Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång Jag vill kunna gunga på torget 2010-02-26

Jag vill kunna gunga på torget Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: post@kommun.finspong.se Webbplats: www.finspong.se

Innehåll Sammanfattning 2 Inledning 3 Om Lupp 3 Syftet med lupp i Finspång 3 Genomförande 3 Målgrupp 4 Förankring 4 Svarsfrekvens 4 Sammanställning 5 Ung i Finspång 2009 6 Politik, samhälle och inflytande 7 Skola 10 Inflytande 10 Trygghet i skolan 12 Fritid 15 Hälsa och trygghet 17 Arbete och framtid 19 Avlutande reflektioner 22 Genomförande 22 Resultat och utveckling 22 Politik, samhälle och inflytande 22 Fritid 23 Framtid 24 I

Sammanfattning Lupp är en förkortning och ett arbetsnamn på en enkätundersökning från Ungdomsstyrelsen med det fullständiga namnet lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Syftet med enkäten är att resultatet i fortsättningen ska fungera som underlag för kommunpolitiska beslut. Det är första gången som den lokala uppföljningen av ungdomspolitiken genomförts i Finspång. Undersökningen genomfördes i samverkan mellan sektorerna stöd och service, arbete och lärande samt barn och ungdom. Den sektorsövergripande samverkan gav resultat och bidrog till att väldigt många ungdomar fyllde i enkäten och att många såg värdet av att använda sig av undersökningen i den egna verksamheten. Finspångs kommun hade redan före undersökningen valt ut tre områden som särskilt intressanta att studera närmre, politik, samhälle och inflytande, fritid och framtid. Inom området politik, samhälle och inflytande visade det sig att ungdomar i Finspångs kommun är mer intresserade av politik än vad de på direkt fråga uppger, så länge det handlar om lokal politik eller utrikespolitik. De områden som de själva uppger som viktiga för politiker att arbeta med är främst skola och arbete för unga. Framförallt tjejer i åk 1-3 var intresserade av att vara mer delaktiga och att påverka i lokalsamhället. På fritiden gör ungdomar i Finspångs kommun en hel del. Många träffar kompisar, surfar på Internet, läser, skriver eller idrottar. De flesta av de idrottande tränar på egen hand, men många är också med i en förening eller klubb. Det som ungdomar tycker saknas handlar mestadels är handlar mestadels om kommersiell service och handel men även också om mötesplatser som riktar sig till alla ungdomar. Framtidsplanerna ser lite olika ut för mellan killarna och tjejerna i Finspång. Tjejerna ställer sig mer positiva till att lämna kommunen medan killarna gärna stannar kvar om möjlighet till jobb och utbildning finns. De flesta tjejerna i åk 7-9 vill helst läsa en gymnasieutbildning i annan kommun och i åk 1-3 vill de flesta helst ut och resa direkt efter gymnasiet. Killar vill istället läsa en gymnasieutbildning i Finspång och jobbar gärna i kommunen efter gymnasiet. Den lokala uppföljningen av ungdomspolitiken som nu gjorts har gett en ökad kunskap om hur ungdomar i kommunen upplever sin livssituation. Med en spridning av resultat till såväl politik som verksamhet så finns också möjligheter till en ökad trivsel hos unga. Med en kontinuerlig uppföljning finns också möjligheten att följa utvecklingen av riktade insatser för ungas ökade livskvalitet i Finspångs kommun.

Inledning Finspångs kommun prioriterar det ungdomspolitiska arbetet. Det innebär att ungdomar ska uppleva delaktighet och ha tillgång till en god livskvalitet. Genom att anta det ungdomspolitiska programmet program för ungdomars inflytande och verksamhet statuerade kommunen de politiska ambitioner som finns beträffande ungdomars varande i Finspångs kommun. Med en lokal uppföljning av ungdomspolitiken blir det nu möjligt att få en bra överblick på hur ungdomar själva upplever sin livssituation i Finspång. Denna skrift är en sammanställning från den lokala uppföljningen av ungdomspolitiken i Finspång. Det som varit i fokus är hur ungdomar lokalt upplever att det är att leva och bo i Finspångs kommun. Om Lupp Lupp är en förkortning och ett arbetsnamn på en enkätundersökning från Ungdomsstyrelsen med det fullständiga namnet lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Enkäten spänner över flera områden och ska fånga en helhetsbild av ungdomars livssituation i sin boendekommun. Lupp- enkäten har funnits sedan 2001. Sedan dess har fler kommuner visat intresse för att delta och detta år fördubblades antalet medverkande kommuner till fyrtiotre i jämförelse med föregående år då det var tjugoen som medverkade. Syftet med enkäten är att resultatet ska fungera som underlag för kommunpolitiska beslut. Samtidigt får också Ungdomsstyrelsen del av ett mycket omfattande material som beskriver hur unga har det idag. Syftet med lupp i Finspång Finspångs kommuns syfte med att medverka i lupp är att inhämta ett kunskapsunderlag om ungdomars situation i Finspång. Kunskapsunderlaget ska efter genomförandet komma politiker, tjänstemän och ungdomar själva tillhanda. Politiken kan på det här sättet följa upp de ungdomspolitiska målen och samtidigt fånga upp nya utvecklingsområden. Ungdomarna får goda påverkansmöjligheter genom att ta del av samma material som politiken. Genomförande För att genomföra luppundersökningen på bästa tänkbara sätt sattes en sektorsöverskridande arbetsgrupp samman. Arbetsgruppen tog fram en strategi för medverkande aktörer och förankringsarbete. En omfattande del av arbetet med lupp har också varit att utbilda ungdomar, tjänstemän och politiker i w-lupp, den databas där resultat ligger samlat, men även att sprida resultatet i kommunen för att ge möjlighet till fortsatt utveckling. 3

Målgrupp Målgruppen för enkäten var ungdomar i Finspång. De enkätundersökningar som fanns tillhanda att välja mellan var för åk 7-9, 1-3 på gymnasiet och 19-25 år. Andra kommuners erfarenheter visade att det fanns stora svårigheter att nå ut till den sistnämnda och äldsta åldersgruppen. För att uppnå ett så högt deltagande som möjligt bland urvalsgruppen bedömde arbetsgruppen att en totalundersökning på ungdomsgruppen åk 7-9 och 1-3 i Finspång var det mest gynnsamma alternativet. Förankring En nyckelfråga för planeringen blev att involvera och motivera rätt aktörer i projektet. Skolledningen informerades och involverades därför i ett tidigt stadium. Uppdraget till skolledningen var att utse ansvarig personal som skulle arbeta med planering och genomförande av enkäten. Samtliga av dessa aktörer inklusive skolornas elevråd introducerades sedan i syftet, funktion och tillvägagångssätt. För att uppmärksamma vad som pågick begränsades genomförande tiden till fyra veckor. Enkättillfällena för varje klass schemalades för att likna värdet av enkäten med nationella prov. Det var viktigt att betona luppens användbarhet och vikt för såväl politik som ungdom samt att få en svarsfrekvens som gav tyngd åt resultatet. Svarsfrekvens Svarsfrekvensen på enkätundersökningen måste anses som mycket bra, möjligen ett gott betyg också till förankringsarbetet. I jämförelse med svarsfrekvensen i riket år 2008 ligger Finspång högt över snittet bland de medverkande kommunerna: 4

Skola Andel svarande i Finspång Efter kvalitetsgenomgång Riket 2008 Grosvadskolan 92 % Nyemskolan 94 % Totalt 7-9 93 % 90 % 76 % Curt Nicolin gymnasiet 77 % Bergska skolan 74 % Totalt Gymnasiet 75 % 78 % 54 % Tabell 1. Efter att oseriösa eller ofullständiga svar tagits bort landar svarsfrekvensen för åk 7-9 i Finspång på 90 procent i jämförelse med riket som 2008 låg på 76 procent. För gymnasiet ser det också positivt ut, 78 procent jämfört med rikets 54 procent 2008. Denna jämförelse relaterar svarsfrekvensen för Finspång till andra kommuner som medverkat. För 2009 finns det ännu inte siffror på rikets nivå. Sammanställning Tre områden har prioriterats i sammanställningen och analyserats djupare än övriga; politik, samhälle och inflytande, fritid och framtid. Dessa tre områden har prioriterats i det kommunala ungdomspolitiska programmet. Övriga områden kommer också att presenteras men utan djupare analys. Resultatet kommer att finnas tillgängligt för samtliga sektorer och möjliggör djupare analyser ämnesvis. 5

Ung i Finspång 2009 I Finspångs kommun årskurs 7-9 och 1-3 fanns vid enkättillfället 1478 st ungdomar. Samtliga har erbjudits att genomföra lupp- enkäten. Totalt var det 1235 st som deltog. En så pass hög andel ger en god bild om hur det är att vara ung och gå i skolan i Finspång idag. I högstadiet är det ungefär lika många killar som tjejer som svarat och på gymnasiet är killarna i klar majoritet. Fördelningen av killar och tjejer på gymnasiet stämmer överens med ungdomarnas framtidsplaner som redovisas längre fram i rapporten. Ungdomar i Finspångs kommun bor i regel hemma hos båda föräldrarna i hus, gård eller radhus. Bland de som inte bor hos båda föräldrarna visar sig bilden lite olika mellan åldersgrupperna. Det är fler i åk 7-9 som bor i växelvis boende än i åk 1-3, och fler i åk 1-3 som bor med en förälder, ensam eller med en partner. De flesta ungdomar bor i tätorten Finspång och bor i ordning i Östermalm, Nyhem, Svälthagen eller Hårstorp. Det är relativt jämt fördelat med ungdomar i åldergruppen 13-19 år mellan östra och västra Finspång. En stor majoritet av ungdomarnas föräldrar arbetar. Fler pappor än mammor arbetar och fler mammor än pappor studerar eller är arbetslösa. Medlemmar i Finspångs ungdomsråd 2009 6

Politik, samhälle och inflytande bättre mat i skolan och att alla får vård i sjukhuset Kille åk 7-9 svarar på frågan, vad vill du påverka? Ungdomar i Finspång ger uttryck för ett skiftande samhällsengagemang och intresse. Få svarar på direkt fråga att de är intresserade av politik, men desto fler ger uttryck för att vilja bli delaktiga och insläppta i den lokala politiken. Den äldre åldersgruppen ger också utryck för ett starkare intresse för samhällsfrågor än den yngre. Särskilt tjejer i åk 1-3 visar i flera frågor ett stort samhällsengagemang och ett intresse för lokala politiska frågor. Hur intresserad är du av politik? (7-9) 6 5 4 3 alla tjej kille 1 mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad Diagram 1. Hur intresserad är du av politik? (1-3) 6 5 4 3 alla tjej kille 1 mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad Diagram 2. Det vanligaste sättet att utöva politisikt engagemang är att skriva på namninsamlingar. Bära märken eller symboler som uttrycker en åsikt och att skriva insändare är också bland de vanligaste uttrycksmedlen följt av att ta kontakt med en politiker. Killarna tar inte i lika stor utsträckning som tjejerna avstånd från olagliga tillvägagångssätt, till exempel att delta i olagliga demokratrationer eller måla politiska slagord på allmän plats. Mellan 20-25 7

procent av de svarande killarna i åk 7 9 tar inte avstånd från olagliga metoder i jämförelse med mellan 6-10 procent av tjejerna. Varannan tjej i åk 1-3 och var tredje kille vill vara med och påverka i frågor som rör Finspångs kommun. Intresset för att påverka visar sig inte lika starkt den hos tjejerna i den yngre ålderskategorin åk 7-9, där det rör det sig om lite drygt en tredjedel. Vill du vara med och påverka i den kommun där du bor? (7-9) 8 7 6 5 4 36% 39% 33% 64% 61% 67% alla tjej 3 1 kille ja nej Diagram 3. Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun du bor i? (1-3) 8 7 6 5 4 3 1 39% 61% 5 5 33% 67% alla tjej kille ja nej Diagram 4. De som inte vill vara med och påverka uppger i ordning ointresse, kunskapsbrist och brist på förtroende som vanligaste orsaker. I den äldre ålderskategorin åk 1-3 har också brist på tid stor betydelse. I samma åldersgrupp kan man också se att brist på förtroende har stark betydelse för många killar. De viktigaste politiska frågorna för ungdomar i Finspångs kommun ser lite olika ut för åldersgrupperna. Högst upp hamnar frågor som ligger nära, skola för de yngre och arbete för unga för de äldre. Sjukvård och kriminalitet placerar sig som andra och tredje viktigaste frågorna för båda grupperna. Få ungdomar upplever att möjligheterna att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen är stora. Nästan varannan tycker att möjlighe- 8

terna till att föra fram åsikter är små såväl inom åk 7-9 som inom åk 1-3. Majoriteten av den andra hälften uppger att de inte vet hur möjligheterna är. Hälften av alla som vill påverka vet inte vart de ska vända sig eller hur de ska göra. Bland dem som vet är det flest som vänder sig till någon personlig kontakt. Runt 10 procent av den äldre åldersgruppen som vill påverka vänder sig till något politiskt parti, tjänstemän eller politiker eller till ungdomsrådet. Hur stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? (7-9) Stora 13% Vet inte 4 Små 47% Stora Små Vet inte Diagram 5. Hur stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? (1-3) Vet inte 33% Stora 17% Små 5 Stora Små Vet inte Diagram 6. Mer än hälften av alla svarande ungdomar tycker att det är viktigt att beslutsfattare i kommunen träffar ungdomsgrupper för att diskutera aktuella frågor, bland tjejerna i åk 1-3 så många som 79 procent. Det är däremot inte alls lika många som själva vill träffa beslutsfattarna även om det ändå rör sig om ca en tredjedel bland tjejerna. Bland killarna är intresset svalare inom såväl åk 7-9 som 1-3. 9

Skola Frågorna som rör skolan är behandlar framförallt två områden, inflytande och trygghet. Luppen har inte ställt frågor rörande skolornas kunskapsuppdrag. Huvudsyftet med frågeställningarna kring skolan är att få kunskap om hur ungdomar i Finspångs kommun har det i skolan. Inflytande Vad gäller ungdomars inflytande i skolan ger resultatet två bilder. Dels kan man se att nästan varannan elev upplever att skolan uppmuntrar till engagemang i klass- och elevråd samt att klass- och elevråden tas på allvar och bemöts seriöst av personalen i skolan. Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 7-9 4 35% 3 25% 15% 1 5% 18% Stämmer mycket bra 23% Stämmer ganska bra 34% Stämmer varken bra eller 11% Stämmer ganska 14% Stämmer mycket Diagram 7. Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klass- elevråd 1-3 35% 3 25% 15% 1 5% Stämmer mycket bra 32% Stämmer ganska bra 28% Stämmer varken bra eller 1 1 Stämmer ganska Stämmer mycket Diagram 8. Däremot är det så få som en tredjedel, 33 procent i åk 7-9, och 46 procent i åk 1-3 som upplever att man fått information om vad man ska ha inflytande om: 10

Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande om i skolan 7-9 45% 4 35% 3 25% 15% 1 5% 12% Stämmer mycket bra 21% Stämmer ganska bra 41% Stämmer varken bra eller 13% 13% Stämmer ganska Stämmer mycket Diagram 9. Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande om i skolan 1-3 4 37% 35% 3 27% 25% 15% 1 5% 19% 9% 9% Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller Stämmer ganska Stämmer mycket Diagram 10. Det finns också ett väldigt glapp mellan vad man vill ha inflytande om och hur man upplever att man har inflytande. Mest inflytande vill de svarande ungdomarna ha över vad man får lära sig, hur man ska arbeta, skolmaten, schemat och läxor. Det är betydligt fler som upplever att de får inflytande i skolan av de äldre årskurserna, där är det som högst 54 procent som upplever att de får inflytande inom ett område jämfört med 29 procent i åk 7-9. Det är samma område, hur ni ska arbeta, som placerar sig högst vad gäller upplevelsen av inflytande i skolan. Inflytandet över skolmaten hamnar väldigt lågt för båda ålderskategorierna. Påverkan i skolan (7-9) 8 6 4 Vill Får Vad du får lära Vilka Skolmiljö Skolmiljö böcker/l n inne, t. n ute, t. Reglerna Läxorna Proven Skolmate Schemat Hur ni ska Vill 7 51% 66% 48% 58% 67% 63% 71% 67% 72% Får 27% 18% 27% 18% 18% 23% 24% 17% 16% 29% 11

Diagram 11. Ett förtydligande av svarsalternativen i tabellen: vad man får lära sig, vilka böcker vi ska ha, skolmiljö inne, skolmiljö ute, reglerna, läxorna, proven, skolmaten, schemat och hur ni ska arbeta. Påverkan i skolan (1-3) 10 8 6 4 Vill Får Vad du får Vilka böcke Skolmil Skolmil jön jön Regler Läxor Prove Skolm Sche mat Hur ni ska Vill 8 51% 58% 58% 59% 75% 74% 75% 77% 83% Får 49% 24% 43% 34% 25% 32% 34% 19% 25% 54% Diagram 12. Ett förtydligande av svarsalternativen i tabellen: vad man får lära sig, vilka böcker vi ska ha, skolmiljö inne, skolmiljö ute, reglerna, läxorna, proven, skolmaten, schemat och hur ni ska arbeta. Trygghet i skolan Det finns många i Finspångs kommun som upplever skolmiljön som en bra plats och det finns många som tvärtom vittnar om en miljö som inte är särskilt trivsam. I åk 7-9 ställer sig 33 procent av de svarande neutrala eller negativa till stämningen i skolan. I åk 1-3 är motsvarande siffra 10 procent. Överlag ger gymnasieskolan ett högre intryck av att vara en tryggare och trevligare plats än vad skolan är för ungdomar i åk 7-9. Så många som 30 procent av de svarande i åk 7-9 uppger att mobbing är ett problem i skolan. Motsvarande siffra för åk 1-3 är 5 procent. Hela 14 procent i åk 7-9 har uppgett att de blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret, det handlar då om 89 st elever, varav 50 st är tjejer och 39 st är killar. Mobbing är ett problem i skolan 7-9 35% 33% 3 25% 15% 1 5% 12% Stämmer mycket bra 18% Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller 26% Stämmer ganska 11% Stämmer mycket 12

Diagram 13. Mobbing är ett problem i skolan 1-3 4 35% 3 25% 15% 1 5% 2% 3% Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra 23% Stämmer varken bra eller 37% Stämmer ganska 35% Stämmer mycket Diagram 14. 17 procent har själva deltagit i mobbing eller utfrysning det senaste halvåret. I åk 1-3 har 9 procent uppgett att de blivit mobbade eller utfrysta senaste halvåret. Omvandlat till antal elever blir det 49 st, 18 st tjejer och 31 st killar. Att fler killar upplevt att de blivit mobbade eller utfrysta skiljer sig mot riket där det överlag handlar om flest tjejer. De vanligaste platserna för mobbing för båda ålderskategorierna är på rasten eller i klassrummet: Var har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? på rasterna i skolan i klassrummet annat via telefonsamtal, sms, e-post eller hemsida utepåstan, påallmänplats på väg till eller från skolan utomhus i mitt bostadsområde på kvällen i någon annans bostad på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande utomhus i mitt bostadsområde på dagen på diskotek eller annat nöjesställe på träningen i hemmet på buss, tåg, tunnelbana eller liknande i en föreningslokal 65% 37% 22% 19% 18% 16% 13% 13% 9% 8% 8% 7% 7% 4% 3% Tabell 2. Åk 7-9. 13

Var har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? på rasterna i skolan i klassrummet via telefonsamtal, sms, e-post eller hemsida annat ute på stan, på allmän plats utomhus i mitt bostadsområde på dagen på träningen på väg till eller från skolan i hemmet på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande i någon annans bostad utomhus i mitt bostadsområde på kvällen i en föreningslokal på diskotek eller annat nöjesställe på buss, tåg, tunnelbana eller liknande 63% 49% 24% 22% 14% 12% 12% 1 1 8% 8% 6% 6% 4% 4% Tabell 3. Åk 1-3. 14

Fritid Jag vill kunna gunga på torget Tjej åk 7-9 svarar på frågan, tycker du att det saknas fritidsaktiviteter, i så fall vilka? Den tjej som uttrycker sin önskan att få gunga på torget statuerar exempel på att en rolig och annorlunda idé inte alltid behöver vara så kostsam eller krånglig. Den ger också en talande bild av ett centrum, så tryggt att det går att gunga där. Men det framkom även mer kostsamma och avancerade idéer så som att bygga ett Gröna Lund i Finspång. Många ungdomar i Finspångs kommun upplever att det finns saker att göra som man är intresserad av. Vissa skillnader framkommer mellan olika de olika grupperna killar och tjejer och även mellan åldrarna. Killarna upplever i högre utsträckning än tjejerna att det finns intressanta fritidsaktiviteter och den yngre ålderkategorin är mer positiv än den äldre. Det är drygt 40 procent av tjejerna och 30 procent av killarna som inte tycker att det finns mycket att göra av det som de är intresserade av. Hur mycket av det du är intresserad av finns det att göra i din kommun? (7-9) 8 7 6 5 4 3 1 71% 65% 6 det finns mycket att göra 4 35% 29% det finns lite att göra alla tjej kille Diagram 15. Hur mycket av det du är intresserad av finns det att göra i din kommun? (1-3) 8 7 6 5 4 3 1 68% 63% 55% det finns mycket att göra 37% 39% 32% det finns lite att göra alla tjej kille Diagram 16. 15

Anmärkningsvärt är att det också finns både killar och tjejer som inte gör det de är intresserade av på grund av deras kön. På frågan, finns det något som du skulle vilja göra på din fritid som du inte gör på grund av att du är tjej eller kille, instämmer 17 procent tjejer och 11 procent killar inom åk 7-9 och 12 procent tjejer och 9 procent killar inom åk 1-3. Ungdomar i Finspång är sysselsatta med flera olika aktiviteter. Vanligast är att man umgås med kompisar, surfar på Internet, hjälper till hemma, läser, skriver, idrottar både utan och med förening. Intressena är lika men ser lite annorlunda ut mellan tjejer och killar och mellan ålderskategorierna. Fritidsaktiviteter som utövas ofta utan inbördes ordning är att surfa på Internet, umgås med kompisar, skriva, läsa, spela data/ tv-spel eller att idrotta med eller utan förening. Fritidsaktiviteter som mindre än en tredjedel utövar minst en gång i veckan är utan inbördes ordning är att spela rollspel, meka, åka skateboard, spela om pengar på Internet, dans/teater, fiskar/jaga, gå på fest, gå på stan med kompisar, måla/sy, museum/ teater, fritidsgård, café, föreningsverksamhet eller besöka sportevenemang utan att själv delta. Tio i topp på vad tjejer (7-9) gör på fritiden 1 Umgås med kompisar 98% 2 Surfar / chattar på internet 97% 3 Hjälper till hemma 93% 4 Läser 85% 5 Skriver 82% 6 Är ute i naturen 81% 7 Går runt på stan med kompisar 78% 8 Spelar datorspel/tv-spel 75% 9 Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening 73% 10 Sjunger/spelar instrument/skapar musik 57% Tabell 3. Då ungdomarna själva får ordet fritt över vad man saknar visar det sig att många saknar Mc Donalds, affärer från kedjor som H&M, Gina Tricot och Cubus, caféer, bio, bandyhall, skatepark, datahall, danskurser, gemensamma resor till platser som Liseberg och Gröna Lund. Många uppger också att de inte saknar något, att det finns mycket att göra som det är eller att de ändå mest umgås med kompisar. Platser för unga att träffas framkommer som en önskan på flera sätt. Det handlar om ungdomscaféer, fritidsgårdar, parker och platser utomhus, bio, 16

och Mc Donalds. Många uttrycker ett behov av en förändring på nuvarande fritidsgård eller fler fritidsgårdar som alternativ. Verksamheten som drivs idag på fritidsgården upplevs vara riktad till en specifik grupp. Flera unga som bor på landsbygden saknar också mer lokala fritidsgårdar eller platser att träffas på eller möjlighet att ta sig till och från centrum på fritiden. Hälsa och trygghet De allra flesta ungdomar i Finspångs kommun uppger att de mår bra. Resultatet visar dock att det också finns många som inte mår så bra och som kontinuerligt har nedsatt hälsa. Även om de är få så är det flest killar som svarat att de mår mycket, 4 procent i åk 7-9 och 2 procent i åk 1-3. Tjejerna är dock i majoritet på övriga ohälsoparametrar, huvudvärk, magont och stress. Så många som 48 procent av tjejerna i åk 7-9 och 47 procent i åk 1-3 har huvudvärk minst en gång i veckan. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? (7-9) 5 4 3 1 mycket bra ganska bra någorlunda ganska mycket alla tjej kille Diagram 17. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? (1-3) 5 4 3 1 mycket bra ganska bra någorlunda ganska mycket alla tjej kille Diagram 18. Många uppger att de är trötta under dagarna minst en gång i veckan, 82 procent av tjejerna i åk 7-9 och 70 procent av killarna i samma ålderskategori. Motsvarande siffra för åk 1-3 är 89 procent och 74 procent. En viss del men inte hela förklaringen kan ligga i sömnsvårigheter då det är 51 procent av tjejerna och 37 procent av killarna som uppger att de har sömnsvårigheter minst en gång i veckan. 17

Majoriteten av ungdomarna i åldern 7-9 varken röker, snusar eller dricker alkohol. Bland dem som röker i åldergruppen är det 13 procent som röker varje vecka. Fler killar än tjejer röker i åk 7-9. Bland dem som röker eller har rökt så rökte de flesta första gången när de var 11 år eller yngre. Bland dem som dricker alkohol i åk 7-9 är det 18 procent som dricker minst en gång i månaden. Det är då vanligare att de dricker starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit än folköl. Alkoholen kommer vanligen från kompisar eller kompisars syskon samt vuxna. Majoriteten av alla i åk 7-9, 65 procent, vet att de inte får dricka alkohol för sina föräldrar och 25 procent vet inte. Får du dricka alkohol för dina föräldrar? (7-9) vet inte 25% ja 1 nej 65% ja nej vet inte Vanligaste åldern då man första gången dricker sig berusad är som 15 åring. I åk 1-3 är det färre som uppger att de inte får dricka alkohol för sina föräldrar, 34 procent än i åk 7-9. Vanligaste källan till alkohol är även hos denna åldersgrupp kompisar eller kompisars syskon samt någon vuxen. Fler i åk 1-3 än i åk 7-9 dricker sig berusade minst en gång i månaden, 61 procent jämfört med 28 procent. Så många som 44 procent i åk 7-9 samt 39 procent i åk 1-3 tycker att de blivit så behandlade det senaste halvåret att de känt sig kränkta. De som ligger bakom behandlingen är ofta skolans personal, andra elever eller någon i familjen. Sammanlagt 60 procent har blivit behandlade av någon myndighet; skola, polis, sjukvård, socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassa. Ungdomar i Finspångs kommun är oftast trygga i kommunens miljöer. Allra mest trygga är de hemma och utomhus i sitt bostadsområde på dagen. De platser där flest tjejer i åk 7-9, 14 procent, uppger att de inte är trygga är på fritidsgården och i bussen. Motsvarande plats för killar i samma åldergrupp är också fritidsgården, 13 procent. Ungdomar i ålderskategorin 1-3 är tryggare än ålderskategorin 7-9, även om de flesta även i den åldersgruppen var väldigt trygga i kommunen. De platser som åk 1-3 kategoriserat som tryggast är hemma, i bostadsområdet under dagtid och på väg till eller från skolan. De platser som flest tjejer, 15 procent, uppgett sig vara otrygg på är utomhus i det egna bostadsområdet på kvällstid. Motsvarande plats för killar, 6 procent, är fritidsgård. 18

Arbete och framtid Fler killar än tjejer och fler äldre än yngre hade ett sommarjobb sommaren 2009. Det var också fler tjejer som sökte sommarjobb utan att lyckas. Det är till viss del marginella skillnader mellan tjejer och killar, men trenden visar sig ändå till killarnas fördel. 49 procent tjejer och 46 procent killar i åk 1-3 sökte utan resultat sommarjobb 2009. Hade du ett sommarjobb i somras? 7-9 1 10 8 6 4 nej; 83% nej; 76% ja; 17% tjej ja; 24% kille Diagram 19. Hade du ett sommarjobb i somras? 1-3 1 10 8 6 4 nej; 47% ja; 53% tjej nej; 38% ja; 63% kille Diagram 20. Kommunen var den vanligaste arbetsförmedlaren/givare för tjejerna i åk 1-3. Svarsalternativet på annat sätt var vanligast bland killarna, och en trolig gissning är att det då handlar om jobb man förvärvat genom praktik på arbetsplatser. Familjen hade också stor betydelse för både killar och tjejer när det gällde att få sitt jobb. 19

1 10 8 6 4 Hur fick du ditt sommarjobb? 1-3 på annat sätt kontaktade själv arbetsplatsen sökte utannonserad tjänst genom kommunen genom arbetsförmedlingen tjej kille genom annan släkting eller folk jag känner genom någon i min egen familj Diagram 21. Framtidsplanerna för kommunens killar och tjejer skiljer sig till viss del. Vanligast är att tjejer i åk 7-9 efter grundskolan vill gå i gymnasiet i en annan kommun medan killarna helst vill gå i gymnasiet i Finspångs kommun. Bland tjejerna och killarna i åk 1-3 skiljer sig också planerna på liknande sätt. Tjejerna vill helst ut och resa och killarna vill jobba i kommunen. Både killar och tjejer inom ålderskategorierna tror att jobb kommer att vara en den troligaste orsaken till om de flyttar från kommunen. Studier är för framförallt tjejer åk 1-3 också en trolig orsak till en eventuell framtida utflyttning från kommunen. Troligaste orsak till en tillbakaflytt till kommunen skiljer sig också mellan tjejer och killar. Tjejer uppger närhet till släkt och vänner och killar uppger jobb som troligaste anledningen till en tillbakaflytt till kommunen. Högsta planerade studier för både killar och tjejer i åk 7-9 är universitet/högskola och likaså för tjejer i åk 1-3. Killar i åk 1-3 uppger istället gymnasiet som högsta planerade utbildning. Vilken är den högsta utbildningen som du planerar att gå? 7-9 4 35% 3 25% 15% 1 5% alla tjej kille grundskola eller motsvarande gymnasieskola eller motsvarande yrkesutbildning efter gymnasiet universitet eller högskola annan utbildning vet inte Diagram 22. 20

Vilken är den högsta utbildningen som du planerar att gå? 1-3 7 6 5 4 3 1 alla tjej kille grundskola eller motsvarande gymnasieskola eller motsvarande yrkesutbildning efter gymnasiet universitet eller högskola annan utbildning vet inte Diagram 23. Framtidstron är annars överlag mycket god hos ungdomar i Finspångs kommun. 83 procent inom åk 7-9 och 82 procent inom åk 1-3 ser positivt på framtiden. Studentutsläpp, Curt Nicolin gymnasiet. 21

Avlutande reflektioner Genomförande Det är första gången den lokala uppföljningen av ungdomspolitiken genomförts i Finspång. Undersökningen genomfördes i samverkan mellan sektorerna stöd och service, arbete och lärande samt barn och ungdom. Den sektorsövergripande samverkan gav resultat och bidrog till att väldigt många ungdomar fyllde i enkäten och att många såg värdet av att använda sig av undersökningen i den egna verksamheten. En brist i tillvägagångssättet är att endast de elever som går i skolan i Finspångs kommun har getts möjlighet att fylla i den. Samtidigt finns inte idag något bra sätt att nå ut till den grupp ungdomar som går i skola i annan kommun. En förhoppning är dock att fler kommuner i Östergötland mer regelbundet ska använda sig av lupp som uppföljningsinstrument av ungdomspolitiken. På det sättet kan länets kommuner samverka för att nå många av de ungdomar som studerar i annan kommun. Att så många som 1235 st ungdomar i Finspångs kommun har deltagit är dock en ofantlig styrka för resultatet. Med så många ungdomar som bidragit med sina upplevelser av hur det är att leva och bo i Finspång kan det kanske betraktas som det absolut mest omfattande underlag någonsin. Ytterligare en styrka med tillvägagångssättet var ambitionen att sprida materialet vidare ut till verksamheterna för att underlätta djupare analyser för varje område. Som ett led i det arbetet utbildades elevråd, rektorer och lärare tillsammans i databasen W-lupp, där enkätmaterialet ligger samlat. På det sättet skulle elevråden ges samma möjligheter till uppföljning som rektorerna, en möjlighet för eleverna att själva ta makten över dagordningen. Uppslutningen såg annorlunda ut på varje skola men syftet att utbilda samtliga aktörer nåddes. Arbetet med lupp fortsätter nu på varje skola genom elevråden, rektorerna och lärarna. Nästa steg blir nu att utbilda sektorschefer och utvecklingsstrateger i W- lupp för att garantera spridning till samtliga verksamheter. Resultat och utveckling Finspångs kommun hade redan före undersökningen valt ut tre områden som särskilt intressanta att studera närmre, politik, samhälle och inflytande, fritid och framtid. Det är därför de tre områdena som avslutar sammanställningen. Områdena kopplas här samman med det arbete som idag görs eller inte görs inom områdena. Politik, samhälle och inflytande Ungdomar i Finspångs kommun är av svaren att döma mer intresserade av politik än vad de själva uppger, så länge det handlar om lokal politik eller utrikespolitik. De områden som de själva uppger som viktiga för politiker 22

att arbeta med är främst skola och arbete för unga. Framförallt tjejer i åk 1-3 var intresserade av att vara mer delaktiga och att påverka i lokalsamhället. Få upplevde att det finns stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som beslutar i kommunen och få upplevde att de vet hur man då går tillväga. Det fanns också en hel del ungdomar som inte hade något som helst intresse av att påverka i lokala frågor. Det är långt kvar tills de politiska ambitioner som finns i Finspång vad gäller ungdomars inflytande har infriats. Framförallt handlar det om att ungdomar i Finspångs kommun ska ha kunskap om hur man går tillväga när man vill påverka i en fråga och att man upplever möjligheterna till påverkan som stora. Demokratiberedningen har fått uppdraget att ta fram en skoldemokratiplan och den kan säkert vara en del av lösningen. Arbetet med att utveckla inflytandet har inte heller pågått under särskilt lång tid relativt sätt vilket kan vara klokt att väga in i bedömningen. De områden som ungdomarna själva utnämnde som viktigast att jobba med som politiker, skola och att s- kapa arbeten för unga, är två frågor som Finspångs kommun just nu arbetar intensivt med genom beredningen för barn och ungdom och beredningen för arbete och lärande. Fritid På fritiden gör ungdomar i Finspångs kommun en hel del. Många träffar kompisar, surfar på Internet, läser, skriver eller idrottar. De flesta av de idrottande tränar på egen hand, men många är också med i en förening eller klubb. Vad undersökningen framförallt visade var att de flesta ungdomar i Finspång inte gör det som ofta kommer upp i diskussioner om ungas fritid, till exempel åker skateboard. En relevant fråga är hur kommunen kan (eller om kommunen ska) understödja de egna initiativ till verksamhet som pågår så som läsning, skrivning och idrott på egen hand. Önskningar om Mc Donalds, butiker från stora kedjor och caféer med andra öppettider än idag är det som förekommer mest. Det finns alltså en avsaknad av kommersiellt utbud. Kommunen arbetar idag tillsammans med lokala fastighetsförvaltare för att få attraktiva företag att etablera sig i Finspång, framförallt i samband med att passande lokaler blir lediga. Fokus har inte varit så mycket på H&M och andra klädkedjor som tilltalar den åldergrupp som medverkat i luppen. Hitintills har man utgått från att de yngsta unga är en köpgrupp som ändå kommer att välja de närliggande städerna som shoppingarenor. Däremot förekommer viss lobbying för att locka café- och restaurantkedjor. Ungdomar träffas mest hemma hos varandra, ute eller i anslutning till en sportarena. Då arbetsgruppen kring lupp varit ute på skolorna i Finspång har många bekräftat denna bild och nämnt Arena Grosvad som en vanlig träffpunkt. Många träffas i anslutning till eget utövande av någon idrott eller går dit för att se och möta andra. På fjärde plats som mötesarena kom fritidsgård. Många av de öppna svaren i enkäten pekade på ett behov av fler fritidsgårdar eller en kraftig förändring av den som finns idag. Framförallt 23

framkom önskemål om att fritidsgården eller mötesplatsen måste locka till sig en bredare grupp ungdomar. Framtid Hur framtidsplanerna ser ut för ungdomar i Finspång är lite olika mellan tjejer och killar. Tjejerna har en tendens till att vilja lämna kommunen medan killarna gärna stannar kvar om möjlighet till jobb och utbildning finns. De flesta tjejerna i åk 7-9 vill helst läsa en gymnasieutbildning i annan kommun och i åk 1-3 vill de flesta helst ut och resa direkt efter gymnasiet. Killar läser istället helst en gymnasieutbildning i Finspång och jobbar gärna på orten efter gymnasiet. Varför ser då så få tjejer en framtid i Finspång? Den frågan svarar inte den lokala uppföljningen på. Vad som däremot kan ses är att majoriteten av tjejer i kommunen tror att jobb och studier finns på annan ort än i Finspång. Familj och vänner är det som kan vara avgörande för om de flyttar tillbaka. SCB:s undersökning nöjd medborgarindex 2008 visade på liknande tendenser, fler män än kvinnor var nöjda med att bo och leva i Finspångs kommun. En mer jämställd samhällsplanering kan vara ett sätt att komma tillrätta med den skevhet som undersökningarna visar. I planeringssammanhang lyfts jämställdhet ofta upp som en förutsättning för en hållbar utveckling. Att planera jämställt innebär att man genom planering underlättar för människor att leva jämställda liv. Det handlar om att ge tjejer och killar, män och kvinnor samma makt att forma samhället och sina egna liv. Ett verktyg för det är inflytande. Finspångs kommun har tagit några steg i den riktningen dels genom särskilda satsningar för att öka inflytandet bland ungdomar men också genom beslut om att bli en mer öppen kommun som för en tätare dialog med medborgarna. Nästa steg är att också behandla medborgares erfarenheter jämlikt. En trolig bidragande orsak till att framtidsplanerna skiljer sig som de gör mellan tjejer och killar är också frånvaron av en bred branschstruktur på arbetsmarknaden. Men för att få större kunskaper kring detta behöver luppen kompletteras med en djupare undersökning av hur tjejer upplever Finspångs kommun. Det kan vara en viktig del för att Finspångs kommun ska upplevas som attraktivt både för tjejer och för killar. Ytterligare ett område som behöver utredas vidare är killarnas relativt avspända inställning till framtiden. Kan det vara så att samhället Finspång sänder signalerar till unga killar att det finns jobb att få direkt efter skolan? Det i sig är en fara som bör studeras närmre för även om arbetsmarknaden i Finspångs kommun är gynnsam är kan det vara svårt att få arbete direkt efter gymnasiet. Avslutningsvis måste också påminnas om att de allra flesta ungdomar ser positivt på sin framtid oavsett hur planerna ser ut. 24