EKET VATTENSKYDDSOMRÅDE TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER UPPDRAGSNUMMER 1240661 ÖRKELLJUNGA KOMMUN KONCEPT Swec Envirnment AB Swec
Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ekets vattentäkt 4 2.1 Vattenbehandling 4 2.2 Försörjningsmråde 4 2.3 Vattenförbrukning ch framtida behv 4 2.4 Kapacitet 4 2.5 Reservvattentäkt 5 2.6 Vattentäktens värde 5 2.7 Tillstånd för grundvattenuttag 5 2.8 Ägandeförhållanden 5 2.9 Befintligt vattenskyddsmråde 5 3 Tpgrafi ch markanvändning 6 3.1 Gelgi 6 3.2 Hydrgelgi 8 3.2.1 Grundvattenbildning 9 3.2.2 Grundvatten- ch ytvattenförekmster 9 3.2.3 Grundvattennivåer ch grundvattenströmning 10 3.3 Sårbarhet 11 3.4 Vattenkvalitet 11 4 Planbestämmelser ch markanvändning 12 4.1 Fysisk planering 12 4.2 Skyddade mråden 12 5 Riskbedömning 13 5.1 Riskkällr 13 5.1.1 Klimatförändringar ch översvämningar 13 5.1.2 Sabtage, kris ch krig 14 5.1.3 Vägar ch transprter 14 5.1.4 Jrd- ch skgsbruk 15 5.1.5 Bebyggelse 17 5.1.6 Materialtäkter ch markarbeten 18 5.1.7 Miljöfarlig verksamhet 19 5.1.8 Övriga riskkällr 20 5.2 Riskanalys 22 5.2.1 Bedömning av sannlikhet 23 1(33)
5.2.2 Bedömning av knsekvens 23 5.2.3 Beräkning av risknivå 24 5.2.4 Resultat 24 5.3 Riskreducerande åtgärder 25 6 Utfrmning av vattenskyddsmråde 27 6.1 Krav ch allmän metdik 27 6.2 Vattenskyddsmrådets skyddszner 27 6.2.1 Vattentäktszn 27 6.2.2 Primär skyddszn 27 6.2.3 Sekundär skyddszn 28 6.2.4 Tertiär skyddszn 28 6.3 Avgränsning av skyddszner för Ekets vattentäkt 28 6.3.1 Arbetsmdell för avgränsning av vattenskyddsmråde 28 6.3.2 Beräkningsförutsättningar 29 6.3.3 Transprttid i mark 30 6.3.4 Beräkning av erfrderliga flödessträckr uppströms vattentäkten 30 6.3.5 Beräkning av erfrderliga flödessträckr nedströms vattentäkten 30 6.4 Genmförande ch mtiv till avgränsningen 31 6.4.1 Vattentäktszn 31 6.4.2 Primär skyddszn 32 6.4.3 Sekundär skyddszn 32 6.4.4 Tertiär skyddszn 33 Bilagr: 1 Riskanalys 2 Riskreducerande åtgärder 3 Karta över föreslaget vattenskyddsmråde 4 Skyddsföreskrifter 2(33)
1 Inledning Ekets vattentäkt ligger söder m Örkelljunga tätrt vid Ekets samhälle väster m väg E4, ch nrr m Rya kyrka. Landskapet dmineras av en bred dalgång från nrr mt söder. Pinnån rinner igenm dalgångens mitt ch mtrvägen går längs med ån. Ekets samhälle, med cirka 200 invånare, ligger längs med dalsidans västra kant. Öster m mtrvägen är landskapet öppet med spridd bebyggelse, betesmark ch dlad mark. Dalgången mges i sig av höjdmråden bevuxna med i huvudsak granskg. Här finns sparsam bebyggelse med enstaka, friliggande hus. Ekets samhälle försörjs med vatten från Ekets vattentäkt. Strax nrdst m Eket, vid Sånnestrp, finns ytterligare en brunn sm inte längre nyttjas. De två brunnsmrådena i figur 1 har ett gemensamt vattenskyddsmråde fastställt 1988. För att säkerställa att vattentäkten har ett relevant ch fullgtt skydd behöver vattenskyddsmrådet ch vattenskyddsföreskrifterna anpassas till att endast mfatta de brunnar sm är i drift, samt till gällande lagstiftning. Eket Figur 1. Eket ch Sånnestrp brunnsmråden. 3(33)
2 Ekets vattentäkt 4(33) Ekets vattentäkt består av två grusfilter belägna i den östra delen av samhället cirka 100 m från varandra (B41 ch B42) samt en brunn placerad i Sånnestrp (B16). I dagsläget används endast brunnarna B41 ch B42. B16 kan i nuläget användas sm reservbrunn men planeras att tas ur drift. Tekniska egenskaper för B41 ch B42 sammanfattas i Tabell 1. Båda brunnarna är utförda sm grusfilterbrunnar i jrdlagren. Tabell 1. Tekniska data, uttagsmängder ch miljötillstånd för brunnarna inm Ekets vattentäkt B41 B42 Utförd år 1956 1960 Djup från markyta (m) 30 27 Nuvarande uttag (m 3 /dygn) 85 440 Tillståndsgivet uttag (m 3 /år) 320 000*, (880 m 3 /dygn) * Samlat tillstånd för hela vattentäkten. 2.1 Vattenbehandling Råvattnet från brunnarna renas vid Ekets vattenverk. Råvattenkvaliteten är generellt gd varför endast ph-justering ch desinficering med UV-ljusbehandling genmförs. Det finns ckså möjlighet att kppla in ett klfilter i vattenverket vid behv av ytterligare rening. 2.2 Försörjningsmråde Ekets vattenverk levererar dricksvatten till cirka 400 persner i Ekets tätrt. Vattentäkten försörjer även ett fritidshusmråde öster m Eket (Björkliden), glfbanan Wdlands söder m Eket samt idrttsplatsen medelbart nrr m Eket med vatten. 2.3 Vattenförbrukning ch framtida behv Grundvattenuttaget från Ekets vattentäkt har under de senaste åren uppgått till ca 530 m 3 /år. Vattenförbrukningen i Ekets samhälle ryms med marginal inm befintlig vattendm. Vattentäkten utgör dck reservvattentäkt för Örkelljunga samhälle ch vid en nödsituatin kan hela den tillståndsgivna uttagsmängden behöva nyttjas. 2.4 Kapacitet Brunnarna vid Ekets vattentäkt har prvpumpats vid flera tillfällen. B41 prvpumpades 1956 men inga utvärderingsdata är kända från denna prvpumpning. Kapaciteten i B41 bedömdes då att uppgå till cirka 2 l/s. Under hösten 2009 prvpumpades brunn B42 under cirka en ch en halv månad med ett med uttag av 8 l/s. Utifrån denna prvpumpning bedömdes att det är möjligt att sammanlagt ta ut 320 000 m 3 /år ur de två uttagsbrunnarna, B41 ch B42. Kapaciteten i B42 bedömdes vara cirka 10 l/s. Utförande ch resultatet av prvpumpningen är inkluderat i tillståndsansökan från 2011.
2.5 Reservvattentäkt Ekets vattentäkt kan vid en nödsituatin ersättas med försörjning från Örkelljunga vattentäkt ch på så sätt är dricksvattenförsörjningen i Eket säkrad. Ekets vattentäkt kan dessutm nyttjas sm reservvattentäkt för Örkelljungas huvudvattentäkt. Ekets vattentäkt har inte kapacitet att ersätta hela uttaget från Örkelljunga vattentäkt. 2.6 Vattentäktens värde Ekets vattentäkt bedöms ha ett mycket högt skyddsvärde sm en allmän vattentäkt sm dessutm fungerar sm reservvattentäkt för Örkelljungas huvudvattentäkt. 2.7 Tillstånd för grundvattenuttag Enligt vattendm M 3857-11 1 har Örkelljunga kmmun tillstånd för grundvattenuttag från B41 ch B42 mtsvarande ttalt 320 000 m 3 /år, maximalt 880 m 3 /dygn. 2.8 Ägandeförhållanden B41 är belägen på fastigheten Eket 1:122, B42 är belägen på Eket 1:136. Båda fastigheterna ägs av Örkelljunga kmmun. Det finns ckså ett avtal mellan kmmunen ch fastighetsägaren till fastigheten Eket 1:99, belägen mellan B41 ch B42, för rådighet att anlägga ersättningsbrunnar på dennes fastighet vid behv. 2.9 Befintligt vattenskyddsmråde Ekets vattentäkt mfattas av ett vattenskyddsmråde fastställt 1970. 1988 reviderades skyddsföreskrifterna ch skyddsmrådet då uttagsbrunnen vid tillkmmit. Skyddsmrådets utbredning framgår i Figur 2. 1 Växjö Tingsrätt, mål nr M 3857-11, 2012-08-15. 5(33)
6(33) Figur 2. Nuvarande vattenskyddsmråde för Eket ch Sånnestrp. 3 Tpgrafi ch markanvändning Området kring Eket kännetecknas av Pinnåns breda dalgång sm sträcker sig i nrdsydlig riktning. Närmast Pinnån är tpgrafin flack, men öster ch väster m ån är tpgrafin mer varierande med tre till ti meter höga åsryggar, kullar ch terrasser. Åsryggarna dminerar nrr m Ekets samhälle, kring Sånnestrp ch Grytåsa. Söderut, vid Eket försvinner åsryggarna ch övergår till terrass- ch kullfrmer på båda sidr m Pinnån. Dalgångens markyta ligger 60 till 64 m.ö.h. ch höjdmrådena i väster ch öster reser sig 80 till 90 m.ö.h. Ner mt det flacka mrådet kring Pinnån har det bildats raviner där bäckar rinner ner från höjdmrådena. Markmrådena intill Pinnån består av jrdbruksmark ch på mgivande höjder förekmmer skgsbruk. Genm dalgången går väg E4. I Eket består markanvändningen av tätrtsbebyggelse med villaträdgårdar samt mindre mråden med industrimark. 3.1 Gelgi Uppgifter m gelgin i mrådet bygger på brrningar ch arkivuppgifter samt på SGU:s karteringar ch kartr. Det finns ett antal grundvattenrör i jrdlagren sm utförts i samband med undersökningar kring vattentäkterna. Gelgin i vattentäktens närmråde är därigenm välkänd ch väldkumenterad.
Berggrunden i mrådet består av gnejs. Genm dalgångens mitt löper en sprickzn i nrdst-sydvästlig riktning. I dalgången har isälvsmaterial i frm av silt, sand ch grus avsatts i rinnande vatten i samband med inlandsisens avsmältning ch är förhållandevis välsrterat. En del av sedimenten har haft iskntakt ch bildat åsar, ryggar, terrasser ch kullar, speciellt nrr ch väster m vattentäkten. Generellt sett finns finkrniga jrdlager (silt ch finsand) i ytan ch grövre material mt djupet. En översikt av gelgin kan ses i Figur 3. Mäktigheten på isälvsavlagringarna i dalgången varierar kraftig. I dalgångens centrala delar uppgår jrddjupet till runt 30 meter. I ryggar ch kullar kan mäktigheten uppgå till 40 meter. I dalgångens sidr är jrddjupet mindre ch vid en plats cirka 350 m nrr m Ekets vattentäkt går berget i dagen inm isälvsavlagringen. Närmst Pinnån finns en del svämsediment sm i strt består av sand ch silt med ett litet inslag av rganiskt material. I samband med att mtrvägen byggdes har Pinnån till viss del grävts m ch fått ett ändrat lpp. Detta gäller vid trafikplats 71 i nrra delen av mrådet ch i söder vid Rya kyrka. Upp mt dalgångens sidr övergår jrdarterna till en sandig-siltig mrän med inslag av trv ch ställvis berg i dagen i höjdmrådena. Övergången mt isälvsmaterialet i dalgången kan i vissa fall vara svår att urskilja ch den sker fta successivt. Väster m mtrvägen är mränen flack. Öster m mtrvägen frmar mränen några meter höga kullar i ett hundratal meter brett mråde längs med dalsidan. Öster m detta bälte är mränen flack. Mäktigheten på mränen uppgår till cirka 5 meter. Hela mrådet ligger över högsta kustlinjen, med nivåer över 60 m.ö.h. Områdets gelgi ch mrflgi är typiskt för mråden över högsta kustlinjen. 7(33)
Figur 3. Jrdartskarta över mrådet. Den röda rmben markerar läget för Ekets brunnsmråde. Grönt = isälvsmaterial, rsa=svämsediment, rött=berg, blått=mrän, brunt=rganiska jrdarter. Sveriges gelgiska undersökning. 3.2 Hydrgelgi Enligt SGU:s hydrgelgiska karta är uttagsmöjligheten inm grundvattenmagasinet i isälvsmaterialet, i vilket Ekets vattentäkt är utförd, mellan 5 ch 25 l/s, se Figur 4. Grundvattenmagasinet sträcker sig från Örkelljunga i nrr till strax nrr m Stigsvid i sydväst. Grundvattenmagasinens mäktighet är mellan 15 ch 30 meter. Mäktigheten avtar mt mränen på dalgångssidrna. Grundvattenmagasinet i jrdlagren vid Eket består i strt av en rad större ch mindre öppna grundvattenmagasin i jrdlagren. Den hydrauliska kntakten mellan dessa magasin varierar. Undersökningar vid vattentäkten visar att uttagsbrunnen B42 verkar ha kntakt med ett större magasin än B41. Eftersm det gelgiska enheterna är lagrade hrisntellt är den hydrauliska knduktiviteten större i hrisntell led än i vertikal led. 8(33)
Figur 4. Hydrgelgiska kartan över mrådet kring Eket. Den röda rmben markerar läget för Ekets brunnsmråde. Färgerna visar bedömda uttagsmängder för grundvatten. Blått anger 5 till 25 l/s i isälvsmaterial. Sveriges gelgiska undersökning. På bakgrund av resultatet från prvpumpningen sm utfördes under hösten 2009 beräknades transmissiviteten (T) till 7,6x10-3 m 2 /s (medianvärde för ingående bservatinspunkter) ch magasinskefficienten Sy till 0,16 (-). Avsänkningens förlpp ch magasinskefficientens värde på 0,16 är typiskt för en öppen akvifer. Någn påverkan från Pinnån har inte nterats, varken nivåmässigt i bservatinsbrunnarna, eller kemiskt på vattenkvaliteten i uttagsbrunnen under prvpumpningens gång. 3.2.1 Grundvattenbildning SGU 2007 bedömer att grundvattenbildningen i grundvattenmagasinet kring Eket uppgår till cirka 630 000 m 3 per år (20 l/s). Nrr m Eket, vid Sånnestrp, har SGU beräknat grundvattenbildningen till mellan 1 260 000 m 3-1 580 000 m 3 / år (40 50 l/s). Grundvattenbildningen inm mrådet är relativt str, dels på grund av hög nederbörd, men ckså på grund av att jrdarterna består av lättgenmsläpplig sand ch grus. Den ttala uppskattade nrmalnederbörden i mrådet (1961-1990) uppgår till cirka 1000 mm per år (SMHI 2011). Av detta bildar, enligt Rdhe et al (2006), cirka 400 till 450 mm grundvatten per år i jrdlager sm består av sand ch grus inm detta mråde. Detta mtsvarar en grundvattenbildning på ca 13 l/s ch km 2. Grundvattenbildningen till magasinet sker till största del i mrådet med isälvsmaterial i ytan då genmsläppligheten här är hög ch magasinet är öppet. Grundvattennivåerna ligger mellan 1 ch 10 meter under markytan. Utströmningen av grundvatten sker precis intill Pinnån ch i Pinnåns btten. Det sker ckså utströmning i källr i mränen i dalsidrna ch i små raviner sm bildats av bäckar genm isälvsmaterialet. Dessa bäckar mynnar ut i Pinnån. 3.2.2 Grundvatten- ch ytvattenförekmster Grundvattenförekmsten i vilken uttagsbrunnarna ligger benämns Pinnån-Eket - SE623997-134030 2 ch består av isälvsavlagringen sm sträcker sig genm stra delar av kmmunen, Figur 4. Grundvattenförekmsten har gd kvantitativ status ch miljökvalitetsnrmen är fastställd till Gd kvantitativ status år 2015. Grundvattenförekmstens kemiska status ansågs 2009 sm tillfredsställande grundvattenstatus p.g.a. de förhöjda halterna av bekämpningsmedel sm mäts i grundvattnet. Statusen gd kemisk status har satts sm kvalitetskrav till 2015. En 2 Vattenförekmst Pinnån-Eket - SE623997-134030 http://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watermscd=wa31356957 9(33)
tidsfrist har givits fram till år 2021 med mtivatinen att det är tekniskt möjligt att nå gd status innan dess. Pinnåns eklgiska status är sämre än gd på grund av fysisk förändring av vattendraget samt tecken på övergödning 3. 3.2.3 Grundvattennivåer ch grundvattenströmning Grundvattnets naturliga strömningsriktning reginalt i magasinet är från nrd till sydväst. Lkalt vid vattentäkten sker dck grundvattenströmningarna från väster mt Pinnån enligt Figur 5 sm visar störda grundvattennivåer uppmätta i samband med prvpumpningen 2009. Grundvattnet i mrådet nära vattentäkten rör sig från nrdväst mt sydst i mrådet väster m Pinnån. Figur 5 Uppmätta grundvattennivåer, 2009. 3 Vattenförekmst Pinnån-Rönne å-hjälmsjön - SE623444-133589 http://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watermscd=wa27985066 10(33)
I Pinnån kan man vid lugnt flöde se grundvattenkällr längs åkanten ch i åbtten. På den östra sidan m Pinnån rör sig grundvattnet på mtsvarande sätt mt ån. Grundvattengradienten är relativt flack i isälvsmaterialet i dalgången. De enskilda kullarna fungerar generellt sett inte sm grundvattendelare. Gradienten varierar mellan 0,001 ch 0,002 i nrd-sydvästlig riktning. I den mgivande mränmrådena jrdlagrens genmsläpplighet betydligt lägre ch den hydrauliska gradienten är större. Den generella grundvattenströmningen följer i strt sett tpgrafin i detta mråde. Grundvattennivåerna väster m vattentäkten, vid Ekets samhälle ligger vanligtvis 5 10 m under markytan. Vid vattentäkten är avståndet till grundvattenytan cirka 2 5 m, ch nära Pinnån cirka en meter. Där isälvsmaterialet bildar åsar är den mättade znen sm mäktigast. I mränen ligger grundvattenytan 1 till 5 meter under markytan med stra lkala variatiner. 3.3 Sårbarhet Sårbarhet betecknar markens ch vattnets känslighet för att påverkas av en förrening, eller med andra rd, markens brist på förmåga att reducera en förrenings farlighet under transprten i mark ch vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager sm minskar ett mrådes sårbarhet från förreningar på markytan. Områden med tunn mättad zn medför en krt uppehållstid från markytan till grundvattenmagasinet ch hög sårbarhet. De gelgiska förhållandena i mrådet mkring vattentäkten utgörs av isälvssediment utan skyddande lerlager, vilket medför en hög sårbarhet i hela mrådet. Vid Ekets vattentäkt ligger grundvattennivån 2 5 m under markytan ch väster därm, inm Ekets samhälle, ligger den cirka 5 10 m under markytan. Sårbarheten i anslutning till uttagsbrunnarna bedöms att vara hög. 3.4 Vattenkvalitet Vid prvpumpningen 2009 tgs prv på vattnets kvalitet i B42 dels dagen efter pumpstart ch dels dagen före det att prvpumpningen stppades. Vattnet analyserades med avseende på kemisk ch fysikalisk sammansättning. Analysresultatet för ett antal utvalda parametrar har sammanställts i Tabell 2. Ingen förändring kan urskiljas på vattenkvaliteten mellan de två prvtagningstidpunkterna förutm ph sm var lägre vid stp (6,6) än vid prvpumpningens start (7,4). I samband med avslutad prvpumpningen tgs även prv för analys av bekämpningsmedelsrester. Samtliga parametrar låg under rapprteringsgränsen. Kemisk analys av vattnet i samband med prvpumpningen av B41 utförd 1956 visade på någt lågt ph ch aggressivt vatten. Tabell 2: Medelvärden av analysresultatet från prvpumpningen i 2009 av ett antal parametrar i råvattnet från uttagsbrunnarna vid Ekets vattentäkt. 11(33)
Parameter B42 ph 7,0 Alkalinitet (HCO3 mg/l) 33 Cl (mg/l) 12 NO3 (mg/l) 12 Fe (mg/l) <0,05 Mn (mg/l) <0,02 Ca (mg/l) 13 COD-Mn (mg/l) <1 4 Planbestämmelser ch markanvändning I följande kapitel beskrivs Örkelljunga kmmuns översiktsplan, skyddade mråden ch eventuella mtstående intressen i anslutning till Ekets vattentäkt. 4.1 Fysisk planering Ekets brunnsmråde är inte beläget inm detaljplanerat mråde. Ekets samhälle är en av tätrterna i Örkelljunga kmmun sm enligt kmmunens översiktsplan kan utvecklas. Främst nämns förtätning ch utveckling i rtens västra ch nrdvästra delar. Även mrådet söder m vattentäkten är utpekat sm möjligt för utveckling i översiktsplanen. 4.2 Skyddade mråden Utöver befintligt vattenskyddsmråde, förekmmer inget skyddat mråde i direkt anslutning till vattentäkten. Pinnån mfattas av strandskydd inm 100 m från ån. 12(33)
5 Riskbedömning Den genmförda riskbedömningen för Ekets vattentäkt bygger på infrmatin m miljöfarliga verksamheter samt andra risker ch företeelser sm kan påverka yt- ch grundvattnets kvalitet. Infrmatinen är insamlad från Örkelljunga kmmun samt genm fältbesök 2018-01-10. 5.1 Riskkällr De verksamheter eller företeelser sm kan innebära risker i mrådet kan grupperas i följande riskkällr: Klimatförändringar ch översvämningar Sabtage, kris ch krig Vägar ch transprter Jrd- ch skgsbruk Bebyggelse Materialtäkter ch andra markarbeten Övriga riskkällr De lika riskkällr sm har identifierats i anslutning till Ekets vattentäkt beskrivs i följande kapitel för respektive brunnsmråde ch en sammanställning av riskanalysen presenteras i Bilaga 1. Markanvändning ch riskkällr redvisas på kartr löpande i texten under respektive rubrik. 5.1.1 Klimatförändringar ch översvämningar Klimatet i Skåne kmmer att förändras med en ökad medeltemperatur på 3-4 grader till slutet av seklet. 4 Årsmedelnederbörden kmmer att öka med den största ökningen vintertid. Antalet tillfällen med kraftig nederbörd ch str tillrinning kmmer att öka, men ckså perider med extrem trka. Det medför en ökad risk för översvämningar ch att förreningar därmed lättare kan spridas till yt- ch grundvatten. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket ckså tidigare erfarenheter från perider med höga regnmängder visar: Bräddning av avlpp Stra dagvattenmängder Översvämning ch brtsplning av förreningar från pågående ch nedlagda verksamheter på markmråden i anslutning till vattendrag ch sjöar Ökad lycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar, vilket kan leda till förrening 4 SMHI. Klimatlgi Nr 29, 2015. Framtidsklimat i Skåne län 13(33)
Ökad grumlighet i ytvattendrag Ekets vattentäkt Ekets vattentäkt är belägen i ett mråde med jrdbruks- ch betesmark i mindre skala, cirka 100 m väster m väg E4. I höjd med vattentäkten rinner Pinnån i ett meandrande lpp öster m mtrvägen. Utströmningsmråden för grundvatten har påträffats i Pinnån ch hydraulisk kntakt finns mellan Pinnån ch grundvattenmagasinet. Under prvpumpningen i 2009 nterades ingen påverkan från Pinnån, varken nivåmässigt i bservatinsbrunnarna, eller kemiskt på vattenkvaliteten i uttagsbrunnen. Klimatförändringar ch översvämning från Pinnån förväntas inte att utgöra en str risk för vattentäkten. 5.1.2 Sabtage, kris ch krig Uttagsbrunnarna B41 ch B42 är placerade i låsta brunnsöverbyggnader ch bedöms därför vara väl skyddade mt avsiktlig ch avsiktlig skada. Risker förknippade med sabtage, kris ch krig har inte analyserats vidare i denna rapprt. Det rekmmenderas att en särskild riskanalys sm fkuserar på risker i kris, krig ch åtgärder utförs. Detta bör inarbetas i kmmunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande infrmatinsspridning m vattentäktens utfrmning ch sårbarhet bör iakttas. 5.1.3 Vägar ch transprter Risker förknippade med vägar ch transprter är främst förrenat vägdagvatten, vägsalt samt lyckr med farligt gds eller med tunga frdn. Tunga frdn har stra drivmedelstankar ch ibland även dubbla tankar. Knsekvensen av lycka med farligt gds kan bli mycket str i händelse av att tanken springer läck ch petrleum- ch ljeprdukter infiltrerar till grundvattnet. Ekets vattentäkt Uttagsbrunnarna B41 ch B42 ligger cirka 100 m väster m E4:an. Längs med E4:an har skyddsåtgärder mt förrening av grundvattenmagasinet vidtagits i frm av täta diken ch dagvattendammar sm ska förhindra att vatten från vägen rör sig ner i grundvattenmagasinet. Årsmedeldygnstrafiken på E4:an uppgår till cirka 14 500 frdn per dygn varav drygt 20% utgörs av tung trafik (cirka 3 200 frdn per dygn) 5. E4:an är rekmmenderad led för transprt av farligt gds, men det finns ingen tillgänglig statistik på antalet transprter med farligt gds. Väster m brunnsmrådet ligger Ekets samhälle med vägar ch genmfartsgatr. Årsmedeldygnstrafiken för väg 1838 genm samhället uppgår till drygt 900 frdn varav 14(33) 5 http://vtf.trafikverket.se/setrafikflden, TFK Eket, 2017.
cirka 80 utgör tung trafik. Vägdagvatten från Eket går via diken till Pinnån. Det finns inget tillstånd beviljat för salt- eller snöupplag i Eket. Sannlikheten för att en lycka med farligt gds eller tungt frdn ska inträffa på vägarna väster m brunnsmrådet, ch eventuell förrening spridas till brunnsmrådet bedöms att vara mycket liten, dck kan knsekvensen av en sådan lycka bli str, se sammanställning i Bilaga 1. 5.1.4 Jrd- ch skgsbruk Jrd- ch skgsbruk utgör i lika delar av verksamheten varierande ht för vattentäkten. Inm jrdbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel ch växtnäring, främst naturgödsel sm kan förrsaka försämrad vattenkvalitet. Skgsbruket kan innebära en risk för försämrad vattenkvalitet dels genm näringsläckage, dels genm markskadr ch läckage från de arbetsfrdn ch tankar sm används i verksamheten. Ptentiella riskkällr i samband med jrd- ch skgsbruk är: Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Mbila bränsletankar Kalhyggen Upplag av timmer mm Djurhållning Bekämpningsmedel Vissa tillåtna bekämpningsmedel har ändå beaktansvärd hög txicitet i detta sammanhang, vilket medför att de kan kmma att utgöra en risk för försämrad grundvattenkvalitet. Hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Skgsbruket står generellt sett endast för en liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel. Det är främst hantering av plantr behandlade med bekämpningsmedel i anslutning till vattentäkten sm utgör en risk. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) ch naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genm mikrbiella förreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dck en risk för spridning av t.ex. kväve till grundvattnet. Mbila bränsletankar Mbila tankar för petrleumprdukter inm jrd- ch skgsbruksverksamhet, sm enligt gällande krav ska vara dubbelmantlade, medför en risk för grund- ch ytvattenförrening främst genm spill i samband med tankning eller vid stöld. 15(33)
Kalhyggen Kalhyggen med körskadr kan medföra en kraftigare avrinning från mrådet med bl.a. ökad transprt av näringsämnen, rganiskt material ch partiklar sm följd. Ett strt uttag av bimassa kan bidra till försurning av yt- ch grundvatten. Timmerupplag Upplag av timmer, bark, spån, flis etc. kan utgöra en risk för vattentäkten genm läckage av bl.a. fenler till grundvattnet. Djurhållning Riskerna förknippade med djurhållning är främst kpplade till djurspillning. Ekets vattentäkt Markanvändningen i direkt anslutning till brunnsmrådet består av mindre skiften med betesmark ch åkermark/vall. Det finns ett större lantbruk, cirka 600 m sydst nedströms vattentäkten ch en hästgård cirka 300 m nrr m täkten. Drygt en km nrr m vattentäkten finns en växtdling med tillstånd för att använda bekämpningsmedel. Skgsmråden finns cirka 500 meter öster, ch 400 m nrr m brunnsmrådet, Figur 6. Öster m vattentäkten, på andra sidan E4:an är landskapet öppet med betesmark ch dlad mark. 16(33) Figur 6: Jrd- ch skgsbruk i anslutning till Ekets brunnsmråde.
5.1.5 Bebyggelse Överallt där människr br ch vistas förekmmer en rad ptentiella risker för yt- ch grundvatten. Riskerna är dels förknippade med bende, dels med lika typer av verksamheter. All sammanlagd hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen sm kan kmma i kntakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Riskerna för förrening av vattentäkten i samband med bebyggelse har i denna riskanalys delats upp efter hemkemikalier, cisterner, energianläggningar samt dagvatten ch avlppsledningar. Olyckr kan inträffa sm rsakar stra utsläpp av skadliga ämnen, men även svårdetekterbara, kntinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hta vattentäkten. Hemkemikalier Inm bstadsmråde med trädgårdar kan nyttjande av bekämpningsmedel för hemmabruk ch användandet av hushållskemikalier utgöra en risk för grundvattnet. Knsekvensen av lyckr ch hushålls/trädgårdskemikalier är att skadliga ämnen kan nå vattentäkten ch försämra vattenkvaliteten. Cisterner Lagring ch annan varsam hantering av petrleumprdukter nära vattentäkten utgör en beaktansvärd risk. Energianläggningar Riskerna med energianläggningar i jrd ch berg är främst förknippade med anläggningsskedet. För bergvärmeanläggningar är det främst utförande av brrhålet samt brrhålet i sig sm utgör en risk genm att en snabb ch relativt öppen transprtväg skapas mellan markytan ch grundvattnet. Risker förknippade med läckage av köldbärarvätska bedöms vara små eftersm denna idag är bilgiskt nedbrytbar. Enskilda avlpp Enskilda avlppsanläggningar med bristfällig funktin kan förrena yt- ch grundvatten. Den främsta risken från enskilda avlpp vid tillfredsställande funktin är utsläpp av virus, parasiter, bakterier ch andra mikrbiella förreningar till ytvattnet. Dagvatten ch spillvattenledningar Risker förknippade med dagvattenhantering ch avlppsledningar handlar främst m läckande ch brustna ledningar sm gör att förrenat vatten kan nå grundvattnet. Ekets vattentäkt Brunnsmrådet ligger i den östra delen av Ekets samhälle med få verksamheter ch sparsam bebyggelse. Förekmst av energianläggningar, cisterner ch enskilda avlpp i närheten av brunnsmrådet framgår av Figur 7. Samhället ligger uppströms vattentäkten ch kan utgöra en ptentiell risk. 17(33)
Bebyggelse i Ekets samhälle är ansluten till det allmänna avlppsnätet. Endast ett enskilt avlpp, med sluten tank, har identifierats vid riskinventeringen. Kmmunala avlppsledningar finns i närheten ch uppströms uttagsbrunnarna. Bristfälliga ledningar kan utgöra en risk för grundvattenförrening. Inm Ekets samhälle finns ett flertal ljecisterner både vid industrier ch vid enstaka hus. De flesta är belägna uppströms vattentäkten i grundvattenströmningens riktning. Den närmst belägna cisternen är belägen cirka 150 m väster m vattentäkten Cirka 20 fastigheter i Ekets samhälle har energianläggningar för bergvärme eller jrdvärme. Den närmast belägna anläggningen ligger cirka 150 m väster m vattentäkten. Dagvatten från hårdgjrda ytr i Eket leds ut i Pinnån ch utflöden sker längs med hela Pinnåns sträckning längs med E4:an. Figur 7 Risker förknippade med bebyggelse, Eket brunnsmråde. 5.1.6 Materialtäkter ch markarbeten Markarbeten sm schaktning ch brrning i anslutning till vattentäkten kan utgöra en risk främst genm spill eller läckage av petrleumprdukter. Vid brrning kan täta lerlager penetreras ch en kntaktväg skapas från markytan till grundvattenmagasinet. 18(33)
Ekets vattentäkt Det förekmmer inga materialtäkter eller schaktningsarbeten i mrådet vid brunnsmrådena. 5.1.7 Miljöfarlig verksamhet Den genmförda riskinventeringen har sammanställt miljöfarliga verksamheter 6 i anslutning till Ekets vattentäkt. Det är främst hantering av för yt- ch grundvattnet farliga ämnen inm de lika verksamheterna sm utgör en risk för förrening av grundvattnet ch vattentäkten. Även släckvatten i samband med brand utgör en risk för grundvattenförrening. Ekets vattentäkt Det utförs miljötillsyn på 10 fastigheter inm riskinventeringsmrådet, tre U-verksamheter, två B-verksamheter ch två C-verksamheter, se Tabell 3. Tabell 3 Verksamheter I drift med Miljötillsyn. Prövningsplikt U Bilverkstad Hästhållning Vattenverk Prövningsplikt C Kemisk industri Mjölkprduktin Prövningsplikt B F.d mekanisk industri Kemisk industri De miljöfarliga verksamheter sm finns i närheten av Ekets brunnsmråde består av kemisk ch mekanisk industri. Verksamheterna ligger drygt 700 meter uppströms brunnsmrådena i grundvattenströmningens riktning ch bedöms att utgöra en betydlig risk för vattentäkten, placeringen framgår i Figur 8. Mjölkprduktinen ch bilverkstaden ligger nedströms vattentäkten. 6 Verksamheter sammanställda av Örkelljunga kmmun, Excel fil (2017) 19(33)
Figur 8. Verksamheter med prövningsplikt, Eket. 5.1.8 Övriga riskkällr Förrenade mråden: Fem ptentiellt förrenade mråden sm är riskklassade enligt MIFO 7 finns i mrådet. Avståndet till flera av de ptentiellt förrenade mrådena är strt, dck ligger flera av verksamheterna uppströms vattentäkten då marknivån sluttar mt vattentäkten från samhället. I dm västra delarna av Ekets samhälle utgörs jrdlagren av mrän vilket inte är lika genmsläppligt sm isälvsmaterial. Cirka 150 m öster m vattentäkten ligger en f.d. verkstadsindustri (utan halgenerade lösningsmedel). Industrin har riskklass tre enligt MIFO, vilket innebär måttlig risk för människrs hälsa ch miljö. Jrdlagren här utgörs av isälvsmaterial enligt jrdartskartan, Figur 3. Cirka 200 m öster m vattentäkten går en äldre banvall (järnväg i bruk från 1890-talet till 1968). Banan är helt avvecklad ch räler ch slipers finns inte kvar. 20(33) 7 Inventeringsmetdik framtagen av Naturvårdsverket.
Cirka 400 m nrdst m vattentäkten finns en nedlagd depni för icke-farligt ch farligt avfall. Depnin har riskklass två enligt MIFO, vilket innebär str risk för människrs hälsa ch miljö. Jrdlagren här utgörs av isälvsmaterial enligt jrdartskartan, Figur 3. Idrttsanläggning: Cirka 500 m nrdst m vattentäkten (uppströms) finns ftbllsplaner. Ftbllsplanerna är belägna inm grundvattenmagasinet. Användande av bekämpningsmedel ch växtnäringsämnen på ftbllsplaner kan utgöra en risk för vattentäkten. I Figur 9 framgår lkaliseringen av de övriga riskkällr sm identifierats för Ekets vattentäkt. Sammanställningen har genmförts på bakgrund av infrmatin från Örkelljunga kmmun samt Länsstyrelsens WebbGIS 8. Alla dessa mråden ligger uppströms Ekets vattentäkt i grundvattenströmningens riktning ch utgör därför betydlig risk för vattentäkten. Följande övriga riskkällr bedöms kunna utgöra en risk för uttagbrunnarna vid Eket: A Verkstadsindustri, riskklass 3 B Kemisk industri, ej riskklassad C Industrimråde, upplag med bilar ch f.d. mekanisk verkstadsindustri, riskklass 3 D - Nedlagd depni, riskklass 2 E Ftbllsplaner, ej riskklassade F banvall för nedlagd järnväg, ej riskklassad SPIMFAB två nedlagda bensinstatiner, ej riskklassade. 8 http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/vastragtaland/infkartan/ 21(33)
Figur 9 övriga riskkällr, Eket. 5.2 Riskanalys Riskanalysen har genmförts för Ekets vattentäkt enligt Bilaga 1. I riskanalysen identifieras ch värderas väsentliga risker för vattentäkten. Risken (R) beskrivs sm en sammanvägning av sannlikheten (S) för att en riskkälla ska påverka vattentäkten negativt ch knsekvenserna (K) denna påverkan medför. Sannlikhet ch knsekvens bedöms var för sig ch är principiellt berende parametrar 9. Skalrna för sannlikhet ch knsekvens är indelad i fyra klasser ch kmbinatinen av sannlikhets- ch knsekvensklassen beskriver risken. Risk (R) = Sannlikhet (S) Knsekvens (K) Metden följer anvisningarna i Naturvårdverkets handbk m vattenskyddsmråden 10 m att risker kan beskrivas sm sammanvägning av sannlikhet ch knsekvens. Denna typ av metd förespråkas även av Världshälsrganisatinen 11 sm en viktig del då Vattensäkerhetsplaner utarbetas. Den använda metden är ckså mycket lik det angreppssätt sm beskrivs i Livsmedelsverkets handbk Risk- ch sårbarhetsanalys för 22(33) 9 Bedömningen är utförd av knsulter på Swec 10 Naturvårdsverket, Handbk 2010:5 11 Guidelines fr drinking-water quality, 4:e utgåvan 2011
dricksvattenförsörjning. Underlag för bedömningen är den riskidentifiering sm genmförts inm ramen för prjektet. För att riskbedömningens resultat ska vara transparent ch användbart är det viktigt att tydligt redvisa vilka kriterier sm används för att bedöma sannlikhet ch knsekvens. Sm van nämnts utnyttjas fyra nivåer för att bedöma sannlikheten respektive knsekvensen. Detta återspeglar mdellens måttliga detaljeringsgrad. 5.2.1 Bedömning av sannlikhet Sannlikheten speglar hur fta en önskad händelse bedöms kunna inträffa i medeltal ch tar hänsyn till att förreningen dessutm måste nå vattentäkten för att utgöra en fara. Sannlikhetsklassningen avser därför sannlikheten av händelsen i vattentäkten, vilket är en kmbinatin av ett antal sannlikheter från utsläppspunkten till vattentäkten, ch mfattar inte enbart sannlikheten för utsläppet på sin plats. Sannlikheten delas in i fyra nivåer enligt kriterier beskrivna i tabellen nedan, ch är en överföring av Livsmedelverkets befintliga nivåer för sannlikhetsklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbk Riskch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Sannlikhet Kriterier S1: Liten sannlikhet Händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år. S2: Medelstr sannlikhet Händelsen bedöms kunna inträffa inm de närmaste 10-50 åren. S3: Str sannlikhet Händelsen bedöms kunna inträffa de närmaste 1-10 åren. S4: Mycket str sannlikhet Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller ftare. 5.2.2 Bedömning av knsekvens Knsekvenserna är indelade i fyra allvarlighetsnivåer, vilka redvisas i tabellen nedan. De kriterier sm används utgår ifrån vilken effekt riskkällan har på vattenkvaliteten. Knsekvensbedömningen utgår från att en önskad händelse verkligen har inträffat ch säkerheter m knsekvensen av en händelse hanteras på följande sätt 12 : Vid liten säkerhet m knsekvens bör den mest realistiska knsekvensen användas. Vid str säkerhet m den verkliga knsekvensen bör en pessimistisk bedömning göras enligt försiktighetsprincipen. Bedömning av knsekvensen relaterar till nrmala förhållanden för riskkällan, sm en brist sm uppstår eller m det är en lycksartad händelse. Knsekvensen redvisas sm K-klass (K1-K4) ch är en överföring ch tlkning av Livsmedelverkets befintliga nivåer 12 Risk- ch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket 2007. 23(33)
för knsekvensklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbk Risk- ch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Knsekvens Kriterier K1: Liten knsekvens Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten, inga anmärkningar. K2: Medelstr knsekvens Tillfällig försämring av råvattenkvalitet sm kan påverka dricksvattenkvaliteten. K3: Str knsekvens Otjänligt vatten sm berör många. K4: Mycket str knsekvens Otjänligt vatten sm berör många, fara för liv ch hälsa. 5.2.3 Beräkning av risknivå När sannlikhet ch knsekvens har bedömts kan kmbinatinen placeras in i den riskmatris sm redvisas nedan ch tilldelas på detta viss en riskklass. Risken är indelad i tre lika klasser där riskklass 1 är den lägsta riskklassen ch riskklass 4 är den högsta riskklassen. Att en riskkälla i riskbedömningen får riskklass 1 innebär inte att den inte utgör någn risk, d.v.s. den kan inte brtses ifrån. Det är ckså viktigt att pängtera att indelningen i riskklasser kan göras på andra sätt än vad sm redvisas i riskmatrisen nedan. Sannlikhet Knsekvens K1 K2 K3 K4 liten medelstr str mycket str S4 mycket str Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 S3 str Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 medelstr Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2 5.2.4 Resultat Resultatet av de riskanalyser sm genmförts för Ekets vattentäkt redvisas i Bilaga 1. Den samlade risknivån för Ekets vattentäkt bedöms sm måttlig. Detta berr på att rikskällrna är få men ligger uppströms vattentäkten samt att E4:an går väldigt nära brunnsmrådet. Det största riskerna för Ekets vattentäkt bedöms vara: Olyckr på väg E4 med farligt gds Olyckr på E4 med tungt frdn Markanvändning vid vattentäkten sm innefattar spridning av bekämpningsmedel 24(33)
Olyckr på vägar genm Eket med farligt gds Spridning av förrening från nedlagd depni Spridning av förrening från f.d. industrimråde Läckande cisterner Sannlikheten för att lyckr på vägarna nära vattentäkten ska hända är liten. Sannlikheten för att ett utsläpp från E4an ska nå vattentäkten är litet eftersm skyddsåtgärder är utförda längs vägen. Närheten till mtrvägen ch den stra knsekvens en lycka nära vattentäkten kan ge gör att detta ändå utgör en av de största riskerna för vattentäkten. Spridning av bekämpningsmedel på jrdbruksmarken nära vattentäkten utgör ckså en risk, framförallt på grund av närheten till vattentäkten ch ämnenas txicitet. Bekämpningsmedel bryts generellt ner långsammare i grundvatten än i mark ch ytvatten, bland annat på grund av lägre temperatur ch syrefria förhållanden. Bekämpningsmedel har enligt VISS påträffats i grundvattenmagasinet ch risken för förrening av grundvattenmagasinet kan inte uteslutas. 5.3 Riskreducerande åtgärder Ekets vattentäkt har gd kapacitet ch är därför en viktig grundvattenresurs, särskilt efter att sammankppling med Örkelljungas vattentäkt utförts ch Ekets vattentäkt kan fungera sm reservvattentäkt för kmmunens huvudvattentäkt. Vattentäkten har ett mycket högt skyddsvärde. Sårbarheten är generellt mycket hög i anslutning till vattentäkten då grundvattenmagasinet är öppet ch saknar ett naturligt skyddande lerlager. Det är viktigt att ge vattentäkten ett långsiktigt skydd för att minska risken för försämring av grundvattenkvaliteten. Att inrätta vattenskyddsmråde med skyddsföreskrifter är ett av flera sätt att skydda en vattentäkt. Det är dck inte möjligt att reducera eller styra undan alla risker med hjälp av skyddsföreskrifter utan det krävs även andra åtgärder för att reducera risker. Exempel på övriga riskreducerande åtgärder är beredskapsplaner, fysisk planering, tillsyn ch infrmatin. Ibland kan även fysiska åtgärder vara nödvändiga, t.ex. i anslutning till hårt trafikerade vägar. I Bilaga 2 redvisas vilka risker sm kan regleras genm skyddsföreskrifter samt vilka övriga riskreducerande åtgärder sm kan behöva genmföras. Det rekmmenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet för Ekets vattentäkt: Bende inm vattenskyddsmrådet bör få tillsänd infrmatin m vattenskyddsmrådet m hur bende ch verksamhetsutövare inm vattenskyddsmrådet kan medverka till att skydda vattentäkten. Infrmatin ch tillsyn är nödvändigt för att kunna förstå vikten av att skydda vattentäkten genm vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med vattenskyddet. 25(33)
Olyckr med farligt gds kan inte regleras genm vattenskyddsmrådets föreskrifter. Det är viktigt att kmmunen tillser att det finns gd beredskap ch kunskap hs räddningstjänsten m vattentäkten vid insatser i samband med lyckr eller i samband med brand inm vattenskyddsmrådet. För att uppnå detta bör kmmunen, i samråd med räddningstjänsten, ta fram en beredskapsplan för vattenskyddsmrådet. Skyltar ska finnas, sm upplyser m vattenskyddsmrådets existens, vid vägar där man kör in i vattenskyddsmrådet samt vid platser med hög risknivå. Skyltar bör även finnas i anslutning till där petrleumprdukter hanteras. Sårbarhet för infiltratin av förrenat vatten bör hanteras vid all planläggning av bstadsmråden ch verksamhetsmråden i kmmunen. Det bör dessutm uppmärksammas att tillkmmande detaljplaner tar hänsyn till grundvattnet. Inm planutvecklingsmråden inm tillrinningsmrådet är det viktigt att beakta dagvattnets påverkan på grundvattenkvaliteten, men det är ckså viktigt att analysera effekten av hårdgjrda ytr med minskad grundvattenbildning sm följd. Främja sådant jrdbruk ch dling sm är förenligt med vattentäkten. I samband med mbyggnad av E4:an har tätning av diken utförts för att förhindra möjligheten för förrening av grundvattnet genm infiltratin av förrenat vägdagvatten ch spill på vägbanan. 26(33)
6 Utfrmning av vattenskyddsmråde Vattenskyddsmrådet delas upp i lika skyddszner med tillhörande föreskrifter. I kapitel 6.1 ch 6.2 beskrivs den överrdnade metdiken för framtagande av vattenskyddsmråden ch i kapitel 6.3 ch 6.4 beskrivs framtagandet av Ekets vattenskyddsmråde. 6.1 Krav ch allmän metdik Vattenskyddsmrådet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd ch anvisningar mfatta hela tillrinningsmrådet 13. Av hydrgelgiska skäl begränsas ibland mrådet när skyddsförhållandena är gda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktiner inm så stra mråden. Varje vattenskyddsmråde sm inte mfattar hela tillrinningsmrådet är dck alltid asscierat med en viss risk att en förrening precis utanför gränsen, sm således inte mfattas av restriktinerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 6.2 Vattenskyddsmrådets skyddszner Naturvårdsverkets handbk 14 anger att avgränsningen ch vattenskyddsmrådet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszner med lika restriktinsnivåer, m inte annat mtiveras. En uppdelning av vattenskyddsmrådet i lika skyddszner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade ch skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inm lika mråden berende främst på närheten till uttagsbrunnen. 6.2.1 Vattentäktszn En vattentäktszn avgränsas sm ett mråde kring en eller flera uttagsbrunnar. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktsznen skyddas mt behöriga på lämpligt sätt, t.ex. genm en låst inhägnad. Marken inm vattentäktsznen bör endast dispneras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt ch därmed förenlig verksamhet bör inte förekmma inm detta mråde. 6.2.2 Primär skyddszn Syftet med den primära skyddsznen är att riskerna för akut förrening minimeras. Vid identifiering av primär skyddszn för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) mråden beaktas. En akut förrening ska hinna upptäckas ch åtgärder vidtas innan förreningen når vattentäktsznen med uttagsbrunnen. Gränsen mellan primär ch sekundär skyddszn sätts så att uppehållstiden från den primära znen yttre gräns till vattentäktsznen gräns beräknas vara minst 100 dygn. 13 Handbk m vattenskyddsmråden. Naturvårdsverket 2010:5. 14 Handbk m vattenskyddsmråden. Naturvårdsverket 2010:5. 27(33)
6.2.3 Sekundär skyddszn Syftet med den sekundära skyddsznen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddsznen avgränsas så att uppehållstiden från skyddsznens yttre gräns till vattentäktsznen har en beräknad uppehållstid på minst ett år. 6.2.4 Tertiär skyddszn En tertiär skyddszn kan inrättas med syfte att mfatta resterande delar av tillrinningsmrådet för vattentäkten sm inte mfattas av övriga skyddszner. Syftet med den tertiära skyddsznen är att även mark- ch vattenutnyttjande sm negativt kan påverka vattenförekmster ch vattentäkter i ett långt tidsperspektiv mfattas av vattenskyddsmrådet. 6.3 Avgränsning av skyddszner för Ekets vattentäkt Ekets vattentäkt avgränsas för uttagsbrunnarna B41 ch B42. Förutsättningar samt beräkningsunderlag presenteras i kapitel 6.3.1-6.3.5. Därefter beskrivs mtiv ch avgränsningens genmförande, se kapitel 6.4. 6.3.1 Arbetsmdell för avgränsning av vattenskyddsmråde Tillströmning av grundvatten till vattentäktens uttagsbrunnar sker främst genm reginal grundvattenströmning från sydst, då flödet i grundvattenmagasinet är större än flödet från mgivande mränmråden. I vattentäktens direkta närmråde sker sedan en relativt cirkulär strömning mt brunnarna vid uttag, även m den är någt utdragen i strömningsriktningarna såsm en halvelips. Grundvattenuttaget medför att en rörlig grundvattendelare utbildas nedströms uttagsbrunnen sm varierar i plan med uttagets variatin över en längre tid, se Figur 10. 28(33)
Figur 10: Principskiss över grundvattenströmning till uttagsbrunnarna vid Sjöb vattentäkt. Pilarna i figuren visar grundvattenströmningens riktning. Observera att figuren inte är skalenlig. 6.3.2 Beräkningsförutsättningar Jrdarternas utbredning ch egenskaper, liksm naturlig grundvattengradient ch uttagets strlek, är styrande för hur förreningsspridning kan ske till grundvattenmagasinet där vattentäkten är belägen. Följande hydrgelgiska indata har använts vid beräkning av vattenskyddsmrådets utbredning. Eket B41 ch B42 Vattenuttag: B41 B42 Q= 880 m 3 /dygn Q= 880 m 3 /dygn Idag är det inte möjligt att tillgdgöra sig hela uttagsmängden ur B41 då brunnens kapacitet är lägre än 880 m 3 /dygn. Eftersm vattendmen tillåter att ersättningsbrunnar utförs antas att en ny brunn kan ha en högre kapacitet än vad B41 har, eventuellt mtsvarande hela den tillståndsgivna uttagsmängden. Transmissivitet T = 7,6*10-3 m 2 /s Grundvattenmagasinets mäktighet b = 20 m, vid både B41 ch B42 29(33)
Naturlig hydraulisk gradient (utan uttag), i = 0,002, från nrr till sydväst. Grundvattenbildning: 450 mm/år. 6.3.3 Transprttid i mark Vid beräkning av grundvattenströmningens transprttid i marken har en analytisk mdell använts 15. Parallellt har även andra berende mdeller använts för att verifiera resultatet. För att avgränsa primära ch sekundära skyddszner uppströms ch nedströms vattentäktens uttagbrunnar mtsvarande minst 100 dygn respektive 365 dygn har transprthastigheten i isälvsmaterialet beräknats utifrån naturlig hastighet adderad med uttagsberende hastighet, vilket är en principiellt krrekt mdell att hantera den verkliga situatinen. Därefter har transprtavstånd mtsvarande 100 dygn respektive 365 dygn beräknats. Den naturliga tillströmningen av grundvatten till vattentäktens uttagsbrunnar bedöms främst ske från nrdst. Skyddsznerna har därför en större utbredning i denna riktning. Den beräknade strömningshastigheten här är en medelhastighet för vattenpartiklarna. Grundvattenytans lutning vid de dimensinerande uttagen för vattentäktens uttagsbrunnar tillsammans med den hydrauliska knduktiviteten, det gelgiska materialets effektiva prsitet ch grundvattenmagasinets vattenförande mäktighet har beaktats. Grundvattenytans lutning vid uttag ökar närmare brunnen ch minskar med ökat avstånd från brunnarna, vilket beaktas i beräkningen, se Figur 10. Detta innebär att grundvattenhastigheten minskar med ökat avstånd från vattenuttaget. Denna hastighetsförändring har beaktats vid beräkningar av avståndet för 100 dygn respektive 365 dygn. 6.3.4 Beräkning av erfrderliga flödessträckr uppströms vattentäkten Genmförda beräkningar, med van presenterade data, medför att primär skyddszn bör avgränsas ca 125 m uppströms vattentäkten ch sekundär skyddszn bör avgränsas ca 300 m uppströms vattentäkten. Den långsammare hastigheten i sekundär skyddszn rsakas av att grundvattenytans lutning vid uttag avtar med ökat avstånd från vattentäkten allt efter att effekten av att gradientminskningen från uttaget avtar längre uppströms ch att slutligen endast den naturliga gradienten kvarstår. Effekten blir att medelhastigheten till brunnarna är större närmast vattentäkten ch långsammare uppströms vattentäkten. 6.3.5 Beräkning av erfrderliga flödessträckr nedströms vattentäkten För en viss beräkningsbar sträcka nedströms brunnen sker ckså en återströmning tillbaka mt brunnen. Tillrinningsmrådet sträcker sig nedströms till en punkt där den 30(33) 15 Mdellen baseras på flödestidsberäkning enligt EPA (625/R-94/001), citerad i Krijgsman & Ferreira: A methdlgy fr delineating wellhead prtectin areas tagen från Kreitler & Senger, mdifierad efter Bear & Jacb.
naturliga grundvattengradienten, på grund av uttaget, påverkas att luta åt mtsatt håll, det vill säga mt vattentäkten. I denna punkt, sm benämns inflexinspunkt, tar uttagsgradienten mt brunnen ch den reginala gradienten från brunnen ut varandra. Påverkansavståndet nedströms sträcker sig dck längre nedströms än återströmningsavståndet, se Figur 10. Inflexinspunkten har beräknats befinna sig cirka 110 m nedströms vattentäkten. 6.4 Genmförande ch mtiv till avgränsningen Mt bakgrund av hydrgelgiska förhållanden ch enligt resultatet av den arbetsmdell sm använts för att beräkna strömningsförhållanden har en primär ch en sekundär skyddszn avgränsats enligt Figur 11. T1 T5 T4 S5 S1 S4 P4 P1 S2 S3 T3 T2 P2 P3 Figur 11: Mtiv till avgränsning av vattenskyddsmråde för Ekets vattentäkt. Numreringen hänvisar till text. 6.4.1 Vattentäktszn Vattentäktszn för brunnarna B41 ch B42 föreslås utgöras av ett mråde på cirka 10x10 m runt brunnarna, med anpassning till befintliga fastighetsgränser. 31(33)
6.4.2 Primär skyddszn Platsspecifika mtiv för gränsdragningen redgörs nedan enligt numrering i Figur 11 van. P1 P2 P3 P4 Den naturliga reginala grundvattenströmningen är riktad från nrr mt sydväst ch den primära skyddsznen är därför utdragen i denna riktning. Den primära skyddsznens gräns i detta mråde baseras på de avstånd sm redvisas i kapitel 6.3.4. ch har anpassats till fastighetsgränser samt den bäck sm rinner mt väg E4. Nedströms vattentäkten har primär skyddszn avgränsats vid den beräknade inflexinspunkten, se kapitel 6.3.5. Primär skyddszn har anpassats efter fastighetsgränserna. Mt öster har gränsen för primär skyddszn dragits direkt öster m väg E4, då vägen utgör en betydande risk för vattentäkten. Grundvattennivåerna i mrådet har en gradient mt brunnarna ch även m det största flödet av grundvatten inte antas kmma från väst är mrådet viktigt att skydda då det ligger uppströms vattentäkten. Den primära skyddsznens västra gräns är därför någt utdragen i förhållande till den teretiska beräkningen ch följer isälvsmaterialets avgränsning ch anpassats till fastighetsgränserna. 6.4.3 Sekundär skyddszn Platsspecifika mtiv för gränsdragningen redgörs nedan enligt numrering i figur van. S1 S2 S3 S4 S5 Den naturliga reginala grundvattenströmningen är riktad från nrr mt sydväst ch den primära skyddsznen är därför utdragen i denna riktning. Den sekundära skyddsznens gräns i detta mråde baseras på de avstånd sm redvisas i kapitel 6.3.4. ch har anpassats till den bäck sm rinner i st-västlig riktning. Nedströms vattentäkten sammanfaller den sekundära skyddsznen med den primära ch är avgränsad vid den beräknade inflexinspunkten, se kapitel 6.3.5 ch fastighetsgränserna. Mt öster sammanfaller gränsen för sekundär skyddszn den primära, direkt öster m väg E4, då vägen utgör en betydande risk för vattentäkten. Grundvattennivåerna i mrådet har en gradient mt brunnarna ch även m det största flödet av grundvatten inte antas kmma från väst är mrådet viktigt att skydda då det ligger uppströms vattentäkten. Den sekundära skyddsznens västra gräns är någt utdragen i förhållande till den teretiska beräkningen. Gränsen går vid Villavägen för att mfatta hela mrådet med isälvsmaterial väster m vattentäkten. Avgränsningen har dessutm anpassats efter fastighetsgränserna. Den sekundära skyddsznen har här avgränsats efter den höjdrygg där berg går i dagen. 32(33)