Askim-Frölunda-Högsbo BUDGET.

Askim-Frölunda-Högsbo BUDGET 2017 www.goteborg.se

INNEHÅLL sida Inledning... 4 Sammanfattning... 4 Förutsättningar... 6 Vision och förhållningssätt... 6 Omvärldsanalys... 6 Befolkningsförändring i stadsdelen... 12 Villkor för en hållbar utveckling... 14 Lokaler... 16 Personal... 17 Ekonomi... 18 Nämndens mål och uppdrag... 20 Prioriterade mål... 21 Jämlikhet... 21 Mänskliga rättigheter... 22 Demokrati... 23 Funktionsnedsättning... 24 Äldre... 25 Personal... 25 Nämndens processägarskap... 27 Övriga mål... 28 Nämndens uppdrag... 29 Effektiv resursanvändning... 31 Utgångspunkter för en balanserad ekonomi... 31 Ekonomisk plan för kommande budgetår... 32 Bilaga: Dem vi är till för... 37

Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande stydokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga iverksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. Sammanfattning Inför 2017 ligger fokus på arbetet med att skapa en jämlik och socialt hållbar stadsdel. Generellt har stadsdelen goda förutsättningar för en hållbar utveckling men det finns stor variation inom stadsdelen och att minska dessa skillnader är ett viktigt arbete för stadsdelen. Jämlikhetsarbetet är ett av nämndens prioriterade mål och arbetet ska utgå ifrån de fyra fokusområdena i Jämlikt Göteborg: 1. En god start i livet 2. Goda förutsättningar genom skolåren 3. Förutsättningar för arbete 4. Hållbara och hälsofrämjande miljöer Som ett led i Jämlikt Göteborg och nämndens ambition att utjämna skillnaderna i levnadsvillkor, fortsätter minskningen av barngruppernas storlek. I förskolor i socialt utsatta områden i norra stadsdelen prioriterar nämnden sina resurser för att minska barngruppernas storlek ytterligare. Ett annat prioriterat mål från nämnden är det om ökat inflytande och ökad delaktighet för förvaltningens medarbetare. Ett ökat inflytande för medarbetarna och en ökad delaktighet på förvaltningens arbetsplatser leder till mer hälsosamma arbetsplatser och en ökad kvalitet för dem vi är till för. Askim-Frölunda-Högsbo är en av de stadsdelar som det byggs mest i. Stadsdelens folkmängd förväntas att öka med 8 700 personer de kommande fem åren. Det innebär att stadsdelen är den som har högst befolkningsökning att vänta av samtliga stadsdelar inom Göteborg. För att verksamheten ska motsvara de demografiska behoven i befolkningen ställs stora krav på en fungerande strategisk planering. Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för stadsdelen. Förvaltningen är beroende av att kunna rekrytera, behålla och utveckla medarbetarna för att kunna ge den service som våra invånare har rätt till. Konkurrensen om arbetskraften ökar då vissa utbildningar tappar i popularitet samtidigt som befolkningen, och därmed behoven, ökar i stadsdelen. Budgetförutsättningarna för 2016 var ekonomiskt gynnsamma för stadsdelen, medan budgetramen för 2017 innebär betydligt snävare ramar. Verksamheternas nettokostnader behöver anpassas till det ekonomiska utrymmet. Utrymmet för satsningar är därmed begränsat och budget 2017 förutsätter fortsatta ekonomiska effekter av sektor IFO-FH:s handlingsplan för en ekonomi i balans samt effektiviseringskrav inom övriga sektorer och avdelningar. Med detta inräknat bedöms stadsdelens ekonomiska läge inför 2017 vara relativt stabilt, även om det ställer krav på kostnadsanpassningar inom samtliga sektorer. En aktiv och tydlig verksamhetsstyrning är avgörande för att detta ska kunna genomföras på ett långsiktigt hållbart sätt. 4 INLEDNING BUDGET 2017 BUDGET 2017 SAMMANFATTNING 5

Förutsättningar VISION OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT Nämndens vision är att Askim-Frölunda-Högsbo ska vara en stadsdel där invånarna lever och utvecklas i en hälsosam miljö. Vi vill sträva mot ett samhälle där vi skapat en långsiktigt hållbar tillväxt och fler jobb, utvecklat medborgarnas välfärd, hälsa och trygghet, fördjupat demokratin och jämställdheten, skapat ett ekologiskt hållbart samhälle med rättvisa och solidaritet samt vänt segregation till integration. Demokrati handlar inte bara om att rösta vart fjärde år. En vital demokrati förutsätter aktiva medborgare som har insyn i och inflytande över den politiska beslutsprocessen också mellan valen. Vi vill se en stadsdel där debatten är levande och engagemanget är starkt. Det ska finnas möjlighet för alla att kunna påverka de områden som rör ens egen vardag. OMVÄRLDSANALYS I Göteborg finns det betydande skillnader vad gäller livsvillkor, både mellan befolkningsgrupper och mellan delar av staden. Det gäller även inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Utanförskap skapar brist på tillit till välfärdssystemet, vilket leder till att den sociala oron blir allt tydligare i samhället. Arbetet med att skapa en socialt hållbar stad med minskade skillnader engagerar många i stadens förvaltningar och bolag. Det är viktigt att det engagemanget håller i sig och konkretiseras i olika insatser och handlingar. För att möjliggöra en radikal minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden och en samverkan med civilsamhället som präglas av tydliga prioriteringar och aktivt arbete för att förstärka innovationsarbetet. Göteborg har just nu en historiskt stor folkökning. Orsakerna är flera, bland annat den ökande globaliseringen som leder till att allt fler vill bo i storstadsregionerna, men också konflikter i omvärlden som gör att människor flyr till länder som Sverige för att finna trygghet. Här står vi inför en stor utmaning att kunna erbjuda goda bostäder och en kommunal service som förskolor och skolor till allt fler människor. Göteborgs befolknings- och bebyggelsestruktur och den befolkningsutveckling som vi tror kommer att ske framåt innebär också utmaningar när det gäller att bygga en fungerande infrastruktur, som gör det möjligt för oss att resa snabbt och miljövänligt till exempelvis arbetsplatser och skolor. Sammantaget innebär det att staden måste kunna finansiera både en fungerande välfärd för allt fler människor och investeringar i infrastruktur som gator, kollektivtrafiklösningar, lokaler med mera. Skillnader i göteborgarnas livsvillkor och hälsa Den växande segregationen är en stor utmaning för Göteborg. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Det beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, detta i takt med att inkomstspridningen har ökat. I rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg konstateras att ett samhälle med små skillnader mellan människors livsvillkor ger ett bättre samhälle för alla. Det skapar grund för tillit, tilltro och trygghet som i sin tur stärker förutsättningen för att skapa en socialt hållbar stad. Rapporten visar på de stora skillnaderna i Göteborg inom ett par viktiga områden, så som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och arbetslöshet faktorer som enligt forskning är avgörande för goda livsvillkor och en god hälsa. De stora skillnaderna mellan delar av staden visas i följande jämförelse. I medellivslängd skiljer det 7,5 år för kvinnor och 9,1 år för män mellan områden. 19 procent av alla barnhushåll lever med risk för fattigdom. I delar av staden lever 60 procent i ekonomiskt utsatta hushåll, i andra delar motsvarar det 2 procent. 49 procent av barn till föräldrar med kort utbildning och 93 procent av föräldrar med lång utbildning är behöriga till gymnasieprogram. I vissa områden uppger 50 procent att de saknar tillit, i andra områden är det 11 procent. Befolkningen ökar i Göteborg År 2025 förväntas kommunens folkmängd vara 640 000. Den nya kommunprognosen visar att befolkningen kommer öka med 92 000 personer fram till 2025, vilket är 17 000 fler än i förra årets prognos. I årets prognos är det framförallt inflyttningen som förändrats till följd av det stora antalet asylsökande. Asylinvandringen påverkar alla åldersgrupper utom pensionärer fram till 2025. Utöver det har fruktsamheten, antal barn som föds per kvinna, ökat något. Befolkningsprognoser bygger till stora delar på kända historiska samband kombinerat med antaganden om framtiden. Den stora ökningen av antalet asylsökande som ägde rum under det andra halvåret 2015 har ingen motsvarighet i modern tid och det är mycket svårt att förutsäga hur asylinvandringen kommer att utvecklas framöver. Under kommande femårsperiod är det planerade bostadsbyggandet mer än dubbelt så stort jämfört med vad som byggts någon femårsperiod sedan 1970-talet. Bostadsbyggandet påverkar inte bara de områden där det byggs utan hela staden, då de som flyttar in i de nya bostäderna till största utsträckningen kommer från andra delar av staden. Nya bostäder som försenas får stor påverkan på prognosen. Därmed bidrar även det rekordstora planerade bostadsbyggandet till större osäkerhet i årets prognos. 6 FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2017 BUDGET 2017 FÖRUTSÄTTNINGAR 7

Även om asylinvandringen påverkar flera åldersgrupper så är det förändringarna i den befintliga befolkningen som står för de största förändringarna. Detta är särskilt tydligt i grundskole- och pensionärsåldrarna. I dessa åldrar är det skillnader mellan födelsekullarna som står för de största förändringarna. Den kraftiga ökningen av grundskolebarn beror framför allt på ökningarna av antalet födda under hela 2000-talet, medan förändringarna i pensionärsåldrarna kommer från skillnaderna i födelsetalen mellan 20-, 30- och 40-talen. De närmaste åren finns det några områden där de demografiska förändringarna får ett tydligt genomslag. Fortsatt behov av fler platser inom barnomsorgen. Befolkningsprognosen visar på 5 000 fler 1 5 åringar fram till 2025. Grundskoleåldrarna ökar sedan några år tillbaka i mycket snabb takt. Ökningen kommer att fortsätta och 2025 beräknas det finnas 15 300 fler skolbarn i Göteborg än idag. Omräknat till skolklasser med 25 elever i varje klass betyder det 612 nya klasser. Ökningarna är som störst de närmaste åren. Att antalet skolbarn skulle öka markant har varit känt flera år, den ökade flyktinginvandringen bidrar dock till att ökningen blir större än vad som tidigare antagits. Även gymnasieåldrarna påverkas av den ökade flyktinginvandringen. De senaste årens minskningar av antalet ungdomar i gymnasieåldrarna vänds till en ökning. Fram till 2025 kommer gruppen att växa med drygt 8 000 personer. Ökningen är något större de närmaste åren än mot slutet av prognosperioden. De stora årskullarna födda runt 1990 och ökat flyktingmottagande kommer att öka trycket på bostadsmarknaden. Halva kommunens folkökning förväntas komma i de förvärvsarbetande åldrarna. Hela gruppen ökar stabilt under prognosperioden. De studenttäta åldrarna 20 24 år är de som växer snabbast, totalt med 8 000 fram till 2025. Gruppen 25 64 år ökar med 40 000 under samma period. Mellanpensionärer, 75 84 år, ökar snabbt till följd av de stora årskullarna som föddes under 1940-talet och 2025 antas det finnas 12 000 fler än idag. I denna åldersgrupp börjar fler synas i äldreomsorgen och då framförallt inom hemtjänsten. Äldre, 85 och uppåt, minskar under den första halvan av prognosperioden med 600, men hämtar under andra halvan tillbaka och ökar med ytterligare 200 i förhållande till läget 2015. Efter prognosperioden kommer gruppen att öka i betydligt snabbare takt i och med att 40-talisterna då börjar göra sitt intåg i denna åldersgrupp. Sammantaget kommer den demografiska utvecklingen att ställa välfärdssystemet inför stora utmaningar. Många nyanlända under 2015 Invandringen var rekordhög 2015 och det totala antalet asylsökande i Sverige uppgick till drygt 160 000 personer, vilket är en fördubbling jämfört med 2014. I Göteborg bodde 6 193 asylsökande 31 december 2015, varav drygt 40 procent var barn. Migrationsverket har under första halvan av 2016 sänkt sina prognoser för nya asylsökande. Enligt prognosen från april 2016 ligger huvudscenariot på 60 000 asylsökande under 2016. Det finns dock en mycket stor osäkerhet i denna prognos. Även om antalet nya asylsökande sjunker de kommande åren kommer det stora antalet asylsökande under 2015 att påverka kommunerna under 2016 och 2017. Totalt antal asylsökande 2013, 2014, 2015 och 2016 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Källa: Migrationsverket 2013 2014 2015 2016 Ett stort antal förväntas då få uppehållstillstånd och bli mottagna i kommunerna. Prognosen för Göteborg under 2016 är cirka 4 000 och cirka 6 000 för 2017. Detta kan jämföras med 2 468 mottagna under 2015. En stor andel av de som beräknas få uppehållstillstånd under 2016 finns redan i staden som asylsökande och får del av kommunens verksamhet. Antalet mottagna under 2018 beräknas sedan minska kraftigt, bland annat till följd av förändrad lagstiftning. Under 2017 får den stora andelen asylsökande sina uppehållstillstånd och påbörjar sin etablering. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Brist på bostäder Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler grupper står idag utanför bostadsmarknaden, främst nyanlända, unga vuxna, personer med social problematik samt personer med funktionsnedsättning. En egen bostad är centralt för personers möjligheter att 8 FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2017 BUDGET 2017 FÖRUTSÄTTNINGAR 9

etablera sig i samhället. Det ställer krav på fler bostäder, men också på förmågan att i högre grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. Bostadsbristen påverkar socialtjänsten som fortfarande i många fall får kompensera för detta och konsekvenserna kan bli höga kostnader eller bristande kvalitet i insatsen. Bostadsbristen leder bland annat till ökat bistånd för att undvika nöd. Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre ökar i staden. Det innebär ökade behov av äldreboenden. Efterfrågan är störst i de centrala stadsdelarna och minst i nordost. Den ökade efterfrågan tillsammans med ett stort renoveringsbehov i många befintliga lägenheter gör att det kan bli viss brist på äldreboendeplatser. Inom funktionshinderområdet finns det fram till 2019 ett behov av 261 lägenheter när det gäller bostad med särskild service (BmSS). Även om det finns planer på totalt 366 lägenheter visar erfarenheten att det troligen inte kommer att vara tillräckligt utan att det kommer att saknas cirka 40 lägenheter. Detta innebär att staden fortsatt riskerar höga vitesbelopp när beslut om BmSS inte kan verkställas. Kompetensförsörjningen är en utmaning Befolkningsökningen ställer ökade krav på stadsdelarnas verksamheter. För att möta detta är kompetensförsörjningen en av stadsdelarnas absolut största utmaningar. Göteborg är en växande stad med en stor andel av befolkningen i arbetsför ålder. För att klara kompetensförsörjningen är det viktigt att fokusera på Babyboomsbarnen (årskullarna födda runt 1990) Nya svenskar Äldre medarbetare som kan kvarstå i tjänst Höjda ambitionsnivåer och ökad efterfrågan på tjänster inom välfärdssektorn medför växande behov av yrkesutbildad arbetskraft. Generationsskiftet som vi är mitt inne i gör det svårt att rekrytera yrkes- och specialutbildad personal, och i vissa verksamheter personal med erfarenhet. Det är redan idag svårt att tillgodose rekryteringsbehoven fullt ut. Bland våra bristyrken märks framförallt fritidspedagoger, undersköterskor, förskollärare, lärare med vissa ämneskombinationer, socionomer, specialistutbildade sjuksköterskor samt rektorer och andra chefer. Det finns grupper som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Krav på utbildning och kompetens ökar och enkla jobb försvinner. Utvecklingen går mot en ökad specialisering och akademisering men det förs diskussioner om behovet att skapa mer differentierade yrkesområden där det finns utrymme för både enkla och kvalificerade arbetsuppgifter. Genom att skapa och behålla tjänster med arbetsuppgifter som är mindre kvalificerade kan man nyttja den samlade kompetensen effektivare samtidigt som det kan öppna upp för grupper som har svårt att komma in i arbetslivet. Stadsdelarna måste arbeta aktivt med att vara attraktiva arbetsgivare. Staden och stadsdelarna behöver analysera vad morgondagens anställda värderar hos en arbetsgivare och hur det går att möta. Hur kan vi tillhandahålla arbetsplatser där man vill stanna kvar? En grundförutsättning för att behålla medarbetare är att erbjuda arbetsplatser där man kan hålla sig frisk ett helt arbetsliv. Det handlar om såväl den fysiska, psykosociala som den organisatoriska arbetsmiljön. Hela stadsdelssektorn brottas med hög sjukfrånvaro. Därför är ett systematiskt och förebyggande arbete med arbetsmiljöfrågor på alla nivåer av stor vikt. Intentionerna med den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) ligger i linje med behovet av att arbeta med ett hälsofrämjande ledar- och medarbetarskap. En hög kostnadsutveckling kräver bättre beredskap och tidiga insatser Den svenska tillväxten väntas bli relativt kraftig under 2016 och 2017 för att därefter dämpas. Det ger en god skattetillväxt för kommunsektorn 2016 och 2017. Samtidigt ökar de demografiska behoven kraftigt i framför allt skolåldrarna. Utvecklingen förstärks av flyktinginvandringen som på kort sikt medför ökade kostnader. Trots en god skattetillväxt förväntas kostnadsutvecklingen för staden bli ännu högre. Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt och den kommuncentrala beredskapen för att möta oförutsedda kostnader är sämre än tidigare. Detta ställer krav på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser och åtgärder för att möta kostnadsökningar inom exempelvis individ- och familjeomsorgen. Forskning tyder på att det är mycket svårt att åstadkomma kostnadseffektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster. För att minska ett faktiskt eller relativt kostnadsläge behöver istället själva behovet av välfärdstjänsterna förebyggas och minskas. Det åstadkoms genom att ett investeringssynsätt appliceras även på välfärdstjänsterna genom så kallade sociala investeringar. Förutom ett förbättrat kostnadsläge förbättras därutöver människors liv genom att de med hjälp av tidiga insatser får mer jämlika livschanser. Det finns ett stort behov av att i Göteborgs Stad hitta en accepterad modell för sociala investeringar som möjliggör detta. 10 FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2017 BUDGET 2017 FÖRUTSÄTTNINGAR 11

Befolkningsutveckling i åldrarna 1 15 år BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING I STADSDELEN Stadsdelen gränsar till de centrala delarna av Göteborg i norr och till Kungsbacka i söder. Bostadsbeståndet består av både höghus och villaområden vid havet. Stadsdelen kan delas in i två delar med olika bostads- och befolkningsstruktur. I norr ligger den tidigare stadsdelen Frölunda-Högsbo som domineras av flerbostadshus, medan Askim i söder i mycket hög utsträckning består av småhus. Befolkningens åldersstruktur och befolkningsutvecklingen skiljer sig åt mellan de två delarna. I den norra delen bor det många äldre medan den södra delen är populär bland barnfamiljer. I norr sker det en föryngring av befolkningen och det finns tecken på ett generationsskifte i delar av området. Generationsskiftet innebär att befolkningen ökar genom inflyttning av ungdomar. I den södra delen pågår en utglesning i takt med att ungdomar lämnar föräldrahemmet samtidigt som antalet äldre ökar. Befolkningens åldersstruktur 1 5-åringar 6 15-åringar index 200 150 100 50 2000 2015 2020 2 522 3 576 3 991 Källa: Statistik och analys, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad index 200 150 50 2000 2015 2020 5 755 6 189 7 823 2% 1% AFH Göteborg Befolkningen ökar i tio av de tolv primärområdena. Bakom tillväxten ligger planerat bostadsbyggande. Störst blir folkökningen i Billdal (+ 2 000) följt av Askim (+1 500), Flatås (+1 300) och Frölunda Torg (+ 1 300). I flera av primärområdena har det planerade bostadsbyggandet ökat kraftigt sedan förra årets prognos. Om bostadsbyggandet inte genomförs i den takt som planeras får de olika områdena en annan befolkningsutveckling. I den gamla stadsdelen Askim har det inte byggts flerbostadshus i den utsträckning som nu planeras. Vilka som kommer att flytta in och hur stor omflyttningen blir inom området är svårt att förutsäga. 0% 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Källa: Statistik och analys, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad Totalt sett har stadsdelen en jämnare åldersstruktur än kommunen som helhet. Här bor färre unga vuxna och fler äldre personer över 65 år jämfört med flera av de övriga stadsdelarna. Stadsdelens folkmängd förväntas att öka med 8 700 personer de kommande fem åren. Det innebär att stadsdelen är den som har högst befolkningsökning att vänta av samtliga stadsdelsnämndsområden inom Göteborg. Ett mycket stort planerat bostadsbyggande, som dessutom är spritt över primärområden i hela stadsdelen, ligger bakom ökningen. Ser man till enskilda åldersgrupper så är det viktigt att notera att antalet barn och ungdomar i grundskoleåldrarna ökar med 1 600 personer fram till år 2020. Befolkningsprognos 2016 2020 per primärområde Källa: Statistik och analys, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad Förändring Primärområden 2015-12-31 2016 2017 2018 2019 2020 2015-2020 509 Kaverös 4 321 4 333 4 358 4 581 4 767 4 762 441 510 Flatås 3 473 3 631 3 639 4 051 4 436 4 808 1 335 511 Högsbohöjd 4 127 4 141 4 165 4 177 4 384 4 586 459 512 Högsbotorp 6 854 6 991 7 007 7 192 7 428 7 706 852 513 Tofta 2 682 2 686 2 688 2 684 2 670 2 654-28 514 Ruddalen 2 229 2 240 2 387 2 465 2 616 2 755 526 515 Järnbrott 4 042 4 035 4 023 3 999 4 042 4 120 78 516 Högsbo 67 66 67 65 65 65-2 517 Frölunda Torg 5 628 5 776 5 779 6 114 6 367 6 987 1 359 523 Askim 10 082 10 100 10 149 10 295 11 038 11 585 1 503 524 Hovås 3 386 3 403 3 424 3 527 3 524 3 517 131 525 Billdal 11 257 11 495 12 226 12 628 13 026 13 329 2 072 Totalt 58 148 58 898 59 912 61 777 64 364 66 873 8 725 12 FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2017 BUDGET 2017 FÖRUTSÄTTNINGAR 13

VILLKOR FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Generellt har stadsdelen bra förutsättningar för hållbar utveckling i jämförelse med stadens genomsnitt men det finns stor variation inom stadsdelen. Att minska dessa skillnader är ett centralt arbete för en hållbar utveckling. Nedan beskrivs ett par faktorer som belyser skillnaderna inom stadsdelen. Se bilagan Dem vi är till för längst bak i häftet för ytterligare beskrivning av stadsdelens förutsättningar. Stora skillnader i andelen och antalet utlandsfödda per primärområde Vi lever idag i ett samhälle som präglas av mångfald, där människor med olika bakgrunder, kulturer och religioner möts och samsas. Samtidigt är skillnaden stor mellan stadsdelens primärområden när det gäller andelen utlandsfödda. Att skapa förutsättningar för möten mellan människor med olika bakgrunder är därför viktigt för att utjämna skillnader i livsvillkor mellan olika befolkningsgrupper. Stadsdelens genomsnitt för andelen utlandsfödda (18 %) är lägre än stadens genomsnitt (25 %). Mellan 2014 och 2015 ökade antalet utlandsfödda i Askim-Frölunda-Högsbo med 388 personer. I primärområdet Frölunda Torg är 43 procent av befolkningen utlandsfödda, medan motsvarande siffra i primärområdet Billdal är 7 procent. är i genomsnitt 126 tkr högre än kvinnors, vilket innebär en knapp utjämning jämfört med året innan (129 tkr). I primärområdet Hovås har både män och kvinnor högst medelinkomst och i området runt Frölunda Torg bor de som har lägst medelinkomst. Den genomsnittliga skillnaden i medelinkomst mellan män i stadsdelen är 631 tkr och mellan kvinnor 243 tkr. Skillnaden i medelinkomst mellan kvinnor har därmed ökat samtidigt som skillnaden mellan män har minskat något. De socioekonomiska skillnaderna hänger samman med skillnaderna i hälsa. Stadsdelens norra delar som har högre arbetslöshet, högre andel av familjer med försörjningsstöd och lägre medelinkomst (primärområdena Frölunda Torg och Tofta) har också sämre tandhälsa, högre psykiatrisk sjuklighet och en större upplevelse av utanförskap samt otrygghet i jämförelse med stadsdelens södra delar som har en lägre arbetslöshet, lägre andel av familjer med försörjningsstöd och högre medelinkomst (primärområdena Askim, Hovås och Billdal). Minskad arbetslöshet och mindre behov av försörjningsstöd Arbetslivet har stor betydelse för människors hälsa och välstånd, och för samhällets välfärd överlag. Arbetet ger individen resurser, såväl ekonomiska som sociala i form av gemenskap, självkänsla och arbetsglädje. Arbetslösheten sjunker i stadsdelen. Mellan 2013 och 2015 har antalet öppet arbetslösa sjunkit från 2 054 till 1 756. Antalet personer med försörjningsstöd inklusive långvarigt försörjningsstöd har också sjunkit. För antalet barn i hushåll med långvarigt försörjningsstöd ser vi en motsatt trend. Där har antalet ökat från 473 till 493. Trots att antalet försörjningsstödstagare, inklusive långvarigt försörjningsstöd, minskade i primärområdet Frölunda Torg under 2015, bor fortfarande 39 procent av alla vuxna som erhållit ekonomiskt bistånd och 44 procent av alla med långvarigt beroende av försörjningsstöd i området Frölunda Torg. Stora skillnader i medelinkomst och hälsa Det finns samband mellan inkomst och hälsa. En förklaring är att de som har lägre inkomst har mindre möjligheter att välja var de ska bo och även att investera i mer hälsosamma levnadsvanor. En bra inkomstnivå för föräldrarna ger barnen förutsättningar till ett gott liv som vuxna med god hälsa på individnivå. Medelinkomsten i stadsdelen (401 tkr/år hos gruppen 45-64 år, 2014) är 40 tkr högre än genomsnittet för stadens medelinkomst (361 tkr). Mäns medelinkomst i stadsdelen 14 FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2017 BUDGET 2017 FÖRUTSÄTTNINGAR 15

LOKALER PERSONAL Verksamhet 2017 2018 2019 Nymilsgatan 31B (IFO-FH): Ersättningslokaler för tre dagliga verksamheter i samband med etablering av nya bostäder vid Flatås Park. Inhyrda lokaler på Axel Dahlströms Torg och i Sisjön. LS-uppdrag. Björkåsskolan: paviljong, 150 platser. Avvaktar bygglov. Idrottshall/gymnastiksal Hultsskolan. LS-uppdrag. BMSS, Uggledals byväg. Genomförande pågår. Egen produktion. BMSS, särskilda hus, Billdals björkväg. LS-uppdrag. BMSS. Flatås Park. Förstudie pågår. Inhyrning. BMSS, särskilda hus, Klåva gårdsväg. LS-uppdrag. Genomförande pågår. BMSS. Askimsbadet. Förstudie pågår. Inhyrning. Skola. Rivning och nybyggnation av Björkåsskolan. LS-uppdrag. Förskola, Uggleberget. Nämnden har tagit beslut om investering. BMSS, Nymilsgatan. Förstudie pågår. Inhyrning. Klart januari 2017 Klart våren 2017 Klart hösten 2017 Klart 2017 Klart 2017 Planerad att vara klar 2018 Planerad att vara klar 2018 Planerad att vara klar 2018 Tabellen ovan beskriver nuläget. Planeringen kan komma att ändras till följd av beslut i olika instanser, överklaganden och befolkningsutveckling. Beräknas klart under 2019 Beräknas klart under 2019 Beräknas klart under 2019 Strategisk kompetensförsörjning Förvaltningen är beroende av att kunna rekrytera, behålla och utveckla medarbetarna för att kunna ge den goda service som göteborgaren har rätt till. Konkurrensen om arbetskraften ökar då vissa utbildningar tappar i popularitet samtidigt som befolkningen, och därmed behoven, ökar i stadsdelen. Andra utbildningar har högt sökandetryck och intresse för yrket finns men konkurrensen är stor och vi måste vara attraktiva som arbetsgivare. De kompetensförsörjningsplaner som är framtagna anpassas och implementeras utifrån verksamheternas behov. Utvecklad introduktion, konkurrenskraftiga löner och hållbara arbetsmiljöer är några av de förbättringsområden som är prioriterade. Praktik- och ferieplatser är viktigt för den långsiktiga kompetensförsörjningen och det krävs goda förutsättningar på arbetsplatserna och möjlighet att avsätta tid att ta emot praktikanten, för både medarbetare och handledare. Bemanningsenheten är en viktig samordnande funktion för bemanning och rekrytering av personal till verksamheterna både för att täcka akuta behov och för långsiktig personalförsörjning. Timavlönade inom vård- och omsorgsyrkena erbjuds uppdragsutbildning som en åtgärd för att förbättra tillgången till utbildad personal. Ökade kompetenskrav gör att vissa grupper ställs utanför arbetsmarknaden. Utvecklingen går mot en ökad specialisering. För en socialt hållbar stad krävs ett nytänkande kring utbildningskrav och arbetsinnehåll. Högt belastade yrkesgrupper behöver få avlastning i vissa arbetsuppgifter och vi behöver fortsätta arbetet med att se över hur vi fördelar och differentierar arbetsuppgifter utifrån tillgänglig kompetens. Chefsförsörjningen är ytterligare en utmaning för förvaltningen. Chefer behöver rätt förutsättningar för att kunna skapa hälsosamma arbetsplatser där medarbetare känner arbetsglädje och delaktighet. Ledarskolan är viktig för att stärka de individuella förutsättningarna för ett gott ledarskap. Förvaltningen har inlett ett arbete med att även se på chefers organisatoriska förutsättningar. Hälsa och arbetsmiljö För att skapa attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser är ett högt medarbetarinflytande och trygga chefer en framgångsfaktor. Hållbara arbetsplatser är en viktig kompetensförsörjningsfråga. Arbetet ska ske på både organisations- och individnivå och fokusera på hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser. Stödet till chefer ska fortsätta och utgå ifrån de analyser, mål och handlingsplaner som tas fram i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 16 FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2017 BUDGET 2017 FÖRUTSÄTTNINGAR 17

Verksamhetsspecifika arbetsmiljöplaner för stadsdelarna har tagits fram i syfte att minska ohälsan och utifrån dessa prioriterar sektorerna aktiviteter. Under 2016 har arbetet med att skapa hälsosamma arbetsplatser intensifierats genom en mängd olika åtgärder och resultatet kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet under 2017. EKONOMI Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i mkr 2016 2017 Befolkningsansvar 2 535,7 2 652,8 Förändring i mkr 117,1 Förändring i procent 4,62 Resursnämndsuppgifter 98,2 100,0 Frölunda kulturhus och bibliotek 39,9 40,6 Ungdomars fritid 5,0 5,1 LSS utanför Göteborg 15,5 15,8 Hospiceverksamhet 37,8 38,5 Budget 2016 exklusive tilläggsbudget juni (13 700 tkr) samt ej nivåhöjande medel för särskilt stöd till elever (200 tkr), enkelt avhjälpta hinder (100 tkr), utveckling hemtjänst (4 600 tkr) och flyktingmottagande (5 000 tkr). Nämndens kommunbidrag för 2016 är inklusive dessa justeringar 2 559 300 tkr. Kommunbidraget för SDN Askim-Frölunda-Högsbo ökar med 117 mkr jämfört med budget 2016. I detta ingår indexuppräkningar på 70 mkr samt volymökningar med 29 mkr. Kommunfullmäktiges satsningar motsvarar cirka 20 mkr jämfört med 2016, medan översyn av resursfördelningsmodell och omfördelning av kostnadsansvar ger en sänkning på cirka 2 mkr. Kommunbidrag har fördelats enligt stadsdelens prognostiserade befolkningsutveckling i olika åldersgrupper och i form av tilläggskriterier. Index för löner är 3,0 procent inom förskola, skola och skolbarnomsorg. För vård och omsorg är kompensationen 2,8 procent och för resterande grupper 2,5 procent. Priskompensation för lokaler är 2,5 procent och för övrig verksamhet 1,0 procent. För 2017 kvarstår borttagandet av förändringsfaktorn inom SDN:s befolkningsansvar, medan resursnämndsuppgifterna har en förändringsfaktor på 0,5 procent. Aktuell ekonomisk situation Befolkningsram Enligt den ekonomiska uppföljningen per augusti är helårsprognosen för 2016 ett överskott på 12 mkr. Nettokostnadsutvecklingen under 2016 prognostiseras därmed bli 6,8 procent jämfört med föregående år. Nämndens övergripande utfall och ekonomiska läge för 2016 kan betecknas som relativt stabilt, med undantag för sektor IFO-FH. I övriga sektorer och i de förvaltningsgemensamma posterna prognostiseras resultat i balans eller något bättre än budget. Dessutom innebär avsättningen i nämndens ofördelade medel att det prognostiserade underskottet inom IFO-FH kan täckas upp. Kostnadsutvecklingen inom IFO-området är fortsatt nämndens största obalans och risk. Ökat flyktingmottagande och missbruksproblematik bidrar till kostnadsökningarna, men den största problematiken finns i stadens bostadsbrist. Detta driver kraftigt upp IFO-områdets kostnader inom flera stadsdelar i staden och för Askim-Frölunda-Högsbo förväntas nettokostnadsutvecklingen för IFO bli 15,4 procent jämfört med föregående år. Inför 2017 medför detta en ökad obalans mellan nämndens kostnader för IFO-FH jämfört med stadens resursfördelning, vilket påverkar övriga sektorer. Kommunfullmäktiges budget visar även för 2017 på ambitioner för kvalitetshöjningar riktade till framförallt skola och äldreomsorg. Stadsdelens kommunbidragsram ger dock inte förutsättningar för finansiering av dessa satsningar. För att bidra till en långsiktigt hållbar ekonomistyrning behöver därmed dessa noggrant vägas mot stadsdelens ekonomiska läge och risker. Resursnämndsuppgifter För Frölunda kulturhus och bibliotek, Ungdomars fritid och LSS utanför Göteborg är ekonomin i balans under 2016 och det egna kapitalet rimligt i förhållande till risken, vilket skapar goda förutsättningar för 2017. För hospiceverksamheten är dock den ekonomiska situationen ansträngd och redan inför 2017 bedöms en utökning av den tilldelade kommunbidragsramen nödvändig om inte verksamheten ska tvingas till stor restriktivitet i tilldelningen av hospiceplatser. Eget kapital För befolkningsramen ger prognosen för 2016 ett eget kapital på knappt 55 mkr vid årsskiftet. Detta understiger de 60-80 mkr som är den rekommenderade nivån för nämnden enligt kommunstyrelsens riktlinjer för eget kapital. Då 60 mkr bör ses som ett minimum för nämndens egna kapital under normala förutsättningar, är det av största vikt att fortsätta den positiva trend som inleddes 2015 och än så länge håller i sig även för 2016. På detta sätt ges verksamheterna stabila 18 FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2017 BUDGET 2017 FÖRUTSÄTTNINGAR 19

och långsiktiga planeringsförutsättningar, vilket kan sätta fokus på höjd kvalitet för brukare och på förbättrad arbetsmiljö. För resursnämndsuppgifterna är prognostiserat eget kapital vid utgången av 2016 cirka 5 mkr, vilket bedöms utgöra tillräckligt utrymme för att planera verksamheterna långsiktigt. Nämndens mål och uppdrag Nedanstående kapitel beskriver stadsdelens mål och uppdrag för kommande år. Under varje mål beskrivs vilken strategi som ska leda till en ökad måluppfyllelse, eventuella tankar om hur målet ska följas upp samt vilka uppdrag som hör samman med målet. Målen styrs ut i organisationen utifrån beslut i förvaltningsledningen. Respektive chef och ledningsgrupp måste sedan i sin tur värdera och ta ställning till hur målen ska omhändertas. Behöver målen konkretiseras och brytas ner och vilka delar av organisationen behöver arbeta med målet? Redan i planeringsarbetet är det av stor vikt att också planera för hur arbetet ska följas upp. Detta för att få en fungerande uppföljning och en möjlighet att analysera måluppfyllelsen. Alla stadsdelens uppdrag redovisas i tabellform på sidorna 29 30. Här kopplas dock vissa av uppdragen samman med stadsdelens prioriterade mål för att visa på hur arbetet hänger samman. Mål Uppdrag PRIORITERADE MÅL JÄMLIKHET Göteborg ska vara en jämlik stad där skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. Strategi Jämlikhetsarbetet ska utgå ifrån de fyra fokusområdena i Jämlikt Göteborg: en god start i livet, goda förutsättningar genom skolåren, förutsättningar för arbete samt hållbara och hälsofrämjande miljöer. En god start i livet: Vi ska arbeta för att alla barn som vill och behöver gå i förskolan får möjlighet till detta. Hälsofrämjande arenor där föräldrar möts har en viktig roll för att nå föräldrar vi idag inte når och för att erbjuda föräldrastöd. Vi ska också fortsätta arbetet med att stärka barns språkutveckling, bland annat genom utveckling av Bästa stunden. Goda förutsättningar genom skolåren: Vi ska arbeta för att alla barn ska uppleva att det finns vuxna runtomkring som uppmärksammar, lyssnar och agerar när det krävs. Förutsättningar för arbete: Vi ska tillsammans med samverkansparter ge stöd för att prioriterade grupper längst ifrån arbetsmarknaden ska närma sig arbetsmarknaden, föräldrar ska prioriteras särskilt. Hälsofrämjande och hållbara miljöer: Vi ska skapa fler möten mellan människor i vår stadsdel både vad gäller olika åldrar, bakgrunder och bostadsområden. Alla verksamheter behöver arbeta både generellt och uppsökande samt samarbeta med det civila samhället. Ansvaret för att skapa ett jämlikt Göteborg är gemensamt. Arbetet ska därför ske med hög delaktighet från invånare, föreningar och verksamheter i hela stadsdelen. Målet eller uppdraget kommer från kommunfullmäktige Målet eller uppdraget kommer från nämnden Uppdrag kopplade till målet Generationsmöten mellan unga och äldre ska prövas i alla stadsdelar. Det familjecentrerade arbetssättet ska utvecklas och implementeras och de öppna och uppsökande aktiviteterna ska förstärkas. På alla arenor som är relevanta för familjecentrerat arbetssätt ska nyckelpersoner utses och utbildas. 20 NÄMNDE MÅL OCH UPPDRAG BUDGET 2017 BUDGET 2017 NÄMNDE MÅL OCH UPPDRAG 21

Mottagandet av grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka. Alla verksamheter i stadsdelen ska inventeras och arbetsuppgifter ska differentieras för att skapa riktiga jobb för grupper med lägre utbildning. Syftet är att skapa ett insteg på arbetsmarknaden. Det behöver utvecklas en struktur för mottagandet, så att fler ska kunna lyckas. Vår stadsdel ska arbeta strukturerat och långsiktigt med praktikplatser och feriearbeten för att ge människor i olika åldrar och livssituationer möjlighet att bryta arbetslöshet. Detta ska arbetas in som en del av ordinarie verksamhet och inte ligga i särskilda projekt. Identifierade utvecklingsområden planeras in och följs upp i verksamhetsplanen. Könsuppdelad statistik är viktig för att kunna se mönster. Statistiken ska i möjligaste mån inkludera personer som inte definierar sig som kvinna eller man. Hur kön samspelar med andra diskrimineringsgrunder ska också beaktas. Stärkt stöd till personer som utsätts för våld i nära relationer ska fortgå enligt stadens antagna plan mot våld i nära relationer. Uppdrag kopplat till målet Talarstatistik ska föras under nämnd- och styrelsemöten minst tre gånger för att synliggöra könsskillnader. Statistiken ska bifogas protokoll. Minska barngruppernas storlek inom förskola och fritidshem. Strategi Som ett led i Jämlikt Göteborg och nämndens ambition att utjämna skillnaderna i levnadsvillkor fortsätter vi minskningen av barngruppernas storlek. I förskolor inom socialt utsatta områden i norra stadsdelen prioriterar nämnden sina resurser för att minska barngruppernas storlek ytterligare. Förvaltningen startar i januari 2017 upp en avdelning i Frölunda som ska ge möjligheter att minska antalet barn specifikt på dessa förskolor. Ambitionen är att på sikt gynna måluppfyllelsen på Frölundaskolan då barn från dessa förskolor ofta väljer Frölundaskolan. För hela stadsdelen kvarstår den resurstilldelning för treåringarna som 2016 gett gott utfall avseende minskning av antalet barn i grupperna. MÄKLIGA RÄTTIGHETER Alla stadsdelens verksamheter ska genomsyras av mänskliga rättigheter och främja likabehandling. Strategi Chefer och medarbetare ska ha goda kunskaper och medvetenhet om vilka skyldigheter de mänskliga rättigheterna innebär för det egna verksamhetsområdet. Varje verksamhet ska säkerställa likabehandling och människors rätt till respekt och ett värdigt bemötande. Genom att normkritiskt granska och analysera sin verksamhet ska ojämlika villkor synliggöras och konkreta åtgärder genomföras. Hur målet följs upp: Könsuppdela/följa några av indikatorerna under Jämlikt Göteborg för att jämföra eventuella skillnader utifrån kön. Där det är möjligt ska relevant bakgrundsdata som ålder, etnicitet, funktionsförmåga, användas/följas för att jämföra eventuella skillnader mellan grupper utifrån diskrimineringsgrunderna. Följa upp hur många aktiviteter/identifierade utvecklingsområden eller åtgärder som har planerats in i verksamhetsplaner, på områdes- och enhetsnivå (status för jämlikhetsintegrering). Utvecklingsområden och aktiviteter som planeras in på områdes- och enhetsnivå för att främja likabehandling ska följas upp med exempelvis könsuppdelad statistik eller annan jämförelsedata i våra brukarenkäter eller andra enkätundersökningar, verksamhetsstatistik, muntliga eller skriftliga samtal med medarbetare om arbetet och om förändringar upplevs ha haft avsedd effekt i förhållande till målet. DEMOKRATI Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka. Strategi Stadsdelsnämnden och förvaltningen ska arbeta med olika former för dialog med medborgare och brukare för att öka delaktigheten och inflytandet i de beslut som berör ens vardagsliv och stadsdelens framtida utveckling. Dialoger ska kunna initieras av politiker, tjänstepersoner, civila organisationer eller invånare. 22 NÄMNDE MÅL OCH UPPDRAG BUDGET 2017 BUDGET 2017 NÄMNDE MÅL OCH UPPDRAG 23

Upparbetade forum, råd och metoder ska användas. Arbetet ska präglas av öppenhet och systematik och genomföras på ett sätt som möjliggör deltagande även för grupper som vanligtvis inte är aktiva i beslutsprocesser. Olika målgruppers förutsättningar och behov ska hanteras tillsammans med dem som berörs. Invånarnas och brukarnas erfarenheter är en kompetens som förvaltningen behöver för att planera och utveckla en bra verksamhet. Det uppsökande arbetet för att nå prioriterade, idag underrepresenterade, grupper ska stärkas. Ett sätt att nå ut till fler grupper och personer är ökad samverkan mellan stadsdelen och det civila samhället. Stadsdelen ska bli bättre på att nå ut med information till alla invånare om vilka påverkansmöjligheter som finns. Genom medborgarkontoret och lokala insatser ska information om vars och ens rättigheter och möjligheter att framföra sina synpunkter göras mer tillgänglig. Områden där valdeltagandet är lågt ska prioriteras. Barns och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande ska särskilt stärkas och utvecklas. Hur målet följs upp: Valdeltagande på primärområdesnivå. Antal dialogprocesser initierade av respektive aktör (politiker, tjänsteperson, civil organisation, invånare). De frågor i SOM-undersökningen i Göteborg som rör invånarnas förtroende för den kommunala verksamheten och förtroende för lokala politiker ska även ställas till stadsdelens medborgarpanel och panel för unga (elevrådsrepresentanter). Om dessa mättillfällen blir ojämna i representation ska andra grupper och åsikter höras genom ytterligare fokusgrupp. FUNKTIONEDSÄTTNING Livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning ska förbättras. Strategi Ett familje-/personcentrerat arbetssätt ska vara förvaltningens gemensamma metod i arbetet med personer med funktionsnedsättning. Det innebär att verksamheterna ska stärka familjer och individer till ökad självständighet och ökat deltagande i samhällets ordinarie arenor. (Se även uppdrag under jämlikhetsmålet - familjecentrerat arbetssätt.) Den generella kunskapsnivån om funktionsnedsättningar ska höjas. Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning (Staden ska funka för alla) ska göras känd i alla verksamheter. Förvaltningen ska skapa incitament för att externa samarbetspartners och civilsamhället tar ett större ansvar för att öka sin tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Hur målet följs upp: Följa upp om programmet för full delaktighet är känt i organisationen. Tillgång på anpassade boendeformer. ÄLDRE Stadsdelens äldreomsorg ska utgöra det självklara valet för ett tryggt åldrande. Strategi Ett gott bemötande och upplevd trygghet påverkar brukarens val av utförare inom vård och omsorg. Vi ska utgå från ett personcentrerat och behovsstyrt arbete där brukaren har inflytande över sin vardag. Hur målet följs upp: Samtal med en till två brukare per enhetschef och vecka utifrån upplevelsen av verksamheten. Handläggarna ska göra en uppföljning inom 3 månader på hemtjänstbeslut, via ett samtal angående hur den enskilde eller anhörig upplever delaktigheten i utredningsprocess och att forma genomförandeplan. Följa statistik från äldreboendesamordningen för att analysera vad som avgör brukarnas önskemål/val av äldreboende. PERSONAL Öka medarbetarnas delaktighet på arbetsplatserna. Strategi Som en del i arbetet med att skapa en jämlik stad ska våra arbetsplatser vara inkluderande och transparenta. Alla anställda ska känna sig delaktiga och normer som verkar exkluderande, diskriminerande eller kränkande ska motverkas. Utifrån ett arbetsgivarperspektiv ska kompetensen och medvetenheten om dessa frågor höjas genom ett aktivt arbete i enlighet med stadsdelens gemensamma plan för lika rättigheter och möjligheter. Ett ökat inflytande för våra medarbetare 24 NÄMNDE MÅL OCH UPPDRAG BUDGET 2017 BUDGET 2017 NÄMNDE MÅL OCH UPPDRAG 25

och en ökad delaktighet på våra arbetsplatser tror vi leder till mer hälsosamma arbetsplatser och en ökad kvalitet för dem vi är till för. En förutsättning för att öka graden av delaktigheten hos medarbetarna är att göra cheferna än mer trygga i sitt ledarskap så att de kan, vill och vågar bjuda in medarbetarna till ökad insyn och inflytande i genomförandet och utvecklingen av verksamhetens uppdrag. Vi ska stärka våra chefer genom att fortsatt satsa på stadsdelens Ledarskola där det personliga ledarskapet utgör en viktig del. Målet behöver värderas i respektive sektor och område för att rätt stöd ska kunna ges och för att öka kunskapen om verktyg, former och metoder för hur man skapar ökad delaktighet och inflytande. Vi ska också, genom ett riktat stöd och med den interna kompetens som finns, öka chefers kunskap om ekonomi- och verksamhetsstyrning och aktivt sprida goda exempel. Hur målet följs upp: Medarbetarenkätens index för HME samt index på frågorna under avsnittet utveckling och förnyelse (frågorna 35 39). Upplevelsen av delaktighet och inflytande följs upp i samband med det systematiska arbetsmiljöarbetet. NÄMNDE PROCESSÄGARSKAP Nämnder och styrelser ska utifrån ett hela staden-perspektiv samverka i arbetet med att implementera kommunfullmäktiges budget. För de mål där god måluppfyllelse kräver mer strukturerad samverkan utser kommunstyrelsen en nämnd eller styrelse till processägare med befogenhet att kalla relevanta nämnder och styrelser. Äldres livsvillkor ska förbättras. Nämnden Askim-Frölunda-Högsbo är tillsammans med Örgryte-Härlanda processägare för målet Äldres livsvillkor ska förbättras. Nämnderna har bestämt sig för att ha två gemensamma träffar per år där en av träffarna ska vända sig till de tio stadsdelarna och beröra gemensamma frågor inom äldreomsorgen. Det andra mötet planeras utifrån ett bredare perspektiv med fokus på den äldre befolkningen, där generationsmöten kommer att utgöra en självklar del under 2017. Ett stående tema som nämnderna prioriterar vid träffarna är de tvärgrupper som bildas för diskussion i ämnet och som är mycket uppskattade. Individ- och familjeomsorgen ska skapa mer jämlika livschanser för stadens invånare. Under 2017 kommer SDN Askim-Frölunda-Högsbo också att, tillsammans med social resursnämnd, vara processägare för målet Individ- och familjeomsorgen ska skapa mer jämlika livschanser för stadens invånare. Detta mål ligger i linje med det övergripande målet om att Göteborg ska vara en jämlik stad. Fokus för detta processägarskap kommer att vara att säkra en jämlik och likvärdig myndighetsutövning inom socialtjänstprocessen. Aktiviteter kommer att tas fram i samarbete med social resursnämnd. 26 NÄMNDE MÅL OCH UPPDRAG BUDGET 2017 BUDGET 2017 NÄMNDE MÅL OCH UPPDRAG 27

ÖVRIGA MÅL NÄMNDE UPPDRAG Nedanstående mål anger inriktning för förvaltningens arbete men har en lägre prioritet än de prioriterade målen. Målen lämnas till nedanstående sektorer och avdelningar för värdering och omhändertagande. Målen kommer att följas upp under 2017 men inte i samma utsträckning som de prioriterade målen. Nedanstående tabell visar nämndens uppdrag. Uppdragen är av mer specifik karaktär där vissa ska utföras under 2017 och andra under innevarande mandatperiod. Uppdragen styrs, precis som målen, ut till de sektorer och avdelningar som berörs. Sektor/avdelning Sektor Utbildning Mål Områden Alla elever ska oavsett bakgrund nå målen inom skolan och kunna utvecklas till sin fulla potential. Jämlikhet Alla elever ska ges förutsättningar att nå bättre kunskapsresultat och de skolor som har lägst kunskapsresultat ska öka mest. Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som skolnivå. Alla elever ska ges möjlighet att finna och utveckla sin unika egenart. Sektor ÄO-HS Sektor KoF HR-avdelningen 28 Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka. Äldres livsvillkor ska förbättras. Livsvillkoren förbättras genom att äldres självbestämmande stärks och att hälsoskillnaderna utjämnas. Idrotts- och föreningslivet ska nå fler målgrupper. Tillgängligheten till kultur ska öka. Ge tillgänglighet till biblioteksservice över hela stadsdelen. Förvaltningen ska starta ett utvecklingsarbete i syfte att se över organisationen för att säkra kompetens- och personalförsörjningen framöver. NÄMNDE MÅL OCH UPPDRAG BUDGET 2017 Mänskliga rättigheter Individ- och familjeomsorg Uppdrag Ansvarig Det familjecentrerade arbetssättet ska utvecklas och implementeras bland annat genom att familjecentraler inrättas i alla stadsdelar samt att de öppna och uppsökande aktiviteterna förstärks. Sektorschef Utbildning Generationsmöten mellan unga och äldre ska prövas i alla stadsdelar. Sektorschef KoF Mottagandet av grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka. Alla verksamheter i stadsdelen ska inventeras och arbetsuppgifter ska differentieras för att skapa riktiga jobb för grupper med lägre utbildning. Syftet är att skapa ett insteg på arbetsmarknaden. Det behöver utvecklas en struktur för mottagandet, så att fler ska kunna lyckas. Sektorschef IFO-FH Vår stadsdel ska arbeta strukturerat och långsiktigt med praktikplatser och feriearbeten för att ge människor i olika åldrar och livssituationer möjlighet att bryta arbetslöshet. Detta ska arbetas in som en del av ordinarie verksamhet och inte ligga i särskilda projekt. HR-chef Talarstatistik ska föras under nämnd och styrelsemöten minst tre gånger för att synliggöra könsskillnader. Statistiken ska bifogas protokoll. Utvecklingschef Likabehandlingsplaner ska tas fram utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Arbetet ska gälla ur både invånar- och medarbetarperspektiv. Utvecklingschef och HRchef Försörjningsstödet ska utökas under sommarmånaderna för barnfamiljer. Sektorschef IFO-FH BUDGET 2017 NÄMNDE MÅL OCH UPPDRAG 29

Områden Uppdrag Ansvarig Effektiv resursanvändning Förskola och skola Äldre Stadsutveckling och bostäder Kultur Stadsdelarna ska aktivt verka för att så många barn som möjligt utnyttjar möjligheten till förskola eller pedagogisk omsorg. Förvaltningen ska utveckla den kollegiala samverkan mellan låg- och mellanstadiets olika yrkeskategorier. Modellen interprofessionell teamsamverkan med utgångspunkt i personcentrerad vård ska införas i alla stadsdelar inom äldreomsorgen. Upprätta kontakt med berörda förvaltningar för att undersöka möjligheten av att förbättra tillgängligheten till stadsdelens naturområden. Alla elever i grundskolan ska erbjudas minst ett scenkonstbesök per år. Kultur- och musikskolan ska byggas ut under två år så att kön försvinner. Sektorschef Utbildning Sektorschef Utbildning Sektorschef ÄO-HS Utvecklingschef Sektorschef Utbildning Sektorschef KoF UTGÅNGSPUNKTER FÖR EN BALAERAD EKONOMI Både kommunsektorn i stort och Göteborgs Stad förväntas möta stora behovsökningar och svårigheter att finansiera denna utveckling de närmaste åren. Stadens ekonomiska marginaler minskar och för närvarande överskrids den långsiktigt hållbara nettokostnadsutvecklingen i stadens ekonomi. I resurstilldelningen till stadsdelarna kan effekter av detta skönjas redan i 2017 års budgetramar. Om inte finansieringen utökas förväntas ytterligare åtstramningar vara nödvändiga i stadsdelarnas ekonomi de närmaste åren. För Askim-Frölunda-Högsbo är det egna kapitalet fortsatt för lågt för att ha trygga ekonomiska förutsättningar på sikt. Det medför att nämnden sätter det ekonomiska målet för 2017 till ett överskott på 10 mkr samt att 15 mkr avsätts i nämndens ofördelade medel för att kunna hantera oförutsedda händelser. Budgetförutsättningarna för 2016 är ekonomiskt gynnsamma för stadsdelen, medan budgetramen för 2017 innebär betydligt snävare ramar. Efter avsättning av 25 mkr enligt ovan, medför det att verksamheternas förväntade nettokostnader överstiger det ekonomiska utrymmet. Nämnden fattade i september beslut om ett antal uppdrag till förvaltningen för att stärka ekonomistyrningen. I arbetet med budget 2017 har dessa uppdrag och de ekonomiska förutsättningarna påverkat sektorsramarna på framförallt tre punkter: Sektor IFO-FH:s ram förutsätter fortsatta ekonomiska effekter av handlingsplanen för en ekonomi i balans Personal Andelen chefer födda utanför Norden ska öka och aktivt följas upp. HR-chef Effektiviseringskrav införs i sektorsramarna Det ekonomiska utrymmet för satsningar är begränsat Andelen kvinnliga chefer inom manligt dominerade verksamheter ska överstiga andelen kvinnor inom samma verksamhet. HR-chef Utifrån dessa ställningstaganden bedöms stadsdelens ekonomiska läge inför 2017 vara relativt stabilt, även om de ställer krav på kostnadsanpassningar inom samtliga sektorer. Friskvårdsbidraget ska höjas med 200 kronor per person. HR-chef 30 NÄMNDE MÅL OCH UPPDRAG BUDGET 2017 BUDGET 2017 EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING 31

EKONOMISK PLAN FÖR KOMMANDE BUDGETÅR Sammanställning över beräknad nettokostnad för år 2017 2017 Budget 2016 2 535,7 Justering för balanserade ramar -1,3 Index, löneavtal och priskompensation 70,0 Volymförändringar 37,6 Effektiviseringskrav -15,6 Tekniska justeringar -0,9 Satsningar och utveckling 17,3 Nämndbidrag 2 642,8 Kommunbidrag 2 652,8 Budgeterat resultat 10,0 Ett viktigt ställningstagande i fastställandet av nämndens budgetramar är att med långsiktighet och stabilitet skapa höjd kvalitet för brukare och god arbetsmiljö i stadsdelens verksamheter. I budgetramarna ges möjlighet för detta genom nämndens avsättningar till ett överskottsmål på 10 mkr och ofördelade medel på 15 mkr. För att undvika alltför stora omställningar i verksamheten har nämndens effektiviseringskrav anpassats utifrån vilka sektorer som anses ha störst möjlighet att genomföra kostnadsminskningarna. I tabellen ovan redogörs för avsatta belopp i nämndens steg-för-steg-modell, som tar sin utgångspunkt i 2016 års budget. Nedan beskrivs de större posterna inom respektive steg, vilket leder fram till nämndens budgetram för 2017. Budget 2016 Beslutad budget för befolkningsramen 2016 exklusive tilläggsbudget juni samt ej nivåhöjande medel för särskilt stöd till elever, enkelt avhjälpta hinder, utveckling hemtjänst och flyktingmottagande. Justering för balanserade ramar Sektor IFO-FH går in i 2017 med en ekonomisk obalans. Detta bemöts med fortsatt internt åtgärdsarbete med sektorns handlingsplan som i tilldelad ram förväntas ge 18 mkr. En kompensation för kostnadsökningarna inom IFO-verksamheten, särkilt med anledning stadens bostadssituation, samt för ökning av funktionshinderärenden under 2016 är dock nödvändig för att ge rimliga ekonomiska förutsättningar. Sektorns ram utökas med anledning av detta med 3,0 mkr. Under de stadsdelsgemensamma posterna tas den centrala lönepotten bort eftersom den för 2016 fördelats ut till sektorernas ramar och ingår i indexuppräkningarna nedan. Nämndens ofördelade medel justeras till 15 mkr. Totalt innebär detta en minskning med -1,3 mkr för att balansera nämndens ramar. Index, löneavtal och priskompensation I kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2017 har index för löneavtal räknats upp med 3,0 procent för verksamheter som är inriktade på förskola, skola och skolbarnomsorg, 2,8 procent för vård och omsorg samt 2,5 procent för övriga verksamheter. Priskompensation är 1,0 procent och hyror räknas upp med 2,5 procent. Förvaltningen har med hänsyn till dessa riktmärken gjort indexuppräkningar för sektorerna på totalt 70,0 mkr. Volymförändring Sektorernas ramar justeras för förväntade behov av service inom respektive verksamhetsområde. Beräkning av volymförändring utgår från stadens befolkningsprognoser för stadsdelen inom olika åldersgrupper samt sociala kriterier för dessa. Totalt utgör volymförändringen utökade ramar med 37,6 mkr. En stor ökning av befolkningen inom åldrarna 1-15 år höjer inskrivningarna i förskola, skola och skolbarnomsorg som kompenseras med 30,1 mkr. Även inom äldreomsorgen ökar befolkningen och 2,8 mkr tilldelas sektorn för förväntad behovsökning. Till IFO-verksamheten tillförs 3,0 mkr utifrån en förväntat fortsatt ökad bostadsproblematik. Inom Kultur och fritid har ingen volymuppräkning gjorts, vilket innebär att verksamheten behöver omhänderta eventuell ökad efterfrågan inom befintliga ramar. Kostnader för stadens kommungemensamma tjänster ökar som en följd av att stadsdelens verksamhet växer och för denna volymökning avsätts 1,7 mkr i de stadsdelsgemensamma posterna. Effektiviseringskrav Stadsdelens verksamheter behöver kontinuerligt utveckla arbetssätt och skapa utrymme för innovationer för att effektivisera både myndighetsutövande och utförande enheter. För att balansera 2017 års budgetramar och möjliggöra politiska satsningar har ett effektiviseringskrav på 15,6 mkr varit nödvändigt. Det innebär att ramarna för sektorerna och de stadsdelsgemensamma posterna justerats ned utifrån förväntad kostnadsminskande effekt av effektiviseringsarbetet i respektive verksamhet. 32 EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING BUDGET 2017 BUDGET 2017 EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING 33

I grunden ligger ett effektiviseringskrav på 0,5 procent av budgetram för samtliga sektorer, förutom för IFO-FH där inga effektiviseringar utöver sektorns handlingsplan bedöms rimliga att realisera redan under 2017. För grundskola och äldreomsorg ställs utökade krav på effektivisering, både utifrån att verksamheterna växer volymmässigt och att möjligheter till ekonomisk effekt av förändrade arbetssätt bedöms större än i övriga verksamheter. Ramarna justeras också för förväntat sänkta måltids- och fastighetskostnader och i de stadsdelsgemensamma posterna är effektiviseringskravet också utökat till cirka 1,5 procent. Tekniska justeringar De tekniska justeringarna inkluderas i ramarna för att undvika att förändringar i statliga lagar och avgifter samt stadengemensamma ersättningssystem med mera påverkar sektorernas möjlighet att vidmakthålla kvalitet inom beslutade ramar. För 2017 års ramar är de största justeringarna kompensation för höjda arbetsgivaravgifter samt avdrag för höjd maxtaxa inom förskola, skolbarnomsorg och äldreomsorg. Totalt minskas ramarna med 0,9 mkr. Satsningar och utveckling Stadsdelens ekonomiska förutsättningar för 2017 medger inte stora ramtillskott för nämndens prioriterade satsningar. Totalt har 17,3 mkr tillförts ramarna för utveckling av stadsdelens verksamheter. Inom utbildningsområdet är minskning av antal barn i förskolegrupperna prioriterat och nämnden tillskjuter därmed 3,0 mkr, utöver 2016 års satsning. Dessutom avsätts medel för utökat öppethållande i förskola och skolbarnomsorg, förbättrad lokalvård och utökad matematikundervisning. För barnfamiljer med ekonomiskt bistånd höjs försörjningsstödet med 10 procent under sommarmånaderna från och med 2017. En fortsatt utveckling av hemtjänstverksamheten är prioriterad och flera utvecklingsområden har identifierats genom utvecklingsarbetet Attraktiv hemtjänst. För dessa insatser avsätts 4,0 mkr i äldreomsorgens ram. I de stadsdelsgemensamma posterna tillförs 4,0 mkr för IT-utveckling i form av förbättringar i verksamhetssystem samt utökad nätverksprestanda i stadsdelens lokaler. För samtliga medarbetare i förvaltningen utökas friskvårdsbidraget till 1 200 kr per år. Budgetramar 2017 (Befolkningsramen) Sektor (mkr) Budget 2016 Förändring Budget 2017 Andel av nämndens ram Utbildning 978,6 52,4 1 031,0 39,0 % Kultur och 37,8 0,8 38,6 1,5 % fritid Äldreomsorg 658,1 23,4 681,5 25,8 % och HSV IFO och 718,4 24,1 742,5 28,1 % funktionshinder Stadsdelsgemensamt 127,5 6,7 134,2 8,2 % Nämndens 15,3-0,3 15,0 0,6 % ofördelade medel Befolkningsram 2 535,7 107,1 2 642,8 Budgeterat resultat 0,0 10,0 10,0 Budget 2016 exklusive tilläggsbudget juni samt ej nivåhöjande medel för särskilt stöd till elever, enkelt avhjälpta hinder, utveckling hemtjänst och flyktingmottagande. Nämndens kommunbidrag för 2016 är inklusive dessa justeringar 2 559 300 tkr. 34 EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING BUDGET 2017 BUDGET 2017 EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING 35

BILAGA Dem vi är till för Stadsdelsnämnden ska tillhandahålla sina invånare de tjänster samt den hjälp och det stöd som lagstiftaren och kommunfullmäktige bestämt. Oavsett förutsättningar, bakgrund och var i stadsdelen man bor, ska människor bli värdigt bemötta och få en god och likvärdig service. Effekten av nämndens arbete ska enligt reglementet bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Generellt har stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo goda förutsättningar för hållbar utveckling i jämförelse med stadens genomsnitt men det finns stor variation inom stadsdelen. Stadsdelen kan beskrivas som ett mini-göteborg och att minska dessa skillnader är ett centralt arbete för en hållbar utveckling. Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där tillfredsställandet av dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. I stadens budget beaktas särskilt den sociala dimensionen där jämlikhet i livsvillkor är centralt för en hållbar utveckling. Social hållbarhet innebär ett samhälle där alla människor ges likvärdiga möjligheter till god livsmiljö genom en välplanerad och integrerad stadsstruktur baserad på invånarnas skilda behov och förutsättningar. Därför är det viktigt att beakta både sociodemografiska och socioekonomiska faktorer, såsom ålder, kön, bakgrund, utbildning och ekonomi samt miljömässiga faktorer i form av bostadstyp för att förstå förutsättningarna för jämlika livsvillkor och i längden en hållbar utveckling. BUDGET 2017 BILAGA - DEM VI ÄR TILL FÖR 37