Kriminologiska institutionen Bröder, knarkdrottningar och mullegäng en intervjustudie om kontakter/relationer på fängelser D-uppsats i kriminologi Höstterminen 2006 Emina Jukovic
Sammanfattning Att olika grupper bildas på olika områden, vare sig det är på skolgården eller på arbetet kan tyckas vara normalt, men när man talar om gruppbildningar på fängelser leder det oftast till misstankar om eventuell brottslighet. Syftet med den här uppsatsen är att få ökad förståelse för kontakter/relationer som skapas på fängelser och huruvida de har betydelse för brottsligheten. Ett underliggande syfte är att öka förståelsen av gängtillhörighet på fängelser. Uppsatsen är en del av ett projekt som Lena Roxell arbetar med. I hennes avhandling studeras tre kriminologiska perspektiv: brottslighetens gruppkaraktär, kriminella karriärer och effekter av fängelsevistelser. Frågeställningarna för denna uppsats är följande: Hur skapas kontakter/relationer på fängelser? Vad har kontakterna/relationerna för betydelse under och efter fängelsevistelsen? Hur påverkas kontakterna/relationerna om man är med i ett nätverk/gäng? Finns det nätverk/gäng på fängelserna och i sådana fall hur är de uppbyggda? Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med personer från frivillighetsorganisationer som har erfarenhet av fängelsevistelse. Svaren på dessa frågor analyserades genom att dels använda teman dels använda Sutherlands teori om differentiella associationer samt ett genusperspektiv. Det valda tolkningssättet har varit hermeneutiken som betyder tolkningslära och där fokus ligger på att vinna en giltig och gemensam förståelse av en texts mening. Analysen visar att brottsligt beteende kan vara inlärt på så sätt att människor själva tar ställning till om de vill leva ett kriminellt liv eller inte samtidigt som de tar ställning till om de vill tillhöra ett gäng eller fängelsegäng. Analysen pekar vidare på att kontakter/relationer på fängelset först och främst skapas för att umgås, men även för kriminella syften. De kontakter/relationer som finns på fängelser är oftast med individer som man känner sedan tidigare. Behåller man en kontakt är det för att den är värd någonting, oftast relaterat till narkotika. Utifrån intervjuerna kan man inte peka på ökning av kriminalitet på grund av kontakter/relationer som skapas på fängelset. Resultatet av analysen överrensstämmer med tidigare svensk forskning av Sarnecki, Bondesson, Roxell och Wahlgren.
Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 1 1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 2 1.2 DISPOSITION... 2 2. TIDIGARE FORSKNING... 3 2.2 GÄNGENS UPPKOMST ENLIGT KLASSISKA TEORIER... 6 2.3 SVENSK GÄNGFORSKNING... 7 3. TEORI... 9 3.1 DIFFERENTIELLA ASSOCIATIONER... 9 3.1.1 Kritik mot teorin... 10 4. METOD...10 4.1 URVAL... 10 4.2 HERMENEUTIK... 11 4.2.1 Min förförståelse och mitt förhållningssätt till hermeneutiken... 11 4.3 INTERVJUSTUDIE... 12 4.3.1 Kvalitativa intervjuer en vetenskaplig forskning?... 13 4.3.2 För- och nackdelar med inspelade intervjuer... 14 4.3.3 De utförda intervjuerna... 14 4.4 VALIDITET, RELIABILITET OCH GENERALISERBARHET... 16 4.5 ETIK... 18 5. RESULTAT OCH ANALYS... 19 5.1 BAKGRUNDSINFORMATION... 19 5.2 DE INTERVJUADES DEFINITIONER AV GÄNG OCH NÄTVERK... 20 5.5 KONTAKTERS/RELATIONERS PÅVERKAN OM MAN ÄR MED I ETT NÄTVERK/GÄNG... 24 6. SLUTDISKUSSION... 26 6.1 ANKNYTNING TILL TEORIN OM DIFFERENTIELLA ASSOCIATIONER... 26 6.2 ANKNYTNING TILL TIDIGARE FORSKNING... 27 6.3 AVSLUTNING... 30 7. REFERENSER... 32 7.1 LITTERATUR... 32 7.2 WEBBADRESS... 33 8.1 INTERVJUGUIDE... 34
1. Inledning Att olika grupper bildas inom skilda områden, vare sig det är på skolgården eller på arbetet kan tyckas vara normalt. När man däremot talar om gruppbildningar i fängelser finns det vissa debatter om samhället straffåtgärder. Diskussioner förs bl.a. om huruvida fängelsemiljön är en kriminell skola för lagöverträdare som innefattar möjligheter till att träffa andra kriminella och därmed ingå i ett kriminellt nätverk 1. Straff har idag flera ändamål: vedergällning, avskräckning, samhällsskydd och behandling 2. Ändamålens verkan kan dock riskeras om kriminella nätverksbildningar i fängelserna florerar och de intagna sedan vid frigång begår brott tillsammans. Faktorer som skydd mot våld, rasmotsättningar och maktutövning kan ses som antingen orsak till att man ingår i ett gäng eller som ett resultat av gäng. Ytterligare faktorer till uppkomsten av gäng tros vara överfulla fängelser, dåliga levnadsvillkor för de intagna, bristfälliga resurser, samhällsproblem samt rasism 3. Gängbildningar på fängelse är ett ganska nytt fenomen som också är relativt outforskat. Den forskning som finns om fängelsegäng och gäng härstammar främst från USA. Då det finns flera omständigheter som skiljer sig mellan fängelseförhållandena i USA och Sverige, blir det därför viktigt med kriminologisk forskning om gäng- och nätverksbildning på svenska fängelser för att förstå hur det hela förhåller sig. Vare sig det finns nätverk eller gäng, så är informationen om kontakters/relationers betydelse viktig då den ger en insikt i hur fängelsemiljön påverkar individerna som sitter på anstalt, samtidigt som man kan se hur individer påverkar varandra. Det är också viktigt att före ett resonemang kring olika definitioner av fängelsegäng, eftersom det i en undersökning kan innebära att fängelsegäng är ett stort problem, medan man i en annan ifrågasätter fängelsegängens existens. I den här uppsatsen görs tre intervjuer med personer som har erfarenhet av fängelse. Att göra intervjuer och sedan tolka dessa innebär inte att det som kommer fram i analysen är den slutgiltiga sanningen. Det är bara ett av alla sätt som man kan tolka materialet på. På grund av detta har det varit som mål att försöka tydliggöra de teorier och antaganden som jag använder mig av för att läsaren ska få största möjliga insyn i undersökningen. 1 Roxell 2002 Nätverksanalys av gäng en pilotstudie, s. 9 2 Bondesson 1974 Fången i fångsamhället, s. 27 3 Roxell 2002 Nätverksanalys av gäng en pilotstudie, s. 13-14. 1
1.1 Syfte och frågeställning Syftet med den här uppsatsen är att få ökad förståelse för kontakter/relationer som skapas i fängelser och huruvida de har betydelse för brottsligheten. Ett underliggande syfte är att öka förståelsen av gängtillhörighet på fängelser. Uppsatsen är en del av ett projekt som Lena Roxell arbetar med. I hennes avhandling studeras tre kriminologiska perspektiv: brottslighetens gruppkaraktär, kriminella karriärer och effekter av fängelsevistelser. I den ena delen av projektet studeras medbrottslingsskap ( cooffending ) och brottslighetens karaktär hos personer som har avtjänat fängelsestraff. Metoden som används är nätverksanalys. Den andra delen av projektet består av intervjuer som utförs med personer, som har erfarenhet av fängelsestraff och anstaltspersonal. Dessa intervjuer består bland annat av de intervjuer som jag har utfört till denna uppsats. I den här uppsatsen är det två män och en kvinna med erfarenhet av fängelsestraff som intervjuats utifrån följande frågeställningar: Hur skapas kontakter/relationer i fängelser? Vad har kontakterna/relationerna för betydelse under och efter fängelsevistelsen? Hur påverkas kontakterna/relationerna om man är med i ett nätverk/gäng? Finns det nätverk/gäng på fängelserna och hur är de uppbyggda i sådana fall? Lär sig personer ett brottsligt beteende både innanför och utanför fängelser? I frågorna används begreppet kontakter/relationer i samband med intervjuguidens utformning. Valet att använda båda begreppen beror på att ordet relationer kan kopplas till sexuella relationer och ordet kontakter kan ses som t.ex. enbart affärskontakter. 1.2 Disposition Inledningsvis har syftet och frågeställningen presenterats. I nästa kapitel kommer den tidigare forskningen att diskuteras. Det kapitlet följs av den teoretiska ansatsen. I metodavsnittet diskuteras tolkningsperspektivet samt material och urval, intervjuteknik och till sist etik. Kapitlet följs av en resultat- och analysdel samt slutdiskussion där kopplingar mellan teori och intervjuer görs. 2
2. Tidigare forskning Under denna del tas även definitioner av gäng och fängelsegäng upp. Däremot diskuteras inte definitionen av kontakter/relationer eftersom jag har valt att använda mig av Sutherlands teori och hur han ser på interaktioner mellan individer. Det finns dock flera diskussioner kring definitionen av gäng. Därför har forskare inte heller kommit fram till en slutgiltig definition av gäng. Detta leder till att en diskussion om olika definitioner nedan blir nödvändig. Olika definitioner kan leda till olika resultat, beroende på var man lägger fokus. Kapitlet delas upp i fyra teman: fängelsegäng och gäng, gängens uppkomst enligt klassiska teorier, svensk gängforskning samt de intervjuades definitioner av gäng och nätverk. 2.1 Fängelsegäng och gäng Ulla Bondesson skrev Fången i fångsamhället under 1970-talet, men den är fortfarande relevant då det är en av få forskningar som beskriver den subkulturella fängelsevärden som existerar mellan interner. Bondesson har genomgående beskrivit socialiseringsprocesser vid ungdomsvårdsskola, ungdomsfängelse, fängelse och internering. Idag är det dock endast fängelset som finns kvar som institution. Bondesson tar också upp omöjligheten för interner att ange varandra inför kontrollmakten. Vidare belyser hon de två mest förekommande påståendena om vem som har mest makt: de som har spenderat mest tid på anstalt eller de som har stor erfarenhet av brott är de som uppfattas som ledare. Ett resultat visa också att internernas solidaritet gentemot varandra var väldigt hög 4. I stora drag är detta en omfattande avhandling som berör allt från språk till sociala händelser och den berikar kunskapen om svenska fängelser. Vem bestämmer på kåken? är en uppsats med syfte att belysa maktstrukturer i anstalter mellan interner. Undersökningen gjordes med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer. Utgångspunkten för studien var fenomenologisk och kvalitativ design. Genom främst Walter Korpis maktresursteori analyserade Wahlgren empirin i studien, men uppsatsförfattaren använde sig också av Ulla Bondessons Fången i fångsamhället. Analysen visade att samtliga intervjuade ansåg att det fanns en maktstruktur på svenska fängelser. Denna var starkt hierarkiskt uppbyggd. Den mest centrala maktresursen var kunskap om hur man som intern ska bete sig. 4 Bondesson 1974 Fången i fångsamhället 3
Droger våld, brott och gängtillhörighet samt snällhet var andra viktiga maktresurser Wahlgren kom fram till 5. Boken Prisons and prison life är skriven för att användas som kurslitteratur inom sociologiska och juridiska ämnen. Den handlar om interner och deras liv på fängelser i USA. I boken går Pollock igenom bl.a. statistik över interner, deras rättigheter, fängelsernas program, utbildning och vård. Hon går igenom hur kvinnofängelserna är uppbyggda, vilka dessa kvinnor är som avtjänar fängelsestraff samt hur deras liv förlöper i fängelserna 6. Trots att boken berör amerikanska fängelser har den gett en god insikt i fängelselivets villkor, t.ex. hur fängelsernas program fungerar och vad internerna har för rättigheter. Boken ger en idé om fängelsets struktur och funktion i USA och belyser olikheterna gentemot svenska fängelseförhållanden och ses därför som en utgångspunkt för vidare diskussion. I mångt och mycket fokuserar dessa tre författare på maktaspekter. Resultatdelarna i samtliga texter visar på fängelsets olika maktstrukturer snarare än gäng. Däremot uppfattar och utvecklar jag det vidare till att ett gäng kan uppstå om det finns vissa maktstrukturer som individerna följer strikt. Gängbildningar på fängelser började uppmärksammas i USA under 1970-talet. Detta skedde i samband med gatugängens framträdande även bakom murarna. Maktposition och rivalitet var en av många faktorer till fängelsegängens uppkomst. Andra orsaker tros vara överfulla fängelser, våldsbenägna gängledare, och skydd mot våld 7. Forskningen kring fängelsegäng är inte lika utbredd som studierna kring gäng, varför det inte finns lika mycket tidigare undersökningar på ämnet. Nedan kommer definitioner av gäng samt forskning kring gäng att diskuteras. Enligt Trasher som studerade gäng under 1920-talet, uppstår vissa gäng ur spontana ungdomsgrupper när banden mellan gruppens medlemmar stärks till följd av en konflikt. En sådan process har tre steg, där det första steget innebär en grupp med oklara konturer och ett oklart ledarskap. Dessa gäng består oftast under kort period. I det andra steget har gänget utvecklats där konturerna och ledarskapet blir klarare p.g.a. att gruppen är utsatt för ett 5 Wahlgren 2002 Vem bestämmer på kåken? 6 Pollock 2004 Prisons and prison life 2004 7 Roxell 2002 Nätverksanalys av gäng en pilotstudie, s. 13-14. 4
gemensamt hot. I det sista steget gäller att medlemmarna inte klarar av en övergång till ett normalt vuxenliv och därför fortsätter att vara kriminella 8. Yablonsky kom att under 1960-talet räkna upp kriterier för gäng: ett bestämt antal medlemmar, medlemmarna går att definiera, medlemmarna har specificerade roller, medlemmarna är överens om reglerna i gänget och det finns ett klart ledarskap. Han menar att socialarbetare och medier genom att förvänta sig dessa egenskaper hos gänget även bidrar till att öka gängsammanhållningen 9. Under 1990-talet räknade också Curry och Decker upp vissa element för att beskriva ett gäng. Dessa element går att finna i de flesta gängdefinitionerna: gäng är en grupp individer, de har någon form av symboler för gängmedlemskap, de har också en specifik kommunikation, en beständighet, ett territorium samt brottsligheten som ett mål med medlemskap i gäng. De menar vidare att det oftast är lättare att säga vem som tillhör ett gäng än att definiera vad som är ett gäng 10. Klein, som har en lång erfarenhet av gängforskning, menar att beständighet, antal medlemmar, åldersfördelning, territorium samt eventuella undergrupper utgör gäng 11. Shorts och Strodtbecks definition påminner om Klein, genom att de definierar gäng som en grupp vars medlemmar träffas med viss regelbundenhet över tid, på basis av grupper definierade av medlemmar och en organiserad struktur samt med någon form av territorium (dock inte alltid). Gängens medlemmar består oftast av individer som söker sig till gäng för att tillfredställa behov som skydd och identitet. Varaktigheten på dessa gäng varierar dock 12. Vissa av forskarna, som till exempel Short och Strodtbeck, menar att det brottsliga beteendet framkallas i gäng, d.v.s. brottsligt beteende sammanför inte individer till gäng, utan det är gängen som utvecklar ett brottsligt beteende. Medan till exempel Curry och Decker är av motsatt uppfattning. 8 Trasher 1927 The Gang 9 Yablonsky 1963 The Violent Gang 10 Curry & Decker 1998 Confronting Gangs. Crime and Community 11 Klein 2001 Resolving the Eurogang Paradox, s. 14 12 Short & Strodtbeck 1965 Group Process and Gang Delinquency 5
2.2 Gängens uppkomst enligt klassiska teorier Det finns flera olika klassiska kriminologiska teorier om varför människor begår brott och om hur gäng kan tänkas uppstå. Nedan följer flera som berör gängens uppkomst. Stämplingteorins främsta ansikten utåt är Tannebaum, Lemert och Becker. Grundidén för teorin är att den riktar in sig på att personer som begår brott och upptäcks stämplas som brottslingar och därför fortsätter att begå brott. Tanken är att individen till slut uppfattar sig själv som ond och beter sig därefter. Detta leder också till att de söker sig till människor som accepterar och lever ett liknande liv som de själva 13. På så sätt kan gäng bildas utifrån stämplingsteorin. Merton ansåg, liksom stämplingsteoretikerna, att orsaker till brottslighet fanns i omgivningens reaktion på avvikande handlingar. Merton utvecklade sin teori om strain (frustration på svenska) under 1930-talet. Han inriktade sig på att subkulturer uppstår p.g.a. den frustration som den unga arbetarklassen upplever när de inser att det inte är möjligt att uppnå samhällets allmänna mål. Frustration ökar därför risken för brottsligt beteende. Det finns olika sätt att hantera frustrationen, genom konformitet, innovation, ritualism, tillbakadragande och uppror 14. Likt stämplingsteorin söker individer sig till andra som också lever under liknande omständigheter. Deras mål och medel är likadana, vilket därför för ihop vissa individer. Enligt teorin kan alltså individer som upplever mycket frustration använda sig av kriminalitet som medel för att nå målet. Enligt teorin kan därför gäng bildas av människor som söker sig till andra individer som använder sig av samma medel, i det här fallet kriminalitet, för att nå ett eller flera mål. Under 1940-talet studerade Shaw och McKay social desorganisation. De delade en stad i olika zoner. Dessa zoner såg olika ut. Zon 2 som utgjorde stadens äldsta del var även den del där slumområden och fattiga människor var placerade. Med sin teori menade de att de ungdomar som bor i slumområden påverkas av just området och att det inte var individen som orsakade brottslighet, därför att brottsligheten minskade för ungdomar som flyttade bort från slummen. I slumområden råder det alltså social desorganisation där de unga lär sig brottsligt beteende, därför att de kommer i kontakt med brottsliga individer. Slumområdet har egna normer och 13 Tannenbaum 1939 Crime and the Community, Lemert 1951 Social Pathology och Becker 1963 Outsiders 14 Merton 1938/1957 Social Theory and Social structure 6
värderingar som inte alltid stämmer överens med resten av stadens (eller landets) normer 15. Vidareutvecklas detta uppstår gäng i zon 2, därför att individer lär sig brottsligt beteende av varandra och bygger upp egna värderingar och normer i egenskap av gäng. Sykes och Matza kom under slutet av 1950-talet med sin neutraliseringsteori. Kortfattat går den ut på att ett samhälle har normer som de flesta följer, därför att det är skamligt att bryta mot dem. Enligt Sykes och Matza utvecklas försvarstekniker av brottslingar för att neutralisera skuldkänslor och själva brottet. Dessa neutralisationstekniker innebär ett förnekande av ansvar, skada, offer samt fördömande av högre instanser och ett anförande av högre lojaliteter (till exempel solidaritet till vänner) 16. De ser en koppling till att vissa saker lärs in, men menar dock att brott inte är inlärt genom interaktioner med andra individer, utan att det är neutralisationsteknikerna som lärs in. Individen kan därför utifrån teorin lära sig av andra gängmedlemmar hur denna ska ursäkta brott samt att känna solidaritet till gänget. Hirschi kom ut med sin sociala band-teori 1969. Teorin fokuserar mer på vad som avhåller personer från brott istället för att fokusera på vad som skapar brottsligt beteende. Är följande punkter starka så menar han att riskerna för att individen ska begå brott minskar: anknytning till konventionella personer/aktiviteter, åtaganden i förhållande till den konforma samhällsordningen, delaktighet i konventionella aktiviteter och övertygelse om samhällsordningens legitimitet 17. Gängbildningar kan därför utifrån sociala band-teorin förklaras av att dessa individer inte uppfyller de nämnda sociala banden. Gängen skapar sina egna sociala band. 2.3 Svensk gängforskning Sarnecki har använt sig av nätverksanalys för att studera relationer mellan ungdomsbrottslingar i bland annat Stockholm. Han använder sig av definitionen nätverk istället för gäng. Han kommer fram till att det finns ett centralt nätverk där de mest brottsbelastade individerna ingår, men att det inte finns några organiserade gäng som det finns i USA. Valet av medbrottslingar beror inte på gängtillhörighet utan verkar snarare vara spontana val av personer som man har en daglig kontakt med och som bor i samma område och/eller går i samma skola, varför han väljer att kalla det nätverk. Bland bestående gäng 15 Shaw & McKay 1942 Juvenile Delinquency and Urban Areas 16 Sykes & Matza 1957 Techniques of Neutralization 1957 17 Hirschi 1969 Causes of Delinquency 7
finns oftast tydliga egenskaper som måste uppfyllas, vilket de svenska individerna som studerats inte uppfyller 18. I Roxells pilotstudie används belastnings- och lagföringsregistret samt intervjuer för att undersöka fängelsegäng. Metoden som används är nätverksanalys. I nätverket är personer som är misstänkta för att ha begått brott tillsammans länkade. Där finns också information om brottet har skett före, under eller efter fängelsevistelsen. Resultatet i hennes pilotstudie visar att det är ovanligt att personer är misstänkta för att ha begått brott med varandra efter gemensam vistelse på anstalt. Detta gäller både för gängmedlemmar och andra intagna. Roxells resultat av förändringar i kriminella karriärer visar att det är mer vanligt med en minskning av brottslighetens allvarlighetsgrad efter anstaltsvistelsen än vad det är med en ökning. Nätverksanalysen som Roxell har utfört visar inte på några tätt sammanhållna nätverk. Detta tolkar hon på olika sätt. Det ena är att vetskapen om vilka som är gängmedlemmar är bristfällig. Det andra är att resultatet kan stämma överens med hur det förhåller sig för de här individerna 19. Gustavsson och Isaksson har gjort en undersökning om gängbildningar vid Sveriges anstalter åt Kriminalvårdsstyrelsen. De gjorde anstaltsbesök och kontaktade kriminalvårdsinspektörer för att diskutera vilka faktorer som var intressant. Sedan utformade de en enkät av detta material som skickades till samtliga anstalter. Enkäterna besvarades av klientansvariga vid varje anstalt. Förutom enkäten har även personer med särskilda kunskaper om kriminella gängbildningar intervjuats. Gustavsson och Isaksson kommer fram till att medlemmar i kriminella gängbildningar främst förekommer vid de slutna anstalterna och att intagna från förortsmiljöernas gäng blir allt fler. Vidare menar de att det inte förekommer några maktkamper gängen emellan, men däremot förekommer det en nyrekrytering till gängen. Gängbildningarna är både av spontan och etablerad karaktär. Ytterligare ett resultat var att kontakter med kriminella personer utanför anstalt kunde innebära problem, då narkotikahandel och/eller penningtransaktioner försvårar den sociala anpassningen för den intagna 20. 18 Sarnecki 2001 Delinquent Networks 19 Roxell 2002 Nätverksanalys av gäng en pilotstudie 20 Gustavsson & Isaksson 2001 Kriminella gängbildningar 8
3. Teori Att välja ett teoretiskt perspektiv som används till analysen påverkar inte bara sättet analysen formas på utan lyfter också fram den egna förförståelsen. Därför är det viktigt att noga gå igenom teorins ansats. Kapitlet beskriver den valda teorin och hur denna används i analysen. Det kommer även att finnas en koppling till genusperspektivet. Valet av teori beror på att jag vill undersöka om brottsligt beteende på fängelset kan vara inlärt och ge upphov till nätverk samt brottsligt beteende. 3.1 Differentiella associationer Edwin Sutherland publicerade sin teori om differentiella associationer 1939. Sarnecki väljer att översätta teorin till varierande anknytning 21. Teorin har nio teser som innebär en process för att en individ ska begå brottsliga handlingar. Differentiella associationer tillhör en av de klassiska teorierna som nämns ovan och beskriver i sin tur en eventuell uppkomst av gäng. Nedan följer de nio teserna: 1. Brottsligt beteende är inlärt. 2. Inlärning av brottsligt beteende sker genom interaktioner med andra personer i en kommunikationsprocess. 3. Inlärning av brottsligt beteende sker främst i grupper med nära och personliga relationer medlemmar emellan. 4. Inlärning av brottsligt beteende inkluderar a) tekniker att begå brott, b) specifika motiv till den aktuella brottsligheten, drivkrafter, rationaliseringar och attityder. 5. De specifika motiven och drivkrafterna lärs in utifrån en definition av lagen som fördelaktig respektive ofördelaktig för individen. Det är genom relationer till människor som inlärning av fördelaktiga respektive ofördelaktiga definitioner av lagen äger rum. 6. Individen begår brott om definitioner som är fördelaktiga för brottsligt beteende får överhanden över definitioner som är fördelaktiga för konformt beteende. 7. Individens associationer till individer med de olika definitionerna av brott kan variera med avseende på frekvens, varaktighet, prioriteringar och intensitet. 8. Processen som leder till inlärning av brottsligt beteende involverar samma mekanismer som är involverade i andra typer av inlärning. 21 Sarnecki 2003 Introduktion till kriminologi, s. 153 9
9. Eftersom brottsligt beteende är ett uttryck för generella behov och värderingar, kan det inte förklaras med sådana eftersom icke-brottsligt beteende är ett uttryck för samma sorts behov och värderingar. Sutherland menar därmed att individen under interaktioner med andra människor själv aktivt tar ställning för respektive emot lagens föreskrifter. Individer tar alltså inte till sig handlingsmönster på ett passivt sätt 22. Utifrån teorin kan gäng därmed bildas då individer drar sig till varandra för att lära sig ett brottsligt beteende och för att hitta likasinnade medlemmar. 3.1.1 Kritik mot teorin Kritik har riktats mot möjligheten att verifiera teorin med empiriska undersökningar samt att det inte finns några exakta anvisningar om hur de fyra dimensionerna (frekvens, varaktighet, prioriteringar och intensitet) ska vägas samman så att det blir möjligt att kvantifiera individers anknytning till avvikande respektive konformt beteende 23. 4. Metod För att kunna besvara frågeställningarna utfördes intervjuer med frigivna fångar. Det här kapitlet berör valet av metod och hur urvalet till materialet har gått till. I det här kapitlet diskuteras även för- och nackdelar med den valda metoden samt reliabilitet och validitet. 4.1 Urval För att ha möjlighet att besvara frågeställningen intervjuade jag tre personer med erfarenhet av fängelsestraff. Dessa personer sökte jag efter på frivillighetsorganisationer som hjälpte mig att få tag på personer som kunde tänka sig att bli intervjuade. Det hela gick till på så vis att jag och Tyra Fridén, som också skriver uppsats på samma ämne, tog kontakt med en frivillighetsorganisation och avtalade att vi fick komma på ett morgonmöte hos dem. På morgonmötet fick vi berätta vilka vi är och informera om uppsatserna vi arbetar med. Efter detta lämnade vi ut ett informationsblad och de som ville ställa upp blev meddelade att kontakta oss. Jag tog kontakt med ytterligare en frivillighetsorganisation, vilket möjliggjorde en intervju med en kvinna som har erfarenheter fängelsevistelser. 22 Sutherland (1939) 1992 Principles of Criminology 23 Sarnecki 2003 Introduktion till kriminologi, s. 156 10
4.2 Hermeneutik Min ansats i detta arbete för att tolka intervjuerna är hermeneutiken, vilket är forngrekiska och översätts oftast till tolkningslära. Hermeneutik är en förståelseinriktad forskningsansats där tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden vid analys. Det som kännetecknar hermeneutiken är intuition, inlevelse, strävan till ny kunskap, förhållandet mellan del och helhet hos det som studeras och framför allt tolkning och förståelse av texter och existentiella situationer 24. Forskaren ska inte bara konstatera och registrera ett visst beteende, utan forskaren ska också försöka förstå vad beteendet innebär för den eller de individer som studeras. Utifrån en hermeneutisk forskningsansats vill man besvara frågor i termer av vad betyder det? 25. Tolkningens syfte blir därmed att vinna en giltig och gemensam förståelse av en texts mening. Ett tolkningssystem bör hänga ihop på ett logiskt sätt och tolkningarna samt tolkningssystemet bör ha ett sammanhang med tolkningsobjektet. Till sist måste man kunna förmedla det man har kommit fram till på ett acceptabelt sätt. Att förmedla förståelse och tolkning har ett problem med flera aspekter som är viktiga att tänka på. För det första bör man hålla sig till tydlighet och enkelhet i språket vid tolkning. Den andra aspekten gäller vår förförståelse och hur mycket betydelse vi ska tillmäta den när resultatet av tolkningarna presenteras. Därför är det bra att låta sakfrågan vägleda presentationen av förförståelsen. Den tredje aspekten gäller möjlighet till kontroll av tolkningar och slutsatser. Genom att utföra en noggrann dokumentation och argumentation tillgodoser man kravet på kontroll vilket ökar reliabiliteten. Slutligen är det viktigt att utforma sin framställning med en meningsfull struktur samt få förståelsen att bli överförbar till mottagarens situation, såväl på upplevelse- som handlingsplanet 26. 4.2.1 Min förförståelse och mitt förhållningssätt till hermeneutiken Min förförståelse för ämnet är att gäng- och nätverksbildningar utgår ifrån mina tidigare studier i ämnet kriminologi. Jag tror inte att gäng och nätverk ser likadana ut i Sverige som i t.ex. USA, där det verkar som att gäng är ett mer förekommande fenomen. Detta grundar jag på tidigare forskning i ämnet kriminologi 27. Jag tror också att interner tar del av varandras erfarenheter av brott och på så sätt kan få nya idéer till att begå brott, om de inte får stöd till ett icke kriminellt liv vid frigivning. Vidare kan det finnas starka band mellan kriminella, men jag tror inte att gäng- eller nätverkstillhörighet har klara definitioner hos dessa. Jag tror 24 Helenius 1990 Förstå och bättre veta, s. 64 25 Carlsson 1991 Kvalitativa forskningsmetoder, s. 15-16 26 Ödman 1994 Tolkning, förståelse, vetande, s. 101-102 27 Sarnecki 2001 Delinquent Networks, s. 151 11
snarare att individuella skillnader, som t.ex. kriminell erfarenhet påverkar val av umgänge. Min förförståelse grundar sig på tidigare forskning kring ämnet, men jag har också påverkats av den miljö och kulturella tillhörighet jag lever i, d.v.s. mina egna erfarenheter under livets gång fram till idag. Världen kan sägas vara ett samspel mellan människor som också inbegriper maktförhållanden. Tolkning kan också vara makt, eftersom detta sker genom att vi förmedlar vår människosyn och samhällssyn (våra perspektiv och den förförståelse som vi grundar våra tolkningar på). Eftersom det sker på ett indirekt sätt blir det svårare för den som tar del av tolkningarna att inte påverkas av de perspektiv som förmedlas. Omvärlden är redan tolkad och i egenvärlden är jag min kropp, som omvärld har jag den. vi är i världen och själva konstituerar världen som vi tolkar och förstår; alltså med utgångspunkt från att vi har en omvärld omkring oss, vars innebörd vi tolkar och som inverkar på vår världsbild, samtidigt som vi interagerar med medmänniskor, som delger oss sin bild av världen och som vi i vår tur responderar på. Likaså tolkar och förstår vi med utgångspunkt från egna erfarenheter och egna bilder av oss själva i världen 28. Problemet, men samtidigt själva förutsättningen för att kunna tolka, är förförståelsen. Förförståelsen begränsas av vår kulturella tillhörighet eftersom vissa tolkningar blir omöjliga men också andra möjliga. De här begränsningarna innebär att vi har tillgång till tolkningsmöjligheter (referensramar) 29. På det sättet kan man bedöma tolkningens rimlighet. Tolkade texter får inte bekräfta förutfattade meningar orsakade av tolkarens uppfattning, varför det är viktigt vid analys att ha ett öppet sinne och tillåta ny kunskap, som oftast erfordras vid undersökningar. 4.3 Intervjustudie För att en intervjustudie ska bli så bra som möjligt krävs det en medvetenhet om dess för och nackdelar. Att intervjua kan ge en god inblick i människors erfarenheter, attityder och känslor 30. I den här uppsatsen är intervjuerna semistrukturerade. Anledningen till det diskuteras nedan. Man kan säga att semistrukturerade intervjuer är ett mellanting av strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Strukturerade intervjuer innebär att varje person får besvara exakt 28 Ödman 2004 Text och existens, s. 102-103 29 Ibid, s. 112-113 30 May 2001 Samhällsvetenskaplig forskning, s. 148 12
samma fråga som ställs på exakt samma sätt. Intervjuledarens roll är att leda de intervjuade och ska inte komma med några personliga synpunkter. Detta gäller för att uppnå högsta möjliga neutralitet. Svaren blir därför jämförbara, men det sker dock ingen fördjupning av svaren. De ostrukturerade intervjuerna är uppbyggda tvärtemot de strukturerade intervjuerna. Med sådana intervjuer tillåter man individen att tala utifrån sin egen referensram varför intervjun löper fritt. Metoden används för att fånga upp livshistorier. Den semistrukturerade intervjun innebär att frågorna är uppställda, men den intervjuade har möjlighet att utveckla svaren. Frågor om ålder och kön får man lätt fram genom standardiserade frågor. Däremot kan frågor om t.ex. erfarenheter och känslor kräva ett djupare svar, vilket den intervjuade kan ge vid semistrukturerade intervjuer. Genom att som intervjuare förtydliga och utveckla svaren som ges, kan den som intervjuas få möjlighet att fördjupa svaren ytterligare. Samtidigt som intervjuvarianten innehåller struktur för att kunna skapa jämförbarhet ger den också möjlighet till fördjupningar inom vissa frågor 31. Intervjuerna som gjordes följdes av en intervjuguide som finns i bilagan. De intervjuade fick berätta fritt och ge djupare svar till guidefrågorna som jag ställde. Genom att göra på detta sätt kunde jag även fördjupa mig mer i en fråga och utveckla underfrågor till denna som de intervjuade fick svara på. Strukturen fanns där, men det fanns en möjlighet för fördjupning och diskussion. 4.3.1 Kvalitativa intervjuer en vetenskaplig forskning? I den akademiska världen ses inte alltid kvalitativa intervjustudier som något vetenskapligt. Söker man svar efter vad vetenskap betyder finns det inte någon allmänt accepterad definition. Vad som bestämmer en kvalitativ intervjustudies karaktär beror därför på vilken definition som används för vetenskap. Man kan dock säga att samhället idag kopplar vetenskap till att frambringa kunskap som bör vara ny och systematisk, vilken erhålles på ett metodiskt sätt. Om man följer det synsättet på vetenskap anser man också att forskningsintervjuer kan producera vetenskaplig kunskap 32. Ett annat motstånd som kvalitativ forskningsintervju möter är ifrågasättandet av dess objektivitet. Men intervjun är varken objektiv eller subjektiv, då kärnan i en intervju är den 31 Ibid, s. 149-152 32 Kvale 1997 Den kvalitativa forskningsintervjun, s. 61 13
intersubjektiva (egenskapen hos något att vara vetbart och begripligt för flera personer 33 ) interaktionen. Exempel: enligt en hermeneutisk tradition är språket diskursens medium som varken är objektivt och universellt eller subjektivt och individuellt utan intersubjektivt. Med en dialogisk föreställning om intersubjektivitet uppnår intervjun en privilegierad position det innebär ju att det förs samtal och förhandlingar om meningen mellan intervjuare och intervjuad. Om ett intervjuobjekt anses existera i en språkligt konstituerad och mellanmänsklig framförhandlad social värld, blir den kvalitativa forskningsintervjun en mer objektiv metod inom samhällsvetenskaperna än de naturvetenskapliga metoderna som har utvecklats för icke-mänskliga objekt. Detta för att den kvalitativa forskningsintervjun är en språklig, mellanmänsklig och tolkande metod 34. 4.3.2 För- och nackdelar med inspelade intervjuer Intervjuerna har spelats in, vilket har både för- och nackdelar. Många blir osäkra av en bandspelare och vill därför inte att intervjun spelas in, men när intervjun väl är igång brukar de flesta glömma bort bandspelaren. En till nackdel är att intervjuer tar lång tid att renskriva. Fördelarna är dock att bandinspelningar kan utgöra ett bra underlag för tolkningar, eftersom intervjuaren inte behöver föra anteckningar hela tiden utan kan koncentrera sig på samtalet och den intervjuades kroppsspråk. Dessutom kan bandinspelningen fungera som en garant för att intervjuaren inte ersätter sina egna ord med den intervjuades 35. För min del var det inga problem med att spela in intervjuerna. Samtliga som intervjuades gav sitt samtycke till detta och jag upplevde inte heller att de tyckte att det var obehagligt på något sätt. Av min erfarenhet finns det ytterligare en nackdel med inspelade intervjuer. Vare sig du spelar in på en bandspelare eller en Mp3 behöver denna apparat oftast laddas på något sätt. Glömmer man detta går det inte att utföra intervjun under det tänkta datumet, utan man får boka om. Detta hände mig, men som tur var kunde jag boka om tiden för intervjun. Missödet kan medföra att personer som ska intervjuas inte har tid senare eller helt enkelt inte orkar göra om intervjun. 4.3.3 De utförda intervjuerna Intervjuerna genomfördes via olika frivillighetsorganisationer. Dessa tog cirka 30-40 min att genomföra och nedan diskuterar jag hur intervjuerna gick till. Problematisering av 33 Nationalencyklopedin 1992, band 9 s. 521 34 Kvale 1997 Den kvalitativa forskningsintervjun, s. 66 35 Ibid, s. 168-169 14
intervjuerna kopplas samman med avsnittet som handlar reliabilitet och validitet, vilken kommer direkt efter detta avsnitt. Den första intervjun utfördes i en frivillighetsorganisations lokaler. Att utföra intervjun där underlättade för mig då jag och intervjupersonen kunde genomföra intervjun utan att andra människor hörde vad som sades. Själva situationen var sådan att jag skulle ha fått intervjua en person som inte dök upp. Personen jag intervjuade befann sig i lokalerna och sa att han kunde ställa upp. Eftersom det här var min första intervju var jag lite nervös och visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Jag hade dock inte förväntat mig att den intervjuade skulle uttrycka relativt klara åsikter om utlänningar och speciellt utlänningar som begår brott. Jag ansåg att jag mer eller mindre hade två alternativ: att antingen försöka vara objektiv och fortsätta med intervjun för att få fram individens åsikter och tankar samt helt enkelt bortse från det han diskuterade om utlänningar eller argumentera emot och förlora en intervju som trots en del uttalanden kunde ge mig viktig information. Jag bestämde mig för att fortsätta intervjun, med tanken att det inte hjälper om jag argumenterar emot då jag inte tror att personen ifråga skulle ändra uppfattning samt att jag fokuserade och ställde in siktet på att försöka vara enbart en intervjuare. Intervjun gick bra och flöt på, trots problematiken. Det visade sig att jag fick många intressanta aspekter på kontakter/relationer på fängelser och det var bland annat det jag var ute efter med intervjun. Den andra intervjudeltagaren fick jag kontakt med via samma frivillighetsorganisation som personen ovan. Intervjun skedde i organisationens lokaler och kändes lättare att genomföra eftersom jag inte stötte på problem som vid den första intervjun. Samtalet flöt nog på lättare därför att jag dels hade gjort en intervju innan och var mer förberedd (mentalt), dels för att intervjupersonen var fokuserad och beredd på att bli intervjuad (vi hade bestämt var och när, vilket inte var fallet med den första intervjun). Jag tror även att den andra intervjun gick smidigare därför att intervjupersonen höll sig till ämnet och inte talade om sådant som inte berörde intervjun. Vidare diskussioner om andra ämnen utfördes efter intervjun. Den tredje intervjun utfördes i en annan frivillighetsorganisations lokaler. Denna intervju blev aningen problematisk då jag vid första tillfället för intervjun hade glömt att kontrollera batterierna till mp3-spelaren. Enbart två minuter av intervjun spelades in varför vi var tvungna att boka om intervjun. Intervjuperson ansåg att frågorna var riktade på så sätt att de var utformade mer för unga män som har fängelseerfarenhet. Målet med intervjuerna var att de 15
intervjuade skulle svara precis så som de tyckte och kände, varför detta förklarades för den intervjuade. Intervjun fortsatte och frågorna besvarades utifrån hur denne uppfattade dessa samt utifrån sin dennes egen erfarenhet. En ytterligare aspekt var att en annan person närvarade under intervjun och också kom med svar på frågorna mot slutet av intervjun. Detta kan ses som ett problem, men jag såg det som ett positivt inslag då detta fick intervjupersonen att komma igång och berätta mer. Sett utifrån ett helhetsperspektiv tyckte jag att intervjun gick bra och jag stötte inte på några stora problem, mer än att det var svårt att få till stånd en intervju. Intervjudeltagaren kom ibland in på könsskillnader, vilket också var ett intressant perspektiv. 4.4 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet Validitet innebär att man mäter det som man har för avsikt att mäta 36. Trots att den första intervjun kom in på ämnen som inte var väsentliga, var detta fortfarande den intervjuades åsikter. Målet är att genom intervjuer få fram den individens tankar och åsikter kring ett visst ämne, vilket jag fick från alla tre intervjuer. Åsikter som skiljer sig är inte det som ska styra om en fråga har blivit besvarad, varför jag anser att intervjuerna har återspeglat det jag vill mäta. Det går att ställa upp tre premisser som ska uppfyllas för att intervjuerna ska bli lyckade. Det första är tillgänglighet, d.v.s. att personen som intervjuas har den information som intervjuaren söker, därför söktes det upp personer med erfarenhet av fängelsevistelse. Den andra premissen är kognition, vilket betyder att den intervjuade bör förstå vad som krävs av honom eller henne för att rollen som respondent ska uppfyllas. Detta uppfylldes då jag som intervjuare dels försökte ställa tydliga och klara frågor, dels förklarade sådant som inte förstods eller missuppfattades av de intervjuade. Det är också viktigt att de intervjuade inte bara innehar information utan också förstår vad som förväntas av dem. Gör de inte det finns risken att de känner sig illa till mods och därmed påverkas deras utsagor. I en semistrukturerad intervju styrs den dels av intervjuformuläret dels av intervjuaren. Den slutliga premissen som behövs är motivation. Då samarbete är en grundläggande förutsättning för att intervjun ska kunna genomföras, måste respondenten få känna att dess deltagande och svar är betydelsefulla 37. Detta uppnåddes då jag förklarade vad syftet med intervjuerna var och att de intervjuades svar var viktiga för att kunna utföra forskning kring ämnet. 36 Frankfort-Nachmias & Nachmias 1996 Research methods in the social sciences, s. 165 37 May 2001 Samhällsvetenskaplig forskning, s. 156-157 16
Validiteten styrs också av utskrifterna av intervjuerna, eftersom de är tolkande konstruktioner av den som har utfört intervjun. Därför har jag försökt att ge ordagranna återgivningar som krävs för språklig analys. Det är också därför viktigt att ha i åtanke att tal- och skriftspråket skiljer sig åt när man analyserar en intervju 38. Forskningsresultat förknippas ofta med generaliserbarhet, men för en kvalitativ studie är det främst en god förståelse som kan ges. Genom att resonera, argumentera och teoretisera kan man föra fram en förståelse som antingen gör generaliseringen rimlig att anta eller intressant att reflektera över. Riktighet i tolkningar kan uppnås om tre följande kriterier uppfylls: 1) En god tolkning hänger ihop och har en central konsistens. 2) Tolkningsmönstret som används bör vara logiskt och lätt att förstå. 3) För att läsaren ska kunna göra sin egen bedömning av de tolkningar som uppvisats, måste läsaren få möjlighet att ta del av forskarens förförståelse, teoretiska utgångspunkter och perspektiv 39. Man kan också tala om en analytisk generalisering, vilken innebär att man gör en välöverlagd bedömning om hur resultatet i en undersökning kan ge vägledning för vad som kommer att hända vidare. Här bygger forskaren sin generalisering på en påståendelogik. Påståendelogik kan t.ex. vara argumentering för en generalisering som bygger på en teori. Genom att forskaren är tydlig, kan denne göra det tydligt för läsaren att bedöma riktigheten i generaliseringen 40. Uppsatsen följer en kombination av dessa ovannämnda tolkningar kring generalisering. Reliabiliteten uppnås när resultaten är upprepbara, d.v.s. att samma mätningar genomförs vid olika tillfällen men ger samma resultat 41. Reliabiliteten påverkas även av dem som intervjuas. Rädslan för att t.ex. bandspelare används sållar genast bort vissa personer trots att de kanske har den information intervjuaren söker, varför möjligheten att uppnå reproducerbara resultat minskar. Dessutom ligger den här studien på en kvalitativ nivå där få personers svar analyseras, vilket leder till att studien också ligger på individnivå. Målet med studien blir därmed inte att få en kvantitativ undersökning som visar resultat på det stora hela, utan djupare svar som analyseras, diskuteras och delvis jämförs. Här är det också viktigt att 38 Kvale 1997 Den kvalitativa forskningsintervjun, s. 152 39 Thomsson 2002 Reflexiva intervjuer, s. 33-34 40 Kvale 1997 Den kvalitativa forskningsintervjun, s. 210-211 41 May 2001 Samhällsvetenskaplig forskning, s. 117 17
diskutera att intervjuer kan se olika ut beroende på vem som intervjuar. Därför blir diskussionen om reproducerbarhet ifrågasatt. Genom att ställa ledande frågor kan man förvänta sig att svaren blir snarlika, även om någon annan person utför en andra intervju, men då intervjuerna var semistrukturerade i denna uppsats fanns det även utrymme för djupare svar från den intervjuade och följdfrågor av den som intervjuar. För att uppnå en så hög reliabilitet som möjligt enligt ett hermeneutiskt förhållningssätt bör det centrala ligga i vart frågorna leder och om de kan leda i relevanta riktningar. Varje tolkning innebär förnyelse som tolkaren i sin tur påverkar. Viktigt blir därför att vid tolkningar i denna uppsats ha detta i åtanke och beakta problematiken 42. I samband med validitet, generaliserbarhet och reliabilitet finns det två aspekter till som är viktiga att ta upp. Den första aspekten är intervjun som blev tvungen att bokas om. Då intervjudeltagaren berättade att denne inte kom ihåg frågorna från första intervjutillfället, bör det inte finnas en risk för att denne hade kunnat förbereda svar på frågorna. För det andra så finns det en aspekt som knyter an till problematiken nämnd ovan, nämligen hur sanningsenliga de intervjuades svar på frågorna är. Samtliga personer som intervjuades ingav ett pålitligt intryck med sina svar då de dels själva bestämde sig för att vara med, dels gav rimliga svar på frågorna som ställdes. Samtliga som intervjuades tyckte och sa att det var viktigt att de fick säga sin åsikt och ge sin bild av verkligheten. De intervjuade var även noga med att säga att detta var deras åsikt och svar på frågorna. 4.5 Etik Etik handlar i första hand om en medvetenhet och en diskussion om hur man bör handla. Målet kan inte helga medlen. Däremot är målet att försöka följa de etiska principer och krav som Vetenskapsrådet ställer upp. Det s.k. forskningskravet innebär att samhället och dess medlemmar har rätt till att forskning bedrivs och att den i sin tur inriktar sig på väsentliga frågor samt håller hög kvalitet. Samtidigt har samhällets medlemmar rätt till skydd mot otillbörlig insyn i t.ex. livsförhållanden. Forskningskravet och individskyddskravet måste vägas mot varandra då ingen av dessa är absoluta. Individskyddskravet kan delas upp i fyra allmänna huvudkrav på forskning: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Genom min uppsats uppnår jag informations- och samtyckeskravet genom att informera uppgiftslämnare om deras uppgift i projektet och 42 Kvale 1997 Den kvalitativa forskningsintervjun, s. 51-52 18
villkoren för deras deltagande. De får även veta hur och var forskningsresultaten kommer att offentliggöras. Vidare har jag sett till att samtycke har inhämtats från de intervjuade. Personerna har även haft möjlighet att säga stopp närhelst de velat under intervjun och själva bestämma om de vill fortsätta eller ej. De blev även erbjudna att få läsa utskrifterna av intervjun. Två av de tre intervjuade ville ta del av de transkriberade intervjuerna och godkände utskrifterna sedan. Den tredje personen gav sitt samtycke och kände att denne inte behövde läsa utskriften. Konfidentialitetskravet uppnås genom att jag som forskare har utlovat tystnadsplikt samt att de intervjuade har samtyckt till att min handledare får ta del av de inspelade uppgifterna. Uppgifterna kommer därmed inte att användas till andra icke-vetenskapliga syften eller för beslut som direkt påverkar den enskilde individen. På så vis uppnås även nyttjandekravet 43. 5. Resultat och analys Analysen kommer att diskuteras utifrån olika teman vilka utgår ifrån intervjuguiden. Dessa är bakgrundsinformation, de intervjuades definitioner av gäng och nätverk, skapandet av kontakter/relationer i fängelse, kontakternas/relationernas betydelse under och efter fängelsetiden samt hur kontakter/relationer påverkas om man är med i ett nätverk/gäng. Fokus i analysen sätts på kontakter/relationer, men jag tar även upp ett gäng- och genusperspektiv. 5.1 Bakgrundsinformation Fängelseerfarenheten skiljer sig mellan de tre intervjuade personerna. Kvinnan som intervjuades hade avtjänat tre korta fängelsestraff, men hade mest erfarenhet av att vara häktad. Den yngre mannen hade suttit i fängelse två gånger och hade vid ett tillfälle suttit sex månader i häkte. Mest erfarenhet av fängelsevistelser hade den äldre mannen som hade suttit i fängelse 48 gånger. Den äldre mannen hade begått narkotikarelaterade brott och utfört stölder. Den yngre mannen hade begått rån och viss narkotikarelaterad brottslighet. Kvinnan hade begått främst narkotikarelaterade brott, men också utfört stölder. 43 Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/hs_15.pdf. Hämtad 20061207 kl. 14:46. 19
5.2 De intervjuades definitioner av gäng och nätverk De intervjuade kallas W (kvinnan), X (den äldre mannen) och Y (den yngre mannen). Valet att låta denna information framkomma beror på att vissa citat avslöjar vem som är kvinna och man. Eftersom varken namn eller andra detaljer, som kan avslöja personens identitet finns med, uppkommer inga etiska betänkligheter. X (48 år gammal): Visst vi har nätverk, men det är ingen gubbe som sitter och styr alltihopa som de skriver i tidningarna om Mr X och allt det här, utan alla känner alla. Det är ju äldre som är från den gamla skolan som i dagens läge är mellan 50 och 75 år och alla de känner ju varandra. De jobbar ju inte tillsammans men de drar ändå åt samma håll så att säga va/ /men ändå så är det organiserat men väldigt löst organiserat. Y (25 år gammal): Personligen har jag aldrig varit med i ett gäng, men däremot så har jag haft ett nätverk som har bestått av gängmedlemmar, andra kriminella människor/ /Ja just den s.k. nyrekryteringen till gäng är ju oftast avsaknaden av något som de här ungdomarna har, som en manlig förebild, familj som finns där möjligtvis och förstår. Oftast så är det ju avsaknaden av nånting och det kan man få i det här gänget liksom. Man får en gemenskap man får sina s.k. bröder och man får en trygghet liksom så, just därför kan det ju kännas skönt att man är med i ett gäng. W (47 år gammal): Alltså gäng det känner jag det är någon man umgås med och har som bekantskapskrets medan nätverk är en form av affärsverksamhet på ett annat sätt kanske det är så jag ser det i skallen så De intervjuades definitioner av gäng/nätverk är lite olika. Den likhet som finns är att gäng består av vänner som också begår kriminella handlingar. Det finns en sorts organisering, men den är inte omfattande. Utifrån de intervjuades definitioner passar ordet nätverk bättre än gäng, likt Sarneckis val av ordet nätverk, trots att denne studerar ungdomar. Detta beror antagligen på att Sarnecki studerar svenska förhållanden som skiljer från de amerikanska, där definitionen gäng bl.a. står för definierade medlemmar med en beständighet. Definitionerna av de intervjuade stödjer Roxells resultat om att det inte finns några tätt sammanslutna gäng eller nätverk. Nedan kommer jag därför att använda ordet nätverk, trots att de intervjuade använder både ordet gäng och nätverk. 20