Sveriges Arkitekters stämma 2018 Föredragningspunkt 3.2 Verksamhetsrevisorernas rapport Verksamhetsrevision Sveriges Arkitekter 2017 2018 Sveriges Arkitekter verksamhetsrevisorer föreslår stämman: att godkänna styrelsens Verksamhetsrapport 2017 2018 och som sin mening uttrycka att: - styrelsen har gjort ett förtjänstfullt arbete med verksamheten under de granskade åren och motsvarat de förväntningar och uppdrag som Sveriges Arkitekters stämma 2016 har ställt. - styrelsen har handlat i enlighet med Sveriges Arkitekters stadgar, strategiska dokument och av stämmor fattade beslut. Vi bedömer styrelsens arbete under verksamhetsåren 2017 2018 som ambitiöst, målmedvetet och grundligt, vilket ger en god grund för organisationens fortsatta arbete. Utöver detta lämnar vi rådgivande synpunkter, ett medskick till stämman, nya styrelsen och verksamheten. 1 av 1
Verksamhetsrevision Sveriges Arkitekter 2017-2018
Innehållsförteckning 1. Bakgrund och utgångspunkter 2. Prioriteringar enligt Principprogrammet 3. Vision och långsiktiga mål 3.1. Långsikt mål 1: För alla som engagerar sig i samhällsbyggandet är Sveriges Arkitekter den mest trovärdiga kunskapskällan och den givna samtalspartnern. 3.2. Långsiktigt mål 2: Politiken och näringslivet ska förbättra förutsättningarna för arkitekturen och villkoren för arkitekten. 3.3. Långsiktigt mål 3: Alla som engagerar sig i samhällsbyggandet förstår hur arkitektur kan skapa värden och nytta för individen och för samhället i stort. 3.4. Långsiktigt mål 4: Arkitektens arbete och kompetens värderas högt av beställare, arbetsgivare och branschen i stort och våra medlemmar värderar sitt medlemskap högt. 4. Verksamhetsrevisorernas medskick till stämman, nya styrelsen och verksamheten 4.1. Organisation och verksamhetsstyrning 4.2. Kommunikation 4.3. Jämställdhet och mångfald 5. Tack
1. Bakgrund och utgångspunkter Vi verksamhetsrevisorer, Bashir Hajo och Tatjana Joksimović, har granskat Sveriges Arkitekters verksamhet under åren 2017 och 2018. Styrelsen har ansvaret för Sveriges Arkitekters verksamhet i sin helhet. Verksamhetsrevisionen handlar i huvudsak om granskning av hur styrelsen har genomfört verksamhetsprogrammet, förhållit sig till strategiska dokument i sina beslut och hur det arbetet har förts ut i organisationen som helhet. Vi har således granskat verksamheten utifrån styrelsehandlingarna under period mellan stämmorna 2016 och 2018 och jämfört dessa mot Principprogram som antogs vid bildandet år 2002, Verksamhetsprogram 2017-2018 och Verksamhetsrapport 2017-2018. Vi har också intervjuat tjugotal utvalda ansvariga personer i organisationen, bl.a. styrelseordförande, kansliet genom förbundsdirektör, branschchef och tf förbundsdirektör, vice förbundsdirektör, stabschef, ekonomichef, tf kommunikationschef, förhandlingschef och studentsamordnare, chefredaktör för Tidningen Arkitekten, tidigare styrelseordförande i Arkitektur förlag AB och ordförande i ARKiS. Vi har också skickat en enkät via e-post till ordförandena i samtliga nämnder, utskott och akademier i syftet att undersöka vad som fungerat bra och mindre bra samt vilka förutsättningar behövs för att verksamheterna skulle fungera optimalt framöver. Utöver detta har vi besökt Arkitekturträdgården under Almedalsveckan 2017 och 2018, Arkitekturgalan 2017, Business Arena 2017 och 2018, möte med lokala ordföranden och några utvalda kurser. Vi har också läst Branschrapporten 2017 och 2018 och följt löpande tidningen Arkitekten, tidskriften Arkitektur, webbplats och sociala medier samt lyssnat på podcast Staden. Utöver detta har vi haft direkta kontakter med medlemmar och lokalföreningar i den mån vi kunnat. Sammanfattningsvis anser vi att underlaget samt våra samlade kompetenser från privata, offentliga och civila sektorn ger oss skälig grund för våra uttalanden nedan. OBS! Vänligen notera att rapporten har sammanställts den 28 september 2018. Eventuella ytterligare synpunkter drar vi muntligt på stämman den 24-25 november 2018.
2. Prioriteringar enligt Principprogrammet Enligt Sveriges Arkitekters Principprogram som antogs vid bildandet år 2002 ska organisationen arbeta för: 1. Att åstadkomma goda betingelser för arkitekters yrkesutövning och goda förutsättningar för arkitekturens utveckling. 2. Att motverka diskriminering och arbeta för jämställdhet och integration i medlemmarnas utbildningar och yrkesliv. 3. Att hävda den samhälleliga betydelsen av kvalificerat arkitektarbete genom att främja arkitekturens samhällsbetydelse och verka för ett hållbart samhällsbyggande. 4. Genom engagemang och opinionsbildning skapa förutsättningar för en bättre värdering av arkitektarbetet. 5. Att arkitektrollerna stärks genom större delaktighet och ett tydligare ansvar i plan-, byggoch förvaltningsprocessen. Sveriges Arkitekter ska aktivt arbeta med en strategisk utveckling och breddning av arkitekters roller och tydliggöra arkitektkompetensernas värde och användbarhet. 6. Att hävda arkitekters breda yrkesroller för att öka arkitekturens betydelse i samhälls- och kulturlivet. 7. Att bästa möjliga förutsättningar skapas, såväl gällande grundutbildning som efterutbildning och forskning, för inhämtning, underhåll och utveckling av arkitekters kunskaper. 8. Att bredda och fördjupa kunskapen om arkitektur och dess betydelse i samhället. 9. Att uppmärksamma exempel på god arkitektur. För att åstadkomma en ännu högre medlemsnytta har Sveriges Arkitekter lagt under verksamhetsperioden fokus på följande prioriteringar: 1. Öka nöjdheten med medlemskapet bland medlemmarna genom bland annat en ökad servicegrad, ett mer proaktivt förhållningssätt och genom att kansliet kommer närmare medlemmarna. 2. Inleda en testpilot tillsammans med Sveriges Arkitekter Skåne och Form/ designcenter i Malmö i syfte att förlägga en del av den nationella verksamheten regionalt. 3. Fortsätta det viktiga arbetet med jämställdhets- och mångfaldsfrågor inom förbundet och kåren. 4. Inleda ett arbete med att se över förtroendemannaorganisationen för ett mer ändamålsenligt och effektivare ideellt engagemang. 5. Öka anslutningsgraden bland arkitekter i Sveriges Arkitekter genom en satsning på rekrytering. Vi verksamhetsrevisorer bedömer att Sveriges Arkitekter har arbetat med samtliga prioriteringar på ett engagerat, kreativt och tillfredsställande sätt och i enlighet med Principprogrammet. Det är positivt och bra med regionala och lokala satsningar såsom testpilot tillsammans med
Sveriges Arkitekter Skåne och Form/ designcenter i Malmö. En utvärdering bör också inkludera en enkät riktad till medlemmarna i lokal förening. Det är önskvärt att framtagande av en strategi över vilka platser Sveriges Arkitekter ska vara representerade på och en kommunikationsstrategi för internationalisering. Utvärdering av projekt bör göras och jämföra med andra satsningar. Vi har också märkt att vissa av ovannämnda prioriteringar har marknadsförts och kommunicerats väl med medlemmar och berörda aktörer såsom testpilot i Malmö, medan andra mer strukturella prioriteringar såsom jämställdhets- och mångfaldsarbete har varit mer av en intern karaktär. Vi ser också behov av en tydlig och ömsesidig kommunikation med medlemmarna gällande information och återkopplingen kring dessa prioriteringar. 3. Vision och långsiktiga mål 3.1. Långsiktig mål 1: För alla som engagerar sig i samhällsbyggandet är Sveriges Arkitekter den mest trovärdiga kunskapskällan och den givna samtalspartnern. För att flytta fram arkitekternas positioner har Sveriges arkitekter under verksamhetsperioden lagt fokus på: 1. Tillsätta en kvalificerad arbetsgrupp för att undersöka förutsättningarna för förbundet att arbeta för skyddade arkitekttitlar och se över förbundets nuvarande medlems- och yrkestitlar och vid behov föreslå förändringar till nästkommande stämma. 2. I bred samverkan med bland andra utbildningsinstitutionerna uppdatera Sveriges Arkitekters utbildningspolicy i syfte att stärka arkitektrollen och möta framtiden på bästa sätt. 3. Tillsammans med utbildningsinstitutionerna arbeta vidare med en breddad rekrytering till utbildningarna och verka för fler utbildningsplatser. 4. Bredda och utveckla stödet och erbjudandet till arkitektföretagen med ett speciellt fokus på affärsutveckling. 5. Fortsätta att stärka arkitekterna genom att utveckla utbudet av kompetensutveckling, men även se över möjligheten att samarbeta med andra organisationer kring kompetensutvecklingen och även rikta den till beställare och upphandlare. 6. Verka för att stärka finansieringen av och tillgängliggöra resultatet av forskning och utveckling, i samarbete med bland andra utbildningsinstitutionerna, Arkus och Formas. 7. I samverkan med bland andra utbildningsdepartementet verka för fler timmar i läroplanen i bild generellt och arkitektur specifikt samt ökat fokus på PBLs demokratiska roll och individens konsumentkunskap. 8. Stärka arkitektkompetensen i kommunerna tillsammans med en bred grupp av aktörer, bland andra SKL och stadsarkitektföreningen.
Vi verksamhetsrevisorer bedömer att Sveriges Arkitekter har arbetat med samtliga inriktningsmål på ett engagerat, kreativt och tillfredsställande sätt. Sveriges Arkitekter måste agera brett, alert och proaktivt för att öka kunskap, kommunikationsförmåga och förståelse för kvalitet, gestaltade livsmiljöer och arkitektens roll och förutsättningar. Vi verksamhetsrevisorer föreslår att Sveriges Arkitekter stärker sitt samarbete med SKL, Boverket, Föreningen för samhällsplaneringen, Stadsarkitektföreningen och arkitekturskolorna för att utveckla kunskapen kring plan- och bygglagstiftningen, samhällsoch stadsplanering. Detta för att höja arkitekters och stadsarkitekters kompetens och stärka deras roll speciellt inom kommunal planering och byggande i kommunerna. Många kommuner har inte haft någon arkitektkompetens alls. Frågan om resursförstärkning, rekrytering, kompetenslyft, utvecklingsmöjligheterna, mandat, arbetsformer och nätverkande mellan riksarkitekten, länsarkitekter och stadsarkitekter är avgörande för implementering av dem nya målen för gestaltad livsmiljö. Vi ser behov av en tydlig uppdragsbeskrivning för akademierna, så att de på ett tillfredsställande sätt ska kunna kontinuerligt utveckla sin roll i verksamheten och i samarbete med lokala föreningar. De gör idag ett viktigt arbete med att utse juryledamöter och skulle säkerligen kunna utföra flera relevanta uppgifter inom respektive kärnområden. Fortsatt arbete med utbildningspolicyn fortskrider och är viktigt. Det skapar intresse för god arkitektur, får ut kunskapen om god arkitektur och skapar debatt och gör skillnad i samhället för arkitekturen och arkitekten Det behövs också ett tydligt inriktningsbeslut när det gäller titlarna. Vi påminner om principen Generös med medlemskap, hård med titlar. Sveriges Arkitekter behöver hitta en bra och långsiktig lösning som skiljer på medlemskap och titel. 3.2. Långsiktigt mål 2: Politiken och näringslivet ska förbättra förutsättningarna för arkitekturen och villkoren för arkitekten. För att aktivt möta globaliseringen har Sveriges Arkitekter under verksamhetsperioden lagt fokus på följande aktiviteter: 1. Verka för hög sysselsättning för våra medlemmar över tid genom att öka svenska arkitekters attraktivitet globalt såväl som på hemmamarknaden. 2. Verka för långsiktigt stöd från regeringen för en uthållig uppbyggnad av detta underutvecklade område, att aktivt möta globalisering. 3. Bredda arkitekturens och arkitektföretagens marknad 4. Stötta affärs- och projektutveckling. 5. Verka för sänkta trösklar för de svenska arkitektföretagens tillväxt, bland annat genom statligt stöd. 6. Stötta den enskilda arkitektens förmåga att möta en internationell marknad.
7. Samverka med offentliga Sverige och synliggöra nyttan av arkitektur i Sverige för ett hållbart samhälle och för Sverigebilden. 8. Erbjuda kontaktskapande, förmedling och plattformar för internationell exponering. 9. Synliggöra arkitektur och arkitekter och arkitektföretag i Sverige på en global marknad samt mer specifikt på valda nyckelmarknader genom nära samverkan i befintliga och nya nätverk. 10. Erbjuda en samlad bevakning av nyckelmarknader. Vi verksamhetsrevisorer bedömer att Sveriges Arkitekter har arbetat med samtliga inriktningsmål på ett engagerat, kreativt och tillfredsställande sätt. Vi har saknat dock en tydlig relation, kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan dessa mål och våra medlemmar som bor och/eller verkar utomlands, ett område som är relevant att titta vidare på och utveckla. Vi vill lyfta att Sveriges Arkitekters arbete med globalisering behöver kompletteras med strategier för internationalisering, inkludering och diversifiering som tex. att ta hänsyn till nyanlända arkitekters nätverk och våra medlemmars nätverk utomlands. 3.3. Långsiktigt mål 3: Alla som engagerar sig i samhällsbyggandet förstår hur arkitektur kan skapa värden och nytta för individen och för samhället i stort. För att politiken och näringslivet ska förbättra förutsättningarna för arkitekturen har Sveriges Arkitekter under verksamhetsperioden lagt fokus på: 1. Stärka förbundets arbete med opinionsbildning och politisk påverkan genom att bevaka och påverka lagar, regler och politiska beslut. Av särskild vikt under perioden är implementering av arkitekturpolitiken och den nya lagen om offentlig upphandling. Övriga prioriterade sakpolitiska frågor är (bo)stadsbyggande och utemiljöer samt vårdoch lärmiljöer. 2. Stärka kommunens roll för att säkerställa den arkitektoniska kvaliteten med fokus på den goda planeringen och den lokala arkitekturpolitiken. 3. Arbeta med strategiska samarbeten med organisationer som ansluter beställare för en branschöverskridande förståelse för en bra process. Av särskild vikt under perioden är den kommande översynen av ABK. 4. I bred samverkan ta fram och erbjuda utbildning, metodutveckling och stöd till beställare inom upphandling och arkitektonisk kvalitet med ett speciellt fokus på implementering av nya LOU. 5. Vara ledande experter inom LOU i tävlingar. Tävlingsverksamheten ska bidra till att ny arkitektur i Sverige uppfattas som nyskapande med kreativ idéhöjd, goda materialval och hållbara. Sveriges Arkitekter ska verka för att utveckla prekvalificeringsprocessen så att arrangörer formulerar öppna och framåtsyftande urvalskriterier, arbeta för en ökad
bredd i tävlingsformer och team och verka för rimliga arvoden. 6. Arbete för att tillgängliggöra kunskap om arkitektur för barn och unga, bland annat som läroämne i grundskolan. Vi verksamhetsrevisorer menar att Sveriges Arkitekter har arbetat med samtliga inriktningsmål på ett engagerat, kreativt och tillfredsställande sätt. Sveriges Arkitekter har tagit fram ett informationsmaterial om förbundet samt en tidningsbilaga som medföljer i Dagens Samhälle det är en bra metod att sprida intresse för arkitektur i samhället. Verksamhetsrevisorer anser att tävlingsverksamheten är viktig för Sveriges Arkitekter och arkitekturens utveckling i Sverige och därför borde ges ett fortsatt ökat utrymme under den kommande verksamhetsperioden. Tävlingsverksamheten kan formulera berättelser och hitta engagerade exempel på hur arkitekturen skapar värden och kan också genom en utvecklad kommunikation kring tävlingar, tävlingsprogram och tävlingsresultat utgöra ett sätt för Sveriges Arkitekter att nå flera målgrupper i samhället. Tävlingsverksamheten ger det upphov till diskussioner om arkitektur som allmänheten ofta är intresserad av och genererar även utbildning för beställaren och den berörda kommunen. Att arbeta för att öka undervisningen om arkitektur i grund- och gymnasieskolan är en viktig fråga. Detta skulle på sikt öka förståelsen och förbättra offentligt samtal kring vad arkitektur kan bidra med i ett demokratiskt samhälle. Vi verksamhetsrevisorer tycker att ett mål skulle kunna vara att få in undervisning om arkitektur i grundskolans läroplan inom befintliga ämnen t.ex. inom SO, Bild. Sveriges Arkitekter ska verka för att arkitekturen på ett tydligare sätt manifesterar sig i samhället och befäster sin relevans. Arkitekturen ska beröra och bidra till människovärdiga miljöer. Styrelsen vill förtydliga detta budskap i form av en arkitekturplattform som definierar kvalitetsmål för svensk arkitektur. Arkitekturplattformen ska sammanfatta Sveriges Arkitekters definition av vilken nivå svenskarkitektur ska ha. Vi tycker att detta arbete är relevant och bör prioriteras framöver. Nya LOU innebär en rad nya möjligheter för en bättre upphandling: fler förhandlade förfaranden bl.a. innovationspartnerskap som kan utformas att likna parallella uppdrag meddialog under utvecklingsfasen, mer fokus på kvalitet, tak för omsättningskrav osv. Nationella arkitekturpolitiska mål bör ge ett bättre stöd till offentliga upphandlande myndigheter när det gäller arkitektupphandling. Sveriges Arkitekter bör följa upp tillämpningen noga. Förhandling om Allmänna bestämmelser för entreprenader och Allmänna bestämmelser för totalentreprenader, något som eventuellt påverkar den ny version av Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag ABK. Dessa frågor tas upp parallellt med forskningsfrågorna när man träffar företagen. Forskning, jämställdhet och mångfald flyttas framåt i tidslinjen, vilket är positivt.
Sveriges Arkitekter har inte längre har ett forskningsutskott. Frågorna om Arkus och hur långsiktigt en forskningsorganisation ska byggas upp är skilda åt, men det är ett stort ansvar i bägge. Sveriges Arkitekter fick kritik för att utbildnings- och forskningsfrågor låg i samma utskott. Om ett forskningsutskott tillsättes borde de ha ett riktat och tydligt uppdrag och fokus. Det är viktigt att ett framtida forskningsråd har representanter både från branschen, kommuner och landsting och akademin. Det behöver också diskutera vad som menas med forskning ; det finns akademisk forskning och praktikbaserad forskning som görs på kontoren av ej forskarutbildade arkitekter. Dessa olika typer av forskning samverkar och formerna för denna samverkan måste diskuteras. De statliga finansieringsformerna som stödjer forskning trycker allt oftare på samverkan mellan olika aktörer och därför är detta extra viktigt just nu. Ett nytt Arkitekturmanifest ska definiera kvalitetsmål för svensk arkitektur. Ett arkitekturmanifest är en skrift som på ett uppenbart sätt utgör grunden för allt mänskligt byggande och formande av den fysiska miljön. Huvudsyftet är att skapa ett samlat dokument som beskriver vad man tycker är bra arkitektur. Ett manifest kan signalera att alla måste stå bakom det, vilken kan vara svårt att uppnå. Plattform kan vara ett bättre och mer dynamiskt begrepp som inkluderar flera, inte minst arbetsorgan och lokala föreningar. 3.4. Långsiktigt mål 4: Arkitektens arbete och kompetens värderas högt av beställare, arbetsgivare och branschen i stort och våra medlemmar värderar sitt medlemskap högt. För att öka synlighet och genomslagskraft har Sveriges Arkitekter under verksamhetsperioden lagt fokus på att: 1. Satsa på ökad strategisk kommunikationsplanering för att skapa en sammanhållen kommunikation anpassad för våra målgrupper. 2. Öka förståelsen och synligheten av arkitekturens betydelse för allmänheten. 3. Öka organisationens och arkitekturens synlighet i nyhetsmedia, nationellt och regionalt. 4. Genomföra en större medial kampanj som ska stödja förflyttningen av begreppen arkitektur och arkitekt. 5. Verka för fler mötesplatser, event och aktiviteter om arkitektur i hela landet som intresserar fler av våra medlemmar och även våra externa målgrupper. 6. Producera riktad kommunikation till beställare. 7. Samverkan inom internationaliseringsarbetet för att stärka synligheten av svensk arkitektur och svenska arkitekter internationellt.
8. Ökad digital närvaro och ökad omvärldsbevakning för att ha kontroll på vad som sägs om arkitekter och arkitektur på olika forum. 9. Arbeta för att kunna erbjuda fler kommunikationskanaler mot medlemmarna, för både service och information. Vi verksamhetsrevisorer bedömer att Sveriges Arkitekter har arbetat med samtliga inriktningsmål på ett engagerat, kreativt och tillfredsställande sätt. Vi instämmer i att Sveriges Arkitekter har lyckats med alla sina samlade insatser lyfta fram frågor om arkitektur från en marginaliserad kulturpolitisk fråga till en viktig, komplex och värdeskapande samhällsfråga som engagerat flera sakpolitiska områden under denna verksamhetsperiod. Utmaningarna i denna expansiva fas kräver extra mycket kommunikationsinsatser, samarbete internt och externt samt kontinuitet och uthållighet på den nationella, regionala och lokala planen. Vi verksamhetsrevisorer ser också ett behov att nyansera målgrupper framöver och ytterligare anpassa kommunikation med i olika kanaler. Att ta fram en mobilapp/digital lösning som skapar ett mervärde för medlemmar och samtidigt är relevant för en målgrupp med ett intresse för arkitektur. Appen ska samla föreläsningar, utställningar, artiklar och poddar om arkitektur. Målsättningen är att förbättra Sveriges Arkitekters digitala närvaro, skapa tjänster som ger ett mervärde till befintliga medlemmar och en arkitekturintresserad allmänhet inom ramen för uppsatt budget. 4. Verksamhetsrevisorernas medskick till stämman, nya styrelsen och verksamheten 4.1. Organisation och verksamhetsstyrning I intervjuerna har flera nyckelpersoner lyft ett antal utmaningar med praktiskt genomförande, till exempel en hög arbetsbelastning och sjukskrivningar, bland annat på grund av ett alltför detaljerat och ambitiöst Verksamhetsprogram 2017 2018. Vi verksamhetsrevisorer delar denna bedömning och vi vill uppmana stämman, nya styrelsen och verksamheten att uppmärksamma balansen mellan den strategiska verksamhetsstyrningen som bör svara på frågor vart? varför? vem för? och den operativa verksamhetsstyrningen som bör svara på frågor hur? när? vem? - detta särskilt med tanke på tvåårsperspektiv och okända faktorer i omvärlden, konjunkturen och andra oförutsedda händelser. Vidare har styrelsen lyft behov av ett administrativt verktyg för uppföljning av och prioritering av verksamheten gällande måluppfyllelse och hur de olika projekt, processer och uppdrag påverkar varandra, och hur arbetet prioriteras och omfördelas. Det är viktigt att personalens tidredovisning redogörs för styrelsen, avvikelserna följs, analyseras och lärdomar dras och överförs till verksamheten. Det är också intressant att se hur till exempel Arkitekturgalan och andra tidsatta projekt påverkar och samspelar med helheten samt hur
Sveriges Arkitekter som arbetsgivare kan förebygga ohälsa för sina anställda och erbjuda en bra psyko-social arbetsmiljö. Ansvarsfördelningen, kommunikation och arbetsformer mellan styrelsen, bolag, nämnder och utskott behöver tydliggöras där eventuella frågetecken och osäkerheter finns kvar. Tex. behöver tävlingsnämndens och styrelsens ansvar i frågor som rör tävlingsverksamheten förtydligas. Kansliet behöver tydliga rutinen för hur styrelsens synpunkter på invalsnämndens beslut ska återföras till kansliet och nämnden för att sedan protokollföras/justeras. Tidningen Arkitektens uppdrag behöver tydliggöras för att underlätta för medlemmar att ta del av, förstå, kommunicera och kunna påverka Sveriges Arkitekters verksamhet. Antalet styrelseledamöter kan påverka arbetet på olika sätt. Styrelsen är mer effektiv och exekutiv med färre antal ledamöter men representation riskerar i så fall att minskas i termer av inkludering och mångfald. Fler antal medlemmar i styrelsen kan ge utrymme för fler diskussioner ur olika synvinklar men ta längre tid. Det är av viktigt att styrelsemedlemmar representerar och driver flera frågor/ områden samt har anknytning och tydlig kontakt med lokala föreningar. Sveriges Arkitekters fackliga, bransch- och företagsservice håller bra kvalitet och behöver utvecklas vidare i denna expansiva fas. Sveriges Arkitekters branschverksamhet har vuxit de senaste åren efter beslut ny inriktning i förbundet. Utöver befintlig verksamhet finns dessutom ett behov av att stärka erbjudandet kring viktiga branschrelaterade frågor och stöd till företagens affärsutveckling. I dag har organisationen inte finansiering för att täcka samtliga behov långsiktigt, men det finns en möjlighet till ytterligare finansiering via de branschtjänster som i dag redan utförs. Utöver detta finns möjlighet att förstärka och förnya samt möta branschens behov ytterligare. Det är stämman som behöver fatta beslut om branschverksamhetens inriktning, och ge ramar för frågan. En viktig faktor är kontorens betalningsvilja samt vilka tjänster de efterfrågar. Sveriges Arkitekters kompetensutveckling har utformats stegvis under många år. Nya utmaningar framåt gör att det nu är tid att se över utbudet i termer av vad, varför och när, för att organisationen på bästa sätt skall rusta arkitekterna på bästa sätt. En ny kommunikationsstrategi och kommunikationsmål tas fram efter Verksamhetsplan 2019 2020 är fastställd. Den nu gällande strategin har uppdaterats med komplettering med utgångspunkt från propositionen Politik för gestaltad livsmiljö och ett ökat fokus på arkitekturtävlingar och LOU. Den utredning som genomförts om behovet av framtida kunskapsutveckling inom arkitektbranschen för att möta morgondagens behov utgör en önskelista på en framtida organisation och berör inte nyckelfrågorna om framtida grundfinansiering och organisation. Önskemål riktas till Sveriges Arkitekter som samlande kraft för att utreda förutsättningar och finansieringsformer för en ny organisation. 4.2. Kommunikation Bristfällig kommunikation och svårigheter att boka tider med anledning av hög arbetsbelastning och tidsbrist förekommer ofta. Tex. har en tredje del av arbetsorgan inte
svarat på våra frågor och därmed försvårat vårt granskningsarbete. Vi har också haft svårighet att nå vissa nyckelpersoner och boka tider för intervjuerna med anledning av hög arbetsbelastning. Vi rekommenderar till nya styrelsen att tydliggöra krav på hela organisationen kring intern kommunikation och internt samarbete för att underlätta arbete för alla berörda. Vi ser också behov av förbättringar gällande transparens och kommunikation inom organisationen såsom tex. att anställda på kansliet bör ha tillgång till styrelsehandlingar förutom de handlingar som har något lagligt skydd, och att medlemmar bör få löpande information om påverkansarbete. Kontakter och arbetsformer mellan arbetsorgan och lokala föreningar behöver utvecklas. 4.3. Jämställdhet och mångfald Det är positivt att Sveriges Arkitekter har bedrivit jämställdhets- och mångfaldsarbete, samt tagit ställning i samband med #metoo rörelse och #sistaspikenikistan. Vi har också märkt att detta arbete har fått utrymme tex. i tidningen Arkitekten, men inte fått genomslag inom alla verksamhetsområden, externa kanaler och evenemang. Vi vill uppmuntra nya styrelsen att prioritera detta område i samband med det fortsatta arbetet med konkretisering av förbundets vision och långsiktiga mål. 5. Tack Avslutningsvis vill vi rikta ett stort och hjärtligt tack till er alla förtroendevalda, anställda och medlemmar som har hjälpt oss i vårt granskningsarbete med ert engagemang, underlag, synpunkter, tankar och förslag. Lycka till i ert fortsatta arbete!