Allmänna säkerhetsbestämmelser för järnvägsverksamheten

SMAK 300.4 1 (21) Ansvarig utgivare Jörgen Eyram Upprättad av Claes Mårdstrand Allmänna säkerhetsbestämmelser för järnvägsverksamheten

SMAK 300.4 2 (21) shistorik Beskrivning Ansvarig 1.01 2013-07-01 Nytt dokument Jörgen Eyram 1.02 2014-01-13 Begreppet Ordertavla beskrivet under termer Ändrade rutiner vid hjulskador i förhållande till BVF 592.11 1.03 2014-12-14 Rutiner vid körförbud på lok etablerade, avsnitt 23 Ny layout på blankett för avstängd broms, avsnitt 20.1 Ny layout på rött och blått skadekort avsnitt 20.2 och 20.3 Jörgen Eyram Jörgen Eyram 1.04 2016-12-20 TDOK 2014:0770 ersätter BVS 1544.33100 Jörgen Eyram 1.05 2018-04-20 Avsnitt 5 (provkörning): TSFS 2012:14 om undantag vid provkörning har upphört att gälla. Avsnittet kvarstår med kommentar om detta Avsnitt 18 (urkoppling av fjäderansatt parkeringsbroms): Redaktionell ändring Avsnitt 20: Tidigare skadeanslag har ersatt med de som anges i skadekatalogen. Avsnittet kvarstår med kommentar om detta Allmänt: Där hänvisningar till JTF förekommit har dessa ersatts med TTJ Jörgen Eyram

SMAK 300.4 3 (21) Innehåll 1 SYFTE... 5 2 FÖRKLARINGAR TILL FÖRETAGSSPECIFIKA TERMER OCH FÖRKORTNINGAR... 5 2.1 Termer... 5 2.2 Förkortningar... 6 3 LINJEKÄNNEDOM... 6 3.1 Allmänt om linjekännedom... 6 3.2 Begränsad linjekännedom... 6 3.2.1 Kunskapskrav för begränsad linjekännedom... 6 3.2.2 Hur begränsad linjekännedom erhålls... 7 3.2.3 Försiktighetsåtgärder vid begränsad linjekännedom... 7 3.3 Normal linjekännedom... 8 3.3.1 Kunskapskrav för normal linjekännedom... 8 3.3.2 Hur normal linjekännedom erhålls... 8 3.3.3 När normal linjekännedom upphör att gälla... 8 3.4 Särskilt god linjekännedom... 8 3.4.1 Kunskapskrav för särskilt god linjekännedom... 8 3.5 Krav på linjekännedom för förare... 9 3.5.1 Generellt krav... 9 3.5.2 Medgivande till begränsad linjekännedom i vissa fall... 9 3.5.3 Krav på särskilt god linjekännedom i vissa fall... 9 3.6 Krav på linjekännedom för tillsyningsman... 9 4 INSTRUKTION FÖR ATC UTRUSTADE FORDON... 9 5 PROVKÖRNING... 9 6 DETEKTORER... 10 6.1 Åtgärder efter larm från varmgångsdetektor... 10 6.2 Åtgärder efter larm från tjuvbromsdetektor... 10 6.3 Åtgärder efter larm från hjulskadedetektor... 10 6.4 Åtgärder efter larm om överlast... 11 6.5 Åtgärder efter larm om snedlast... 11 6.6 Åtgärder efter larm från upplyftsdetektor... 11 7 ATT TA DEL AV TRAFIKSÄKERHETSINFORMATION... 11 8 FÖRARLOTS MED ELEV ELLER MOTSVARANDE... 12 9 FÖRARLOTS MED BITRÄDESFÖRARE... 12 10 UPPGIFT TILL FÖRARE... 12

SMAK 300.4 4 (21) 11 ANVÄNDANDE AV VÄXLINGSRADIO... 12 12 SIDA FÖR SIGNALGIVNING VID VÄXLING... 12 13 BROMSSKOR OCH BROMSSLÄDAR... 13 13.1 Allmänt om bromsskor och bromsslädar... 13 13.2 Beskrivning av olika typer och användningsområde... 13 13.3 Användande för säkrande mot rullning... 14 13.4 Användande för att stoppa fordon i rörelse... 14 14 ÅKNING PÅ FORDON... 15 14.1 Allmänt... 15 14.2 Av- och påstigning i rörelse... 15 15 KOPPLING AV FORDON... 16 15.1 Försiktighetsåtgärder... 16 15.2 Fordon med skruvkoppel... 16 15.3 Fordon med automatkoppel... 16 15.4 Övergångskoppel... 16 15.5 Hastighetsbegränsning vid sammanstötning... 17 15.6 Koppling av tryckluftsslangar och kablar... 17 16 UPPSTÄLLNING AV VAGNAR FÖR LASTNING OCH LOSSNING... 18 17 HANTERING AV RADIOSTYRNINGSUTRUSTNING FÖR DRIVFORDON.. 18 17.1 Allmänt... 18 17.2 Överlämna styrsändare till annan förare... 18 17.3 Förvara styrsändare som inte är i bruk... 18 17.4 Förfarande vid fel på utrustningen... 19 17.5 Förfarande vid olycka eller tillbud... 19 18 URKOPPLING AV FJÄDERANSATT PARKERINGSBROMS... 19 19 MÄRKNING AV LASTGRÄNSER OCH HASTIGHET PÅ VAGNAR... 19 20 SKADEANSLAG... 20 21 KÖRNING UNDER VINTERFÖRHÅLLANDEN... 20 22 RESTRIKTIONER MOT ÖVERLADDNING MED LOSSTÖT... 20 23 LOK MED KÖRFÖRBUD... 21

SMAK 300.4 5 (21) 1 Syfte I detta dokument har samlats, Baneservice allmänna säkerhetsbestämmelser och instruktioner, för arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten inom järnvägsverksamheten. För specifika säkerhetsbestämmelser, för till exempel vissa platser eller särskilda fordon, hänvisas till respektive dokument för dessa. Kompletterande säkerhetsbestämmelser till Trafikbestämmelser för järnväg (TTJ), finns fastställda i SMAK 300.3. 2 Förklaringar till företagsspecifika termer och förkortningar 2.1 Termer Personvagn Vagn som är storfordon och avsedd för transport av personer. Med personvagnar jämställs andra vagnar som är avsedda att utan restriktioner kunna framföras i resandetåg Godsvagn Koppellok Bromsprovarbiträde Växlingsbiträde Godståg Tjänstetåg Förarlots Vagn som är storfordon och avsedd för transport av gods, utom de vagnar som jämställs med personvagnar. Med godsvagnar jämställs andra vagnar som är storfordon men inte anses vara personvagnar Det eller de bakre av flera verksamma drivfordon, manövrerat av en biträdesförare Person som deltar i genomförande av ett bromsprov utan att vara bromsprovaren eller föraren Person som utför säkerhetsåtgärder vid en växling utan att vara tillsyningsmannen eller föraren Tåg som enligt uppgift i körplanen är ett godståg Tåg som enligt uppgift i körplanen är ett tjänstetåg Person som har ansvaret som förare vid en tågfärd, spärrfärd eller växling, men inte själv manövrerar ett drivfordon under färden.

SMAK 300.4 6 (21) Biträdesförare Ordertavla Person (ej elev) som manövrerar ett drivfordon, utan att vara förare för tågfärden. Plats där information av betydelse för trafiksäkerheten anslås 2.2 Förkortningar sth största tillåten hastighet gt godståg 3 Linjekännedom 3.1 Allmänt om linjekännedom Förare vid tågfärd och spärrfärd samt tillsyningsman vid spärrfärd ska ha linjekännedom. Ett villkor för att inneha linjekännedom är att man är behörig att tjänstgöra i det aktuella trafikeringssystemet. Linjekännedom finns i tre nivåer: Begränsad linjekännedom Normal linjekännedom Särskilt god linjekännedom 3.2 Begränsad linjekännedom 3.2.1 Kunskapskrav för begränsad linjekännedom Begränsad linjekännedom innebär att man känner till: vilket trafikeringssystem som gäller på den aktuella sträckan om sträckan är enkelspårig, dubbelspårig eller flerspårig vilka trafikplatser som finns på sträckan (typ, namn, signatur och ordningsföljd) ungefär var driftplatsgränser finns, samt vilken den av banan som är driftplats och vilken del som är linjen de bestämmelser som finns i linjeboken som inverkar på framförandet vid tågfärd eller spärrfärd

SMAK 300.4 7 (21) var det finns nedkoppling- och uppkopplingstavlor (gäller förare av elfordon) för sträcka på system R, var det finns växelsignaler (för kontroll av fjäderväxel som är motväxel). 3.2.2 Hur begränsad linjekännedom erhålls Begränsad linjekännedom får men genom att man i förväg läser in de behövliga uppgifterna i linjeboken. (Vid sådan användning av begränsad linjekännedom som inte är planerad i förväg avgör föraren eller tillsyningsmannen själv hur mycket tid som behövs för att läsa in uppgifterna i linjeboken). Vid behov har man dessutom linjebeskrivningen framme under färden. 3.2.3 Försiktighetsåtgärder vid begränsad linjekännedom Om föraren endast har begränsad linjekännedom gäller följande: vid behov framför föraren tåget eller spärrfärdsättet med en lägre hastighet an den som annars gäller som den största tillåtna hastigheten bromsning mot stopp inleds tidigare än normalt Särskilt försiktighet krävs: vid körning utan ATC-besked vid körning med ATC-besked, när hastigheten är lägre än frisläppningshastigheten40 km/tim där sikte är skymd, och tåget eller spärrfärdsättet möjligen närmar sig den huvudsignal eller slutpunkt för tågfärdsvägen, där man måste stanna Föraren ska hålla den lägre hastighet som krävs. I särskilt svåra fall, t.ex. vid kraftigt snöfall eller tät dimma, ska föraren vid behov stanna och avvakta bättre förhållanden. Vid minsta osäkerhet om var tåget eller spärrfärdssättet befinner sig ska föraren anlita linjebeskrivningen.

SMAK 300.4 8 (21) 3.3 Normal linjekännedom 3.3.1 Kunskapskrav för normal linjekännedom Normal linjekännedom innebär att man, har de kunskaper som krävs för begränsad linjekännedom, har tillräcklig uppfattning om hur sträckan ser ut samt att man dessutom ungefär känner till följande: var huvudsignaler och andra punkter som kan utgöras tågfärdsvägens slutpunkt finns läget för stopplats för resandetåg var det finns plankorsningar med vägskyddsanläggningar 3.3.2 Hur normal linjekännedom erhålls Normal linjekännedom får man genom att, man läser in de aktuella uppgifterna i linjeboken och de underrättelser som anslår på ordertavla eller motsvarande samt att man, i aktuell körriktning: har medföljt i förarhytt vid tågfärd eller spärrfärd som framförts av en annan förare, eller själv, med begränsad linjekännedom framfört tågfärd eller spärrfärd, eller 3.3.3 När normal linjekännedom upphör att gälla Normal linjekännedom upphör att gälla i något av följande fall: om föraren inom de senaste sex dygnen inte kunnat ta del av underrättelse på ordertavla eller motsvarande om så lång tid förflutit sedan föraren åkt på sträckan, att hen inte längre har en tillräcklig uppfattning om hur sträckan ser ut (Föraren avgör själv och anmäler till sin arbetsledning) om sträckan läggs om eller byggs om kraftigt 3.4 Särskilt god linjekännedom 3.4.1 Kunskapskrav för särskilt god linjekännedom Särskilt god linjekännedom innebär att man, utöver att uppfylla kraven för normal linjekännedom, har god uppfattning om hur sträckan ser ut, att man väl känner till var de objekt som anges för normal linjekännedom, samt att man väl känner till:

SMAK 300.4 9 (21) inom område utan ATC, var försignaleringsavståndet är så kort, att det för bromsning till stopp, krävs att bromsningen inleds innan försignalen passeras stignings- och lutningsförhållanden. 3.5 Krav på linjekännedom för förare 3.5.1 Generellt krav Förare på tågfärd och spärrfärd ska ha minst normal linjekännedom. 3.5.2 Medgivande till begränsad linjekännedom i vissa fall I följande fall är det, efter beslut från arbetsledningen, tillräckligt med begränsad linjekännedom: på sträcka i system H i enstaka andra fall, t.ex. vid framförande av tåg för speciella ändamål 3.5.3 Krav på särskilt god linjekännedom i vissa fall I följande fall krävs det särskilt god linjekännedom: vid provkörning enligt definition i transportstyrelsens föreskrift TSFS 2012:14 Vid framförande av tåg i bromsgrupp G 3.6 Krav på linjekännedom för tillsyningsman Tillsyningsman vid spärrfärd ska minst ha begränsad linjekännedom. 4 Instruktion för ATC utrustade fordon Anvisningar till förare för handhavande av ATC framgår av TDOK 2014:0770, ATC instruktion. 5 Provkörning Med Transportstyrelsens föreskrift om bedrivande av tågtrafik (TSFS 2015:77) har (TSFS 2012:14) om undantag från Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (2008:7) vid provkörning upphört att gälla.

SMAK 300.4 10 (21) 6 Detektorer 6.1 Åtgärder efter larm från varmgångsdetektor Kontrollera med handen på den del av lagerboxens/axeltappens utsida som är åtkomlig. Den temperatur som är möjlig att känna med handen, kan vara betydligt lägre än den som den som detektorn registrerat vertikalt underifrån. Även om det yttre lagerlocket endast upplevs som ljummet eller varmt, så kan de inre delarna i lagret vara överhettade. Det centrala vid bedömningen är därför att jämföra med fordonets övriga lagerboxar, om den larmade lagerboxen upplevs som tydligt varmare än de övriga, ska detta tolkas som varmgång. Vid misstanke om varmgång ska föraren kryssmärka den aktuella lagerboxen och vagnen därefter kopplas av, om risken för axelbrott bedöms vara överhängande, ska vagnen växlas undan med största försiktighet. 6.2 Åtgärder efter larm från tjuvbromsdetektor kontrollera om brand eller brandrisk föreligger, om så är fallet ska fjärrtågklareraren eller motsvarande underrättas. kontrollera att samtliga slangkopplingar är kopplade samt att tillhörande kopplingsventiler är öppna fram till och med det sista fordonet som har tjuvbromsat kontrollera att hand- eller parkeringsbroms inte är tillsatt stäng av bromsen på det eller de fordon som har tjuvbromsat, kontrollera att bromsen lossar och sätt upp skadekort kontrollera att ingen hjulring lossat kontrollera om hjulringsbeläggning eller hjulplatta uppstått på hjulens löpytor kontrollera om eventuell sprickbildning uppstått på helhjul Som referensdokument gäller SMAK 601.2, Skadekatalog godsvagnar 6.3 Åtgärder efter larm från hjulskadedetektor En hjulskadedetektor mäter den vertikalkraft som uppkommer mellan hjul och räl och kan registrera ojämnheter och skador som inte är synliga för ögat, Se SMAK 300.3 (Kompletterande säkerhetsbestämmelser till TTJ) för åtgärder.

SMAK 300.4 11 (21) 6.4 Åtgärder efter larm om överlast Efter högnivålarm får fordonet inte transporteras vidare förrän det säkerställts att gällande stax inte överskrids. Efter varningslarm får fordonet fortsätta utan restriktioner men lastningen ska undersökas efter ankomst till slutdestinationen. 6.5 Åtgärder efter larm om snedlast Efter högnivålarm får fordonet inte transporteras vidare förrän det säkerställts att tillåten lastfördelning inte överskrids. Efter varningslarm får fordonet fortsätta utan restriktioner men lastningen ska undersökas efter ankomst till slutdestinationen. 6.6 Åtgärder efter larm från upplyftsdetektor 7 Att ta del av trafiksäkerhetsinformation Personal i trafiksäkerhetstjänst ska, när tjänstgöringen börjar på stationeringsorten, ta del av trafiksäkerhetsinformation i postfack eller på ordertavla.

SMAK 300.4 12 (21) 8 Förarlots med elev eller motsvarande När en person manövrerar ett drivfordon, utan att vara godkänd som förare, ska det finnas en medföljande instruktör eller handledare som förarlots. 9 Förarlots med biträdesförare Om den som manövrerar ett drivfordon är godkänd som förare, och det medföljer en instruktör eller handledare, gäller något att följande alternativ: 1. Instruktören eller handledaren är förarlots och den som manövrerar drivfordonet är biträdesförare 2. Den som manövrerar drivfordonet är förare. Om frågan inte redan är avgjord av arbetsledningen, ska instruktören eller handledaren före färden bestämma vilket alternativ som ska gälla. 10 Uppgift till förare Blankett 26, Uppgift till förare (ej resandetåg) ska användas. Uppgifterna ska ändras, eller ny uppgift upprättas, när förutsättningarna av någon anledning ändras. Vid utrymmet för uppgift om hastighet för långsammaste fordon anges sth för långsammaste vagn i tågsättet. Om loket har en lägre sth, ska föraren själv på blanketten, korrigera uppgiften för långsammaste fordon. 11 Användande av växlingsradio Systemet och rutinerna ska vara så uppbyggda, att talförbindelsen mellan parterna inte störs eller avbryts av utomstående. Samtal ska alltid inledas genom att parterna identifierar sig. Den som använder radioutrustning med flera olika kanaler, måste försäkra sig om att rätt kanal är inkopplad. 12 Sida för signalgivning vid växling Om växling ska ske med handsignaler ska den som beslutar om igångsättning ha kommit överens med föraren och eventuella växlingsbiträden, om på vilken sida av växlingssättet som signaler ska ges.

SMAK 300.4 13 (21) 13 Bromsskor och bromsslädar 13.1 Allmänt om bromsskor och bromsslädar Bromsskor och bromsslädar som inte används ska förvaras så att inte risk för skador uppstår på personal eller fordon, till exempel i särskilda ställ. Finns det risk för obehörig användning, ska de förvaras låsta eller inlåsta. Bromsskor eller bromsslädar ska vara felfria. Om slitytan är förorenad av färg, sand eller annat som påverkar funktionen ska de betraktas som skadade och inte användas. Skadade bromsskor och bromsslädar ska läggas på avvisad plats så att de inte används av misstag. 13.2 Beskrivning av olika typer och användningsområde Typ Beskrivning Användningsområde Enkelflänsad bromssko Dubbelflänsad bromssko En bromssko med fläns på endast ena sidan av bromsskon. En bromssko med fläns på båda sidor av bromsskon. Kan användas för att säkra uppställda fordon. Används bara om dubbelflänsad bromssko inte finns tillgänglig eller inte får användas. Kan användas för att säkra uppställda fordon. (Ska inte användas för att säkra uppställda fordon i en växel eller spårkorsning) Kan användas för att bromsa fordon i rörelse i samband med skjutsning eller släppning. Får inte användas om rälshuvudet är bredare än bromsskon eller där det finns en hårdgjord yta i höjd med rälens överkant.

SMAK 300.4 14 (21) Typ Beskrivning Användningsområde Bromssläde En bromssläde består av två enkelflänsade bromsskor som är sammansatta med varandra med en stång. Flänsarna finns på den sida av bromsskorna som är mot spårmitt. En bromssläde jämställs med två bromsskor placerade mitt för varandra på båda rälerna. Kan användas för att säkra uppställda fordon (även om det finns en hårdgjord yta i höjd med rälens överkant). Kan användas för att bromsa fordon i rörelse i samband med skjutsning eller släppning. Kan användas för att förhindra att fordon rullar ut i en växel eller spårkorsning. Kan användas för att skydda flera växlingar inom samma växlingsområde mot varandra. 13.3 Användande för säkrande mot rullning En bromssko ska alltid placeras med en fläns tryckt mot rälens innersida. (En enkelflänsad bromssko ska alltså ha flänsen på den sida som är mot spårmitt). Bromsskor och bromsslädar som används för att säkra uppställda fordon måste föras så nära fordonets hjul att bromsskons sula ligger mot hjulet/hjulen. Man bör inte använda bromsskor i skarp kurva. Om det ändå blir nödvändigt, ska bromsskon placeras på innerrälen. Bromsslädar ska inte användas i skarp kurva. 13.4 Användande för att stoppa fordon i rörelse Endast särskilt utsedd personal får använda bromsskor eller bromssläde för att bromsa fordon i rörelse. Orsaken till att en bromssko slås bort vid första kontakten med ett hjul kan vara: felaktig påläggning (bromsskons fläns har inte tryckts mot rälens innersida) felaktig bromssko för liten friktion mellan skons sula och rälen (t.ex. genom isbildning på rälen)

SMAK 300.4 15 (21) för hög hastighet hos fordonet S.k. skorrning (när bromsskon glider fram med ryckiga förelser) kan vara en annan orsak till att bromsskon kasta av. Skorrning påverkas bl.a. av spårets och/eller bromsskons skick, fiktionen och fordonsvikten. När ett hjul går över en bromsskos klack kan det vara en följd av skorrning eller bero på att friktionen tillfälligtvis är hög eller att rälshuvudet blivit utvalsat så att bromsskon fastnat. Vintertid förekommer det ofta att bromsskor kastas av rälen. Orsaken till detta kan vara att ballasten är hårt frusen eller om det bildats is på rälen. För att då få säkrare bromsverkan bör bromssläden eller två bromsskor användas. Spåret har stor inverkan på bromsningen. Utplattning av rälshuvudet så att skäggliknade kanter uppstått kan medföra att bromsskon kläms fast eller förhindrar att bromsskons fläns ligger tätt intill rälshuvudet. Spår som ligger ojämnt kan medföra att bromsskon kastas av. Särskilt viktigt är att rälsskarvarna är i bra skick. 14 Åkning på fordon 14.1 Allmänt Den som åker på fordon ska använda de fotsteg och handtag som avsedda för åkning. Om fordonet har en plattform i fordonsänden kan även denna användas. Fordonsdelar försedda med gul-svart varningsmarkering ska inte användas vid åkning på fordon. Om handtag, fotsteg eller plattform på fordon har markerats eller ringats in med vit krita, innebär det att en skada har upptäckts tidigare. Skadade fotsteg, handtag eller plattformar ska inte användas. 14.2 Av- och påstigning i rörelse Av- och påstigning får endast ske om hastigheten inte är högre än cirka 0,5 m/s, d.v.s. sakta gånghastighet. Av- och påstigning ska alltid ske i rörelseriktningen.

SMAK 300.4 16 (21) 15 Koppling av fordon 15.1 Försiktighetsåtgärder Isär- och ihopkoppling av fordon ska normalt ske när fordonen står stilla. Isär- och ihopkoppling av fordon i rörelse får dock ske om ett drivfordon kontrollerar rörelsen och fordonens hastighet inte överstiger sakta gånghastighet (cirka 0,5 m/s). Föraren av ett radiostyrt drivfordon får inte gå in mellan fordon förrän fordonen står helt stilla. Koppling av fordon får inte ske på ett spår där det samtidigt pågår skjutsning eller släppning. Innan man går in mellan fordonens buffertar ska man kontrollera att utrymmet mellan fordonen är tillräckligt. När man går in eller ut under buffertarna ska man använda kopplarhandtaget. Om kopplarhandtag är markerat eller inringat med vit krita innebär det att en skada har upptäckts tidigare. Ett skadat kopplarhandtag ska inte användas. 15.2 Fordon med skruvkoppel För att kunna dra ihop kopplet tillräckligt bör koppling av fordon utföras på rakspår. Är inte detta möjligt måste kopplen efterdras. Efter att skruvkopplet har dragits ihop tillräckligt ska koppelsvängeln säkras. Skruvkoppel som inte används ska vara upphängda i upphängningskroken på buffertbalken. Höjdskillnaden mellan motstående buffertskivors mittpunkter får högst vara 125 millimeter. 15.3 Fordon med automatkoppel Koppling av fordon med automatkoppel får enbart utföras av personer som är särskilt utbildade för den aktuella typen av automatkoppel. 15.4 Övergångskoppel Koppling av fordon med övergångskoppel får enbart utföras av personer som är särskilt utbildade för den aktuella typen av övergångskoppel.

SMAK 300.4 17 (21) 15.5 Hastighetsbegränsning vid sammanstötning För godsvagnar ska hastigheten inte överstiga cirka 1,5 m/s, d.v.s. rask promenadtakt. För drivfordon och personvagnar ska hastigheten inte överstiga cirka 0,5 m/s, d.v.s. sakta gånghastighet. Vagnar försedda med någon av varningsetiketterna enligt nedan, får inte stöta till andra fordon, eller stötas till av andra fordon. 15.6 Koppling av tryckluftsslangar och kablar Tryckluftslangar och kablar får kopplas ihop och isär bara när fordonen är mekaniskt ihopkopplade. Den som ska koppla ihop eller isär tryckluftsslangar ska kontrollera att kopplingsventilen är stängd. Innan kopplingsnävar kopplas samman, ska även gummipackningen kontrolleras. I första hand ska de slangar som är mitt emot varandra användas. Om det är möjligt ska slangarna vara kopplade på samma sida i hela fordonssättet. Vissa fordon har flera tryckluftslangar för samma ändamål (till exempel för huvudledningen). Vid varje kopplingssälle får endast en koppling användas för respektive ledning. Innan slangkopplingarna kopplas ihop, ska man kontrollera att det inte förekommer snö, isbildning eller andra föroreningar inne i kopplingsnäven. Om det finns snö, isbildning eller andra föroreningar, får slangkopplingen inte användas innan kopplingsnäven har rensats. När huvudledningen är trycksatt på ena sidan om kopplingsstället, ska dessutom följande åtgärder vidtas: 1. När slangkopplingarna har kopplats ihop, ska först kopplingsventilen på den del som är trycksatt öppnas försiktigt, för att sedan öppnas helt under någon sekund. Man ska kontrollera att luft då strömmar ut på normalt sätt genom avluftningshålet på det motsatta fordonets kopplingsventil. 2. Den andra kopplingsventilen öppnas också, så att huvudledningen trycksätts fullständigt.

SMAK 300.4 18 (21) 3. Kopplingsventilen på det ursprungligen trycksatta fordonet stängs några sekunder. Man ska kontrollera att luft strömmar ut på normalt sätt genom dess avluftningshål. Därefter öppnas kopplingsventilen igen. 4. Om luftutströmning inte sker på normalt sätt, får slangkopplingen inte användas. Tryckluftslangar som inte används ska vara upphängda i sina hållare. 16 Uppställning av vagnar för lastning och lossning På vagnar som ställts upp för lastning eller lossning ska huvudledningen vara tömd och tryckluftsbromsen vara loss. 17 Hantering av radiostyrningsutrustning för drivfordon 17.1 Allmänt När styrsändaren är aktiverad ska föraren ha personlig kontroll över styrsändaren och befinna sig på det radiostyrda drivfordonet, på tillkopplade fordon eller bredvid fordonen. Annars ska styrsändaren vara avaktiverad. 17.2 Överlämna styrsändare till annan förare Föraren får överlämna styrsändaren till annan förare bara om drivfordonet står stilla. Den avlösande föraren ska före igångsättningen förvissa sig att han har fått rätt styrsändare och att drivfordonet går att manövrera med den. Bromsen ska provas omedelbart efter igångsättningen. Snabbstoppsknappen ska provas vid första lämpliga tillfälle. När en förare ska lämna över till eller ta över från en förare som är placerad i ett rangertorn eller liknande. 17.3 Förvara styrsändare som inte är i bruk När styrsändaren inte är i bruk ska den förvaras inlåst. Obehöriga ska inte komma åt den och inte kunna förväxla den med en annan styrsändare. På drivfordon som är utrustat med låsbart förvaringsskåp ska detta användas. Styrsändare för drivfordon där låsbart förvaringsskåp saknas eller är felaktigt ska styrsändaren förvaras på plats enligt lokal instruktion.

SMAK 300.4 19 (21) 17.4 Förfarande vid fel på utrustningen Den som upptäcker fel på radiostyrningsutrustningen, ska omedelbart ta den ur drift och lämna den till närmaste chef eller enligt annan anvisning. 17.5 Förfarande vid olycka eller tillbud Radiostyrningsutrustning ska omedelbart tas ur drift vid olycka eller ett tillbud, där radiostyrningsutrustningen bedömts haft en betydelse för händelsen. Radiostyrningsutrustningen ska lämnas till faktainsamlaren. 18 Urkoppling av fjäderansatt parkeringsbroms Följande gäller fordon utrustade med fjäderansatt parkeringsbroms. När den fjäderansatta parkeringsbromsen ska kopplas ur, måste fordonet först säkras mot rullning med annan typ av uppställningsbroms eller vara kopplat till annat fordon som är säkrat mot rullning. 19 Märkning av lastgränser och hastighet på vagnar Största tillåtna hastighet för godsvagnar anges i så kallad ABCD-märkning på eller enbart genom hastighetsmärkning. Exempel på ABCD-märkning: Tontalet är lastgränser, det vill säga tal som anger den största vikt som en vagn får lastas med när den ska framföras på sträckor som medger 16, 18, 20, 22,5 tons axellast (kolumnerna A, B, C, D). Lastgränsen är även beroende av vilken hastighet vagnen ska framföras med. Vagnar son inte får lastas med mer än till 20 tons axellast saknar kolumn D i ABCD-märkningen. Vissa vagnar har ABCD-märkning med kolumner för olika lastgränser med avseende på största vikt per meter.

SMAK 300.4 20 (21) Följande största tillåtna hastighet gäller: 20 Skadeanslag Skadeanslag från BTO:s skadekatalog för funktionskontroll av godsvagnar ska användas. 21 Körning under vinterförhållanden Vinterförhållanden anses föreligga när snörök syns efter tåget eller spåret är täckt av snö eller is, samtidigt som utomhustemperaturen är under 0 C. Vid vinterförhållanden ska bromsning med huvudbromssystemet ska utföras regelbundet minst var femtonde minut. Bromsningarna görs för att avlägsna snö och is från bromskomponenter. Om fordonssättet består av ett ensamt drivfordon ska bromsningarna utföras med ännu tätare intervall. 22 Restriktioner mot överladdning med losstöt På fordon med huvudbromskontroll D3 får funktionen för utjämning av överladdning inte användas samtidigt som losstöt ges. Om föraren använder funktionen för utjämning av överladdning samtidigt som han ger en losstöt, matas huvudledningen med så stor kapacitet, att en trycksänkning på grund av t.ex. nödbromsning eller självavkoppling inte märks omedelbart.

SMAK 300.4 21 (21) 23 Lok med körförbud Om ett lok beläggs med körförbud ska detta tydligt anslås på fordonets samtliga manöverpaneler.