att antalet tandhygienister per tandläkare år 2015 ska uppgå till en tandhygienist per tandläkare. Inför 2011 var målet en förändring från 0,51 till 0,60 tandhygienist per tandläkare. Utfallet stannade vid 0,56 vilket innebär att aktiviteten endast marginellt bidragit med kostnadssänkningar för att möta den reducering om 7,5 mkr av ersättningarna som effektiviseringskravet motsvarar. Arbetet med bemanningsmål och förändrad arbetsorganisation på kliniknivå påbörjades inför Arbetet är långsiktigt och en förändrad bemanning på kliniknivå förväntas ge effekter under 2012 då målet är satt till 0,70. Inom specialisttandvården har bemanningsmål utarbetats under Måltalen ingår som en del i klinikernas verksamhetskontrakt från och med Utfallet 2011 innebär att en utveckling påbörjats som ligger i linje med önskad utveckling Måltal inom bemanning, både inom allmän- och specialisttandvård, är från och med 2012 inskrivna i klinikernas verksamhetskontrakt. Habilitering & Hälsa: Styrelsen för Habilitering & Hälsa har informerats om att effektiviseringskravet på en procent måste ske inom varje nämndområde. Styrelsen har ställt sig positiv till ett sådant arbetssätt. Effektiviseringskravet har genomförts inom varje verksamhetsområde. Regionservice: För Regionservice har effektiviseringskravet 2011 uttryckts genom att ange index för internpriser. Metoden med prisreglering har använts 2011, denna metod innebär att effekten direkt kommer köpande enheter till del, vilket är i enlighet med fullmäktiges budget. Effektiviseringskravet för Regionservice sattes till 2 procent för 2011, vilket innebär att internpriserna jämfört med 2010 sänktes med 0,6 procent (genomsnittlig uppräkning med 1,4 procent minus 2 procent). Undantag för prisregleringen är de varor och tjänster som vidareförmedlas av servicenämnden (Till exempel depåvaror, hjälpmedel, sjuktransporter). Effektiviseringskravet har inte fördelas ut jämnt i organisationen, i huvudsak har effektiviseringar gjorts enligt de strategiska initiativ som pågår inom Regionservice, exempel på detta är konsolidering av administrativ verksamhet, effektivisering av arbetsplatstjänster inklusive lokalvård och effektivare materialförsörjning. Hälsan & Arbetslivet: Hälsan & Arbetslivet arbetar för att ha en balans mellan intäkter och kostnader. Det innebär att bemanningen anpassas, såväl lokalt som gemensamt, efter uppdrag, behov och efterfrågan.

129 Bilaga 13 (14) Naturbruksstyrelsen: Under året har satsningar genomförts för att få ökad effektivitet i vår IThantering. Arbetet, som avser administrativt arbete, har genomförts på fyra av skolorna. Förvaltningen har också inlett en översyn av tjänstgöringsgrad och schemaläggning. Under 2012 fortsätter detta arbete och det förväntas leda till effektivare utnyttjande av personalresurser och minskning av antal personer i tjänst. Västarvet: Som en uppföljning av kursen i Förbättringskunskap kommer en strategi och plan för ständiga förbättringar att utarbetas. Regionteater Väst AB: Bolagets styrelse antog 2011 års budget i december Kort efter att budgeten antogs mottog verksamheten beskedet att anslagen reducerades med 330 tkr, vilket motsvarar en procent av bolagets anslag. Film i Väst AB: Styrelsen och ledningen för Film i Väst eftersträvar att verksamheten effektiviseras men på ett sådant sätt att det inte negativ påverkar produktionen och dess kvalitet. Film i Väst arbetar ständigt på att minska sina kostnader och försöker att tillämpa gällande upphandlingsavtal i den mån de är tillämpliga för verksamheten. Film i Väst har de senaste åren ökat sin verksamhetsvolym i enlighet med uppdraget från beställaren. Verksamheten bedrivs med en i relation till verksamhetsvolymen liten personalstyrka. Det ställer stora krav på hög kompetens samt en mycket effektiv organisation. Att verksamheten bedrivs med en hög effektivitet styrks av rapporten, Västra Götaland som filmregion, som presenterades under hösten 2011, där det framgår att Film i Väst i jämförelse med andra filmregionala filmfonder i Europa, har längst ekonomisk insats per vunnet internationellt pris. Rapporten är en oberoende rapport framtagen på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Agnesbergs folkhögskola: Agnesbergs folkhögskola har under 2011 arbetat mycket med att säkerställa rutiner i verksamheten. En kartläggning av de administrativa och de ekonomiska rutinerna har genomförts och förändringar har tillkommit. Skolan ser detta som ett stort steg i säkerhetsarbetet inom administration och ekonomi. Antagningssystemet har också genomgått förändringar där vi av säkerhetsskäl skapat nya rutiner i handläggning av elevärenden. Skapandet av nya rutiner inom dessa områden har gett en effektivare hantering. Billströmska folkhögskolan: Budgetbeslutet vilar på dels ökade intäkter av kurs- och konferensverksamheten (höja uthyrningsgraden, men också justera priserna) dels minska utgifterna genom att använda mer av egen personal och minska inköp av tjänster. Vara folkhögskola: För att uppfylla effektiviseringskravet har vi inte förlängt en 75 % visstidsanställning. Förordnandet gick ut i början på augusti. Dalslands folkhögskola: Styrelsen söker tillsammans med personalen att verksamhetsövergripande identifiera områden där effektiviseringar kan göras utan att negativt påverka produktion eller kvalitet. Effektiviseringarna kan vara sektoriella eller övergripande för hela enheten och sammantaget skall de innebära att ägarens krav på ökad ekonomisk effektivitet uppnås. Fristads folkhögskola: Efter skolans styrelsebeslut har effektiviseringskravet efter noggrann genomgång av verksamhetens behov har lagts på personalkostnader och inköp. Göteborgs folkhögskola: Styrelsen beslutade att effektiviseringskravet skulle koncentreras på att få ned hyreskostnaderna under 2011 och att utnyttja befintliga lokaler på ett mer effektivt sätt. Under året har skolan överlåtit hyresavtalet för Folkhögskolecentrum till Agnesbergs folkhögskola. Istället hyr vi de två klassrum som vi har behov av, av dem. I Biskopsgården och på Nya Varvet har lokalerna utnyttjats bättre. I och med årsskiftet 2011/2012 flyttade skolan filialverksamheten i Biskops-

130 Bilaga 14 (14) gården till mindre och mer ändamålsenliga lokaler. Totalt har hyreskostnaderna sänkts med 2 % jämfört med budget 2011 och jämfört med utfallet för 2010 är sänkningen av hyreskostnaderna 5 %. Kultur i Väst: Förvaltningen har under hösten påbörjat implementering av ett IT-baserat verksamhetsstöd som kommer att effektivisera verksamheten och i slutändan ge större "kundnytta. Grebbestads folkhögskola: Effektiviseringskravet har lagts på sommarverksamheten där samma resurser utnyttjas på ett sätt som ger större avkastning. I resultatet syns ett överskott gentemot budget på intäkter för sommarverksamheten som visar att effektiviseringen varit bättre än budgeterad. Regionstyrelsen ska utveckla metoder för att identifiera och säkra effekter och hemtagning inom serviceområdet. En modell för hantering av effektiviseringskravet inom regionservice egen verksamhet har hanterats i planeringsdirektiven de senaste åren. Ett systematiskt arbete har genomförts inom Regionservice för att identifiera effektiviseringspotentialer och säkra en klar process för hemtagning. Ett arbete har påbörjats för att införa modellen hos förvaltningarna. Regionstyrelsen ska före juni månads utgång 2010 besluta om planeringsanvisningar till styrelser och nämnder som underlag för det lokala beställnings- och uppdragsarbetet samt arbetet med detaljbudgetar. Uppdraget är genomfört. Regionstyrelsen beslutade ( 167) om Planeringsdirektiv för Fördelning av resurser inom hälso- och sjukvård Regionstyrelsen ska fastställa hur former hur AT-block ska finansieras och fördelas samt hur arbetet med detta ska organiseras. Regionstyrelsen har fastställt förslag om till finansiering samt organisering enligt uppdraget den 8 februari 2011, Dnr RSK Fördelning av resurser inom övriga verksamhetsområden Regionstyrelsen ska göra de ändringar i moderförvaltningens och kulturnämndens budget för 2011 som en förändring av hantering och finansiering av kulturbolagens pensionsåtagande ger upphov till. Uppdraget är genomfört. Regionstyrelsen ska göra eventuella justeringar av regionbidrag som följd av förändrad politisk organisation. Inga justeringar har gjorts under året. Regionstyrelsen ska göra justeringar i regionbidrag för att finansiera vissa IT-projekt regiongemensamt. Uppdraget är genomfört.

131 Ärende 10

132 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Administrativa avdelningen Handläggare Katrin Urbäck Regionstyrelsen Regional patientsäkerhetsberättelse för 2011 Ärendet Från och med 1 januari 2011 gäller en ny patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) och regionstyrelsen beslutade därför den 14 december 2010 att regiondirektören årligen (senast den 1 mars) ska upprätta en samlad regional patientsäkerhetsberättelse. Beredning Regionkansliets patientsäkerhetsenhet har sammanställt bifogad patientsäkerhetsberättelse avseende år Den har även publicerats på regionens hemsida Förslag till beslut Regionstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Birgit Bratt Administrativ direktör POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: (växel) E-POST: regionkansliet@vgregion.se

133 Patientsäkerhetsberättelse Västra Götalandsregionen År 2011 Upprättad av Regionkansliets patientsäkerhetsenhet 1 mars 2012 Fastställd av regionstyrelsen 2012-xx-xx

134 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 8 Uppföljning genom egenkontroll 11 Samverkan för att förebygga vårdskador 13 Riskanalys 13 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 15 Hantering av klagomål och synpunkter 17 Samverkan med patienter och närstående 18 Resultat 19 Övergripande mål och strategier för kommande år 28 2

135 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Sammanfattning 2011 var det första året med den nya patientsäkerhetslagen. Den nya lagstiftningen har inneburit ökade satsningar och nya arbetsformer inom patientsäkerhetsområdet. Patientsäkerhet är ett sammanfattande namn på alla de aktiviteter som vidtas för att skydda våra patienter från vårdskador. Vårdskador är alla typer av skador som hade kunnat undvikas om sjukvården vidtagit adekvata åtgärder. Detta arbete tar sig naturligtvis olika former i en stor och komplex organisation som Västra Götalandsregionen och för att få en komplett bild av regionens patientsäkerhetsarbete finns mycket information att hämta ur de patientsäkerhetsberättelser som upprättats av regionens förvaltningar som utför sjukvård och tandvård. I föreliggande regionövergripande handling beskrivs regional styrning och regionala stödaktiviteter samt uppföljning. För att försöka ge en samlad bild av arbetet i regionen har också exempel på lokalt arbete redovisats. Övergripande mål och strategi för patientsäkerhetsarbetet har fastställts av Regionfullmäktige i budget, mer detaljerade riktlinjer har beslutats av Regionstyrelsen och Hälso-och sjukvårdsutskottet. Regionens arbete har i väsentlig grad bedrivits inom ramen för den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet. En förutsättning för allt utvecklingsarbete är att man kan mäta resultatet av insatta åtgärder. Det är därför av central betydelse att utveckla bättre metoder för att på olika sätt mäta vårdskador, men också att mäta hur väl vårdens processer följer evidensbaserade riktlinjer för säker vård. Sedan flera år mäts vårdrelaterade infektioner på våra sjukhus, från och med i år mäts även förekomst av trycksår och följsamhet till hygienrutiner inom ramen för nationell punktprevalensmätningar. En säkrare metod att mäta vårdrelaterade infektioner har utvecklats (Infektionsverktyget) och är nu på väg att introduceras inom regionen. Ett systematiskt arbetssätt krävs för att ständigt öka säkerheten i verksamheten med utgångspunkt både från inträffade skador eller tillbud och från påvisade risker. Det viktigaste redskapet i detta arbete är regionens avvikelsehanteringssystem som förutom att stödja inrapportering av skador och tillbud även innehåller standardiserade verktyg för orsaksutredning, redovisning av åtgärder samt uppföljning. Vid allvarliga skador och tillbud används en särskild metod för händelseanalys. Systematiskt arbete krävs både i vården och i ledningen. Under året har arbetet med att utveckla regionens ledningssystem intensifierats. En förutsättning för en säker vård är att medarbetare på alla nivåer är medvetna riskerna för skador i vården och deltar i arbetet att minska riskerna såväl i det enskilda patientmötet som i arbetet med att utveckla vården. Utan en god patientsäkerhetskultur finns inte förutsättningar för att undvika vårdskador. Under 2011 genomfördes omfattande mätningar av patientsäkerhetskulturen i regionen och ett långsiktigt förbättringsarbete startades. 3

136 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Övergripande mål och strategier I budgeten för 2011 har regionfullmäktige formulerat övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet på följande sätt: I ledningssystemen för hälso- och sjukvården ska kvalitet och patientsäkerhet ingå. Alla nivåer i sjukvården ska använda ledningssystem som systematiskt arbetar med mål, åtgärder, ansvar, uppföljning och utvärdering. Arbetet ska vara långsiktigt och patientorienterat. Det ska präglas av ett förebyggande syn- och arbetssätt, faktabaserade beslut och samverkan. Regionens gemensamma vårdprogram ska ingå som en del av ledningssystemen. IT ska användas som ett verktyg för att skapa en säkrare hälso- och sjukvård. Arbetet med en samlad sjukvårdsjournal för varje patient är av stor betydelse för att bidra till en större trygghet för patienten och ge en bättre helhetsbild för vårdpersonalen. Kvalitetsbristerna i vården ska minska genom ett aktivt förebyggande arbete byggt på ständiga förbättringar i processer och arbetsutförande. Ytterst handlar arbetet om att minska och långsiktigt minimera vårdrelaterade skador i hälso och sjukvården. Arbetet med att identifiera och åtgärda kvalitetsbristkostnaderna i vården måste intensifieras. Målet är en säkerhetskultur där handhavandefel förebyggs och elimineras för att minska förekomsten av vårdrelaterade skador. Medborgarna måste kunna känna förtroende för att hälso- och sjukvården gör allt den kan för att en patient inte blir sjuk eller skadad av att ha kontakt med sjukvården. I handlingsprogrammet för God Vård har den övergripande strategin konkretiserats av Regionstyrelsen. I handlingsprogrammet beskrivs ett mätbart mål inom området patientsäkerhet nämligen att antalet vårdrelaterade infektioner i sluten somatisk vård skall vara under 8 procent. Vidare anges följande åtgärder som skall vidtas under 2011: Hälso- och sjukvårdsavdelningen skall genomföra regiongemensamma patientsäkerhetsutbildningar och seminarier. Hälso- och sjukvårdsavdelningen skall ta fram förslag för hur patienter skall involveras i arbetet för ökad patientsäkerhet Regionen skall arbeta för grundläggande utbildning i bl.a. patientsäkerhet i alla vårdutbildningar. Årlig patientsäkerhetsberättelse skall utarbetas. IT-stöd för avvikelsehantering genomförs som regiongemensamt system (klart 2010). Regiongemensamt system för uppföljning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning införs. Inom ramen för den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet fastställde regionstyrelsen i mars 2011 följande åtgärder, mål och strategier: En regional STRAMA-grupp med fastställt uppdrag och finansiering inrättas. 4

137 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Beställarnämnderna får uppdrag att följa upp att privata vårdgivare med offentlig finansiering upprättar patientsäkerhetsarbete Väsentliga steg skall tas för införandet av Nationell Patientöversikt (NPÖ), arbete utförs i särskilt tillsatt programgrupp Alla vårdcentraler skall delta i nationell patientenkät Mätning av patientsäkerhetskulturen genomförs inom alla sjukvårdsverksamheter. Alla sjukhus genomför mätningar av trycksårsförekomst Alla sjukhus genomför mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler I avvaktan på att regional STRAMA-grupp organiserats skall lokala STRAMA-grupper tillsammans med regionens läkemedelsorganisation verka för en minskad antibiotikaförskrivning i öppen vård. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde ( 310 ) om följande fördelning av det organisatoriska ansvaret för patientsäkehetsarbetet enligt patientsäkerhetslagen: Regionstyrelse och utförarstyrelser ansvarar (inom respektive beslutsräckvidd) för vårdgivarens skyldigheter avseende följande: 1 Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) respektive tandvårdslagen (1985:125) upprätthålls. 2 Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas. 4 Vårdgivaren ska ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet 9 Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. 10 Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och 3. vilka resultat som har uppnåtts. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. 5

138 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Respektive utförarstyrelse ansvarar för vårdgivarens skyldigheter avseende följande: 3 Vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Syftet med utredningen ska vara att 1. så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det, samt 2. ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra. Motsvarande utredningsskyldighet har den som bedriver verksamhet som avses i 7 kap. 7 för händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en sådan allvarlig skada som avses i 6. 5 Vårdgivaren ska till Socialstyrelsen anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Motsvarande anmälningsskyldighet har den som bedriver verksamhet som avses i 7 kap. 2. Anmälan ska göras snarast efter det att händelsen har inträffat. Vårdgivaren ska samtidigt med anmälan eller snarast därefter till Socialstyrelsen ge in den utredning av händelsen som föreskrivs i 3 första stycket. 6 Om någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av annan allvarlig skada än vårdskada till följd av säkerhetsbrister i verksamheten vid en sjukvårdsinrättning eller enhet som avses i 7 kap. 7, ska vårdgivaren eller enheten snarast efter det att händelsen har inträffat anmäla detta till Socialstyrelsen. Vårdgivaren eller enheten ska samtidigt med anmälan eller snarast därefter till Socialstyrelsen ge in den utredning av händelsen som föreskrivs i 3 andra stycket. 7 En vårdgivare ska snarast anmäla till Socialstyrelsen om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten. 8 Vårdgivaren ska snarast informera en patient som har drabbats av en vårdskada om 1. att det inträffat en händelse som har medfört en vårdskada, 6

139 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen, 3. möjligheten att anmäla klagomål till Socialstyrelsen enligt 7 kap. 10, 4. möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen (1996:799) eller från läkemedelsförsäkringen, samt 5. patientnämndernas verksamhet. Informationen ska lämnas till en närstående till patienten, om patienten begär det eller inte själv kan ta del av informationen.. Uppgift om den information som har lämnats ska antecknas i patientjournalen. Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning på förvaltningsnivå redovisas under rubriken Egenkontroll. Uppföljning av övergripande mål och strategier uttryckta i Regionfullmäktiges budgetbeslut görs av regionstyrelsen och redovisas i regionens årsredovisning. Uppföljning av Handlingsprogrammet för God vård görs av Regionkansliet och redovisas årligen till Regionstyrelsen. De mål och åtgärder som berör patientsäkerhet redovisas även i denna berättelse. Uppföljning av mål och åtgärder beslutade inom ramen för den nationella satsningen redovisas i denna berättelse, 7

140 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Nätverket för säker vård För att samordna patientsäkerhetsarbetet äger regelbundna möten rum tillsammans med chefläkarna vid regionens förvaltningar. Regionchefläkare tillsammans med utvecklingsledare för patientsäkerhet, informerar om, stödjer, samt samordnar insatser inom den nationella satsningen för patientsäkerhet kopplat till prestationsersättning. Inom nätverket sker erfarenhets och informationsutbyte med målsättningen att skapa ett gemensamt förhållningssätt inom ramen för regionstyrelsens handlingsprogram och övrigt beslutade riktlinjer för patientsäkerhet. Patientsäkerhetslagen Den nya lagen som från 2011 reglerar patientsäkerhetsarbetet har påverkat arbetet på alla nivåer. För att hjälpa medarbetarna att uppfylla lagens krav på information till patienter vid inträffad skada har ett särskilt informationsmaterial riktat både till patient och personal utarbetats och distribuerats till alla regionens verksamheter. Socialstyrelsens nya roll att utreda klagomål och vårdgivarens tydligare ansvar för patientsäkerhet har gett upphov till en kraftig ökning av tillsynsärenden som sänds till regionen som vårdgivare. Ändamålsenliga rutiner för att snabbt och säkert handlägga dessa ärenden har skapats. Det har påbörjats ett arbete för att på ett systematiskt sätt analysera och sprida den kunskap som kan vinnas av dessa ärenden. Nätverket för risk och händelseanalys Centrum för Verksamhetsutveckling (CVU) i Västra Götalandsregionen har sedan 2007 utbildat Hälso- och sjukvårdspersonal i Risk och händelseanalys. Utöver detta har förvaltningarna själva anordnat utbildningar i metoden. År 2010 bildades ett regionalt nätverk bestående av utsedda kontaktpersoner/analysledare från regionens samtliga förvaltningar. Nätverkets övergripande syfte är ömsesidigt lärande, spridning av kunskap och erfarenheter inom Risk- och Händelseanalyser, kompetenshöjning, genomlysning av Riskoch Händelseanalyser, belysa gemensamma frågor, behov och problemområden samt att vid behov, medverka vid regionala utbildningsinsatser i Risk- och Händelsanalys. Under 2011 har nätverket träffats vid tre tillfällen. Två utbildningar, en i riskanalys och en i händelseanalys anordnades av Centrum för Verksamhetsutveckling. Införande av NITHA (nationellt IT-stöd för händelseanalyser) planerades under En ansökan till IT-rådet är inskickad. Information om NITHA med erfarenheter från Östergötland delgavs vid ett nätverksmöte där även chefläkarna deltog i november

141 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Patientsäkerhetskulturmätning Målet för att erhålla stimulansmedel för indikatorn patientsäkerhetskultur var att landstinget mäter patientsäkerhetskulturen med en validerad enkät på minst 25 % av hälso- och sjukvårdspersonalen. Utvecklingsledare för patientsäkerhet i regionen har varit sammankallande för ett nybildat nätverk bestående av för förvaltningarna utsedda kontaktpersoner. Utvecklingsledaren har bistått kontaktpersonerna med kontinuerlig information kring patientsäkerhetskultur, tagit fram informationsmaterial inför mätningen, samt varit en länk mellan förvaltningarna och företaget Indikator. Trycksår Ett regionalt nätverk för sjukhusförvaltningarnas kontaktpersoner för trycksår bildades under 2011 inför mätningen av PPM trycksår. Gruppen träffades vid tre tillfällen. Utvecklingsledare för patientsäkerhet bistod nätverkets medlemmar med information, material inför mätningen etc. Nätverket kommer att fortsätta att träffas för att tillsammans verka för att förbättringsarbete inom trycksår kommer igång inom hela organisationen. Regionala Strama Regionstyrelsen beslutade under 2011 att inrätta en regional STRAMA-grupp med angivet uppdrag och resurser. Under 2011 har STRAMA-arbetet bedrivits inom 4 lokala STRAMA-grupper samt av regionens smittskyddsenhet. Rekrytering av ordförande och läkare till Regionala strama genomfördes under 2011 och gruppen kan starta sitt arbete i början av Regionala Strama ingår i patientsäkerhetsenheten och har som uppdrag att verka mot tilltagande antibiotikaresistens och för en rationell antibiotikaanvändning. Infektionsverktyget. Västra Götalandsregionen har som ett av två landsting utgjort pilotprojekt för den nationella satsningen Infektionsverktyget som skall möjliggöra kontinuerlig registrering av bl.a. vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling genom automatiserad insamling av information. Pilotinstallationen har gjorts vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och efter att under året ha genomfört nödvändig utveckling och ny funktionalitet i bl.a. journalsystemet kunde projektet låta pilotinstallationen gå i skarp drift i december 2011 Överbeläggningar Under 2011 har fokus riktats mot överbeläggningsproblematiken som en patientsäkerhetsrisk. Chefläkargruppen har under våren 2011 tagit fram en modell för hur överbeläggningar skall kunna mätas på ett enhetligt sätt samt föreslagit en rad åtgärder för att undvika överbeläggningar. Inom ramen för utredningen om framtidens sjukvård har det gjorts en omfattande kartläggning av befintliga vårdplatser, omfattningen av överbeläggningar samt förväntat framtida behov av vårdplatser 9

142 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Nedan redovisas exempel på åtgärder genomförda på förvaltningsnivå: Åtgärd Strukturerad journalgranskning (GTT) Checklista för säker kirurgi Säker förlossningsvård SKL:s åtgärdspaket Utbildningar i nya patientsäkerhetslagen, patientsäkerhet, Risk & händelseanalys, GTT. Patientdialog, Genomlysning, patient i ledningsgrupp, patientenkäter mm. Riktlinjer för rökstopp i samband med kirurgi Riktlinjer för bedömning och omhändertagande av patienter med Suicidrisk Tillsatt projektledare för Lex Maria ärenden ansvar för att åtgärdsförslagen genomförs Tagit fram standardvårdplaner för CVK, fall, trycksår och läkemedelsavstämning CTG certifiering på kvinnokliniken Gemensam dokumentationsmall i Melior för fall, nutrition och trycksår Personer med särskilt uppdrag för specifika patientsäkerhetsområden = expertstöd till verksamheten; fall, undernäring, trycksår, VRI, läkemedel och kommunikation Införande av hygienkörkort Projekt för att minska dödlighet vid hjärtstopp Tagit fram en patientsäkerhetswebb Patient och närstående har involverats vid utbildningsdagar PRISS (Infektioner vid proteskirurgi ska stoppas) Arbetat med SBAR Bildat patientsäkerhetsteam inom sjukhusstrategiska staben Infört regionens första dosmaskin för perorala läkemedel Läkemedelsberättelse införd Omfattning SU, NU-sjukvården, SkaS, KS, AL Samtliga sjukhusförvaltningar SKAS och NU-sjukvården I olika omfattning i samtliga sjukhusförvaltningar I olika omfattning i samtliga förvaltningar för chefer, medarbetare och nyanställd personal. Samtliga sjukhusförvaltningar SKAS, SU, NU-sjukvården Flertalet av förvaltningarna NU-sjukvården NU-sjukvården NU-sjukvården SKAS SKAS SKAS SKAS SKAS SU SKAS SKAS, SU, Alingsås, SÄS Kungälv 10

143 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Åtgärd Omfattning Laboratorieverksamheten har inför preanalysskola i strävan att göra rätt från början Infört patientsäkerhetsronder Patientsäkerhetsnytt för medarbetare Rutiner och PM har uppdaterats PM för telefonrecept har tagit fram Utbildning för läkare i Psykisk livräddning har genomförts och planeras för övrig personal 2012 En enhetlig rutin för patienter med UVI-besvär för en säker vård är framtagen Bildat en patientsäkerhetsgrupp som stöd för tandvårdsklinikerna Utarbetat modell för handläggning av vårdskador Tillsatt en patientsäkerhetsgrupp Deltagit i ROS - projektet, en översyn Kungälv Frölunda Primärvården Fyrbodal Primärvården Göteborg Primärvården Södra Bohuslän Primärvården Södra Bohuslän Primärvården Skaraborg Folktandvården Folktandvården Habilitering & Hälsa Habilitering & Hälsa av remisser och svar Tabell 1. Ovan anges ett urval av åtgärder, för en fullständig redovisning hänvisas till respektive förvaltnings patientsäkerhetsberättelse. Uppföljning genom egenkontroll Patientsäkerhetsarbetet är kopplat till mål och strategier i sjukhusens styrkort. Uppföljning sker vid regelbundna styrkortsdialoger mellan sjukhusledning och verksamhetsledningar Uppföljning av patientsäkerhetsmått sker även regelbundet via förbättrings- och styrtavlor på enhets-, verksamhets- och sjukhusledningsnivå. Sjukhusen deltar i relevanta kvalitetsregister. SKL publicerar Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Sjukhusens resultat jämförs med genomsnittet för riket och målen i balanserade styrkortet. Resultaten av mätningarna redovisas och diskuteras i olika forum, förvaltningens styrelse, ledningsgrupper, kvalitets- och patientsäkerhetsgrupper, läkarmöten och på arbetsplatsträffar samt anslås på enheter och hemsidor. Speciella patientsäkerhetsdialoger har genomförts inom några verksamhetsområden. Hos ett sjukhus intranät har en patientsäkerhetswebb upprättats med syfte att sprida kunskap, nyheter och förbättringar kopplade till patientsäkerhet. 11

144 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Patientsäkerhetskulturmätning Handlingsplaner Undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet har skett i form av den regionala patientsäkerhetskulturmätningen Ett problemområde, enligt medarbetarnas skattning i enkäten, är samverkan och överföring av patienter/information. Analys av utfallet redovisas för sjukhusledningarna och handlingsplaner tas fram nedbrutna på enhetsnivå. Patientupplevd kvalitet avseende delaktighet, bemötande och information mätes med årliga nationella patientenkäter, som följs upp på kliniknivå och sjukhusövergripande och leder till förbättringsåtgärder med verksamhetsplaner. Regionens mål är att patientupplevd kvalitet ska vara värdet 90 på PUK (patientupplevd kvalitet) på ett antal valda indikatorer. Resultaten analyseras och jämföres med föregående år och resultaten och verksamhetsplanerna följs upp i samband med patientsäkerhetsdialogerna. Vissa sjukhus genomför systemiska möten, där patient och närstående berättar om upplevda vårdepisoder för ledningsgruppen. Patientsäkerhetsronder har genomförts på några sjukhus. Patienter har inbjudits att delta i fokusgrupper med patientsäkerhetsfrågeställningar och resultaten analyseras och används i det hälsofrämjande arbetet. Patientnämndsärenden går genom chefläkarna som därigenom får en uppfattning om klagomålen och kan agera i enskilda fall eller om det framkommer problem som är återkommande eller sjukhusövergripande. Chefläkaren har möten med Patientnämnden då ärenden och sjukhusets agerande ur patientnämndens perspektiv diskuteras. Man följer upp vård- och behandling, komplikationer, bemötande, kommunikation, tidsbrist och organisation, regler, resurser Statistik från Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag och från patientnämnderna behandlas av sjukhusens ledningsgrupper och återkopplas till berörda enheter. Punktprevalensmätningar Sjukhusen deltar i nationella punktprevalens mätningar avseende trycksår, vårdrelaterade infektioner, och följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Resultaten jämförs över åren och med de egna kontinuerliga mätningarna för att få ett jämförelsematerial som ligger till grund för fortsatt förbättringsarbete. Journalgranskning Mätning enligt GTT av vårdskador/komplikationer görs i flera verksamheter med 20 journaler/månad, enligt metoden, och sammanställs månadsvis och delårsvis. Arbetsgrupper presenterar resultaten för sjukhusledningarna. Utfallet visas i tabeller. Läkemedel Uppföljning har skett av nyckeltal för läkemedel och uppföljning av läkemedelsstatistik på enhetsnivå med dialog om förändringsarbete Läkemedelsavstämningar görs för äldre för att höja kvaliteten i medicinering av äldre. 12

145 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Samverkan för att förebygga vårdskador Överföring av patient mellan enheter/verksamheter eller olika vårdgivare innebär risker om inte adekvat information överförs. En av de vanligaste identifierade orsakerna till risk för skada eller skada är brister i kommunikation vid överlämning och eller samverkan. Sjukhusen har länge haft som mål att verka processorienterat för att förbättra patientens omhändertagande inom organisationen. Dels för att optimera flöden och bättre tillvarata resurser men främst för att minska risker vid övergångar och överrapporteringar, minska fördröjningar i omhändertagande och undvika omotiverade variationer i utredning och behandling. Kommunikationsverktyget SBAR har börjat införas för att säkerställa en konsekvent och säker överrapportering. Sjukhus och primärvård deltar i SVPL för samordnad vårdplanering mellan sjukhus, kommun och primärvård, och man använder det webbaserade systemet KLARA som är baserat på den regiongemensamma rutinen för samordnad vårdplanering. För intensivvårdspatienter är förflyttning mellan enheter ett allvarligt riskmoment. För att minska riskerna har berörda enheter kartlagt transportprocessen och utarbetat en checklista och arbetsrutin. Överenskommelser finns kring avgränsning, samverkan och koordination av insatser för patienter med beroende, psykos och allmänpsykiatrisk problematik. Lokalt finns så kallade konsultationsgrupper med representanter från socialtjänst, kriminalvård, psykiatri och beroende för att hantera policyfrågor, uppnå konsensus och samordna insatser gällande svåra patientärenden. Dessa grupper kommunicerar systemfel åter till uppdragsgivarna genom sina representanter. Patientgrupper som är speciellt utsatta är äldre patienter som vårdas på sjukhus och inom kommunal hälso- och sjukvård. Systematisk riskbedömning göres för geriatriska patienter avseende risk för trycksår, fall, konfusion samt risk för malnutrition eller redan utvecklad malnutrition. Utveckling av samverkan runt de mest sjuka äldre har givit resultat i bl.a. möjligheten till direktinläggning och förbättrad läkemedelsbehandling. Riskanalys Primärvård Generellt görs inga systematiska riskanalyser inom Primärvårdsförvaltningarna. Införande av riskanalyser är ett identifierat utvecklingsområde. I enstaka förvaltningar görs avstämningar mellan områdeschefer om behov föreligger av riskanalys. Sjukhus De flesta sjukhus har infört systematiska riskanalyser vid alla förestående större förändringar i verksamheterna/organisationen. Dessa avser främst analys av de nya förutsättningarna och processerna som förändringen planeras leda till. Vid ett av sjukhusen, där man haft omfattande ombyggnationer, har riskanalyser också gjorts av patientsäkerheten under själva ombyggnadsarbetet, så att åtgärder vidtas för att minska risk för vårdskada vid ökad förekomst av buller och risk för spridning av byggdamm. 13

146 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Några sjukhus har systematiska och regelbundet återkommande riskanalyser av de befintliga och etablerade processerna. Detta är fortfarande ett utvecklingsområde vid de andra sjukhusen. Vid ett sjukhus anges att man genomför riskanalyser på basen av återkommande avvikelser av liknande art, trots att dessa kan ha föregåtts av händelseanalyser, vilka i sig lett till förändringar i berörda verksamheter. Sammanfattningsvis har arbetet med att införa systematiska riskanalyser av vårdprocesser kommit igång. Det är dock en god bit kvar innan dessa har införts vid alla typer av situationer (större förändringar, etablerade processer och vid upprepade avvikelser) i hela vårdgivarområdet. Utöver systematiska riskanalyser på organisatorisk nivå har man i på flera sjukhus infört löpande riskbedömningar på individuell patientnivå. Dessa avser i främst risk för halka/fall och utveckling av trycksår. Syftet är att denna rutin för individuell riskbedömning skall minska förekomsten av fallskador och trycksår. Likaså finns exempel där man gör löpande riskbedömning avseende bemanning, så att denna anpassas efter det aktuella behovet. Detta bör leda till att förekomsten av vårdskador som orsakas av brist på personal minskar. Övriga förvaltningar Inom Folktandvården görs nu riskanalyser vid varje större förändring i verksamheten. Precis som för de andra förvaltningarna är riskanalyser av befintliga processer och vid upprepade avvikelser ett utvecklingsområde. Inom Habilitering & Hälsa är riskanalyser ett utvecklingsområde. Regionövergripande åtgärder Patientsäkerhetsenheten har under 2011 genomfört utbildning i riskanalys för användare, enligt Socialstyrelsens metodbok (Händelse & Riskanalys). 14

147 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Vid samtliga enheter inom Västra Götalandsregionen har verktyget MedControl Pro införts för rapportering och hantering av avvikelser. Rutiner finns som anger när och hur rapporteringen skall ske. Samma system används också vid samtliga enheter för att registrera och hantera klagomål och synpunkter från patienter och närstående. Primärvård Det sker en aktiv uppmuntran till avvikelserapportering från ledningen i de olika primärvårdsförvaltningarna, vilket lett till att rapporteringsfrekvensen har ökat under 2011 jämfört med I de flesta förvaltningarna sker sammanställning och analys hos verksamheterna själva. Vid allvarliga avvikelser rapporterar verksamheten (oftast verksamhetschefen) till chefläkaren för ställningstagande till anmälan enligt Lex Maria. Verksamheterna kan själva initiera händelseanalys vid mindre allvarliga avvikelser. I en förvaltning 1 har man ett system där alla avvikelser automatiskt rapporteras till chefläkaren och förvaltningens vårdutvecklare. Resultaten av sammanställningarna återförs alltid i verksamheten vid arbetsplatsträffar. Tre av fem förvaltningar uppger att avvikelserna också sammanställs systematiskt på förvaltningsnivå där de analyseras avseende mönster och trender. I dessa förvaltningar sker en spridning av de sammanställda resultaten i hela organisationen, för lärande. I två förvaltningar beskriver man väl utvecklade system på organisatorisk nivå för aggregerad hantering av avvikelser. I de fall händelseanalyser görs leder dessa till förändringar i berörd verksamhet/förvaltning, för att minska risken för att händelsen skall upprepas. Det föreligger en stor spridning mellan förvaltningarna avseende antal händelseanalyser som genomförts. Under 2011 uppges från vissa förvaltningar att det varit tekniska problem med att få ut rapporter ur systemet, vilket försvårat den systematiska sammanställningen och analysen av avvikelserapporterna på aggregerad nivå. Detta hoppas man nu skall ha åtgärdats så att systemet kan användas fullt ut under Sjukhus Samtliga enheter har rutiner för rapportering av avvikelser som uppstår i den egna verksamheten. Vid vissa sjukhus 2 anges också rutiner för hur avvikelser som berör mer än den egna vårdgivaren skall rapporteras och hanteras. Samtliga sjukhus har rutiner för hur avvikelser skall utredas, sammanställas och analyseras. På de flesta sjukhus görs den primära bedömningen i verksamheten, där det finns särskilt avsatta funktioner som på verksamhetschefens uppdrag initierar och genomför händelse- och orsaksanalyser. Resultaten av analyserna återförs i verksamheterna i anslutning till arbetsplatsträffar. Vid allvarliga avvikelser görs en rapport till chefläkaren för ställningstagande till anmälan enligt Lex Maria. 1 Södra Älvsborg 2 Kungälvs sjukhus 15

148 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Aggregerade sammanställningar tas ut ur MedControl Pro flera gånger per år av verksamheterna själva eller sjukhusövergripande. I de senare fallen bryts analyserna också ner på verksamhetsnivå. Speciella grupper bestående av chefläkaren, verksamhetschef och befattningshavare på verksamhets- och/eller områdesnivå med uppdrag att utveckla verksamhet och kvalitet, analyserar materialet och bereder underlag för beslut om åtgärder och deras omfattning som bör genomföras i organisationen. Rutinerna för detta finns beskrivna i ledningssystemen och kan se olika ut mellan sjukhusen, liksom hur beredningsarbetet, grupperna och befattningshavarna är organiserade och hur omfattande deras befogenheter är. På vissa sjukhus har man kommit mycket långt med sin organisation. På samtliga sjukhus är ledningen i alla delar av linjen, från vårdenhetschef till sjukhusdirektör, aktörer i bedömning och beslut på basen av det som framkommer av avvikelsehanteringssystemet (avseende såväl avvikelser som klagomål). När det gäller uppföljning av genomförda åtgärder och deras effekter på verksamheten och förekomst av vårdskador beskrivs detta generellt inte i någon väsentlig omfattning. Detta får därför betraktas som ett utvecklingsområde. Vid ett av sjukhusen 3 planeras införande av systematisk uppföljning 6 och 12 månader efter genomförd händelseanalys och beslut om åtgärder. Övriga förvaltningar Inom både Folktandvården och Habilitering & Hälsa har MedControl Pro införts för hantering av avvikelser. Inom Folktandvården analyseras och sammanställs avvikelserna av respektive enhet/verksamhet. Avvikelser som förekommer i större omfattning, samt vårdskador, sammanställs och analyseras centralt. Resultaten återförs till verksamheterna som också informeras om de åtgärder som måste vidtas. Regionövergripande åtgärder MedControl Pro, är ett regionövergripande system för registrering och uppföljning av avvikelser och klagomål. Systemet förvaltas och utvecklats på regional nivå. Systemet driftsattes under 2010 och 2011 är det första året som vi kan redovisa regionövergripande statistik för hela året, se resultatdelen av denna patientsäkerhetsberättelse. 3 Kungälvs sjukhus 16

149 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Hantering av klagomål och synpunkter Specifika klagomål från patienter och närstående kan komma in på i princip följande sätt: Personal som tar emot klagomål vid berörd enhet Speciell dedikerad funktion vid enheten/området som tar emot klagomål Plats på webben där patienten kan få information om hur man går tillväga och där klagomål kan framföras Genom Socialstyrelsens ärenden för enskildas klagomål Patientnämndens ärenden Utöver detta kan patienter, närstående och allmänhet framföra sina synpunkter vid olika dialogtillfällen och i fora som anordnas av respektive förvaltning. Primärvård Samtliga förvaltningar hanterar klagomål i MedControl Pro. Detta betyder att samtliga klagomål som framförs direkt till vården registreras i systemet. I en förvaltning läggs även klagomål som kommer via Socialstyrelsen och Patientnämnden in. Sammanställning, analys och återkoppling till enheterna, samt spridning i ledningen, sker på samma sätt som för hantering av avvikelser (se Rapporteringsskyldighet hos personal, ovan). Det finns i de flesta förvaltningar en aktiv samverkan från verksamhetschefen med patient/närstående vid klagomål. I de fall händelseanalyser görs erbjuds patient/närstående att vara delaktiga. Samverkan är i de flesta förvaltningar ett område som behöver utvecklas mer systematiskt. Sjukhus Vid samtliga sjukhus finns utvecklade rutiner för hur klagomål från patienter och närstående skall hanteras. Flera sjukhus har en speciell funktion dit man kan vända sig (patientvägledare, patientombud etc.). Sjukhusen har också informationsmaterial som de utvecklat och som beskriver hur man kan gå till väga för att framföra sina klagomål och synpunkter. Klagomålen registreras i avvikelsehanteringssystemet som medger sammanställning och analys på aggregerad nivå. Specifika klagomål utreds i berörd verksamhet i samverkan med patent/närstående, som också ges information om de åtgärder som skall vidtas. På sjukhusen finns olika system för att samverka med patienter och närstående i förbättring av patientsäkerheten. De flesta sjukhus har någon form av funktion särskild avsedd för att förmedla information om möjligheterna att påverka vårdens utveckling och att sörja för sin egen säkerhet i vården. För detta ändamål används det material som framställts av Socialstyrelsen (Min guide till säker vård) och SKL (Vad du kan göra själv) samt egenframställt material. Patienter och närstående erbjuds systematiskt att i anslutning till ett vårdtillfälle delge sina synpunkter på vården och framföra eventuella klagomål, vilka då också handläggs direkt. Några sjukhus har utöver detta forum vid några tillfällen årligen dit patienter, närstående och medborgare inbjuds att delta i samtal 17

150 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 kring förbättringsmöjligheter. Enstaka enheter inbjuder också patienter och närstående att delta i utvecklingen av vårdprocesserna. Klagomål som framförs via Socialstyrelsen eller Patientnämnden går på de flesta sjukhusen till chefläkaren, som bedömer vilken typ av utredning som skall göras. Rutinerna för hur ärenden från Patientnämnden hanteras kan dock se olika ut mellan sjukhusen. På en del sjukhus planerar man att fr.o.m registrera även ärenden från Socialstyrelsen och Patientnämnden i avvikelsehanteringssystemet. Klagomål via Patientnämnden sammanställs och analyseras regelbundet vid möten flera gånger årligen mellan Patientnämnden och berörda sjukhus. Vid dessa möten deltar chefläkare och representanter från sjukhusledningen. Klagomål sammanställs och analyseras på samma sätt som avvikelserapporter. Resultaten utgör underlag för strategiska beslut om förändringar. Några sjukhus har patienttillfredsställelse som en dimension i det balanserade styrkortet. Övriga förvaltningar Inom Folktandvården och Habilitering & Hälsa används MedControl Pro för hantering av klagomål. Folktandvården har en webbplats dit patienter och närstående kan vända sig för att få information om patientsäkerhet och hur man kan gå tillväga om man vill framföra synpunkter och klagomål. Kontakt kan tas direkt med kliniken, Folktandvårdens kvalitetsenhet eller Patientnämnden. Klagomål hanteras, sammanställs, analyser och åtgärdas på samma sätt som avvikelser. Klagomål, beslut efter lex Maria och ärenden från Patientnämnden sammanställs flera gånger årligen och rapporteras till förvaltningens styrelse. Regionövergripande åtgärder Regionen har medverkat och gett stöd till införande av MedControl Pro, som används för hantering av både avvikelserapporter och klagomål. Samverkan med patienter och närstående Centrum för Verksamhetsutveckling (CVU) i Västra Götalandsregionen har utvecklat metoden Tänk om i 4 steg i syfte att involvera patient och närstående i att utveckla vården. 4 Steg är ett stöd för att uppnå regionens kvalitetsmål för patientmedverkan i God vård. 4 Steg för erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling är en metod som gör det möjligt att ta tillvara patienternas och personalens erfarenheter i syfte att öka patienttillfredsställelse och patientsäkerhet. Metoden riktar sig till chefer, verksamhetsutvecklare och andra engagerade medarbetare och fokuserar på patientens känslomässiga upplevelser av mötet med vården i vårdprocessens olika delar. 4 Steg är ett verktyg att använda i verksamhetens ordinarie förbättringsarbete. Metoden handlar i första hand om kommunikation, bemötande, service och miljö, inte om medicinsk behandling. Handboken är testad inom kirurgisk planerad vård, akutvård och planerad öppenvård. I samarbete med SKL har en nationell Handbok - Patient och personal utvecklar vården tagits fram. Handbokens upplägg med tillhörande stödmaterial är självinstruerande och kan inspirera till förbättringsarbete. 18

151 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Resultat Processmått Nedan presenteras i tabellform förvaltningarnas arbete med risk och händelse analyser, antal patientrelaterade avvikelserapporter hämtade ut Med Control Pro, samt antal Lex Maria anmälningar. Jämfört med år 2010 har antalet händelseanalyser ökat från 280 till 340, antalet Lex Maria-anmälningar är oförändrat 213. Siffrorna för riskanalyser och avvikelserapporter är inte jämförbara med siffrorna för Förvaltning Händelseanalyser Riskanalyser Avvikelserapporter, patient* Lex Maria anmälningar Alingsås Lasarett Angereds närsjukhus Frölunda specialistsjukhus Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus Sjukhusförvaltningarna Primärvården Fyrbodal Primärvården Göteborg Primärvården Skaraborg Primärvården Södra Bohuslän Primärvården Södra Älvsborg Primärvårdsförvaltningarna Folktandvården Habilitering och Hälsa Västra Götalandsregionen Tabell 2. * Data hämtade ur Med Control Pro, Antal patientavvikelser utifrån händelsedatum, upptäcktes på och vårdskada "inträffat eller kunnat inträffa". 19

152 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Patientsäkerhetskultur Målet för att få ta del av prestationsersättningen var att mäta patientsäkerhetskulturen på minst 25 % av vårdpersonalen med en svarsfrekvens på => 50 %. I Västra Götalandsregionen skickade enkäten ut till flertalet av de anställda med en svarsfrekvens på 61 % Svarsfrekvenser patientsäkerhetskulturmätning Verksamhet Totalt utskickade Returnerade Svarsfrekvens Alingsås Lasarett % Angereds Närsjukhus % Frölunda Specialistsjukhus % Kungälvs Sjukhus % NU-sjukvården % Sahlgrenska Universitetssjukhuset* % SÄS % SKAS % Primärvården Fyrbodal % Primärvården Göteborg % Primärvården Skaraborg % Primärvården Södra Bohuslän % Primärvården Södra Älvsborg % Habilitering och Hälsa % Hela Regionen % Tabell 3. Resultatet för Västra Götalandsandsregionen stämmer väl överens med rikets resultat, se diagram 1. Regionens styrkor är: Samarbete inom vårdenheten Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Regionens svagheter är: Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Överlämningar och överföringar av patienter mellan vårdenheterna Samarbete mellan vårdenheterna. Benägenhet att rapportera avvikelser Resultatet för primärvården avviker något från sjukhusförvaltningarnas resultat, se diagram 2. Resultatet för primärvården är högre framförallt vad gäller högsta ledningens stöd, självskattad patientsäkerhetsnivå samt sammantagen säkerhetsmedvetenhet. Vi vill betona att enkäten inte är anpassad för öppenvården, vilket kan ha påverkat utfallet. 20

153 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Resultat patientsäkerhetskultur Diagram 1. Diagram 2. 21

154 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Trycksår Målet för att få ta del av stimulansmedel för indikatorn trycksår var att landstinget mäter förekomst av trycksår på minst 50 % av alla avdelningar på alla sjukhus i slutenvården. Västra Götalandsregionen mätte förekomst av trycksår på regionens samtliga sjukhus och 97 % av regionens samtliga vårdenheter deltog i mätningen, se tabell 4. PPM Trycksår: Deltagande vårdenheter per sjukhusförvaltning Sjukhus Vårdenheter som deltagit enligt databas Befintliga vårdenheter Antal deltagande vårdenheter i procent Alingsås % Kungälv % Nu-sjukvården % Sahlgrenska Universitetssjukhuset % SKAS % SÄS % Västra Frölunda % Totalt VGR % Tabell 4. 22

155 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Totalt deltog 3400 patienter i mätningen från Västra Götalandsregionen, se diagram 3. Diagram 3. 23

156 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Basala hygienregler och klädrutiner Målet för att få ta del av stimulansmedlen för basala hygienrutiner och klädregler var att landstinget mäter följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler på minst 75 % av alla vårdenheter på alla sjukhus i slutenvården. Västra Götalandsregionens alla sjukhus deltog i mätningen med 93 % av samtliga vårdenheter, se tabell 5. PPM BHK: Deltagande vårdenheter per sjukhusförvaltning Sjukhus Vårdenheter som deltagit enligt databas Befintliga vårdenheter Andel deltagande vårdenheter i procent Alingsås % Frölunda specialistsjukhus % Kungälv % Nu-sjukvården % Sahlgrenska Universitetssjukhuset % SKAS % SÄS % Totalt VGR % Tabell 5. 24

157 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Resultatmått Vårdrelaterade infektioner Sedan hösten 2008 deltar Västra Götalandsregionens sjukhus i den nationella mätningen som genomförs två gånger per år. Mätningen genomförs som punktprevalensmätning, vilket innebär att på en viss dag rapporteras data angående alla patienter i slutenvård. Denna mätmetod är relativt enkel att använda men innebär en risk att tillfälliga omständigheter vid mätningsdagen (exempelvis pågående utbrott av kräksjuka) kan påverka resultatet. Enstaka resultat för enstaka sjukhus måste därför, särskilt när det gäller de små sjukhusen, tolkas med försiktighet. Här redovisas regionens samlade resultat. Från vårmätning till höstmätning har resultatet för regionen försämrats något. Den långsiktiga trenden är att andelen patienter med vårdrelaterade infektioner minskar samtidigt som alla sjukhus genomför åtgärder för att stoppa dessa. Siffrorna visar att det är angeläget att fortsätta det systematiska arbetet för att förebygga vårdrelaterade infektioner, bl.a. genom att sträva mot 100 % följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård 16,0 14,0 12,0 Andel patinter med VRI 10,0 8,0 6,0 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 4,0 2,0 0,0 Alingsås Frölunda Kungälv NU-sjukv SkaS SU SÄS VG-region Diagram 4. Sjukhus 25

158 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Punktprevalensmätning trycksår Västra Götalandsregionen hade 16 % riskpatienter enligt Norton riskbedömning. Av patienterna i Västra Götalandsregionen hade16 % trycksår. Fördelningen mellan trycksår Grad 1- grad 4 framgår i diagram 5. Vanligast förekommande var trycksår grad 1, en rodnad som inte bleknar vid tryck och grad 2, blåsa/avskavning av hud. Diagram 5. 26

159 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Andel trycksår och trycksår/tryckskada per kategori för Västra Götalands sjukhusförvaltningar visas i diagram 6. Även här är vanligast förekommande trycksår grad 1, en rodnad som inte bleknar vid tryck och grad 2, blåsa/avskavning av hud. Diagram 6. 27

160 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2011 Övergripande mål och strategier för kommande år I budgeten för 2012 har regionfullmäktige formulerat övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet på följande sätt: För bästa möjliga vård krävs ett systematiskt arbete med att säkerställa vårdens kvalitet och patientsäkerhet. Det är ett arbete som ska bedrivas metodiskt och med patientens bästa i fokus. Medborgarna ska känna förtroende för att vården gör allt den kan för att en patient inte ska bli sjuk eller skadad i sin kontakt med vården. Därför ska vårdrelaterade skador och infektioner minimeras. Ett förhållningssätt som bygger på nolltolerans ska genomsyra allt vårdarbete. Alla nivåer i sjukvården ska använda ledningssystem som systematiskt arbetar med mål, åtgärder, ansvar, uppföljning och utvärdering. Arbetet ska vara långsiktigt och patientorienterat och präglat av ett förebyggande arbetssätt, faktabaserade beslut och samverkan. Västra Götalandsregionens gemensamma vårdprogram ska ingå som en del av ledningssystemet. IT ska användas som ett verktyg för att skapa en säker hälso- och sjukvård. Arbetet med en gemensam sjukvårdsjournal för varje patient är av stor betydelse för att skapa en större trygghet för patienten och ge en bättre helhetsbild för vårdpersonalen. Mål och strategier kommer under våren 2012 att ytterligare konkretiseras i form av ett handlingsprogram för God vård samt åtgärder inom ramen för den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet. En viktig del av det strategiska arbetet för ökad patientsäkerhet är att skapa och vidmakthålla ett fungerande ledningssystem. Socialstyrelsen har i SOSFS 2011:9 fastställt krav på vårdgivares ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Regionstyrelsens Hälso- och sjukvårdsutskott har givit Hälso- och Sjukvårdsdirektören ett uppdrag att ta fram ett förslag till regionalt ledningssystem i enlighet med denna författning. Patientsäkerhetsberättelsen är upprättad av Regionkansliets patientsäkerhetsenhet 1 mars 2012 Claes-Håkan Björklund Regional chefläkare 28

161 Ärende 11

162 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Administrativa avdelningen Handläggare Katrin Urbäck Regionstyrelsen Nationell satsning för ökad patientsäkerhet 2012 Ärendet Genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting har landstingen möjlighet att ta del av prestationsbaserade stimulansmedel som år 2012 uppgår till 525 mkr. Ärendet omfattar de åtgärder som krävs för att Västra Götalandsregionen ska kunna ta del av medlen som fördelas mellan de landsting som uppfyller kraven. Förutom att reglera fördelning av stimulansmedel 2012 finns i överenskommelsen en avsiktsförklaring om satsningens inriktning Överenskommelsen överensstämmer med intentionerna i den nya lagen om patientsäkerhet och tillsyn som trädde i kraft den 1 januari Utgångspunkt för satsningen är en nollvision när det gäller antalet undvikbara skador, så kallade vårdskador. Målet är att gradvis minska antalet vårdskador. Vidare är strävan att vården ska präglas av en patientsäkerhetskultur som ska kännetecknas av patientens delaktighet och medverkan. Den ska också kännetecknas av ett förebyggande arbete. Ett led i att utveckla och förbättra patientsäkerheten är att kunna göra jämförelser av insatser och resultat, såväl regionalt som internationellt. Detta är också en viktig del av satsningen. Satsningen omfattar all vård som finansieras av landstingen, oavsett vem som utför vården. Beredning Hälso- och sjukvårdsutskottet har behandlat ärendet den 22 februari 2012, 45 och beslutade för egen del att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att samordna, stödja och följa upp utförarnas åtgärder för att uppfylla villkoren för att få del av de nationella stimulansmedlen för ökad patientsäkerhet. Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen beslutar att godkänna redovisat förslag till åtgärder för att Västra Götalandsregionen ska kunna ta del av nationella stimulansmedel för ökad patientsäkerhet. 2. Regionstyrelsen fastställer föreslagen fördelning av stimulansmedel under förutsättning att Västra Götalandsregionen som helhet får stimulansmedel inom respektive område. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: (växel) E-POST: regionkansliet@vgregion.se

163 Sida 2(2) Datum Diarienummer RS Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Birgit Bratt Administrativ direktör

164

165

166

167

168

169 Sida 1(8) Tjänsteutlåtande Ärende 7 Datum Hälso- och sjukvårdsavdelningen Diarienummer RS Handläggare Claes-Håkan Björklund Hälso- och sjukvårdsutskottet Nationell satsning för ökad patientsäkerhet år 2012 Ärendet Genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting har landstingen möjlighet att ta del av prestationsbaserade stimulansmedel som år 2012 uppgår till 525 mkr. Ärendet omfattar de åtgärder som krävs för att Västra Götalandsregionen skall kunna ta del av medlen som fördelas mellan de landsting som uppfyller kraven. Beredning Överenskommelsen redovisas i sin helhet som bilaga. Förutom att reglera fördelning av stimulansmedel 2012 finns i överenskommelsen en avsiktsförklaring om satsningens inriktning Överenskommelsen överensstämmer med intentionerna i den nya lagen om patientsäkerhet och tillsyn som trädde i kraft den 1 januari Satsningens målsättning Utgångspunkt för satsningen är en nollvision när det gäller antalet undvikbara skador, s.k. vårdskador. Målet är att gradvis minska antalet vårdskador. Vidare är strävan att vården ska präglas av en patientsäkerhetskultur som ska kännetecknas av patientens delaktighet och medverkan. Den ska också kännetecknas av ett förebyggande arbete. Ett led i att utveckla och förbättra patientsäkerheten är att kunna göra jämförelser av insatser och resultat, såväl regionalt som internationellt. Detta är också att en viktig del av satsningen. Omfattning Satsningen omfattar all vård som finansieras av landstingen, oavsett vem som utför vården. Grundläggande krav För att kunna få möjlighet att ta del av medlen för 2011 skall vårdgivarna i landstinget ha uppfyllt följande fyra grundläggande krav: POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Regionens Hus Lillhagsparken 5 TELEFON: HEMSIDA:

170 !Infoga logotyp här Sida 2(8) Datum Diarienummer RS Patientsäkerhetsberättelse enligt patientsäkerhetslagen skall vara upprättad av alla vårdgivare i landstinget. Regionstyrelsen fattade beslut att uppdra åt utförarförvaltningar och regiondirektör att årligen upprätta patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetslagen kräver att alla vårdgivare skall upprätta patientsäkerhetsberättelse. Regionkansliet, tillsammans med beställarorganisationen, får i uppdrag att informera alla vårdgivare med offentlig finansiering om skyldigheten att upprätta patientsäkerhetsberättelse samt att via stickprovskontroller följa upp att så skett. Ytterligare steg skall ha tagits för införande och användning av Nationell Patientöversikt (NPÖ). Överenskommelse kräver bl.a. att regionen skall kunna visa på en bred användning av tjänsten i sin verksamhet. En bred användning innebär att regionen ska kunna dela uppgifter, dvs både lämna ut uppgifter till och ta emot uppgifter från andra vårdgivare. Införandet av NPÖ drivs på regional nivå i samverkan mellan Hälso- och Sjukvårdsavdelningen och IT-strategiska enheten inom programområdet Rosetta. Samtidigt med att NPÖ införs bör även motsvarande säkerhetslösningar tillämpas för regionens egna journalsystem. Denna aktivitet är för närvarande ofinansierad men föreslås få finansiering via de nationella stimulansmedlen för ökad patientsäkerhet. Respektive landsting skall påbörja arbetet med att införa IT-stödet Infektionsverktyget genom att ha tagit väsentliga steg till en organisation för införandet på samtliga sjukhus. Infektionsverktyget är ett IT-stöd för att bl.a. kontinuerligt mäta förekomsten av antibiotikabehandlade vårdrelaterade infektioner inom i första hand sluten vård. I regionen finns systemet för närvarande i pilotdrift vid delar av Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Inom ramen för detta pilotprojekt kommer ett underlag för fortsatt införande att tas fram. Breddinförande samordnas av Regionkansliet men kräver också aktiva insatser av sjukhusförvaltningarna. Den regionala samordning föreslås få finansiering via stimulansmedlen.

171 !Infoga logotyp här Sida 3(8) Datum Diarienummer RS Landstingen skall ha arbetat systematiskt med strukturerad journalgranskning vid alla sjukhus. För att kravet ska godkännas ska minst 20 slumpvis utvalda journaler per månad vid varje sjukhus ha granskats. Granskningen ska som minst avse januari-mars Utbildning av granskningsteam och uppföljning kommer att samordnas via Patientsäkerhetsenheten. Förbättrad patientsäkerhetskultur fördelas till de landsting som har upprättat handlingsplan eller planer med mål för patientsäkerhetskulturen och utifrån dessa påbörjat ett förbättringsarbete. Utgångspunkten skall vara de mätningar av patientsäkerhetskulturen som genomfördes Arbetet med att utforma en regional handlingsplan samt samordning av arbetet med planer för utförare leds av Patientsäkerhetsenheten. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler kronor fördelas till de landsting som mäter följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler på minst 80 % av alla avdelningar på alla sjukhus inom slutenvården genom SKL:s punktprevalensmätning 2012 samt vad avser följsamheten uppnår ett resultat som motsvarar minst det genomsnittliga värdet av den punktprevalensmätning för basala hygienrutiner och klädregler som ingick i överenskommelsen 2011 (64 procent) års överenskommelse skärper kraven dels genom ett högre krav avseende antalet deltagande avdelningar (75 % för år 2011), dels genom att kräva följsamhet på viss nivå. Vid samtliga sjukhus finns idag rutiner för att genomföra mätningar enligt kraven. Vid mätningen 2012 uppnådde Västra Götalandsregionen ett samlat resultat om 63 % vilket innebär att följsamheten måste förbättras om regionen skall få del av stimulansmedel för denna indikator. Minskad trycksårsförekomst fördelas till de landsting som har upprättat handlingsplan eller planer med mål och utifrån dessa påbörjat ett förbättringsarbete avseende förekomst av trycksår. Utgångspunkten ska vara resultatet av SKL:s punktprevalensmätning som ingick i överenskommelsen för 2011.

172 !Infoga logotyp här Sida 4(8) Datum Diarienummer RS Arbetet med att utforma en regional handlingsplan samt samordning av arbetet med planer för utförare leds av Patientsäkerhetsenheten som också samordnar fortsatta punktprevalensmätningar Minskning av antibiotikaförskrivning i öppen vård kronor fördelas till de landsting som under 2012 verkar för ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården samt minskar sin antibiotikaförskrivning under perioden 1 oktober september 2012 med minst tio procent av mellanskillnaden mellan antal förskrivna recept per 1000 invånare för perioden 1 oktober september 2011 och det långsiktiga målet om högst 250 recept per 1000 invånare och år. Arbetet med att uppfylla detta mål leds av den nybildade regionala STRAMAgruppen men avgörande insatser krävs även av samtliga utförare samt regionens lokala STRAMA-grupper. Om regionen uppnår målet föreslås hela beloppet fördelas till utförarna som stöd till eget arbete med antibiotikafrågor samt arbete i de lokala STRAMA-grupperna. Mätning av antalet överbeläggningar kronor fördelas till de landsting som senast den 30 september 2012 mäter antalet överbeläggningar enligt fastställda definitioner på alla slutenvårdsavdelningar på alla sjukhus och rapporterat in data till den nationella databasen. Arbetet med att skapa en regionalt enhetlig redovisning av överbeläggningar har startats inom Hälso- och Sjukvårdsavdelningen. Den nationella databasen kommer att etableras under 2012 och vidare planering av rapporteringen är avhängig av att anvisningar utformas nationellt. Upplevd patientsäkerhet avseende läkemedel inom Primärvård kronor fördelas till de landsting som i den nationella patientenkäten för primärvården 2011 fick ett genomsnittligt värde på minst 70 avseende följande frågor: Frågade läkaren om andra läkemedel som Du använder? Förklarade läkaren varför Du skulle ta de läkemedel Du fått på ett sätt som Du förstod? Berättade läkaren för Dig om eventuella biverkningar av läkemedel som Du skulle uppmärksamma? Enligt preliminära uppgifter från SKL har inget landsting klarat ovanstående svar.

173 !Infoga logotyp här Sida 5(8) Datum Diarienummer RS Fördelning av stimulansmedel Vårdskador förorsakar stora kostnader såväl i samhället som för varje utförare av sjukvård. Satsningar som medför färre vårdskador är alltid lönsamma. Det är viktigt att arbetet med att förebygga vårdskador inte begränsas till de områden som omfattas av de nationella stimulansmedlen. En rad ytterligare åtgärder för ökad patientsäkerhet är beslutade inom ramen för handlingsprogrammet God Vård. En utgångspunkt för fördelningen av medlen skall vara att kostnader förenade med att uppfylla villkoren skall täckas såväl hos utförare som hos ägare. Storleken på de medel som fördelas måste också vara av den storleksordningen att de utgör en reell stimulans för att arbeta med ökad patientsäkerhet. Medel utbetalas till utförarförvaltning respektive privat vårdgivare med offentlig finansiering under förutsättning att regionen som helhet kvalificerar sig för stimulansmedel inom respektive område och uppfyller samtliga grundkrav. En sammanställning av förslaget till medelsutnyttjande redovisas i bilaga 1. Fördelningsprinciper Inom varje område sker fördelning utgående från utförarnas storlek. Inom de områden där enbart sjukhus deltar sker fördelning utifrån redovisade kostnader För de områden där även VGPV deltar sker fördelning utifrån redovisade kostnader 2011 där VGPV jämställs med en förvaltning. Det totala utfallet för VGPV fördelas sedan mellan de vårdcentraler som uppfyllt kraven utifrån antalet listade patienter Strukturerad journalgranskning fördelas till de sjukhus som genomfört strukturerad journalgranskning 2012 enligt kraven i överenskommelsen och som redovisat planer att fortsätta med strukturerad journalgranskning i ordinarie verksamhet Handlingsplaner för bättre patientsäkerhetskultur fördelas till de utförare som redovisat handlingsplaner och påbörjat ett förbättringsarbete för bättre patientsäkerhetskultur. Planerna skall utformas enligt eventuellt tillkommande anvisningar från SKL och inom ramen för regional samverkan.

174 !Infoga logotyp här Sida 6(8) Datum Diarienummer RS Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler fördelas till de sjukhus som mätt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler på 80 % av alla avdelningar och vid denna mätning uppnått minst resultatet 64 procent. Mätningen skall ske med SKL:s punktprevalensmätning våren Handlingsplaner för minskad trycksårsförekomst fördelas till de utförare som redovisat handlingsplaner och påbörjat ett förbättringsarbete för minskad trycksårsförekomst samt deltagit i SKL:s punktprevalensmätning av trycksår våren Planerna skall utformas enligt eventuellt tillkommande anvisningar från SKL och inom ramen för regional samverkan. Minskad antibiotikaförskrivning i öppen vård Målet för minskad antibiotikaförskrivning i öppen vård är uttryckt ur ett befolkningsperspektiv, ingen enskild utförare kan ensam påverka måluppfyllelsen. Om regionen uppnår målet fördelas till sjukvårdande förvaltningar och till utförare inom VG primärvård. Rapportering av överbeläggningar fördelas till de sjukhus som deltagit i rapportering av överbeläggningar enligt anvisningar från SKL och Socialstyrelsen. Upplevd patientsäkerhet inom primärvård fördelas till de vårdcentraler som uppnått minst resultat 70 för denna indikator. Fördelningen sker utifrån antalet listade patienter 31/ Regional användning av överskjutande stimulansmedel Överskjutande medel föreslås användas för regionala aktiviteter inom patientsäkerhetsområdet med följande fördelning: Patientsäkerhetsenhet (exklusive regionchefläkare) STRAMA - kampanjer Infektionsverktyget Beläggningsrapportering Avvikelsehantering, händelseanalys Säkerhetstjänster NPÖ Uppföljning av kvalitetsindikatorer vid sjukhusen Övrigt regionalt stöd

175 !Infoga logotyp här Sida 7(8) Datum Diarienummer RS Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att att godkänna redovisade förslag till åtgärder för att Västra Götalandsregionen ska kunna ta del av nationella stimulansmedel för ökad patientsäkerhet och fastställa föreslagen fördelning av stimulansmedel under förutsättning att regionen som helhet erhåller stimulansmedel inom respektive område. Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås för egen del besluta att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att samordna, stödja och följa upp utförarnas åtgärder för att uppfylla villkoren för att få del av de nationella stimulansmedlen för ökad patientsäkerhet. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Claes-Håkan Björklund Chef patientsäkerhetsenheten

176 !Infoga logotyp här Sida 8(8) Datum Diarienummer RS Bilaga 1 Underlag hantering av stimulansmedel 2012 Fördelning Regionalt Patientsäkerhetsenhet (exklusive regionchefläkare) STRAMA - kampanjer Infektionsverktyget Beläggningsrapportering Avvikelsehantering, händelseanalys Säkerhetstjänster NPÖ Spear II Övrigt regionalt stöd Summa regionalt Förvaltningar/utförare Strukturerad journalgranskning Handlingsplan patientsäkerhetskultur Basala hygienrutiner Trycksår Antibiotikamål Överbeläggningar Patientenkät Summa förvaltningar/utförare Totalsumma Intäkter Handlingsplan patientsäkerhetskultur BHK Trycksår Antibiotikamål Överbeläggningsrapportering Patientenkät Summa

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195 Ärende 12

196 Sida 1(3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RSK Administrativa avdelningen Handläggare Bengt Säterskog E-post Regionstyrelsen Regional överenskommelse om samverkan mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Ärendet Den sociala ekonomin är ett samlingsbegrepp som omfattar verksamheter som har allmännytta eller medlemsnytta och inte vinstintresse som främsta drivkraft. Den sociala ekonomin kan ses som det arbete som sker inom den ideella sektorn, i ekonomiska föreningar och/eller kooperativ och som varken är privat eller offentlig. Socialt inriktade ideella organisationer finns inom ett flertal samhällsområden: det sociala, hälso- och sjukvårds-, integrations-, kultur-, folkbildnings-, trossamfunds- och ungdomsområdet. Den sociala ekonomins råd i Västra Götaland (SER) består av sju politiska representanter från regionutvecklingsnämnden och av fyra representanter vardera från de fyra delregionala nätverken för social ekonomi (Göteborg, Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad). Företrädare för den sociala ekonomin skrev i febr 2011 till regionstyrelsen och föreslog att arbetet med en överenskommelse mellan regionen och den idéburna sektorn behöver starta. Regionutvecklingsnämnden har därefter berett ärendet genom SER och föreslår i beslut den 6 december 2011 att regionstyrelsen tecknar en överenskommelse. I nämndens beredning har regionfullmäktiges beslut om Conny Brännbergs motion om volontärer i vården beaktats. Regional överenskommelse Arbetet med lokala och regionala överenskommelser grundar sig på den nationella överenskommelse som tecknades mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting den 23 oktober 2008, efter en dialog med ett 90-tal inbjudna organisationer. Det viktigaste målet är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare, men också att utveckla en POSTADRESS: Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: bengt.saterskog@vgregion.se

197 Sida 2(3) Datum Diarienummer RSK större mångfald av utförare och leverantörer av hälso- och sjukvård samt omsorg. Idag pågår arbete med lokala och regionala överenskommelser på olika håll i landet. Former för en regional överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin I tjänsteutlåtandet till regionutvecklingsnämnden föreslås att regionstyrelsen undersöker förutsättningarna att engagera fler nämnder och kommittéer i arbetet med en regional överenskommelse då arbetsområdet har en bred karaktär. Regionkansliets bedömning är att samverkan med aktörerna inom den sociala ekonomin utgör en viktig framgångsfaktor för att nå de mål som finns formulerade i visionen om det Goda livet. Det handlar till stor del om att öka kunskapen om vad organisationerna gör, förutsättningarna för deras arbete och om hur det offentliga kan involvera och öppna för en jämbördig dialog med olika organisationer. Väl fungerande samverkansformer ger möjligheter att kunna komplettera och förstärka varandras unika uppdrag. Uppdraget att ta fram förslag till en regional överenskommelse kan med fördel läggas upp i flera steg. Till en början bör en grund läggas som ramverk för ett fortsatt arbete där bland annat synsätt, värdegrund, gemensamma utgångspunkter och syftet att utveckla former för samverkan formuleras. I ett andra steg kan överenskommelsen innehålla gemensamma utmaningar att särskilt fokusera på. Slutligen bör det beskrivas hur egna och gemensamma åtaganden följs upp. Själva arbetsprocessen för framtagande av förslag till överenskommelse utgör i sig en viktig del av den gemensamma kunskapsuppbyggnaden. Det kommer att finnas behov av avgränsningar. Vem eller vilka ska vara parter och underteckna en kommande överenskommelse? Vilka politik-/verksamhetsområden ska omfattas? För Västra Götalandsregionen egen del kommer en överenskommelse att leda till ökade krav på ett enhetligt förhållningssätt gentemot den idéburna sektorn. Regionkansliet föreslår att uppdraget lämnas till regiondirektören, som har att utse en tjänstemannagrupp med representation för de arbetsområden inom regionen där samverkan med den sociala ekonomin har särskilt stor betydelse (hälso- och sjukvård, folkhälsa, rättighet, kultur och regionutveckling). I arbetsgruppen ingår företrädare för den sociala ekonomin i Västra Götaland. Arbetsgruppens sammansättning bör därutöver spegla olika perspektiv och erfarenheter. Program för social ekonomi Regionutvecklingsnämnden antog år 2005 ett Program för social ekonomi. Programmet har reviderats 2007 resp 2011 och varit föremål för en särskild

198 Sida 3(3) Datum Diarienummer RSK utvärdering under våren För närvarande är en ny version av programmet på remiss inför beslut för perioden Detta program avser regionutvecklingsnämndens ansvarsområde, vilket är en del av den helhet som en regional överenskommelse omfattar. Ekonomiska överväganden Arbetet med en kommande överenskommelse kräver stora insatser för förankring och utveckling av samsyn. Mot denna bakgrund och utifrån erfarenheterna i Region Skåne kan arbetsprocessen sannolikt komma att pågå över ett år. För uppdragets genomförande kommer regionen att bära kostnader för tid och resor som tjänstemän avsätter dels i uppdraget som projektledare, dels för medverkan vid arbetsgruppens möten, förberedelser etc. Kostnader kan också förutses för genomförande av seminarier, informationsinsatser m m. En grov bedömning är att regionens kostnader för förberedelser, resor och möten uppgår till kronor under ett år beräknat på åtta möten. Kostnaderna belastar den förvaltning där medarbetaren är anställd. Omkostnader för arrangemang/seminarier etc belastar regiondirektörens ansvar eller genom deltagaravgifter. Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslås besluta: Regionstyrelsen uppdrar till regiondirektören att tillsammans med företrädare för den sociala ekonomin i Västra Götaland upprätta förslag till överenskommelse om samverkan. Arbetet ska delrapporteras till berörda nämnder, kommittéer och till regionstyrelsen innan slutligt förslag presenteras. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Birgit Bratt Administrativ direktör

199

200 Näringslivsenheten Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Maria Johansson RUN Till Regionutvecklingsnämnden Återremittering Regional Överenskommelse Social ekonomi Innehåll: Representanter för Sociala ekonomins nätverk i regionen har skrivit till Regionstyrelsen med önskan att teckna en Överenskommelse mellan regionen och den idéburna sektorn. Regionstyrelsen gav ärendet vidare till regionutvecklingsnämnden där Ulrika Frick, ordförande i SER (Sociala ekonomins råd) har berett ärendet. På RUN:s sammanträde 18 oktober 2011 återremitterades ärendet 167 Regional Överenskommelse Social ekonomi till regionutvecklingssekretariatet för att utreda kopplingen till Regionfullmäktiges beslut den 30 november 2010, 197 "Motion av Conny Brännberg (KD) om volontärer i vården", DNR RSK , där Regionstyrelsen får i uppdrag att utarbeta ett regelsystem så att överenskommelser med det civila samhället kan tecknas i syfte att volontärer ska kunna bli delaktiga i lämpliga delar av sjuk- och hälsovården. Kopplingarna motion Conny Brännberg (KD) om volontärer i vården: Regionstyrelsen har bifallit motionen och beslutar att ett regelsystem ska utarbetas så att överenskommelser om volontärer i vården kan tecknas med det civila samhället. Personalutskottet är ansvarigt utskott för arbetet och ansvarig tjänsteman är Stig Lindholm. De arbetar, utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv, fram ett underlag för hur Västra Götalandsregionen ska hantera volontärsarbete i vården. Underlaget ska formuleras som en lathund/checklista. De kommer att förankra underlaget med MBL-gruppen. Vår bedömning är att kopplingen mellan motionen ovan och en regional överenskommelse finns men är begränsad då volontärarbete i vården och arbetsrättsliga frågor är en mycket liten del av en regional överenskommelse, som är av mer övergripande och vidare karaktär. Förtydligande i svar till Regionstyrelsen I bifogad skrivelse till Regionstyrelsen har vi förtydligat tidigare TU med ett extra stycke där vi förklarar syftet med en regional överenskommelse. Förslag till beslut: att Regionutvecklingsnämnden föreslår Regionstyrelsen att teckna en regional Överenskommelse med Sociala ekonomin enligt det bearbetade förslaget. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln regionenshus.goteborg@vgregion.se

201 Näringslivsenheten Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Maria Johansson RUN Till Regionutvecklingsnämnden Regional Överenskommelse Social ekonomi Utvecklingen av samverkan mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Innehåll: De fyra nätverken för sociala ekonomi i regionen har skrivit till Regionstyrelsen om frågan att inleda ett arbete med en Överenskommelse mellan regionen och idéburna sektorn. Regionstyrelsen gav ärendet vidare till Regionutvecklingsnämnden, där Ulrika Frick, ordförande i SER (Sociala ekonomins råd) har berett ärendet. Bakgrund: Arbetet med Överenskommelsen startade nationellt, under ledning av Nyamko Sabuni och Peter Örn. Hösten 2008 tecknades en sådan mellan regeringen, den idéburna sektorn och SKL. En Överenskommelse består av gemensamma principer samt åtaganden och åtgärder inom respektive organisationer. Det viktigaste målet med den nationella Överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare. Syftet med den nationella överenskommelsen är också att utveckla en större mångfald av utförare och leverantörer av hälso- och sjukvård samt omsorg. Idag pågår regionala och lokala Överenskommelsearbeten runt om i landet. Huvudsyftet med en regional överenskommelse är att stärka och tydliggöra den sociala ekonomins aktörer och den verksamhet som sker inom sektorn samt hitta vägar för hur vi kan nå ett bättre samspel med varandra i våra roller. Arbetet med att ta fram en regional Överenskommelse är en omfattande process som bygger på flertalet dialoger och seminarier mellan offentlig sektor och idéburen sektor. Processen i sig är betydelsefull då det samtidigt som gemensamma principer och åtaganden tas fram också skapas en relation mellan parterna och en ökad förståelse för varandras områden. En arbetsgrupp bestående av ansvariga personer från respektive parter ansvarar för genomförandet. Nationella Överenskommelsen har utbildat processledare som kan anlitas för lokala och regionala processer. Förslag till beslut: att Regionutvecklingsnämnden föreslår Regionstyrelsen att undersöka förutsättningarna för att involvera fler nämnder och kommittéer i regional Överenskommelse med idéburna sektorn. Om förutsättningarna finns så utser Regionstyrelsen en ansvarig nämnd för utförande och genomförande av en regional Överenskommelse. Förutsättningarna bör undersökas under hösten 2011 och ett eventuellt arbete med en Överenskommelse påbörjas januari Motivering: Den 8 september träffades SER (politiker från RUN och idéburna sektorn) för en gemensam workshop kring en eventuell regional Överenskommelse och vad en sådan skulle innebära. Slutsatsen av arbete i SER blev att det finns ett behov av att teckna en regional Överenskommelse. Behovet är bredare än de frågor som hanteras av RUN då idéburna POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln regionenshus.goteborg@vgregion.se

202 sektorn är mycket diversifierad. Inom regionen bör exempelvis Kulturnämnden, RUN, Folkhälsokommittén och Kommittén för rättighetsfrågor engageras tillsammans med kommunalförbunden. På workshopen identifierades ett antal intressanta områden att diskutera vidare kring i en framtida process med en Överenskommelse. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln regionenshus.goteborg@vgregion.se

203

204

205 Ärende 13

206 Sida 1(3) Datum Diarienummer RS Uppdragshandling Översyn av Västra Götalandsregionens politiska organisation inför Bakgrund I god tid inför varje ny mandatperiod bör den politiska beslutsorganisationen prövas och eventuella förslag till ändringar redovisas. Därför har de politiska partierna som är representerade i regionfullmäktige enats om att inleda en arbetsprocess för att diskutera och utarbeta riktlinjer för hur de politiska partierna ser på hur organisationen ska utvecklas. Uppdragets syfte Uppdraget är att utarbeta ett övergripande förslag till politisk organisation för Västra Götalandsregionen under mandatperioden I beslut om politisk organisation ingår beslut om övergripande styrmodell, ansvarsfördelning och slutligen dimensioneringen av styrelser, nämnder, kommittéer m fl. Under arbetets gång ska erfarenheter hämtas in, dels från andra regioners organisationsmodeller inom landet och i grannländerna, dels från relevant forskning om den regionala politiska nivåns organisering, villkor och förutsättningar. En grundläggande utgångspunkt för arbetet är att den politiska organisationen utformas på ett sätt som stärker demokratin. Regionfullmäktiges beslut om detaljutformning av den politiska organisationen ska ske i god tid innan partiernas nomineringsarbete börjar. Uppdragsgivare Regionstyrelsen är uppdragsgivare och tillsätter för ändamålet en styrgrupp. Regionfullmäktige beslutar om ändrad politisk organisation. POSTADRESS: Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: bengt.saterskog@vgregion.se

207 Sida 2(3) Datum Diarienummer RS Organisation för genomförande En styrgrupp etableras bestående av två representanter för vardera parti som finns representerat i regionfullmäktige. Sammankallande och ordförande i styrgruppen utses av Socialdemokraterna. Formerna för styrgruppens detaljerade arbete, inkl mötestider, fastställs vid gruppens första möte. Styrgruppen biträds av en arbetsgrupp bestående av en politisk sekreterare för vardera parti. Styrgruppens uppdrag är att lägga förslag dels till riktlinjer/inriktningsdokument, dels till detaljutformning av den politiska organisationen. Arbetets uppläggning Uppdraget genomförs i följande steg Förslag till uppdragshandling tas fram Febr 2012 Regionstyrelsen antar uppdragshandlingen 27 mars Styrgruppens konstitueras/första möte April Omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte Partierna inkommer med synpunkter och förslag Maj okt Senast 30 juni Partiernas synpunkter sammanställs Aug Förslag till riktlinjer/inriktningsdokument tas fram Sept jan 2013 Förslag till riktlinjer/inriktningsdokument godkänns av Febr styrgruppen och förankras i varje parti Förslag till riktlinjer/inriktningsdokument fastställs av Mars regionstyrelsen Förslag till detaljutformning tas fram Förslag till detaljutformning godkänns av styrgruppen Förslag till detaljutformning godkänns av regionstyrelsen Förslag till detaljutformning fastställs av regionfullmäktige April sept Okt Dec Febr 2014 Framtagande av reglemente Våren 2014 Tidsangivelserna ska ses som preliminära. Ekonomiska konsekvenser Inom uppdraget kommer kostnader att uppstå för sammanträden, seminarier och omvärldsbevakning. Kostnaderna täcks genom regionstyrelsens ansvar

208 Sida 3(3) Datum Diarienummer RS Förslag till beslut Regionstyrelsen godkänner upprättat förslag till uppdragshandling. Regionstyrelsen utser NN att utgöra styrgrupp.

209 Ärende 14

210 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Regionkansliet Handläggare Elisabet Ericson Telefon Regionstyrelsen Medlemskap i nationella Healthy Cities Ärendet Folkhälsokommittén har 28 april 2011, 46, föreslagit regionstyrelsen att Västra Götalandsregionen genom folkhälsokommittén ansluter sig till det nationella Healthy Cities nätverk. Nätverket är ackrediterat av WHO. Syftet är att arbeta för den goda och jämlika folkhälsan. Inom nätverket önskar folkhälsokommittén delta i temagrupp socioekonomiska analyser med utgångspunkt i bostadsområden. Kostnaderna för medlemskapet och temagrupp beräknas till 105 tkr totalt och dessa ryms inom kommitténs budget. Beredning Regionkansliet har föreslagit att regionstyrelsen beslutar ansöka om medlemskap för Västra Götalandsregionen i det nationella nätverket Healthy Cities och att uppdra åt folkhälsokommittén att utse kontaktpersoner till nätverket. Regionstyrelsen har 7 juni 2011, 173, återremitterat ärendet i avvaktan på kommande riktlinjer för regionens medverkan i föreningar och organisationer. Regionfullmäktige har september 2011, 154, fastställt riktlinjer för medlemskap i föreningar och organisationer. Folkhälsokommittén har tagit del av riktlinjerna och därefter i skrivelse 13 februari 2012 kompletterat ansökan med de medlemskriterier som avser deltagande i Healthy Cities-nätverket. Förslag till beslut 1. Västra Götalandsregionen ansöker om medlemskap i det nationella nätverket Healthy Cities. 2. Folkhälsokommittén får i uppdrag att utse kontaktpersoner till nätverket. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionskanslietgregion.se

211 Sida 2(2) Datum Diarienummer RS Regionkansliet Johan Assarsson Regiondirektör Birgit Bratt Administrativ direktör

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222 Ärende 15

223 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Ekonomiavdelningen Handläggare Jan-Olof Johansson Telefon E-post Regionstyrelsen Framställan från servicenämnden om ombyggnationer av datahallar Bakgrund - framställan Regionstyrelsen behandlade en framställan från servicenämnden om ombyggnationer av datahallar och televäxelrum och fattade följande beslut ( ärendet finns i bilaga 2): att förslaget om ombyggnationer av datahallar får avvakta tills frågan om en eventuell outsourcing av IS/IT-verksamheten klarlagts att ge regiondirektören i uppdrag att klargöra vilka delar av det föreslagna investeringsprogrammet som är så integrerat med regionens kärnverksamheter att det inte kan bli föremål för eventuell outsourcing samt att klargöra vilka delar av programmet som av säkerhetsskäl eventuellt måste genomföras snarast även om en outsourcing kan bli aktuell samt att ge regiondirektören i uppdrag att återrapportera under första kvartalet Regionstyrelsen beslutade om en IT-sourcingstrategi för Västra Götalandsregionen och förklarade uppdraget till regiondirektören om att redovisa ett förslag till ett första steg i outsoursingstrategin som fullgjort. Ett beredningsunderlag (bilaga 1) har tagits fram av IS/IT-direktören som klarlägger frågan om vilken påverkan en eventuell outsoursing har på förslagna investeringar i datahallar mm. VGR IT är idag kravställande på tekniska och säkerhetsmässiga krav på datahallarna och infrastrukturrummen, så det blir ingen skillnad för IS/IT-organisationen om verksamheten bedrivs i egen regi eller outsoursas. Vilken som helst leverantör kan hantera och drifta utrustning och system i dessa fysiska lokaler och det är inte knutet till VGR IT. Hyresvärd är idag till största delen Västfastigheter. Förslag Servicenämndens framställan innebär en framställan om totalt 60 mnkr avseende ombyggnader vid ett antal enheter under åren De POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 HEMSIDA:

224 ombyggnader som avser 2012 är mycket angelägna och bör omgående genomföras av säkerhetsskäl. Regionkansliet föreslår att regionstyrelsen beviljar en låneram om 18,6 mnkr för ombyggnader av datahallar mm under Resterande investeringsbehov avseende åren föreslås behandlas kommande år. Finansiering av låneramen om 18,6 mnkr föreslås ske av tidigare års ej utnyttjade ramar till IT-investeringar enligt gällande principer Förslag till beslut: Regionkansliet föreslår regionstyrelsen besluta att bevilja Västfastigheter en låneram om 18,6 mnkr avseende ombyggnationer av datahallar mm under 2012 samt att finansiera investeringarna genom att ianspråkta tidigare års ej utnyttjade ramar till IT-investeringar. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Mats Friberg Ekonomidirektör

225

226

227

228

229

230

231

232

233

234

235

236

237

238

239

240

241

242

243

244

245

246 Ärende 16

247 Ärende 17

248 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Administrativa avdelningen Handläggare Katrin Urbäck Regionstyrelsen Regionuppdrag för hjärtsjukvård och strokesjukvård Ärendet Regionen har under de senaste åren utvecklat ett arbetssätt för att ta hand om och implementera nya nationella riktlinjer från Socialstyrelsen i vården. Detta arbetssätt kallas regionuppdrag (f d ägaruppdrag). Regionuppdrag är ett uppdrag som beslutas av regionstyrelsen och som ges till hälso- och sjukvårdsnämnderna och alla berörda utförare i regionen. Genom regionuppdragen ska nya nationella riktlinjer implementeras på ett likvärdigt sätt i hela regionen. Socialstyrelsen har utarbetat nya nationella riktlinjer för hjärtsjukvård och strokesjukvård som publicerades i december De nya riktlinjerna är en komplettering av de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård från 2008 och strokesjukvård En arbetsgrupp med företrädare för sektorsrådet i hjärtsjukvård, strokerådet, terapigrupp hjärta-kärl och hälso- och sjukvårdsavdelningen har utarbetat förslag till regionuppdrag för hjärtsjukvård och strokesjukvård till följd av de nya nationella riktlinjerna. Beredning Arbetsgruppens förslag till regionuppdrag har behandlats i Program- och prioriteringsrådet för hälso- och sjukvårdsdirektörens ledningsgrupp samt stämts av med berörda förvaltningschefer. Hälso- och sjukvårdsutskottet har behandlat ärendet den 22 februari 2012, 45 och beslutade att för egen del uppdrag åt hälso- och sjukvårdsdirektören att genomföra redovisade åtgärder för att stödja implementeringen och uppföljningen av regionuppdraget. Vidare beslutade man att finansiera åtgärderna med upp till 0,4 miljoner kronor ur hälso- och sjukvårdsutskottets utvecklingsanslag. Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen beslutar att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnderna att integrera regionuppdraget i kommande vårdöverenskommelser och avtal. 2. Regionstyrelsen uppdrar åt regionens sjukhusstyrelser och primärvårdsstyrelsen samt andra berörda offentligt finansierade utförare att implementera regionuppdraget i den egna verksamheten. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: (växel) E-POST: regionkansliet@vgregion.se

249 Sida 2(2) Datum Diarienummer RS Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Birgit Bratt Administrativ direktör

250

251

252 1 Ärende 9 Hälso- och sjukvårdsavdelningen RS Bo Hallin Regionuppdrag för hjärtsjukvård och strokesjukvård Regionen har under de senaste åren utvecklat ett arbetssätt för att ta hand om och implementera nya nationella riktlinjer från Socialstyrelsen i vården. Detta arbetssätt kallas regionuppdrag (f d ägaruppdrag). Regionuppdrag är ett uppdrag som beslutas av regionstyrelsen och som ges till hälso- och sjukvårdsnämnderna och alla berörda utförare i regionen. Genom regionuppdragen ska nya nationella riktlinjer implementeras på ett likvärdigt sätt i hela regionen. Socialstyrelsen har utarbetat nya nationella riktlinjer för hjärtsjukvård och strokesjukvård som publicerades i december De nya riktlinjerna är en komplettering av de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård från 2008 och strokesjukvård En arbetsgrupp med företrädare för sektorsrådet i hjärtsjukvård, strokerådet, terapigrupp hjärta-kärl och hälso- och sjukvårdsavdelningen har utarbetat förslag till regionuppdrag för hjärtsjukvård och strokesjukvård till följd av de nya nationella riktlinjerna, se bifogade förslag till regionuppdrag. Uppdrag Regionuppdraget innebär ett generellt uppdrag till beställare och utförare att implementera de nya nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård och strokesjukvård i verksamheten. Berörda utförare i regionen ansvarar för att verksamheten följer detta regionuppdrag och de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård och strokesjukvård I implementeringen ska följande åtgärder särskilt beaktas. Behandling med nya trombocythämmare, ticagrelor och prasugrel, som alternativ till clopidogrel vid instabil kranskärlssjukdom och ST-höjningsinfarkt Behandling med nytt antikoagulantium, dabigatran, som alternativ till warfarin för vissa patientgrupper för att förebygga stroke vid förmaksflimmer Behandling med kateterburen aortaklaffsimplantation för vissa patienter med uttalad aortstenos som inte bedöms lämpliga för konventionell öppen operation Hälso- och sjukvårdsutskottet har beslutat om ordnat införande och introduktionsfinansiering ( , ) av den nya trombocythämmaren ticagrelor, det nya antikogulantiumet dabigatran och kateterburna aortaklaffsimplantationer. Implementeringsstöd För att stödja implementeringen av regionuppdraget och de nya nationella riktlinjerna föreslås utöver introduktionsfinansiering enligt ovannämnda beslut följande åtgärder.

253 2 De nuvarande regionala medicinska riktlinjerna för behandling med trombocythämmare bör revideras så snart som möjligt och nya medicinska riktlinjer för behandling med antikoagulantia bör utarbetas under En skriftlig patientinformation om antikoagulantiabehandling utarbetas och används både för information på regionens hemsidor och i pappersformat som komplement till muntlig information i vården. Regionala kunskapsseminarier om regionuppdraget och de nya nationella riktllinjerna genomförs under våren En regiongemensam handlingsplan utarbetas under 2012 med syfte att bättre förebygga stroke genom att erbjuda antikoagulantiabehandling till fler patienter med förmaksflimmer. En långsiktig registerlösning för uppföljningen av antikoagulantiabehandlingen i regionen bör utarbetas och redovisas i september Ärendets beredning Arbetsgruppens förslag till regionuppdrag har behandlats i Program- och prioriteringsrådet och hälso- och sjukvårdsdirektörens ledningsgrupp samt stämts av med berörda förvaltningschefer. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta att föreslå regionstyrelsen besluta att uppdra till hälso- och sjukvårdsnämnderna att integrera regionuppdraget i kommande vårdöverenskommelser och avtal samt att uppdra till regionens sjukhusstyrelser och primärvårdsstyrelse samt andra berörda offentligt finansierade utförare att implementera regionuppdraget i den egna verksamheten. Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås för egen del besluta att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att genomföra redovisade åtgärder för att stödja implementeringen och uppföljningen av regionuppdraget samt att finansiera implementeringsåtgärderna med upptill 0,4 mnkr ur hälso- och sjukvårdsutskottets utvecklingsanslag. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Peter Lönnroth Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör

254 1 Hälso- och sjukvårdsavdelningen RS Bo Hallin, Tony Holm Regionuppdrag för hjärtsjukvård och strokesjukvård Inledning Regionen har under de senaste åren utvecklat ett arbetssätt för att ta hand om och implementera nya nationella riktlinjer från Socialstyrelsen i vården. Detta arbetssätt kallas regionuppdrag (f d ägaruppdrag). Regionuppdrag är ett uppdrag som beslutas av regionstyrelsen och som ges till hälso- och sjukvårdsnämnderna och alla berörda utförare i regionen. Syftet med regionuppdragen är att skapa en tydlig gemensam inriktning på vården i regionen, att främja vård på lika villkor samt att ge vägledning för en kunskapsbaserad vård. Genom regionuppdragen ska nya nationella riktlinjer implementeras på ett likvärdigt sätt i hela regionen. En systematisk uppföljning av regionuppdragens implementering medför att en bättre följsamhet till de nationella riktlinjerna kan uppnås och att ett lärande för fortsatt utveckling sker. Regionuppdragen är en integrerad del i regionens ledningssystem för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsdirektören har givit en arbetsgrupp i uppdrag att utarbeta förslag till regionuppdrag för hjärtsjukvård och strokesjukvård till följd av Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för hjärtsjukvård och strokesjukvård. De nya riktlinjerna är en komplettering av 2008 års riktlinjer för hjärtsjukvård och 2009 års riktlinjer för strokesjukvård. I arbetsgruppen har Bert Andersson/Göran Matejka, Lena Gustafsson, Bo Hallin (sammankallande), Tony Holm, Karin Rignér och Lars Rosengren/Jan-Erik Karlsson ingått. Arbetsgruppen har med stöd av närmast berörda sakkunniggrupper i regionen utarbetat förslag till synpunkter till Socialstyrelsen på de preliminära nationella riktlinjerna, som publicerades i juni Dessa synpunkter har stämts i Program-och prioriteringsrådet innan de överlämnats av hälso- och sjukvårdsavdelningen till Socialstyrelsen i samband med ett seminarium i Stockholm den 20 oktober Arbetsgruppen har därefter utarbetat detta förslag till regionuppdrag. Regionuppdraget har stämts av mot de slutliga nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård och strokesjukvård Parallellt med arbetet med regionuppdraget har två nya läkemedel ticagrelor och dabigatran - behandlats i Ordnat införande etapp 2. En annan arbetsgrupp (NYPA-gruppen) har i två rapporter föreslagit hur introduktionen av nya perorala antikogulantia (dabigatran) bör genomföras i regionen. Vidare har hälso- och sjukvårdsutskottet i september 2011 beslutat ( 179) om ordnat införande av kateterburna aortaklaffsimplantationer. Beslutet i hälso- och sjukvårdsutskottet och resultaten av ordnat införande av de båda ovan nämnda läkemedlen samt NYPA-gruppens rapporter är underlag för detta regionuppdrag. Genomgången av de nationella riktlinjerna visar att det är främst inom tre områden som det krävs regiongemensamma åtgärder för att anpassa vårdpraxis i regionen till de nya riktlinjerna. Dessa områden, som behandlas nedan, är nya trombocythämmare, nytt antikoagulatium och kateterburna aortaklaffsimplantationer.

255 2 Uppdrag till beställare och utförare Regionuppdraget innebär ett generellt uppdrag till beställare och utförare att implementera de nya nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård och strokesjukvård i verksamheten. Berörda utförare i regionen ansvarar för att verksamheten följer detta regionuppdrag och de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård och strokesjukvård För att underlätta en ordnad och likvärdig implementering av nya metoder/indikationer i regionen föreslås en introduktionsfinansiering av vissa åtgärder under Dessa åtgärder behandlas i ordnat införande etapp 1 respektive 2 och redovisas nedan. Nya trombocythämmare De nationella riktlinjerna behandlar två nya trombocythämmare prasugrel och ticagrelor. De båda läkemedlen är alternativ till standardbehandlingen klopidogrel vid akut kranskärlssjukdom. Socialstyrelsen gör följande prioriteringar av de tre läkemedlen i tre olika behandlingssiutationer. Tillstånd Läkemedelsbehandling Vid instabil kranskärlssjukdom utan planerad invasiv åtgärd Vid instabil kranskärlssjukdom och planerad invasiv åtgärd Klopidogrel Prioritet Ticagrelor Prioritet Prasugrel Prioritet 3 3 FoU Vid ST-höjningsinfarkt Den nya trombocythämmaren ticagrelor ges en likvärdig prioritet som klopidogrel. Ticagrelors goda effekt och låga kostnad per vunnet levnadsår i vetenskapliga studier balanseras av det är ett nytt läkemedel som det finns begränsad erfarenhet av och vars biverkningsprofil är delvis ny. Prasugrel har fått en likvärdig prioritet vid ST-höjningsinfarkt som de båda andra trombocythämmarna. Däremot ges prasugrel en klart lägre prioritet vid planerad invasiv åtgärd än ticagrelor då det inte har visats ha samma effekt på risken för död som ticagrelor. Vid tillståndet instabil kranskärlssjukdom utan planerad invasiv åtgärd bör prasugrel förskrivas endast inom ramen för vetenskapliga studier då underlaget för att bedöma effekten av läkemedlet vid detta tillstånd är otillräckligt. En jämförelse mellan ticagrelor och prasugrel visar på fördelar med ticagrelor. Det vetenskapliga underlaget (Plato-studien) visar en mortalitetsvinst med ticagrelor upp till 12 månader jämfört med klopidogrel. Detta är inte visat med prasugrel eller någon annan antitrombotisk behandling. Prasugrel innebär signifikant fler blödningsbiverkningar än med klopidogrel. I huvudstudien med ticagrelor sågs ingen ökad blödningsrisk. Det finns vidare en klar fördel i att ha en gemensam behandlingsalgoritm för alla koronara syndrom varför ticagrelor är att föredra framför prasugrel. Arbetsgruppen konstaterar att det finns behov av att så snart som möjligt revidera de regionala medicinska riktlinjerna för förskrivning av trombocythämmare som ett stöd för berörda verksamheter i regionen. De nya rekommendationerna leder till ökade kostnader. När det gäller prasugrel så bedömer sektorsrådet hjärtsjukvård att detta läkemedel inte kommer att förskrivas i någon större omfattning och därför inte medför några större kostnadsökningar. Däremot bedömer sektorsrådet att antalet patienter som beräknas kunna vara aktuella för behandling med ticagrelor uppskattas till cirka 2400 inom regionen.

256 3 Beräknad årskostnad per patient är ca kr/patient och år. Samtidigt beräknas den bortfallande kostnaden för nuvarande behandling (klopidogrel) utgöra ca 550 kr/patient. Sammantaget skulle detta för Västra Götalandsregionen innebära en kostnadsökning på cirka 17,1 miljoner/år. Regionen bedömer att den nya behandlingen skulle kunna bidra till 14 färre dödsfall och 11 färre nyinsjuknande i hjärtinfarkt/ 1000 patienter. Ticagrelor har nominerats till ordnat införande etapp 2 och hälso- och sjukvårdsutskottet har den 8 februari 2012 fattat beslut om införande av läkemedlet vid akut kranskärlssjukdom enligt ovan. Stroke kan förebyggas hos personer med förmaksflimmer Varje år insjuknar cirka 4300 personer i stroke i regionen. Sjukdomen innebär ofta, för de individer som överlever den akuta fasen, stora funktionsnedsättningar och försämrad livskvalitet samtidigt som den medför stora kostnader för samhället. En betydande riskfaktor för stroke är förmaksflimmer. Ungefär en tredjedel av alla strokepatienter har förmaksflimmer. I regionen beräknas cirka individer ha förmaksflimmer. Behandling med warfarin minskar risken väsentligt för att förmaksflimmer ska leda till stroke (hjärninfarkt). För närvarande behandlas cirka personer med warfarin för att förebygga stroke. Detta är inte tillräckligt. Öppna jämförelser 2011 visar att regionen tillhör de landsting i landet som har lägst andel patienter med blodförtunnande behandling (antikoagulantia) månader efter stroke och vid förmaksflimmer Fler hjärninfarkter skulle kunna förebyggas om fler patienter erbjuds behandling med antikoagulantia. Regionen bör ha som mål 2013 att andelen patienter med peroral antikoagulationsbehandling efter hjärninfarkt och vid förmaksflimmer ska vara minst lika med riksgenomsnittet räknat enligt Riksstroke (f n VGR 50% och riksgenomsnitt 55%)* och Öppna jämförelser (f n VGR: 60,5% och riksgenomsnitt 65,8%)**. *Andel patienter med blodförtunnande behandling vid utskrivning efter ischemisk stroke och vid förmaksflimmer Avser patienter <80 år. ** Andel patienter med blodförtunnande behandling månader efter ischemisk stroke och vid förmaksflimmer Avser patienter år) Ett nytt läkemedel, dabigatran (Pradaxa), har nyligen introducerats som ett alternativ till warfarinbehandling för att förebygga stroke. Socialstyrelsen har gett de båda läkemedels-behandlingarna följande prioritet. Tillstånd - Läkemedelsbehandling Patient med förmaksflimmer eller fladder > 48 timmar med ytterligare minst två måttliga riskfaktorer eller en hög riskfaktor Patient med förmaksflimmer eller fladder > 48 timmar med minst ytterligare en måttlig riskfaktor Warfarin Prioritet Dabigatran Prioritet Socialstyrelsen ger dabigatran en lägre prioritet än warfarin. Dabigatran ger en likvärdig risk för stroke eller systemisk embolism, en minskad risk för biverkningar i form av hjärnblödningar och en måttlig kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår. Warfarins fördel är att det är en etablerad behandlingsmetod som fungerar väl i Sverige. Med dabigatran förväntas patienten behöva färre kontakter med sjukvården för uppföljning av behandlingen, vilket kan antas påverka livssituationen positivt. Å andra sidan saknas det kunskap om långtidseffekter av dabigatranbehandling. Till exempel finns det osäkerheter kring följsamheten till behandlingen, dels till följd av en ny biverkningsprofil med ökad andel magbiverk-

257 4 ningar, dels till följd av färre kontakter med sjukvården. För dabigatran saknas i dagsläget även en antidot för att ta bort effekten vid livshotande blödningar. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har i december 2011 beslutat att Pradaxa ska ingå i högkostnadsskyddet utan begränsning. I de nya nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård och strokesjukvård har warfarin fått prioritet 2 och dabigatran prioritet 5. Det innebär att warfarin ska ses som förstahandsval för strokeprofylax vid förmaksflimmer och att dabigatran är ett alternativ för vissa patientgrupper. Regionala medicinska rekommendationer för warfarin och dabigatran Med utgångspunkt från de nya nationella riktlinjerna ska den fortsatta inriktningen av läkemedelsbehandlingen för att förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer vara att: 1. Antikoagulantia ska erbjudas till patienter som uppfyller behandlingskriterier för emboliprofylax vid förmaksflimmer. 2. Warfarin är förstahandsläkemedel vid antikoagulantiabehandling för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. 3. Dabigatran är ett alternativ till warfarin för vissa patientgrupper. Behandling med dabigatran kan övervägas till följande patientgrupper: A. Patienter som behandlas med många läkemedel alternativt behöver behandlas med specifika läkemedel som interagerar med warfarin. B. Patienter som har svårt att genomföra täta kontroller. C. Patienter med känd överkänslighet mot warfarin (Obs! Pradaxa innehåller samma färgämne som Waran). D. Patienter som trots god följsamhet inte blir välinställda på warfarin. De regionala medicinska rekommendationerna för warfarin och dabigatran ovan är en del av terapiråden i regionens REKlista Under 2012 kommer de prioriterade grupperna för dabigatranbehandling att följas upp och vid behov prövas på nytt. Antalet patienter i de fyra grupperna A D kan under 2012 beräknas till cirka personer. Läkemedelskostnaden för dabigatran/pradaxa uppgår till cirka kronor per patient och år jämfört med en läkemedelskostnad för warfarin på cirka 800 kronor per patient och år. Den tillkommande kostnaden för introduktionen av dabigatran under 2012 kan därmed beräknas till cirka 14,8 mnkr. Dabigatran har nominerats till ordnat införande etapp 2 och hälso- och sjukvårdsutskottet har den 8 februari fattat beslut om införande av läkemedlet för ovannämnda patientgrupper. Vid ordination av dabigatran gäller följande regionala riktlinjer. Behandlingsansvarig läkare bestämmer (efter samråd med specialist i kardiologi, internmedicin eller neurologi) att patienten skall erbjudas behandling med dabigatran. Hon/han utfärdar recept och remitterar patienten via en speciell remissblankett till ordinarie AK-mottagning. Mottagningen registrerar patienten och svarar för uppföljningen, se vidare i avsnittet om uppföljning nedan. Kateterburna aortaklaffsimplantationer Medicinska sektorsrådet i hjärtsjukvård nominerade kateterburna aortaklaffsimplantationer (TAVI), som ny metod i ordnat införande etapp 1 våren I Socialstyrelsens preliminära nationella riktlinjer för hjärtsjukvård och strokesjukvård, som publicerades i juni 2011 rekommenderades att symtomatiska patienter med uttalad aortastenos, som vid thoraxkonferens bedömts icke lämplig för konventionell öppen operation, bör erbjudas kateterburen aortklaffsimplantation (prioritet 3). Efter beredning och förslag från Program- och prioriteringsrådet och hälso- och sjukvårdsdirektören beslöt hälso- och sjukvårdsutskottet i september 2011 att metoden kateterburen aortaklaffsimplantion ska införas i rutinsjukvård för den aktuella patientgruppen från hösten I beslutet angavs en in-

258 5 troduktionsfinansiering för upptill 20 patienter (5,5 mnkr) 2011 och för upptill 50 patienter (13,75 mnkr) Stöd för implementering För att stödja en likvärdig implementering av regionuppdraget i hälso- och sjukvården i regionen bör följande åtgärder genomföras Regionala medicinska riktlinjer för läkemedelsbehandling med trombocythämmare bör revideras så snart som möjligt och nya medicinska riktlinjer för antikoagulantiabehandling bör utarbetas under En skriftlig patientinformation om antikoagualantiabehandling utarbetas och används både för information på regionens hemsidor och i pappersformat som komplement till muntlig information i vården. Regionala kunskapsseminarier (4 st) om de nationella riktlinjerna och regionuppdraget genomförs under våren Målgrupp för seminarierna är läkare som förskriver aktuella läkemedel. En arbetsgrupp med representanter för berörda sakkunnigråd (sektorsrådet allmänmedicin, hjärtsjukvård, strokerådet och terapigrupp hjärta-kärl) och HSA/CVU ges i uppdrag att planera och genomföra dessa seminarier. En regiongemensam handlingsplan bör utarbetas med syfte att bättre förebygga stroke genom att erbjuda antikoagulantiabehandling till fler patienter med förmaksflimmer. Arbetet bör inledas med en kartläggning och analys av nuvarande antikoagulationsbehandling för att identifiera förbättringsområden. Benchmarking bör genomföras med de bästa landstingen på området och därefter formas förslag till handlingsplan. En arbetsgrupp med representanter med för berörda sakkunnigråd och HSA bör genomföra arbetet och redovisa förslag till handlingsplan under hösten Kostnader och finansiering Ovan redovisade åtgärder föreslås genomföras i regionens hälso- och sjukvård under år Introduktionsfinansiering av nya metoder/indikationer föreslås ske av ägaren inom ramen för ordnat införande, exkl stöd för implementering, under 2012 när det gäller följande åtgärder Läkemedel/metod/implementeringsstöd Introduktionsfinansiering 2012, mnkr Ticagrelor 17,10* Dabigatran 14,80* Kateterburen aortaklaffsimplantation 13,75 Stöd för implementering 0,40 Summa 46,05 *Ang kostnader och finansiering, se vidare förslag till Ordnat införande etapp 2 ( ) Utbetalning av introduktionsfinansiering för dabigatranbehandling bygger på att behandlingsansvarig läkare sänder en korrekt remiss inklusive uppgifter om indikation för behandingen (se patientgrupperna 3 A D ovan) till aktuell AK-mottagning i regionen och att behandlingen registreras i Journalia. Finansieringen av de medicinska åtgärderna tas därefter över av beställare och utförare gemensamt från och med Uppföljning av regionuppdraget Genomförandet av regionuppdraget kommer att följas upp av hälso- och sjukvårdsavdelningen fortlöpande under Uppföljningen avser i första hand volymer, kostnader och följsamheten till region-

259 6 uppdraget och de nationella riktlinjerna. Andra effekter av regionuppdraget är också intressanta att följa upp och lära av, bland annat vilka förbättringar de innebär för berörda patienter och den medicinska kvaliteten i regionen. Nedan görs en beskrivning av uppföljningen av de specifika delarna i regionuppdraget. Nya trombocythämmare Uppföljningen av ticagrelor och prasugrel med redovisade volymer och kostnader sker med hjälp av vårddatabasen VEGA och regionens individdata för läkemedel. Aktuella diagnoskoder är I21.1, I21.2, I21.3, I21.4, I21.4A, I21.4B, I.21.4W, I21.9, I22.0, I22.1, I22.8 och I22.9. Andra effekter kan följas upp med hjälp av de nationella kvalitetsregistren SCAAR, RIKS-HIA och SEPHIA. Uppföljningen samordnas med uppföljningen i ordnat införande. Nytt antikoagulantium Uppföljningen av förskrivningen av dabigatran med redovisade volymer och kostnader sker med hjälp av registret Journalia, vårddatabasen VEGA och regionens individdata för läkemedel. Aktuella diagnoskoder är I48 och I63 (ICD 10). Uppföljningen samordnas med uppföljningen i ordnat införande. En närmare beskrivning av uppföljningen av dabigatran med hjälp av Journalia ges i bilaga 1. Denna uppföljning föreslås tills vidare genomföras i regionen på det sätt som beskrivs i bilaga 1. Ytterligare två nya antikoagulantia förväntas introduceras för strokeprofylax vid förmaksflimmer under Det innebär att kraven på en systematisk uppföljning av de olika läkemedelsbehandlingarna kommer öka den närmaste tiden. Regionen behöver därför överväga vilken registerlösning som är optimal för denna uppföljning på lite längre sikt. En arbetsgrupp med representanter för berörda sakkunnigråd och verksamheter (sektorsråd hjärtsjukvård, strokerådet, allmänmedicin, terapigrupp hjärtakärl och AK-mottagningarna) samt HSA bör få i uppdrag att analysera och föreslå en långsiktig registerlösning för uppföljningen av antikoagulantiabehandlingen i regionen. Arbetsgruppens förslag bör redovisas i september Kateterburen aortaklaffsimplantation (TAVI) Uppföljningen av metoden TAVI med redovisade volymer och kostnader sker med hjälp av vårddatabasen VEGA. Aktuella diagnosgrupper för TAVI är I35.0, I35.2. I35.8, I35.9 och åtgärdskod FMD12. Uppföljningen samordnas med uppföljningen i ordnat införande. För uppföljning av kvalitet finns ett nationellt TAVI-register, del av SWEDEHEART, där samtliga TAVI-procedurer registreras och följs upp efter 3 och 12 månader..

260 7 Bilaga 1 Uppföljning av dabigatranbehandling med hjälp av registret Journalia NYPA-gruppen har som tilläggsuppdrag bland annat haft i uppdrag att utreda och konkretisera hur den strukturerade uppföljningen kan säkerställas samt att föreslå hur den samlade uppföljningen av det ordnade införandet skall utföras. Arbetsgruppen redovisar följande förslag till hur den strukturerade uppföljningen kan säkerställas, utföras och registreras. Hur den strukturerade uppföljningen säkerställs För att kunna bedöma patientnyttan av det ordnade införandet av Pradaxa behöver såväl effekt som säkerhet följas upp. Det finns inga surrogatvariabler som PK-INR-nivåer att följa för att värdera behandlingskvalitet och därför måste utfallsmått som nya tillbud orsakade av artärembolier eller allvarliga blödningar registreras. Den aktuella patientgruppen är stor och spridd på många enheter såväl inom primärvård som inom sjukhusanknuten vård och det bedöms därför inte som realistiskt att varje enhet själv genomför registrering. Om inte behandling med Pradaxa varit tillgänglig skulle den aktuella patientgruppen ha remitterats till AK-mottagningarna i regionen för warfarinbehandling. Arbetsgruppen bedömer därför att det finns ett utrymme att inom nuvarande organisation följa upp och registrera patienter som sätts in på Pradaxa. En centralisering av uppföljningen till regionens AK-mottagningar föreslås. Hur den samlade uppföljningen bör utföras Beslut om behandling med warfarin fattas idag av behandlingsansvarig läkare som skriver recept och skickar en remiss till AK-mottagningen för inställning av warfarindos som styrs av PK-INR-nivåer. Patienten följs regelbundet på AK-mottagningen och kallas via brev till provtagning och får därefter besked om ev. dosförändring. När planerad behandlingstid närmar sig sitt slut skickar AKmottagningen ett brev till behandlingsansvarig läkare med förfrågan om behandlingen skall fortsätta eller avslutas. För patienter som behandlas med Pradaxa föreslås ett liknande förfaringssätt (se nedan): 1. Behandlingsansvarig läkare bestämmer (efter samråd med specialist i kardiologi, internmedicin eller neurologi) att patienten ska erbjudas behandling med Pradaxa. Han/hon utfärdar recept och remitterar patienten via en speciell remissblankett till ordinarie AK-mottagning. 2. AK-mottagningen registrerar patienten och följer upp S-Kreatinin var 3-12:e månad enligt önskemål från remittenten. 3. AK-mottagningarna skickar ut brev till patienten för nästkommande provtagning. I brevet uppmanas patienten att också rapportera komplikationer såsom blödningar etc. Vid betydelsefulla förändringar av S-Kreatinin kontaktar AK-mottagningen behandlingsansvarig läkare som beslutar om dosjustering/utsättning. 4. Behandlingsansvarig läkare är ansvarig för antikoagulationsbehandlingen och övrig medicinsk handläggning under hela den tid behandlingen pågår. När behandlingsansvarig läkare inte är anträffbar är verksamhetschefen vid berörd vårdenhet ansvarig. 5. AK-mottagningarna tillskriver behandlingsansvarig läkare en gång årligen med förfrågan om fortsatt behandling samt om patienten under det gångna året har sjukhusvårdats pga. stroke/artärembolism eller allvarlig blödning. 6. AK-mottagningen noterar eventuella komplikationer i registret.

261 8 Register för uppföljning av Pradaxa Följande krav bör ställas på det register som väljs: 1. Registret bör vara nationellt (alternativt måste data kunna exporteras) så att utfall kan jämföras mellan olika regioner i landet. 2. Registret skall kunna tas i bruk under Registret skall medge longitudinell uppföljning. 4. Såväl effekt som säkerhet (tromboembolisk sjukdom och allvarliga blödningar) skall kunna registreras på individnivå. 5. Kriterier för indikation (grupperna 3A-D) skall kunna registreras. 6. Behandlingsansvarig läkare och dennes arbetsplats skall kunna identifieras i registret. NYPA-gruppen har inventerat möjliga uppföljningsinstrument och genomfört en hearing med representanter för Auricula, Journalia, Hjärtjournalen, SPEAR (VGPVs uppföljningssystem) och VEGAregistret. NYPA-gruppens bedömning är att Auricula och Journalia uppfyller de flesta av ovanstående krav och att båda därvid skulle kunna användas som uppföljningsinstrument. Auricula används i dagsläget inte i regionen. Det synes vara ett modernare uppföljningsinstrument med bra utecklingspotential. Auricula har en täckning som motsvarar ca halva Sverige. Journalia används idag vid samtliga offentliga AK-mottagningar och skulle med mindre modifikation kunna uppfylla alla de krav som ställs ovan. Systemet har varit i funktion under många år i VGR och funktionsstörningarna har varit få. Journalia har en täckning som också motsvarar ca halva Sverige. NYPA-gruppens bedömning är att det i dagsläget är en fördel att fortsätta med ett system som redan är inarbetat och finns i bruk vid alla offentliga AK-mottagningar i VGR. Journalia rekommenderas därför i första hand. Som en följd av denna rekommendation har Journalia anpassats för att även kunna registrera en uppföljning av dabigatranbehandling i enlighet med regionuppdraget.

262 Ärende 18

263 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Administrativa avdelningen Handläggare Katrin Urbäck Regionstyrelsen Rapport avseende utvecklingen av det suicidpreventiva arbetet Ärendet Regionstyrelsen har uppdragit åt hälso- och sjukvårdsutskottet respektive kommittén för folkhälsofrågor (RS 21/2011) att avge en gemensam rapport om hur det suicidpreventiva arbetet utvecklas, dels inom den regionala utvecklingsplanen för psykiatri, dels inom det befolkningsinriktade folkhälsoarbetet. Bakgrunden är en ansökan från Suicidprevention i Väst till Västra Götalandsregionen om ekonomiskt stöd för att skapa ett regionalt centrum för suicidprevention (dnr RSK ). Ansökan behandlades av regionstyrelsen den 6 september Beredning I arbetet har samverkan och beredning skett på tjänstemannanivå avseende förslag till rapport. Rapporten har därefter behandlats av hälso- och sjukvårdsutskottet och kommittén för folkhälsofrågor. Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade den 25 januari 2012, 21 att godkänna upprättad rapport med tillhörande handlingsplan. Kommittén för folkhälsofrågor har behandlat ärendet den 10 februari 2012, 14, och beslutade att för sin del förklara regionstyrelsens uppdrag att avge rapport avseende utvecklingen av det suicidpreventiva arbetet som slutfört. Förslag till beslut Regionstyrelsen godkänner upprättad rapport med tillhörande handlingsplan. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Birgit Bratt Administrativ direktör POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: (växel) E-POST: regionkansliet@vgregion.se

264

265

266

267

268

269

270

271

272

273

274

275

276

277

278 Ärende 19

279 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RSK Handläggare Lennart Löfgren E-post Till Regionstyrelsen Rapport om process och beslut kring frågan om regionbildning Värmland Västra Götaland Under våren 2009 utsåg Landstinget i Värmland, Region Värmland och Västra Götalandsregionen en gemensam politisk styrgrupp med uppdrag att utreda förutsättningarna för en regionbildning Värmland Västra Götaland. Styrgruppen överlämnade sin rapport och utredningsmaterialet till respektive styrelse i juni 2010 med bl a förslag om att materialet överlämnas till de politiska partierna för beredning. Regionstyrelsen beslutade i juni 2010 ( 176) enligt styrgruppens förslag att styrgruppens rapport jämte utredningsmaterial överlämnas till de politiska partierna för beredning, med hemställan att partierna redovisar sina ställningstaganden till regionstyrelsen senast På grund av omvalet till regionfullmäktige ändrades datum för redovisning till senast Samtliga partier i Värmland och Västra Götaland svarade på remissen. De tre styrelsepresidierna beslutade att bjuda in företrädare för partierna i Värmland och Västra Götaland till ett gemensamt möte, med syfte att presentera inkomna svar och därefter ta ställning till hur processen angående eventuell regionbildning skulle fortsätta. Mötet genomfördes den 23 augusti i Vänersborg och samtliga partier var företrädda, minnesanteckningarna bifogas. Efter ordförandens sammanfattning beslutades enhälligt: 1. Det finns för närvarande ingen tillräckligt stor uppslutning bland de politiska partierna att nu ansöka om att få bilda en gemensam region mellan Värmland och Västra Götaland. 2. Det finns stor uppslutning att fortsätta, bredda, fördjupa och intensifiera pågående samarbete mellan Värmland och Västra Götalandsregionen. 3. De tre berörda presidierna får i uppdrag att ta fram ett underlag till det fortsatta arbetet. Under hösten har presidiegruppen inventerat den samverkan som pågår och som utvecklats under lång tid mellan Landstinget i Värmland/Region Värmland och Västra Götalandsregionen. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionkansliet@vgregion.se

280 Sida 2(2) Datum Diarienummer RSK Samverkan sker idag framförallt inom hälso- och sjukvård, infrastrukturplanering, kollektivtrafik och genom Vänersamarbetet. Vänersamarbetet leds av en särskild politisk styrgrupp och är inriktat på fem arbetsområden: Attraktiva miljöer, sjöfart, besöksnäring, förnybar energi och FoU. Sedan drygt ett år tillbaka pågår dessutom den av Region Värmland och Västra Götalandsregionen initierade Stråkstudien Göta Älv Vänerhamn. Presidiegruppen har beslutat att pågående samverkan ska fortsätta och utveckling ske i de former som är etablerade. För uppföljning och gemensamt informationsutbyte kommer presidiegruppen att träffas regelbundet. Förslag till beslut Notera informationen. REGIONKANSLIET Ann-Sofi Lodin Lars-Olof Rönnqvist Bilaga Minnesanteckningar från mötet med partierna

281 Minnesanteckningar från sammanträde den 23 augusti 2011 i Vänersborg med gruppledare och partiföreträdare från de politiska partierna representerade i Landstinget i Värmland, Region Värmland och Västra Götalandsregionen angående beslut om eventuell fortsatt VVG-process Plats: Kommunhuset i Vänersborg Tid: Kl ca Inbjudan Inbjudan har skickats till samtliga gruppledare för de politiska partierna i Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen, presidiet i Region Värmland samt partiföreträdare i samtliga politiska partier som är representerade i Landstinget i Värmland, Västra Götalandsregionen och Region Värmland. Närvarande Värmland Centerpartiet Jane Larsson, 1:e vice ordförande i landstingsstyrelsen, gruppledare Daniel Bäckström, distriktsordförande Folkpartiet Gösta Frödin, distriktsordförande Gert Ohlsson, gruppledare i landstinget Kristdemokraterna Elisabeth Kihlström, gruppledare i landstinget och vice distriktsordförande Erik Nilsson, ombudsman Miljöpartiet Eva Hallström, 1:e vice distriktsordförande och gruppledare Jesper Johansson, gruppledare i landstinget och distriktsordförande Moderaterna Catarina Segersten Larsson, 1:e vice ordförande i regionstyrelsen Pål Jonson, distriktsordförande Fredrik Larsson, ordförande i landstingsstyrelsen, gruppledare i landstinget Sjukvårdspartiet Gruppledare i landstinget Erik Jansson Distriktsordförande Jan Nilsson Socialdemokraterna Ulric Andersson, gruppledare i landstinget

282 Tomas Riste, ordförande i regionstyrelsen Sverigedemokraterna Runar Filper, gruppledare i landstinget Vänsterpartiet Monica Ekström, distriktsordförande Anders Nilsson, gruppledare i landstinget Västra Götaland Centerpartiet Kristina Jonäng, gruppledare VGR Leif Walterum, ordförande VG Folkpartiet Jonas Andersson, ordförande VG, gruppledare VGR Kristina Grapenholm, VG Kristdemokraterna Magnus Berntsson, ordförande VG Monica Selin, gruppledare VGR Miljöpartiet Joakim Larsson, ordförande VG Göran Larsson, vice gruppledare Moderaterna Johnny Magnusson, ordförande VG, vice ordförande regionstyrelsen och gruppledare VGR Socialdemokraterna Gert-Inge Andersson, ordförande regionstyrelsen och gruppledare VGR Kenneth G Forslund, ordförande VG Sverigedemokraterna Patrik Ehn, gruppledare VGR Vänsterpartiet Jan Alexandersson, ombudsman Elise Norhem Pilhem, ordförande VG Sören Kviberg, gruppledare VGR Politiska sekreterare Värmland Susanne Säfvenfalk, Värmlandssamverkan Mats Sandström, Socialdemokraterna Västra Götaland Daniel Rondslätt, Sverigedemokraterna Hans-Inge Sältenberg, Centerpartiet Dan Åberg, Moderaterna

283 Tjänstemän Värmland Gunnar Tidemand, regiondirektör Hedvig Bergenheim, informationschef RV Thorbjörn Svärd, regional rådgivare RV Hans Karlsson, landstingsdirektör Tore Olsson, utredare LiV Olle Mannberg, informationschef LiV Västra Götaland Kerstin Alberius, stabschef Kerstin Einarsson, kommunikationsdirektör Lennart Löfgren, projektledare Val av ordförande för mötet Mötet utser regionstyrelsens ordförande i Västra Götalandsregionen Gert-Inge Andersson till mötesordförande. Information om nuläget i regionfrågan Projektledare Lennart Löfgren, Västra Götalandsregionen presenterar information om - bakgrunden till dagens möte - de politiska partiernas svar den 30 juni - lägesbild av regionfrågan i landet enligt SKL:s sammanställning - rapport från tjänstemannamötet med Mats Sjöstrand den 17 augusti Överläggningar och diskussion Efter informationen lämnar ordföranden ordet fritt. En diskussion följer många inlägg både för och emot en fortsättning. Beslut om fortsättning Efter att diskussionen avslutats sammanfattar ordföranden läget på följande sätt - det finns för närvarande ingen tillräckligt stor uppslutning bland de berörda politiska partierna att nu ansöka om att få bilda en gemensam region mellan Värmland och Västra Götalandsregionen.

284 Ordföranden konstaterar vidare att ett alternativ är att fortsätta, bredda, fördjupa och intensifiera pågående samarbete mellan Värmland och Västra Götalandsregionen. Det kan ske genom att de tre berörda presidierna får i uppdrag att ta fram ett underlag till det fortsatta arbetet. Mötet instämmer i ordförandens bedömning av dels det uppkomna läget i regionprocessen och dels ordförandens förslag om att ge presidierna i uppdrag att ta fram lämpligt underlag om fortsatt, breddat, fördjupat och intensifierat samarbete mellan Värmland och Västra Götalandsregionen. Mötet beslutar alltså - enligt ordförandens bedömningar om det uppkomna läget i regionprocessen samt - enligt ordförandens förslag om att ge presidierna uppdraget att ta fram underlag om fortsatt fördjupat och intensifierat samarbete mellan Värmland och Västra Götalandsregionen. Avslutning Ordföranden tackar de närvarande och informerar om förestående presskonferens samt inviterar till en avslutning på mötet med enklare förtäring på residenset i Vänersborg. Vid anteckningarna Thorbjörn Svärd Lennart Löfgren

285 Ärende 20

286 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Hälso- och sjukvårdsavdelningen Datum Handläggare Karin Lendenius Diarienummer RS Telefon Till regionstyrelsen Yttrande över Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa Ärendet Västra Götalandsregionen har genom remiss beretts möjlighet att yttra sig över förslag från SKL om tänkbara utvecklingsvägar för dels landstingens/regionernas Center för ehälsa i samverkan (CeHis) dels Inera AB. I remissen redovisas två förslag Förslag 1: CeHis uppdrag utvidgas och verksamheten integreras ytterligare i SKL Förslag 2: SKL tar över ägandet av Inera AB SKL har också remitterat Förslag till handlingsplan för landsting, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet. Här behandlas mål, finansiering m fl frågor. Regionstyrelsen behandlar denna remiss senare i vår. Bakgrund CeHis startades årsskiftet 2006/2007 för landstingens/regionernas samarbete kring utvecklingen av ehälsotjänster. CeHis styrs av avtal mellan samtliga landsting/regioner och SKL. CeHis ingår inte i SKL:s kansliorganisation, men får visst stöd. CeHis skall vara huvudmännens samordnade redskap för beställning och uppföljning av projekt och förvaltningsobjekt. CeHis styrelse består av representanter för huvudmännens tjänstemannaledningar. Avtal tecknas med olika utförare, vanligtvis Inera AB. Västra Götaland bidrar med ca 50 Mkr per år. Inera AB ägs av de 21 landstingen och regionerna. Bolaget utvecklar och förvaltar ehälsotjänster. Inera AB:s styrelse består av representanter från huvudmännens tjänstemannaledningar, politik och kommuner. Beredning Förslaget till yttrande har upprättats av regionkansliet där avdelningarna haft möjlighet att lämna synpunkter. Hälso- och sjukvårdsutskottet har informerats om remissen och förslaget till yttrande. Förslag till beslut Regionstyrelsen avger yttrande till SKL enligt regionkansliets förslag. Regionkansliet Ann-Sofi Lundin Regiondirektör Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

287 Yttrande Datum Diarienummer RS SKL Yttrande över Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa Förbättrad och väl utvecklad användning av modern informations- och kommunikationsteknik är nödvändig för att regionen framöver skall kunna möta invånarnas förväntningar och behov inom hälso- och sjukvården och andra områden. Regionens pågående arbete i projektet Framtidens hälsooch sjukvård tydliggör att ehälsa kan möjliggöra en effektivare vård med patientens aktiva deltagande. Stora delar av ehälsoutvecklingen bör göras gemensamt. Regionen är därför angelägen om ett fortsatt starkt gemensamt arbete med ehälsofrågorna. Ett exempel är den tidigare beslutade strategin för esamhället, som nu skall genomföras. För att genomföra utvecklingen gemensamt krävs en stark ledning. Vår bedömning är att båda förslagen stödjer detta. En av erfarenheterna av det gemensamma arbetet hittills är att det tar tid att etablera gemensamt arbete. I framtiden kommer kraven på utveckling att vara ännu större. Om det gemensamma arbetet samlas och integreras i SKL ökar förutsättningarna genom en tydlig arbetsfördelning. Hittillsvarande organisation med SKL, CeHis och Inera som delvis parallella aktörer har inte gagnat den samlade effektiviteten. Oklara beslutsvägar har ibland medfört långa leveranstider. Samtidigt vill regionen peka på att det behövs en kraftsamling i den gemensamma ägarstyrningen. Detta gäller både tjänstemannaledningen och den politiska ledningen. Vi tror att det under kommande år kommer att bli en utveckling där enskilda landsting/regioner tar på sig uppdrag för helheten. Detta är bra, men förutsätter stark ledning. Samtidigt som ehälsa skall utvecklas inom den kommunala verksamheten finns många återstående utmaningar inom hälso- och sjukvården. Förslaget innebär bl a att Cehis uppdrag utökas att också omfatta den kommunala vården. Detta välkomnas, men samtidigt måste arbetsformer och beslutsvägar säkras som möjliggör såväl samlad utveckling som utveckling för hälso- och sjukvården. Sammanfattningsvis är Västra Götalandsregionen positiv till förslagen, men ser också områden där det finns behov av ökad tydlighet. Regionstyrelsen Gert-Inge Andersson Ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

288

289

290

291

292

293

294

295

296

297

298

299

300

301

302

303

304

305

306

307

308

309

310

311

312

313

314

315

316

317

318

319

320

321

322

323

324

325

326

327 Ärende 21

328 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Miljösekretariatet Handläggare Tomas Österlund Till regionstyrelsen Remiss av Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) redovisning av regeringens uppdrag om en internationell jämförelse i fråga om militär flygverksamhet och vindkraft Ärendet Västra Götalandsregionen har fått rubricerad remiss för synpunkter från Näringsdepartementet. Regeringen önskar synpunkter på förslagen och materialet i FOIs rapport senast 30 mars Våren 2010 meddelade Försvarsmakten att man har utsett stoppområden för vindkraft runt sina flygplatser med en radie på 40 km. Då dessa områden berör både planerade och byggda vindkraftverk gav regeringen ett uppdrag till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att göra en internationell jämförelse av olika försvarsmakters verksamheter i kombination med vindkraftsutbyggnad. Uppdraget redovisades den och skickade sedan ut på remiss. I Västra Götaland finns stoppområden vid de militära flygplatserna i Karlsborg och vid Såtenäs. Beredning Miljösekretariatet har upprättat bifogat förslag till yttrande över förslaget. Då yttranden ska vara regeringen tillhanda senast 30 mars 2012 har yttrandet inte kunnat behandlas av beredningen för hållbar utveckling utan enbart av dess presidium. Förslag till beslut Regionstyrelsen avger bifogat yttrande till näringsdepartementet. MILJÖSEKRETARIATET Peter Holmberg Miljöchef Tomas Österlund miljöstrateg POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Regionens Hus Diariet Vänersborg BESÖKSADRESS: Solhem, plan 10 Regionens Hus, Ekenäsgatan 15, BORÅS TELEFON: HEMSIDA: (+46) E-POST: info.miljo@vgregion.se

329 1(3) Regionstyrelsen Referens Datum Diarienummer Tomas Österlund RS Näringsdepartementet Stockholm YTTRANDE ÖVER REMISS AV FOI:S REDOVISNING AV REGERINGENS UPPDRAG OM EN INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE I FRÅGAN OM MILITÄR FLYGVERKSAMHET OCH VINDKRAFT (DIARIENUMMER N2011/4103/E) Bra vindförutsättningar i Västra Götaland Västra Götalandsregionen arbetar genom projektet Power Väst för en ökad andel elproduktion från vindkraft i länet. Projektets slutsats är att Västra Götaland har bra vindförutsättningar för vindkraftsproduktion och det finns möjlighet till en betydligt större elproduktion än idag vilket ger både miljöfördelar och sysselsättning. Försvarets nuvarande undantag av ca 33 % av länets yta upplevs som orimligt. I Västra Götaland finns det 449 vindkraftverk, av dessa finns (140+12) 152 enligt FOIs utredning inom Försvarets så kallade stoppområden, d.v.s. 1/3 av alla vindkraftverk i länet. Tyvärr saknas ett resonemang kring de två stoppområderna i Västra Götaland (Såtenäs och Karlsborg) och utpekandet av områden där det redan finns vindkraftverk etablerade i FOIs redovisning. FOI har jämfört olika länders anspråk på hinderfria ytor runt de militära flygplatserna och konstaterar att den svenska Fo rsvarsmakten sta ller de mest la ngtga ende geografiska kraven, uttryckt som stoppomra den, fo r att undvika ytterligare etablering av vindkraft i na rheten av milita ra flygplatser. Västra Götalandsregionen anser att det måste gå att hitta lösningar som både vindkraftsintressena och försvaret kan acceptera och att det i första hand är staten som har detta ansvar. Det är nödvändigt att flygplatser och i start- /landningsbanans förlängning inte hindras av störande föremål, men då flygplanen stiger relativt snabbt bör denna utsträckning vara anpassad efter detta. Den storlek på vindkraftverk som vi kan se på land idag kommer med POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON Regionens Hus VÄNERSBORG Residenset Växeln

330 j 2(3) största sannolikhet inte att bli avsevärt mycket större. En totalhöjd för vindkraftverk på land över 250 meter ligger långt fram i tiden. I en krigssituation tillför vindkraften en decentraliserad elproduktion, vilket är en stor styrka för en nation. Vindkraftverk kan dessutom om de skulle utgöra ett hinder lätt nedmonteras vid en krigssituation Tillståndsprocessen Även i Västra Götaland framför branschen klagomål på tillståndsprocessen som man upplever inte varit acceptabel och projektörer har fått ett slutligt nej i ett sent skede av projekteringen. Rent generellt behövs tydlig information. Det framgår klart att Försvarsmakten och vindkraftsbranschen inte har lyckats med att förmedla sina behov på ett bra sätt. Försvaret och vindkraftsbranschen måste arbeta tillsammans för att öka förståelsen av varandras verksamhet. I en process för att etablera vindkraft är försvarsmakten en av de första instanserna som tillfrågas om det finns hinder för en etablering. Vid ett nej från försvarsmakten avbryts vidare projektering. Vid ett ja går processen vidare och stora belopp investeras för att göra en komplett tillståndsansökan. Därefter sker de formella samråden. Det finns många exempel där projektörer fått ett ja från försvarsmakten i ett tidigt skede som sen ändras till ett nej i det formella samrådet eller senare. Ett förhandsbesked från Försvarsmakten är viktigt för projektören för att minimera den ekonomiska risken. Det är också viktigt att Försvarsmakten har en hög kompetens om förhållandena. Ett exempel på ett arbetssätt finns beskrivet i rapporten men då för Tyskland. Där kontakten har underlättas efter att en expertgrupp för vindkraft inrättats i försvaret. Västra Götalandsregionen är positiv till att detta nu förhoppningsvis kommer att förbättras genom den nya webbportal där projektörer kan skicka in underlag för en översiktig analys om det finns konflikter med totalförsvarets intressen inom området. Här är det dock viktigt att vindkraftsbranschen ges möjlighet till att påverka vilken information som ska ingå i underlaget samt att Försvarsmakten är tydlig med hur detta påverkar kvalitén i förhandsbeskedet. Det är dock förståligt att viss information måste hållas hemlig och att det har försvårat FOIs arbete. Flyg I uppdraget skulle FOI redovisa besta mmelser om hinderfrihet dels nationellt fo r civilt och milita rt flyg, dels i na rheten av milita ra flygplatser. Detta är otydligt beskrivet i rapporten vilken påverkan etablering av till exempel vindkraft kan ha på flygsäkerheten skiljer sig därför inte åt på något markant sätt. I Västra Götaland har restriktionerna runt många civila flygplatser mildrats just för att underlätta för vindkraftsutbyggnaden i länet. Om dessa förändringar påverkar även den militära luftfarten och i så fall i vilken omfattning är inte tydligt redovisade i rapporten. Västra Götalandsregionen gör bedömningen att lågflygningen runt flygplatserna har varit den avgörande frågan i de stoppområden som berör Västra Götaland. Det finns en förståelse för att lågflygning behövs nationellt men anser att den kan samordnas på ett bättre sätt. Det hade varit önskvärt att få en beskrivning av vid vilka område detta sker och i vilken utsträckning miljötillstånden möjliggör för att bedriva sådan verksamhet.

331 j 3(3) Sammanfattningsvis anser Västra Götalandsregionen att det går att tillgodose både försvarsintressen och vindkraftsintressen på ett bättre sätt än vad som görs idag och att de militära stoppområdena kan minskas genom bättre samordning och att miljöprövningsprocessen måste bli tydligare. Ansvaret för att hitta en bra lösning är i första hand statens. VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Gert Inge Andersson Regionstyrelsens ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

332 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Miljösekretariatet Handläggare Tomas Österlund Presidiet beredningen för hållbar utveckling Remiss av Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) redovisning av regeringens uppdrag om en internationell jämförelse i fråga om militär flygverksamhet och vindkraft Ärendet Västra Götalandsregionen har fått rubricerad remiss för synpunkter från Näringsdepartementet. Regeringen önskar synpunkter på förslagen och materialet i FOIs rapport. Synpunkter ska vara insända senast 30 mars 2012 varför yttrandet inte hinner behandlas av beredningen för hållbar utveckling utan enbart av presidiet. Våren 2010 meddelade Försvarsmakten att man har utsett stoppområden för vindkraft runt sina flygplatser med en radie på 40 km. Området reviderads sedan till områdesspecifika skyddsavstånd. Då dessa områden berör både planerade och byggda vindkraftverk samt att vindkraftsbranschen var starkt kritiska resulterade detta i att regeringen gav ett uppdrag till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att göra en internationell jämförelse av olika försvarsmakters, särskilt flygvapnets, verksamhet och vindkraftsutbyggnad i närheten av militära flygplatser.uppdraget redovisades den och skickade sedan ut på remiss. I Västra Götaland finns stoppområden vid de militära flygplatserna i Karlsborg och vid Såtenäs. Miljösekretariatet har upprättat ett förslag till yttrande över förslaget. Förslag till beslut Presidiet för beredningen för hållbar utveckling föreslår regionstyrelsen att avge bifogade yttrande till näringsdepartementet. MILJÖSEKRETARIATET Peter Holmberg Miljöchef Tomas Österlund miljöstrateg POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Regionens Hus Diariet Vänersborg BESÖKSADRESS: Solhem, plan 10 Regionens Hus, Ekenäsgatan 15, BORÅS TELEFON: HEMSIDA: (+46) E-POST: info.miljo@vgregion.se

333

334

335

336

337

338

339

340

341

342

343

344

345

346

347

348

349

350

351

352

353