Tolkning av mjölkgård

Relevanta dokument
Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Kurs för rådgivare Michaela Baumgardt, HIR Skåne Anna Ericsson, Skånesemin Ulrika Listh, Jordbruksverket

Kurs för rådgivare Michaela Baumgardt, HIR Skåne Anna Ericsson, Skånesemin Ulrika Listh, Jordbruksverket

VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Innehåll

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Växtnäring i stallgödseln

15A - Grovfoderodling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Ekologisk produktion på Rådde gård förändring av jordanalysvärden Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde

Utfodringspraxis Mjölby nov

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

15A Grovfoderodling. Sammanfattning och förslag till åtgärder. Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: Besöksdatum: SAM-nr:

Sida 1(6)

Mjölk på gräs och biprodukter

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland

Gödslingsrekommendationer 2017

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Lantmannens valltävling

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Gödslingsrekommendationer 2015

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Utlakningsförsöken i Mellby

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Växtnärings balans i ekologisk grönsaksodling

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Sammanfattning. Inledning och bakgrund. Material och metoder

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Gödslingsrekommendationer 2019

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Växtföljder och foderbehov

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Tolkning av växtnäringsbalans på svingården

NÖT

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult

Foto: Lina Pettersson. Systemskifte i vallodlingen. Skaraborg Rapport 1_2017 Ulf Axelson och Svante Andersson

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

EDEL Nöt Framgång föder framgång

Vad ska göras? Arbetsgång Material att använda

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Jordbrukets klimatpåverkan

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

Greppa Näringen. Miljöhusesyn. Greppa Näringens rådgivning. Åtgärdsbevis. Miljömålsavstämning

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Växtnäringsbalans. av Åsa Rölin

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Tvärvillkor växtnäring

Transkript:

Tolkning av mjölkgård

Förutsättningar mjölkgården 80 mjölkkor (flytgödsel) 100 kvigor (djupströ) Tjurkalvarna säljs till förmedling 100 ha åker och 35 ha naturliga beten Växtföljd 18 ha korn+ins 3*18 ha vall 18 ha höstvete 11 ha åkerbete

Mjölkgård Lars Kobonde, Lättlera i Falköping Mjölkproduktion 80 mjölkkor på flytgödsel 100 rekryteringsdjur på djupströbädd Växtföljd korn + ins vall I vall II vall III höstvete 45 dt/ha 3,5 + 2,5 + 1 t ts/ha 3,5 + 2,5 + 1 t ts/ha 3,5 + 2,5 + 1 t ts/ha 60 dt/ha

Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor + 100 kvigor Börja med en rimlighetsbedömning på sidan 2

Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor + 100 kvigor Rimlighetsbedömning Rimlighetsbedömning Vanliga fallgropar - mineralfoder - grovfoder/halm in/ut - stallgödsel in/ut - biprodukter in/ut

Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor + 100 kvigor Normalt /60 = 40 /550 = 37 /80 = 9 000 tjurkalvar (60 kg) utslagskor (550 kg) 80 mjölkkor Vanliga fallgropar -lager mellan åren -spannmål till eget foder -försäljning av stallgödsel -försäljning av grovfoder/halm

Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor + 100 kvigor Vi börjar med P och K

Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor + 100 kvigor

Medelöverskott mjölkgården 3-5 kg/ha Öka interna flöden/bortför fosforrika prod. Fosforrika produkter rapsbiprodukter ca 1,4 % Oljebiprodukter ca 0,7 % spannmålsskal ca 0,7 % spannmål ca 0,4 % Fosforfattiga produkter betbiprodukter ca 0,1 % Fosfor

Medelöverskott mjölkgården 15-20 kg/ha Grovfoderanalys! 2,0-3,0 % Öka interna flöden/bortför kaliumrika prod. Kaliumrika produkter melass ca 4 % vallfoder 1,5-4 % halm ca 1 % (mängd) Kaliumfattiga produkter spannmål ca 0,5 % Kalium

medel avkastningsnivå Rimlig P-balans kg per ha Växtföljd P-AL-värde I II III IV V Spannmål, oljeväxter 20 10 0-5 -25 S-betor (vart 4:e år) 23 13 2-3 -20 Potatis (vart 4:e år) 20 12 5 0-10 Vall (3 år av 6) 22 12 2-5 -20 Gårdens värde: P-AL IV P-balans 9 kg/ha

medel avkastningsnivå Rimlig K-balans kg per ha Växtföljd K-AL-värde I II III IV (V) Spannmål, oljeväxter 45 25 5-15 -30 S-betor (vart 4:e år) 35 15-5 -25-45 Potatis (vart 4:e år) 60 35 10-15 -75 Vall (3 år av 6) 26 0-35 -60-115 Gårdens värde: K-AL III K-balans 20 kg/ha

Schablonvärde för en mjölkko på flytgödsel In med foder 167 Ut med produkter (netto) 50 Stallbalansen 117 Stall & lagr. förluster 12 Före spridning 105 Varav ammoniumkväve 50% 53 Direkt kväveeffekt (49%) 26 Långsiktig effekt 24 Total effekt 50 Total kväveeffekt 42% Referensvärde för en mjölkko 67

Jämförelsevärden jämfört med Greppabalanser Antal Överskott Jmf-värde Alla växtodling 3623 48 46 Mjölk >90% flyt 2526 150 146 Mjölk >90% fast 2101 133 132 Mjölk alla 4764 142 140

Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor + 100 kvigor

Samband mellan djurtäthet och överskott Mjölkkor 988 st Greppabalanser 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 y = 95x + 48 R 2 = 0,43 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 Djurenheter per ha 17

350 300 250 200 150 100 50 0 Samband mellan djurtäthet och överskott Mjölkgårdar flytgödsel resp. fastgödsel y = 80,939x + 35,783 y = 66,922x + 35,92 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3

0,6 kg krf/kg mjölk 19 kg N/ ton mjölk

Gruppuppgift Diskutera vilka problem som finns att tolka växtnäringsbalans på en mjölkgård

Utmaningar/Fallgropar Stora interna flöden Naturliga beten Bortförsel av stallgödsel Skev fördelning av stallgödseln N-fixering

Stora interna flöden 50-100 % av växtnäringstillförseln kommer från gårdens växtodling Osäkerhet kring: Lager Mängd Analys

Naturliga beten Ej med i vn-balansen Tillförsel via tillväxt Exempel 60 kvigor*150 dagar*600 g tillväxt/dag= 135 kg N, 40 kg P och 9,2 kg K

Bortförsel av stallgödsel Osäkerhet kring: Mängd Analys

Gårdar med stora avstånd Skev fördelning av stallgödsel

N-fixering Svårt att uppskatta mängden baljväxter i vallarna (Titta på grovfodrets kalciuminnehåll)

Kvävefixeringsmodellsen i Stank in Mind Modellen bygger på att: I en blandning av gräs och klöver kommer gräset att ta upp merparten av det tillgängliga oorganiska kvävet. I en blandning av gräs och klöver försörjs klövern i huvudsak av fixerat kväve Därmed är skördad mängd kväve i klövern ett bra mått på fixeringen. Kvävegödsling till klöver/gräsvall stimulerar gräsens tillväxt. Därmed reduceras mängden klöver vilket ger en minskad kvävefixering. Men eftersom tillförda kvävet inte tas upp av klövern behövs inte kvävegivan för att beräkna kvävefixeringen Måste räkna in kväve även i t.ex. rot och stubb

Modell för beräkning av kvävefixering N fix =ts baljväxt * N-halt * (1+P rot+stubb + P överföring-jord + P överföring-djur + P immobiliserat ) * P fix

Parametrar till N-fixmodell Gröda N-halt Pfix Prot+stubb Pöverföring-jord Pöverföring-djur Pimmobiliserat Faktor Ärter 0.039 0.70 0.40 - - - 0.0382 Åkerböna 0.050 0.70 0.40 - - - 0.049 Lusern, renbestånd 0.036 0.75 0.40 - - 0.30 0.0459 Rödklöver-gräs, 2 sk, vall 1 0.035 0.80 0.40 0.03-0.30 0.0484 0.75 0.0454 Rödklöver-gräs, 2 sk, vall 2 och 3 0.035 0.80 0.40 0.10-0.30 0.0504 0.75 0.0473 Rödklöver + gräs, 3 sk, vall 1 0.039 0.80 0.40 0.03-0.30 0.0540 0.75 0.0506 Rödklöver + gräs, 3 sk, vall 2 och 3 0.039 0.80 0.40 0.10-0.30 0.0562 0.75 0.0527 Vitklöver + gräs, 3 sk, vall 1 0.043 0.80 0.60 0.05-0.30 0.0671 0.75 0.0629 Vitklöver + gräs, 3 sk, vall 2 och 3 0.043 0.80 0.60 0.20-0.30 0.0722 0.75 0.0677 Bete, vitklöver + gräs, vall 1 0.050 0.70 0.60 0.05 0.20 0.30 0.0753 Bete, vitklöver + gräs, vall 2 och 0.050 0.70 0.60 0.20 0.20 0.30 0.0805 äldre Gröngödsling, vall 1 0.050 0.50 0.60 0.05-0.30 0.0488

N-fix i STANK Vall, typ Areal ha Skörd kg ts/ha Baljväxthalt Kvävegiva Råpro tein Kväve- Kväve halt i klöver effekt Fixering kg N/ha kg N totalt Rödklöver-gräs, 2 sk, vall 1 1 6000 25% 100 125 3,50% 68% 76 76 Rödklöver-gräs, 2 sk, vall 2 3,50% och 3 Rödklöver + gräs, 3 sk, vall 1 3,90% Rödklöver + gräs, 3 sk, vall 2 3,90% och 3 Vitklöver + gräs, 3 sk, vall 1 4,30% Vitklöver + gräs, 3 sk, vall 2 4,30% och 3 Bete, vitklöver + gräs, vall 1 5,00% Bete, vitklöver + gräs, vall 2 5,00% och äldre Renbetånd av baljväxt 10 8000 100% 0 367 3,60% - 367 3670 Gröngödsling, vall 1 3,50% Övriga vallar 0,00%

Kvävefixering vid en klöverhalt på 25% med olika skördenivåer och kvävenivåer 140 120 100 80 60 40 20 0 Nya 0 50 100 150 200 300 500 1000 2000 3000 5000 7000 10000 Skördenivå kg ts/ha Kvävegiva

Kvävefixering vid en klöverhalt på 10% med olika skördenivåer och kvävenivåer 50 45 40 35 30 7000 10000 25 5000 20 15 10 1000 2000 3000 kg ts/ha 5 0 500 Nya 0 50 100 150 Kvävegiva 200 300

Foderanalys-klöverandel! 36

Kväveeffektivitet mjölkgård Tillförsel vod 100 kg Skörd vod till djur 70 kg Bortförsel mjölk/kött 28 kg Överskott 72 kg/ha Kväveeffektivitet 28 % Tillförsel vod 100 kg Tillförsel apr 70 kg Tillförsel totalt 170 kg Bortförsel vod 70 kg Bortförsel mjölk/kött 28 kg Bortförsel totalt 98 kg Överskott 72 kg/ha Kväveeffektivitet 58 %

Idélista för mjölkgården Utfodring (val av kraftfoder, mineralfoder mm) Utfodring/teknik (spill) Växande djur (foderstat) Djurhälsa Grovfoder (näringsmässig- och hygienisk kvalitet)

Gruppuppgift Diskutera meningen med att göra växtnäringsbalanser på mjölkgårdar när det är så svårt att analysera flödena inom gården Ge förslag på en åtgärdslista för mjölkgården

Utfodring/teknik Foderspill (rutiner och teknik vid utfodring) Flerfodersystem (toppfoder till högmjölkande kor) Fler kraftfodergivor/dygn Gruppera kor - fullfoder

Växande djur Uppfödningstid (tidig inkalvning) Foderstat (kvigorna ska vara semineringsfärdiga vid 15 månaders ålder) Skötsel

Djurhälsa Mastit Fertilitet (inkalvning, kalvningsintervall) Klöv- och benlidande

Grovfoder Vallproduktion (vallfröblandningar, gödsling, skördetidpunkt) Förluster (fält-foderbord) Foderkonservering (näringsmässigt och hygieniskt)

Här är det lagt 20 ton flyt i våras Jag får alltid ta hand om skiten

Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor + 100 kvigor 137 kg/ha Jämför inte direkt med Växtnäring i stallgödsel 106 kg/ha

Växtnäring i stallgödsel utgår från normfoderstat! 100 ha = 34 kg växttillgängligt kväve/ha Glöm inte långsiktig kväveeffekt, ca 20 kg N/ha vid 1 de/ha! I de här fallet 1,1 de/ha

Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor + 100 kvigor 86 kg/ha + 34 kg/ha från stg 120 kg N/ha

Riktlinjer för kväve, norra Götaland & Svealand 2011 Skörd, ton/ha Slåttervall, bärgad skörd ts 6 7 8 9 10 11 Gräsvall, 2 skördar/år 120 140 150 180 Gräsvall, 3 skördar/år 155 180 205 225 240 250 Blandvall, 20 % klöver**, 2 skördar/år Blandvall, 20 % klöver**, 3 skördar/år 85 100 110 125 Betesvall på åker, 30-45 kg N/ha och avbetning 115 135 155 170 180 190 ** Eftersträvas högre klöverhalt i vallfodret bör kvävegivan sänkas!

Idélista för mjölkgård Justera överoptimala givor PK Anpassa till markkarteringen och skörd Bättre kvävestyrning Optimera spridning av stallgödseln Anpassa till skörden Radgödsling Delade givor Analyser, N-min, växtanalys Minimerad höstbearbetning Ej vallbrott på hösten, speciellt inte vall med klöver Fånggröda

Lars Mjölkbonde Växtodlingsbalans 218 65 150 69% 256 44 212 Stallbalans 17% Överskott: 229 kg/ha 25% 53 159 Stallgödselbalans Utlakning: 32 kg/ha Denitrifikation: 30 kg/ha Ammoniak: 47 kg/ha Organisk pool: 120 kg/ha Jämförelsevärde: 154 kg/ha