Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Örebro län i november 2010
Inledning Vi är en grupp anhöriga till personer med IPS, individuell personlighetsstörning, eller tidigare kallat borderlinepersonlighet. Våra vägar korsades hösten 2008 våren 2009 då vi deltog i DBT-teamets anhörigutbildning, Familjeband. Denna utbildning har varit avgörande för oss och har även haft stor betydelse för våra anhöriga. Genom Familjeband har vi fått möjligheten att möta andra i samma situation och genom professionell handledning lärt oss förstå hur IPS yttrar sig och hur man som anhörig kan hantera den svåra situation alla inblandade befinner sig i. Efter Familjebandsutbildningen har vi valt att fortsätta träffas, dels för att vi behöver varandras stöd, dels för att vi vill vara med och påverka psykiatrins utveckling i en positiv riktning. Under vintern 08/09 träffades vi i en studiecirkel till vilken bl a psykiatrichef Birgitta Johansson bjöds in. Vi hade ett mycket givande samtal med henne. Vi genomförde också en sk Metaplan-kväll där vi tillsammans diskuterade fram de områden och faktorer som vi, ur anhörigperspektiv, anser är viktiga för att psykiatrin ska fungera bra. Under 2009-2010 har vi fortsatt att bearbeta dessa tankar och nu sammanfattat dem i denna rapport. Vår förhoppning är att rapporten kan bidra till utveckling av länets psykiatri till gagn för vårdsökande, anhöriga och personal. Vår bestämda uppfattning är att samverkan och samarbete måste till från alla håll för att underlätta tillfrisknande och ett drägligt liv för våra anhöriga. Tyvärr har vi under årens lopp samlat på oss många exempel på det motsatta. När vi nu klivit in i 2010-talet anser vi att vi måste bygga en tillvaro för människor som upplever psykisk ohälsa, samt deras anhöriga, som vilar på öppenhet och respekt! Eva Andersson Kent Andersson Håkan Blomberg Karin Franzén Linnéa Hedkvist Håkan Leanderson Elisabet Leanderson 2
Syfte Syftet med rapporten är att ge vår bild, som anhöriga, av hur vi tycker att psykiatrin ska fungera. Mål Målet med rapporten är att bidra till en respektfull psykiatri som ser oss anhöriga som en viktig samarbetspart i arbetet. Viktiga utvecklingsområden för psykiatrin! Vårdens kunskap och agerande Professionell kompetens/kunskap hos personalen i vården Ge all personal, även ambulanspersonal, kunskap om IPS och andra psykiatriska diagnoser. Det är viktigt för alla inblandade att mötas av kompetent personal. Den kunskap som ges måste ha till syfte att ta bort existerande fördomar, även hos personal inom psykiatrin. Möjlighet till snabb kontakt och information för anhöriga Som anhörig är det viktigt att snabbt få ett telefonnummer eller en mejladress till en kontaktperson. Det är också viktigt att tidigt få information om diagnos (om det finns) samt vilken läkare som har behandlingsansvaret. Detta gäller även vid byte av läkare. Myndighetsåldern/sekretess Myndighetsåldern får inte vara ett hinder för anhörigas möjlighet till engagemang. Psykiatrin ska inte förutsätta att vårdtagaren motsätter sig samarbete med anhöriga och närstående. Samordning av personalen/vårdteam Vårdkedjan ska fungera. Vi vill att ett team av personal tar emot varje patient så den inte behöver berätta sin historia flera gånger. Då kan behandlingen komma igång snabbare. Det är också önskvärt att så få läkare som möjligt är inblandade eftersom vi har upplevelser av att de motarbetar varandra. Vi vill också ha möjlighet till second opinion när det gäller diagnos och behandling samt att patienterna inte bollas mellan olika läkare och behandlingsmetoder. Stöd till anhöriga Anhöriglots De anhöriga ska redan på akuten eller motsvarande få samtala med en anhöriglots som kan berätta vad som kommer att hända och som kan ge relevanta svar på spontana frågor. 3
Anhöriggrupper Det är av vikt att anhöriga kan komma i kontakt med anhöriggrupper, därför ska hälso- och sjukvården informera anhöriga om e-postadresser och webbsidor till sådana. Genom stöd från andra anhöriga ökat tryggheten. Medverkan i samtal Ett viktigt stöd för anhöriga kan vara att få delta i inledande samtal mellan terapeut och patient, för att kunna ta del av hur behandlingen kan komma att utformas. Samtalen ska också handla om hur kontakten mellan anhörig, vården och patienten skall fungera. Bemötande och behandling Vänligt och värdigt bemötande Ett grundläggande krav kan man tycka, men inte alltid verklighet. Visa respekt för anhörigas kunskap och erfarenhet Välkommen, sitt ner så kan vi prata lite. Betrakta inte i första hand de anhöriga som roten till det onda utan bygg en respektfull och förtroendefull kontakt istället. Anhöriga kan faktiskt vara en del av lösningen. Skapa hopp för anhöriga genom att berätta om hur tidigare patienter fått hjälp och på vilka sätt hälso- och sjukvården kan hjälpa patienten. Det finns många exempel på att man tillfrisknat efter behandling. Berätta om det redan i början! Upplys om de behandlingsmetoder som finns Inom den somatiska vården är det en självklarhet att informera om olika behandlingsmetoder och vilka som ger bäst effekt. Detta är också ett budskap som ges i landstingets egna informationsskrifter om hälso- och sjukvården. Se till att psykiatrin omfattas av dessa goda intentioner. Snabba behandlingsinsatser För IPS-vårdtagare är det viktigt att behandlingen kommer igång så snabbt som möjligt. Om slutenvård är aktuell starta utredning och gärna också behandling redan där. Ge också oss anhöriga tydlig information om behandlingens innehåll. Medicinering Det är viktigt att alla inblandade läkare har kontroll över vilka läkemedel som skrivs ut. Vi efterlyser noggrann utredning och utvärdering när det gäller medicinering. Bygg nätverk och tillåt anhöriga att delta i vårdplanering Alla vinner på samarbete och nätverksbyggande. Det är en självklarhet inom andra delar av vården och omsorgen. Psykiatrin måste arbeta tydligare och mer målinriktat med detta. 4
Akutvård Respektfull miljö Den som kommer in akut ska mötas av vänlig och respektfull personal. Engagerad och kunnig personal Om man kommer till akuten och redan har en diagnos så ska den kunskapen finnas. Behandlingsplan Varje patient som skrivs ut ska ha en behandlingsplan. Slutenvård Slutenvård som inte hospitaliserar Aktiviteter ska bedrivas som tar fasta på de intressen som patienterna har. Kultur i vården är viktigt. Personalen ska också fokusera på den enskilda patienten för bästa resultat. Engagerad och kunnig personal Anhöriga ska mötas av engagerad och kunnig personal som har kunskap om diagnosen. Vi vill se vård och behandling och inte förvaring inom slutenvården. Behandlingsplan Utvecklingssamtal ska hållas med patienten regelbundet. Anhöriga ska veta när utskrivning sker från slutenvården för att kunna finnas där som stöd. 5