Hematologi Jenny Wiik Käkkirurgiska kliniken Örebro Universitetssjukhus 161109
Stamceller och blodbildning
Blodbildningen inget lämnas åt slumpen! Erytropoesen Andelen retikulocyter visar benmärgens förmåga att producera erytrocyter - viktigt vid anemier Epo (erytropoetin) viktigaste faktorn Ökad produktion av Epo vid njurcystor, hypernefrom, hydronefros pga. kompression av njurvävnad Minskad produktion vid lungcancer och kronisk njurinsufficiens
Monocyter Utmognar snabbt i benmärg, 2-3 dagar Blir högspecialiserade beroende på i vilken vävnad de råkar hamna Livslängden varierar kraftigt Ingen förmåga att dela sig men kan bilda jätteceller Granulocyter Neutrofila granulocyter Myeloblaster- promyelocyter-myelocyter har förmåga att dela sig. I blodbanan kort livslängs, alla ersätts 2-3 gånger per dygn. I blodet jämn fördelning mellan både monocyter och granulocyter. Stor reserv i benmärg, aktiveras ex vid bakteriell infektion
Trombocyter och dess reglering Megakaryocytprogenitorer inom MEP- populationen delar sig och bildar megakarytocyter. Kärnan delar sig men inte cytoplasman och bildar då mkt stora celler med upp till 8 kärnor. Varje megakaryocyt kan producera flera tusen trombocyter. Viktigaste tillväxtfaktorn är trombopoetin (TPO) bildas i lever och njurar Cirkulerande trombocyter binder TPO och sänker då koncentrationen av fritt TPO som innebär att mindre mängd TPO når benmärgen för att stimulera trombocytproduktionen.
Immunsystemet Samspelet mellan det medfödda och det adaptiva immunsystemet! Medfödda immunförsvaret får hjälp av hud och slemhinnor (lysozym och antimikrobiella peptider) Medfödda: Fagocyterande celler makrofager och neutrofila granulocyter, komplementsystemet. Cellulära försvaret: T-celler och B-celler känner igen antigener T-celler identifiering av nya celltyper.
Etiologi och genetisk predisposition för utveckling av malign sjukdom Kemiska carcinogen (bensen) i tobaksrök, joniserande strålning, cytostatika (cancerpatienter löper högre risk att utveckla leukemi efter behandling. Virus? EBV Kromosomavvikelser Heriditär orsak? Genetiska avvikelser (Downs syndrom) Mutationer Otur
Diagnostik Provtagning från benmärg för histologi och cytologi Grovnålsbiopsi görs vid misstanke om aplastisk anemi, myelodysplastiskt syndrom, myeloproliferativ sjukdom, vid stadieindelning av malignt lymfom och metastaserande tumörsjukdom, ifall där punktion har misslyckats. Aspiration av benmärg Crista ilica posterior vanligast hos vuxna, även crista ilica anterior Hos barn även tibia anterior (märg spridd i alla ben hos barn) Bröstben
Biopsimaterial från lymfkörtel och lymfatisk vävnad I första hand biopseras en förstorad lymfkörtel. En ordentligt förstorad körtel bör avlägsnas i sin helhet. Nålbiopsier (mellannålsbiopsi) vid svåråtkomliga lokalisationer Punktionbiopsi där mellannålsbiopsier är omöjliga att utföras
Flödescytometrisk diagnostik Brett användningsområde Diagnostik av leukemi och lymfom Flödescytometrar kan registrera färger och spåra små populationer av avvikande celler. MDR ( minimal residual disease)
Genetisk diagnostik Kromosom mutationer Heriditet FISH Fluorescent in situ hybridisering PCR Polymeraskedjereaktion
LYMFOM Elakartad tumörsjukdom som utgår från lymfocyterna 20-tal undergrupper 2000 personer / år i Sverige Hög ålder Autoimmuna sjukdomar Kan utgår varifrån som helst i kroppen vanligast lymfkörtlar Symtom: feber, trötthet, nattsvettningar och viktnedgång.
AML (akut myeloisk leukemi) Klonal expansion av förstadier i blodbildande celler Ofta kromosomavvikelser el genetiska förändringar 350 personer / år Alla åldrar även spädbarn men vanligast hos äldre Måttliga symptom vid insjuknandet, blödningssymtom, infektioner, påtaglig anemi. Behandling cytostatika, sct Bättre prognos hos yngre Endast få äldre blir botade
ALL (akut lymfatisk leukemi) Klonal expansion av celler som utgör förstadier i bildningen av B- eller T- lymfocyter Ovanlig sjukdom, drygt 100 personer/år Vanligaste tumörsjukdomen hos barn Intensiv behandling ges enl. strikt protokoll under flera månader God prognos för barn Äldre 2/3 av patienterna uppnår komplett remission
Infektioner Bakteriella infektioner (Neutropen feber) Luftvägar, munhålan, magtarminfektioner, hudinfektioner, CVK Virusinfektioner Herpes simplex Svampinfektioner Candida albicans
Patienten med neutropen feber Lokala inflammationstecken saknas ofta Oftast patientens egen bakterie flora Feber av oklar genes 50% Noggrann anamnes, tidiga symptom, odlingar Ska ha antibiotika! Tazocin
Stamcellstransplantation (SCT) Allogen annan person är donator Krävs immundämpning för att förhindra avstötning, viktig skillnad! Autolog stamceller som skördats från patienten själv Komplikationer: Infektioner och GvH
ANEMI Anemiutredning Järnbrist och sekundär anemi Järnbristanemi Järnöverskott Primär hemakromatos Sekundär hemakromatos Makrocytär anemi Megaloblastanemi Hematolytiska anemier Aplastisk anemi
Koagulationsprocessen Utredning Ärftlig koagulopati von Willerbrands sjukdom Hemofili Faktor XI-brist Faktor II(protrombinbrist)-brist Faktor V-brist Förvärvad koagulopati Förvärvad hemofili Förvärvad von Willebrandsfaktor K-vitamin brist Leversvikt
TROMBOCYTOPENI Trombocyten Trombocytopeni
Myeloproliferativa neoplasier Polycytemia vera Essentiell trombocytopeni Primär myelofibros h
Kronisk myeloisk leukemi (KML) Uttalad granulocytos i blodet, dominans av granulopoes i benmärgen KML-celler har en kromosomförändring sk Ph 90 nya fall i Sverige årligen, ovanlig i lägre åldrar Med palliativ behandling blir patienter i kronisk fas ofta symptomfria 5 års överlevnad över 90%
Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Vanligaste leukemiformen Utgår från lymfatisk vävnad Oftast tumör omvandlade B-lymfocyter Många har inga symptom, upptäcks rutinmässigt 500 nya fall / år Allogen sct kan ge bot och minska återfallsrisken Cytostatika palliativ behandling Strålbehandling mot lokalt förstorade lymfkörtlar
LYMFOPROLIFERTIV SJUKDOM Kronisk lymfatisk leukemi Hårig cell- Leukemi Lågmaligna lymfom Diffust storcelligt B- cellslymfom Mantelcellslymfom Burkitt lymfom T-cellslymfom och leukemi Kutana T-cellslymfom
Myelom Malignt omvandlad plasma cell som infiltrerar benmärgen 600 nya fall årligen Symtom från skelettet pga. myelomceller producerar cytokiner som stimulerar urkalkning Symptom är smärta, frakturer, trötthet Går inte att bota Bisfosfonater motverkar nedbrytningen av skelettet (Zometa, Pamidronat)
Amyloidos Beter sig som myelom men istället för att angripa skelettet så angriper den mjukvävnad Bildar lätta kedjor av immunoglobulinkedjor som korvar ihop sig och inlagras i vävnaden Allvarlig om den angriper vitala organ Hjärtsvikt Njursvikt
Förkortningar AA aplastisk anemi ALL akut lymfatisk leukemi Allo SCT allogen stamcellstransplantation AML akut myeloisk leukemi HL Hodgkins lymfom BEACOPP (bleomycin, etoposid, doxorubicin, onkovin, prokarbazin, prednisolon) BEAM (busulfan, etoposid, cytarabin, melfalan) BL Burkitt- lymfom CHOP cyklofosforamid, doxorubicin, vinkristin, prednisolon) CMV cytomegalovirus CR komplett remission DHAP dexacortal, cytarabin, cisplatin DLBCL diffust storcelligt B-cells lymfom EBV Epstein-Barr virus FISH fluorescent in situ hybridisering Hb hemoglobin
Fortsättning förkortningar: HCL hårig cell- leukemi HLH hemofagocyterande lymfohistocytos HUS hemolytiskt- uremiskt syndrom KLL kronisk lymfatisk leukemi KML kronisk myeloisk leukemi LD laktatdehydrogenas LPK leukocyter MPN myeloproliferativ neoplasi PV polycytemia vera R-CHOP rituximab + CHOP STC stamcellstransplantation T-LBL T- lymfoblastlymfom TLGL granulär lymfatisk leukemi TPK trombocyter tmds terapirelaterat myelodysplastiskt syndrom TPO trombopoetin TTP trobotisk trombocytopen purpura
Tack! Referenser: Blodets sjukdomar Gahrton, Juliusson Tumörsjukdomar Olsson Värt att veta om blod Berséus, Filbey, Henriksson www.internetmedicin.se