Strategisk och ekonomisk plan 2016-2018 Fastställd KF 2015-12-17

Strategisk och ekonomisk plan 2016-2018 Fastställd KF 2015-12-17 Dokumentet upprättades under maj månad 2015 och har inte omarbetats i sin helhet. Ny text i oktober 2015 har markerats med svart, fet och kursiv stil. Ny text i december 2015 har markerats med röd text på sid. 3 och sid. 54

Organisationsöversikt 2

Innehållsförteckning Organisationsöversikt... 1 BESLUT I KOMMUNFULLMÄKTIGE... 2 UTREDNINGSUPPDRAG ATT HANTERAS AV KOMMUNSTYRELSEN... 3 Vart gick pengarna år 2014?... 4 Fem år i sammandrag... 4 VISION 2026, STRATEGISKA OMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT 2016-2018... 5 Vision... 5 Strategiska områden... 5 Övergripande mål och mått... 5 Inspirerande livsmiljö... 6 Inspirerande lärande... 21 Inspirerande arbete... 24 Inspirerande organisation... 29 KOMMUNGEMENSAM STYRNING... 34 OMVÄRLDSORIENTERING... 36 ARBOGA I JÄMFÖRELSE MED ANDRA... 38 EKONOMISK ÖVERSIKT... 41 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, NÄMNDERNAS FÖRUTSÄTTNINGAR SAMT EKONOMISKA RAMAR... 47 Driftredovisning... 48 Investeringsplan... 50 Investeringsramar per nämnd... 51 Kommunfullmäktige, revision och valnämnd... 52 Kommunstyrelse... 54 Barn- och utbildningsnämnd... 56 Fritids- och kulturnämnd... 58 Socialnämnd... 60 Teknisk nämnd... 62 KOMMUNÄGDA FÖRETAG OCH ORGANISATIONER... 65 Kommunens åtaganden i företag och organisationer... 66 Arboga Energi AB... 68 Sturestadens Fastighets AB (koncern)... 69 Rådhuset i Arboga AB (koncern)... 70 Västra Mälardalens Kommunalförbund... 71 Västra Mälardalens Myndighetsförbund... 71 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR... 72 Resultaträkning... 72 Kassaflödesanalys... 73 Balansräkning... 74 ORDLISTA OCH FÖRKLARINGAR... 75 1

B E S L U T I K O M M U N F U L L M Ä K T I G E BESLUT I KOMMUNFULLMÄKTIGE Skattesatsen för år 2016 fastställs till 22,51 kronor, vilket är en höjning med 0,65 kr. Kommunstyrelsen bemyndigas att för finansiering av investeringar år 2016 uppta följande långfristiga lån: Vaverksamhet 10 250 000 kronor, Citybanan 4 352 000 kronor samt exploatering, 53 040 000 kronor. Kommunstyrelsen ges rätt att besluta om kostpriset sedan Riksskatteverket fastställt nivån för år 2016. Pensionsåtaganden redovisas enligt fullfondsmodellen. Styrelsen och nämnderna ska till kommunfullmäktige i februari månad 2016 anmäla måldokument och budget för år 2016. verksamhetens ekonomi med 1,5 procent för år 2017 utifrån den ekonomiska ramen år 2016. Redovisning ska ske i samband med budgetprocessen år 2016 för åren 2017-2019. Förslag till taxor och avgifter för år 2016 ska föreläggas kommunfullmäktige för beslut i november månad 2015. Kommunfullmäktige beslutar, att kommunstyrelsen under år 2016, har rätt att omsätta lån d v s låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2016. Förslag till Strategisk och ekonomisk plan för åren 2016-2018 antas. Styrelsen och nämnderna ska redovisa konsekvenser av effektivisering av 2

U T R E D N I N G S U P P D R A G A T T H A N T E R A S A V K O M M U N S T Y R ELSEN UTREDNINGSUPPDRAG ATT HANTERAS AV KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen ger kommunchefen följande uppdrag: Tillförsäkra att kommunen i möjligaste mån ska lägga ned kanalisation när andra ledningar läggs ned i marken. Föreslå vilka medlemskap som kan upphöra inom kommunstyrelsen. Nämnderna uppmanas se över sina medlemskap. Riktlinjer för exploateringsredovisning ska finnas framtagna senast 2015-12- 31. Kompetensutvecklingsplaner för kommunens anställda ska finnas framtagna senast 2016-12-31. En lokalförsörjningsplan för kommunkoncernens fastigheter redovisas kvartalsvis till kommunstyrelsen med start vid kommunstyrelsens sammanträde i oktober månad 2015. Kommunens styrmodell ses över och förslag presenteras senast 2015-11-30. Tidsplanen för kommunens budgetprocess ses över med syfte att förlänga tiden för den övergripande politiska processen. Verka för nybyggnation av bostäder i kommunen. 3

V A R T G I CK P E N G A R N A Å R 2 0 1 4? F E M Å R I S A M M A N D R A G Vart gick pengarna år 2014? Fem år i sammandrag Allmänt 2010 2011 2012 2013 2014 Antal invånare 31/12 13 285 13 302 13 353 13 493 13 631 Skattesats, totalt 32,24 32,24 32,24 32,74 32,74 Skattesats, kommunen** 21,74 21,74 21,86 21,86 21,86 Skattekraft i förhållande till riket, procent 92 91 91 91 91 Antal tillsvidareanställda 967 921 977 977 974 Ekonomi Årets resultat kommunen, mkr 17,6-20,6 28,5-16,5 18,0 Årets resultat koncernen, mkr 14,8-22,0 27,7-11,5 34,5 Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, mkr 631 632 651 666 696 Verksamhetens nettokostnader, tkr/invånare 47 47 49 49 51 Nämndernas budgetavvikelser, mkr -15 3 3-6 -4 Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, procent 98 106 98 99 99 Nettoinvesteringar, mkr 51 40 39 30 49 Nettoinvesteringar, tkr/invånare 3,8 3,0 2,9 2,2 3,6 Balansomslutning, mkr 942 986 995 1 039 1 168 Eget kapital, mkr * 195 174 203 181 197 Likviditet, mkr 15 0,7 16,6 47,1 142,1 Långfristiga lån, mkr 206 268 261 279 374 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser, procent 21 18 20,4 17,5 16,9 Soliditet exklusive pensionsförpliktelser intjänade före 1998, procent 55 54 55,3 53,0 47,1 Lönekostnader inklusive arvoden exklusive pålägg, mkr 299 296 310 339 358 * Från år 2010 redovisar Arboga kommun pensioner enligt fullfondsmodellen, det vill säga samtliga pensionsförpliktelser finns redovisade i balansräkningen. ** År 2012 höjdes skattesatsen med 0,12 kronor beroende på skatteväxling för hemsjukvård, 0,16 kronor och för kollektivtrafik, -0,04 kronor. 4

V I S I O N 2 0 2 6, S T R A T E G I S K A O M R Å D E N O CH K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S Ö V E R G R I P A N D E M Å L O C H M Å T T 2 0 1 6-2 0 1 8 VISION 2026, STRATEGISKA OMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT 2016-2018 Vision Arboga plats för inspiration Arboga kommuns vision fram till år 2026 är Arboga plats för inspiration vilket också är Arbogas varumärke. Varumärket arbetades fram av en grupp representanter för näringslivet, kommunen och kultur- och föreningslivet under år 2007. Varumärkesarbetets syfte var att hitta en gemensam nämnare att samlas kring. Utmaningen med visionen är att i alla sammanhang och över tid uppnå Arboga-plats för inspiration. Strategiska områden Visionen fylls med de strategiska områdena och dess inriktningstext. De strategiska områdena är de områden som är viktigast för kommunen för att uppnå visionen. Genom inriktningstexterna inom de strategiska områdena förtydligas den politiska viljan. Övergripande mål och mått Inom de strategiska områdena finns nio övergripande mål och 22 mått för de kommande åren. Flera av målen och måtten utgår från de undersökningar som gjorts som till exempel medborgarundersökningen och Kommunens kvalitet i korthet. Arboga kommuns ambition är att nivån på resultaten av måtten ska vara lika eller bättre än jämfört med de mätningar som görs. Resultaten för de mått som inte är jämförbara med andra ska förbättras eller bibehållas jämfört med senaste mätningen. I de kommande avsnitten redovisas varje strategiskt område, inriktningstext samt mål och mått med målvärde. De strategiska områdena är: Inspirerande livsmiljö Inspirerande lärande Inspirerande arbete Inspirerande organisation 5

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Inspirerande livsmiljö I Arboga finns plats för inspiration, här finns plats att utveckla idéer och tänka nya tankar. Fritids- och kulturlivet är rikt och erbjuder något för alla. De unika miljöerna i Arboga tas till vara och utvecklas. Här finns många alternativ för boende och pendlingsmöjligheterna är bra. Det gör att allt fler väljer att bosätta sig i Arboga. Det känns tryggt att bo och vistas i Arboga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott genom att skapa trygga miljöer och stärka de sociala nätverken både på grupp- och individnivå. En god social välfärd erbjuds utsatta grupper. Servicen till invånarna är bra, i staden och på landsbygden. Arbogaborna känner att de bor i en kommun med tillgängliga och väl fungerande verksamheter som bidrar till god livskvalitet i livets alla skeden. Det finns möjlighet för alla att vara med och påverka kommunens verksamheter. Arboga är ett demokratiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Här råder hög tolerans och människor är jämlika och jämställda. Naturresurser som vatten och luft skyddas och används på ett varsamt sätt. Mål och mått Mål 1. Arbogaborna ska ha en god livskvalitet. Mått 1:1: Arbogas befolkning ska öka. KF:s mätning: SCB, befolkningsstatistik 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 13 353 13 493 13 631 2015 Öka jfrt föreg år 2016 Öka jfrt föreg år 2017 Öka jfrt föreg år 2018 Öka jfrt föreg år Befolkning i Arboga Befolkningen i Arboga nådde sin hittillsvarande befolkningstopp med 14 900 invånare år 1985. Därefter var befolkningen kring 14 500 personer fram till år 1996-1997 för att sedan successivt minska under en tioårsperiod. De senaste fyra åren har befolkningen ökat och vid årsskiftet 2014/2015 fanns 13 631 invånare i Arboga, se figur 1. Att befolkningsutvecklingen har stabiliserats och ökat något de senaste åren beror på att Arboga har haft ett positivt flyttningsnetto. Efter år 2000 är inflyttningsnettot från utlandet positivt. Inflyttning har främst skett från länder inom EU, Afrika och Asien. Flyttningar till och från utlandet visar för år 2014 ett positivt netto med 155 personer. Inflyttade från utlandet var 178 personer och 23 personer flyttade ut. Störst var den utrikes inflyttningen från Syrien. 6

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Figur 1 I diagrammet nedan visas befolkningsförändringen uppdelad på födelse- och flyttningsnetto samt totalt. Flyttningsnettot har sedan år 2005 varit positivt med undantag för år 2008 då flyttningsnettot var negativt med 10 färre inflyttade. Flyttningsnettot för år 2014 var 154. Födelsenettot har varit negativt sedan år 1995. Av de ungdomar som flyttar väljer flest Öre- bro och Västerås. 20-29 åringar och barn flyttar till Arboga från Örebro. Vid inflyttning i åldersgruppen 65 år eller äldre kommer de flesta från Örebro och Eskilstuna. Nettoutflyttning ske till Kungsör i nära nog samtliga åldersgrupper förutom åldern 20-24 år. Nettoinflyttning sker från Köping och Kungsör i åldrarna 20-24 år. Arboga har också ett positivt flyttningsnetto mot Stockholms län och Stockholms stad. Figur 2 7

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Fyra olika prognosalternativ Framskrivning Alternativet bygger på att de senaste tre årens genomsnittliga ut- och inflyttning fortsätter hela prognosperioden med ett positivt flyttningsnetto om cirka 140 personer per år. Med hänsyn taget till det negativa födelsenettot så innebär detta en befolkningsökning på ca 110 invånare per år. + 75 invånare per år I alternativet har befolkningen beräknats öka med cirka 75 personer per år. För att uppnå denna befolkningsökning krävs en positiv inflyttning med cirka 100 personer per år för att motverka det negativa födelsenettot. + 50 invånare per år I alternativet har befolkningen beräknats öka med cirka 50 personer per år. För att uppnå denna befolkningsökning krävs en positiv inflyttning med mellan 70-80 personer per år för att motverka det negativa födelsenettot. Oförändrad totalbefolkning Ett alternativ där totalbefolkningen är oförändrad jämfört med 31 december 2014, d v s 13 631 personer. Alternativet förutsätter ett positivt flyttningsnetto på 25-35 personer per år under prognosperioden för att motverka det negativa födelsenettot. Total befolkning i Arboga kommun Figur 3 8

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Förskola 1-5 år, Grundskola 6-15 år och Gymnasieskola 16-18 år 6-15 år Figur 4 En viktig målgrupp för tillväxten är unga familjer. För en positiv befolkningsutveckling är det därför viktigt att underlätta för unga att bo kvar i kommunen och locka till sig inflyttare i åldersgruppen 25 till 44 år. En annan viktig åldersgrupp för tillväxt är gruppen 45 till 64 år. Som kommun kan det vara svårt att helt styra över sin befolkningsutveckling, det handlar om att skapa goda förutsättningar. Exempel där kommunen kan bidra Öka antalet bostäder God planberedskap och effektivitet i framtagandet av nya planer för att möjliggöra för byggnation av bostäder snabbt och flexibelt. Viktigt är även arbetet med boendeplanering. Landsbygdsutveckling är ytterligare en faktor som möjliggör för fler alternativ. Invånarna ska uppleva Arboga som en positiv kommun att bo i Flera nyetableringar som skapar arbetstillfällen och etablerade företag som växer och nyanställer. Marknadsföring av Arboga som en attraktiv plats för etableringar, boende och besökare. Bevara en attraktiv och inspirerande stadskärna. Bra kommunala verksamheter med god kvalitet. Gott värdskap, hög nivå på service och bemötande från Arboga kommuns anställda. Stort utbud av aktiviteter och många föreningar i kommunen som bidrar till ett aktivt Arboga. Prioritering av aktiviteter för barn- och ungdomar. En väl fungerande kollektivtrafik till och från Arboga. 9

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L J Ö Förvärvsarbetande åldrar 25-44 år, 45-64 år Figur 5 65-79 år yngre pensionärer och 80-w år - äldreomsorg Figur 6 10

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mått 1:2: Den upplevda tryggheten hos medborgarna i Arboga, ska öka. KF:s mätning: Trygghetsindex i SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2013 41 60 Snitt medb. u-sökn 2013 Utfall 2014 Ingen mätning 2015 Samma nivå som snittet i mätningen 2016 Ingen mätning 2017 Samma nivå som snittet i mätningen Målvälde 2018 Ingen mätning Medborgarundersökningen genomförs vartannat år i Arboga kommun. 2015 års enkät har gått ut till medborgarna under våren och resultatet kommer att redovisas under sommaren. Nedan redovisas de tre frågor om trygghet som ingår i medborgarundersökningen. Frågorna besvaras på en skala 1-10 där 10 är bäst. Hur tryggt och säkert Man vistas utomhus på kvällar och nätter. (Utfall 2013: 4,6, snitt 6,9). Man kan känna sig mot hot, rån och misshandel. (Utfall 2013: 4,6, snitt 6,7). Man känner sig mot inbrott i hemmet. (Utfall 2013: 5,1, snitt 6,3). Till 2015 års mätning har kommunen beställt tre tilläggsfrågor kring trygghet i medborgarundersökningen. Tilläggsfrågorna: Hur trygg och säker känner du dig när du vistas utomhus dagtid i Arboga kommun? Har du personligen varit utsatt för något av följande brott under åren 2010-2014 i Arboga? Vad skulle få dig att känna dig tryggare? Det är viktigt att komma ihåg att brottsstatistik och upplevd trygghet inte behöver ha med varandra att göra. Flera av de omgivande kommunerna i Västmanland har fler antal anmälda brott per invånare, trots att den upplevda tryggheten är högre. Flera olika omvärldsfaktorer kan sannolikt påverka det låga betygsindex som Arboga kommun når upp till. Polismyndigheten i Västmanland följer årligen brottsstatistiken i länet och rapporterar utveckling på varje sammanträde med det lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ). Brottsligheten i Arboga har under de senaste åren legat på en jämn nivå. Arboga kommun och polisen i Västra Mälardalen har tecknat en ny samverkansöverenskommelse för år 2015 för ett Tryggt Centrum. Samverkansöverenskommelsen innebär att en arbetsgrupp har bildats med uppdrag att sätta extra fokus på den upplevda tryggheten i centrum. I överenskommelsen ingår till exempel att arrangera en utbildning för handlarna, att förstärka polisbevakningen, att oftare använda polisens volontärer och att uppmärksamma och sprida goda händelser och initiativ. Resultaten av samverkansöverenskommelsen ska delges organisationen och spridas externt. Direktkontakt med kommuninvånarna är viktigt, till exempel genom kommunens olika råd, genom pensionärsorganisationerna och genom skolan. BRÅ ska under året besöka kommunens olika råd och berätta om sin verksamhet och om den faktiska brottssituationen i kommunen. Medborgardialog är ett verktyg som kommer att bli allt viktigare i framtiden. Trygghet är en viktig faktor för god livskvalitet. Nedan följer några exempel på hur kommunen kan bidra. Fortsätta med enkäter till invånare, brukare och elever och på så sätt öka kunskapen om vad som behöver göras för att öka tryggheten. Fler satsningar på belysning och trygga utemiljöer. Trygghetsaspekter måste integreras i alla projekt, verksamheter och i den långsiktiga planeringen. Alla förvaltningar behöver fortsätta att arbeta med trygghetsfrågorna på bred front. 11

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mått 1:3: Antal vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar, ska bli färre. KF:s mätning: Egen mätning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2013 Utfall 2014 Snitt KKiK 2014 15 15 15 2015 Samma nivå som snittet i mätningen 2016 Samma nivå som snittet i mätningen 2017 Samma nivå som snittet i mätningen 2018 Samma nivå som snittet i mätningen Utfallet för hemtjänsten år 2014 visade ingen förändring mot år 2013. Ett utvecklingsarbete för att skapa en god livskvalitet genom ökad personalkontinuitet påbörjades under år 2013 och har fortsatt under år 2014. Under våren genomförde hemtjänsten en omorganisering. Det innebar bland annat att hemtjänsten delades in i två personalgrupper istället för tidigare fyra. I de två grupperna bildades mindre team där personalen arbetar mot ett specifikt område. Planeringsverktyg har införskaffats för att säkerställa kontinuiteten och kvalitetssäkra beviljade insatser hos brukarna. Det påbörjade arbetet kommer att fortsätta under år 2015 med teamsamverkan kring respektive brukare och användning av planeringsverktyget för att kvalitetssäkra beviljade insatser och personalkontinuitet. 12

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mått 1:4: Antal hushåll med barn (under 18 år) som uppbär ekonomiskt bistånd ska minska. KF:s mätning: Socialnämndens mätning, årligen, genomsnitt per år. Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 92 83 76 2015 Minska jfrt 2013 2016 Minska jfrt 2014 2017 Minska jfrt 2014 2018 Minska jfrt 2014 Under år 2014 var i genomsnitt 76 hushåll med barn under 18 år aktuella för försörjningsstöd. Snittet per månad för år 2013 var 83 hushåll med barn under 18 år. Under inledningen av året steg antalet nyansökningar för att sedan minska igen. KAK-projektet, Kunskap-Arbete-Kvalitet, vänder sig till personer som har försörjningsstöd och saknar arbete. För de som deltar i projektet ges möjligheter att stärka sin självkänsla, få verktyg för att förändra sin situation och framförallt en möjlighet till praktik med en efterföljande löneanställning. KAK-projektet har bidragit till att minska antalet hushåll med försörjningsstöd med barn under 18 år då de är en prioriterad målgrupp. Av hittills anställda i KAK har 18 personer sammanlagt 30 barn. Under år 2014 har nio personer anställts som sammanlagt har 14 barn. Projektet kommer att avslutas år 2015 och kommer därefter att utvärderas grundligare. Hittills har självutvärderingar gjorts vid fyra tillfällen och kommer att göras minst en gång till under året. En extern utvärdering som framförallt tittar på framgångsfaktorer och individarbetet kommer att beställas i vår och kommer förhoppningsvis att kunna presenteras hösten 2015. Implementeringsförslag kommer att läggas fram efter sommaren. Individ- och familjeomsorgen (IFO) fortsätter att tillsammans med Arbetsmarknadsenheten (AME) utveckla Arbetslinjen samt att utveckla arbetsmetoder för ungdomar 18 25 år och hushåll med barn under 18 år. Samverkan sker med externa aktörer, som arbetsförmedlingen, försäkringskassan och landstinget Västmanland, för att öka den enskildes möjligheter till egen sysselsättning/försörjning. 13

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mått 1:5: Medborgarnas möjlighet att kunna utöva fritidsintressen i kommunen ska öka. KF:s mätning: Fråga i medborgarundersökningen om fritidsmöjligheter, vartannat år, 10 gradig skala där 10 är bäst. Samordningsansvar: Fritids- och kulturnämnden Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt medb. u-sökn. 2013 Utfall 2013 Utfall 2014 7,2 7,2 7,1 Ingen mätning 2015 Samma nivå som snittet i mätningen 2016 Ingen mätning 2017 Samma nivå som snittet i mätningen 2018 Ingen mätning Nytt mått från och med år 2015. Den fråga som ställs i medborgarundersökningen, och som mäts lyder i sin helhet enligt följande: Hur ser du på möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen till exempel sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? Frågan besvaras på en skala 1-10 där 10 är bäst. Frågan ingår i frågeområdet Nöjd Region Index (NRI) som även omfattar frågor kring arbetsmöjligheter, kommunikationer, kommersiellt utbud, trygghet, utbildningsmöjligheter, bostäder samt huruvida invånarna vill rekommendera vänner och bekanta att flytta till Arboga. Inom frågeområdet Nöjd Medborgar Index (NMI) finns ytterligare några frågor som är intressanta att följa upp i förhållande till mått 1:5. Även dessa frågor besvaras på en skala 1-10. Idrotts- och motionsanläggningar Vad tror eller tycker du om Öppettiderna vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar? (Utfall 2013: 6,7, snitt 6,6). Kultur Utrustning och skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar? (Utfall 2013: 5,6, snitt 6,2). Belysningen i kommunens motionsspår? (Utfall 2013: 5,2, snitt 6,2). Vad tror eller tycker du om Biblioteksverksamheten? (Utfall 2013: 7,9, snitt 7,6). Utställnings- och konstverksamheten? (Utfall 2013: 7,1, snitt 6,4). Teaterföreställningar och konserter? (Utfall 2013: 6,3, snitt 5,6). 14

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mått 1:6: Kvalitéten på ledningsnätet ska vara god för att leveransen av ett hälsosamt, godkänt och bra dricksvatten ska bibehållas. KF:s mätning: Egen mätning av förnyelsetakten av ledningsnätet. (Antal meter ledning som bytts ut per år av totala antal meter dricksvattenledning). Samordningsansvar: Tekniska nämnden Adressering: Tekniska nämnden Utfall 2013 Utfall 2014 2015 2016 2017 2018 0,8 % 0,5 % 0,7 % 0,7 % 0,7 % 0,7 % Nytt mått från och med år 2015. Produktionen och leveransen av ett hälsosamt, godkänt och bra dricksvatten säkerställs genom provtagning av vattenkvaliteten, underhållsinsatser och förnyelse av ledningsnätet. Enligt Svenskt vatten (branschorganisationen för vattentjänstföretagen i Sverige) bör förnyelsetakten av ledningsnätet för dricksvatten idag ligga på 0,7 procent. 15

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mål 2 Medborgarna i Arboga kommun ska uppleva att de har inflytande i kommunen. Mått 2:1: Det upplevda inflytandet, ska öka. KF:s mätning: Nöjd Inflytande Index (NII) i SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2013 Utfall 2014 42 42 2015 2016 Ingen mätning Öka jfrt 2013 Ingen mätning 2017 Öka jfrt 2013 2018 Ingen mätning Medborgarundersökning för år 2015 avslutas i maj och resultatet presenteras under sommaren. Resultatet av medborgarundersökningen våren 2013 visar att upplevt inflytande i kommunen fick ett index på 42 på en skala 0-100. Snittet i mätningen låg på 39 och gränsen för godkänd går vid 40. Mätning sker av helhet, påverkan, förtroende, kontakt samt information. Information och kontakt fick ett högre betygsindex än förtroende och påverkan. Att Arboga kommun är relativt sett bra på att skapa delaktighet bekräftas även i jämförelsen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Se hela KKiK i avsnittet: Arboga i jämförelse med andra på sidan 38. Nöjd inflytande index består av frågorna nedan och besvaras på en skala 1-10 där 10 är bäst. Helheten Hur nöjd är du med den insyn och det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter? (Utfall 2013: 4,8, snitt 4,8). Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande? (Utfall 2013: 4,7, snitt 4,7). Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker du att invånarnas insyn och inflytande kommer din kommun? (Utfall 2013: 4,6, snitt 4,6). Invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut? (Utfall 2013: 4,5, snitt 4,2). Invånarnas möjligheter att påverka inom de kommunala verksamheterna? (Utfall 2013: 4,5, snitt 4,2). I vilken utsträckning medborgarnas åsikter i stort finns representerade bland kommunens partier? (Utfall 2013: 5,0, snitt 4,9). Förtroende Hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa? (Utfall 2013: 5,6, snitt 5,3). Hur ansvarstagande kommunens politiker är? (Utfall 2013: 5,4, snitt 5,0). Hur kommunens högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa? (Utfall 2013: 5,6, snitt 5,2). Hur väl politiska beslut genomförs? (Utfall 2013: 5,2, snitt 4,9). Kontakt Hur nöjd är du med möjligheter att komma i kontakt med kommunens politiker? (Utfall 2013: 5,8, snitt 5,4). Information Hur nöjd är du med tillgången till information om kommunen och dess verksamheter? (Utfall 2013: 6,2, snitt 6,4). Hur nöjd är du med tydligheten i kommunens information? (Utfall 2013: 6,1, snitt 6,0). Hur nöjd är du med i hur god tid kommunen informerar om viktiga frågor? (Utfall 2013: 5,9, snitt 5,7). Hur nöjd är du med kommunens webbplats? (Utfall 2013: 6,7, snitt 6,2). Påverkan Hur väl kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? (Utfall 2013: 4,8, snitt 4,5). 16

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mål 3. Arboga kommun ska ha en ekologisk hållbarhet inom alla områden. Mått 3:1: Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska enligt Energi- och klimatstrategin. KF:s mätning: Egen mätning årligen, MWh/kvadratmeter. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2009 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 0,212 0,205 0,209 0,203 MWh/kvm MWh/kvm MWh/kvm MWh/kvm 2015 Minska jfrt 2013 2016 Minska jfrt 2014 2017 Minska jfrt 2015 2018 Minska jfrt 2016 EU:s energitjänstedirektiv ersattes under år 2014 av energieffektiviseringsdirektivet som ställer krav på att Sverige ska ta fram vägledande mål, vilket finns genom målet om minskad energiintensitet med 20 procent till år 2020 i förhållande till år 2008. Energieffektiviseringsdirektivet behåller bindande krav på statlig sektor som föregångare, men det blir inte längre obligatoriskt för medlemsländerna att ställa samma krav på kommuner och landsting. Offentlig sektor på lokal och regional nivå uppmuntras dock att följa statens goda exempel och direktivet lyfter fram hela den offentliga sektorn som mycket viktig i energi- och klimatfrågan samt för att nå uppsatta mål till år 2020. För att kommunen ska ha rätt till det statliga energieffektiviseringsstödet under projektperioden ska även fastighetsbolaget omfattas av kommunens mål enligt handlingsplanen för energieffektivisering. Kommunfastigheter i Arboga AB (KFIA) använder sedan våren 2012 ett energiuppföljningsprogram. För att kommunens fastigheter ska anses vara energieffektiva krävs dock att stora investeringar genomförs successivt. Det är nödvändigt att fortsätta tilläggsisolera fasader och renovera eller byta ut fönster. För detta ändamål har en värmekamera köpts in för att identifiera värmeläckor i fastigheterna. Andra stora investeringar som behöver göras är att byta ut gamla ventilationsaggregat och termostatsystem. En sänkning av energiförbrukningen inom fastighetsförvaltningen med tio procent till år 2020, enligt handlingsplanen för energieffektivisering, bedöms inte vara ekonomiskt genomförbart utan statligt stöd för investeringar. Det pågår ett stort arbete för att effektivisera lokalanvändningen inom organisationen. Det kommer sannolikt även att sänka energianvändningen. Energi- och klimatstrategin bör integreras mer i kommunens arbete och konkretiseras i verksamheterna. I egenskap av hyresgäst kan kommunen arbeta vidare med att lyfta fram skriften Klimatklok på jobbet för att öka medvetenheten hos medarbetarna om hur energianvändningen på arbetsplatsen kan minskas. 17

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mått 3:2: Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunkoncernen ska öka. KF:s mätning: SKL:s undersökning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Tekniska nämnden Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2013 Utfall 2014 Snittet i KKiK 2014 46 %, egen mätning endast kommunen 47 % 45 % 2015 Högre än snittet i mätningen 2016 Högre än snittet i mätningen 2017 Högre än snittet i mätningen 2018 Högre än snittet i mätningen Från och med år 2013 skärptes kraven för definitionen av vad som är en miljöbil. Enligt regelverket är inte gränsen för vilka bilar som befrias från fordonsskatt i fem år absolut, istället är utsläppsgränsen beroende av bilens vikt. Mätningen av andelen miljöbilar av totala antalet fordon inom kommunkoncernen år 2013 och år 2014 har gjorts utifrån 2013 års miljöbilsdefinition. Den nya miljöbilsdefinitionen gäller fordon som registrerats efter den 1 januari 2013. I kommunens mätning har alla fordon klassats utifrån den nya skärpta miljöbilsdefinitionen. Därför är det färre av kommunens fordon i 2014 och 2013 års mätningar som uppfyller kraven för att klassas som miljöbil. För år 2013 fanns inget utfall för hela kommunkoncernen. För att ändå få en jämförelse var andelen miljöbilar av totala antalet bilar inom Arboga kommun år 2012 53 procent och år 2011 44 procent bilar fortsätter. Vid nyinköp av fordon kommer dessa om möjligt fortsatt alltid att vara miljöklassade. För att ytterligare öka andelen miljöbilar bör eventuellt fler laddningsstationer för elbilar och även en gasstation etableras i Arboga. Ett arbete med att förenkla användningen av kommunens bilpool pågår. Ett nytt system för bokning av poolbilar ska implementeras. Arboga kommun kommer också att delta i en förlängning av projektet Energieffektivisering av kommunala transporter som innebär ett fortsatt arbete med att effektivisera transporter. Projektet genomförs tillsammans med länsstyrelsen och andra kommuner med utblick mot år 2030 och en fossilfri fordonsflotta. Att hitta miljövänliga alternativ för transporter inom kommunen och även att underlätta för medborgarna att göra detsamma är en viktig strategi för framtiden. Utvecklingen mot en fordonsflotta av miljöklassade 18

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mål 4. Det ska finnas goda möjligheter till pendling med kollektivtrafik till och från Arboga. Mått 4:1: Antalet tåg till och från Arboga på Mälarbanan och Svealandsbanan per vardag och järnvägsbana, ska öka. KF:s mätning: Egen mätning, årligen. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 11/13 Svealandsban 14/16 Mälarbanan 11/13 Svealandsban 14/16 Mälarbanan 2015 2016 2017 2018 11/14 Svealandsbanan 15/17 Mälarbanan 15+15 15+15 15+15 15+15 För den framtida samhällsutvecklingen, speciellt för regionförstoring och en omställning till ett miljöanpassat transportsystem, är tågtrafiken avgörande för Arbogas utveckling, såväl för arbets- och studiependling som för fritidsresor. Arboga kommuns anställda bör också, så långt det går, åka tåg till möten, utbildningar och konferenser med mera för att bidra till kundunderlaget. Under år 2014 har antalet avgångar på Mälarbanan till och från Arboga ökat med en avgång i vardera riktning. Under hösten skedde också förändringar till det bättre på Svealandsbanan. Från och med december 2014 förbättrades tågtrafiken längs Svealandsbanan med två avgångar från Örebro via Arboga direkt vidare till Eskilstuna och Stockholm, samt två avgångar i motsatt riktning, utan byte. Avgångarna är förlagda till vardagar, morgon och eftermiddag, vilket gynnar arbetspendlingen. Idag trafikerar SJ tågtrafiken på både Mälarbanan och Svealandsbanan. Ett nytt samverkansavtal mellan SJ och Mälardalstrafik MÄLAB AB, anpassat till avregleringen av järnvägstrafiken, gäller från och med juni 2010. Det nya avtalet innebär att det inte finns något reglerat minimiutbud av trafik, likaså har MÄLAB:s restriktion att inte medverka till konkurrerande trafik försvunnit. Avtalet gäller till december 2016. På Mälarbanan körs tågtrafiken helt kommersiellt, det vill säga ingen trafik är upphandlad av länen. Möjligheterna att påverka utbudet är små då SJ kör den tågtrafik de finner lönsam. I december 2012 skickade samtliga kommuner längs Mälarbanan ett skriftligt upprop till SJ och Trafikverket med krav på önskade förbättringar i infrastruktur och tågtrafik. Båda aktörerna lovade bättringar, framförallt när det gäller punktlighet och tågtrafikutbud, inför tidtabell 2014. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Östergötland och Örebro län storsatsar på regional tågtrafik när Citybanan öppnar år 2017. Parterna har som avsikt att efter Citybanans öppnande säkerställa etablerandet av ett storregionalt stomnät baserat på regionaltågstrafik för arbets- och vardagsresande mellan orterna i Stockholm-Mälardalsregionen. Trafiken utökas på sex linjer, bland andra Svealandsbanan och Mälarbanan. En turtäthet om 18 tåg per dag och bana eftersträvas, med timmestrafik på vardagar mellan 06-23 och därutöver insatståg i arbetspendlingstid, morgon och kväll. Ett gemensamt biljettsystem ska införas. Arbetet pågår nu med att upphandla nya tåg. 19

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L J Ö Antalet förvärvsarbetande som bor i Arboga kommun (16-64 år) uppgick år 2013 till 5 966 personer (5 921 personer år 2012). 37,4 procent eller 2 229 personer (2 170 personer år 2012) arbetspendlar ut till andra kommuner. mycket stor arbetsmarknad. Inom 30 minuters restid nås en arbetsmarknad med närmare 200 000 arbetstillfällen och inom 60 minuter nås cirka 325 000 arbetstillfällen. Antalet arbetstillfällen som nås inom ett visst restidsavstånd är ett mått på arbetsmarknadens storlek för kommunens befolkning. Arboga kommun har en Figur 7 20

I N S P I R E R A N D E L Ä R A N D E Inspirerande lärande Trygghet, delaktighet, kreativitet och kompetens är ledord för Arbogas förskolor, fritidshem och skolor. Alla barn och elever blir sedda och får uppmärksamhet. Arbogas skolor inspirerar till nyfikenhet och lust att lära. Kompetenta lärare och ett bra ledarskap på alla nivåer bidrar till en god lärmiljö där eleverna utmanas, utvecklas och lyckas utifrån egna förutsättningar. Mötet, samspelet och dialogen mellan pedagog, barn, elev och föräldrar genomsyrar hela skoltiden. Vasagymnasiet håller hög kvalitet och det goda samarbetet med näringslivet utvecklas ytterligare. Det ger eleverna goda kunskaper och bra förutsättningar att gå vidare till högre studier eller arbete efter avslutad utbildning. Vuxenutbildningen bidrar till det livslånga lärandet och ger alla en ny chans. Mål och mått Mål 5: Arbogas förskolor och skolor ska ha hög kvalitet och vara trygga. Mått 5:1: Upplevelsen av en god och trygg arbetsmiljö i förskolan och skolan ska vara högre än 3 på den fyrgradiga skalan. KF:s mätning: Egen mätning, årligen Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 2015 2016 2017 2018 3,62 Ingen mätning 3,69 Högre än 3 i mätningen Högre än 3 i mätningen Högre än 3 i mätningen Högre än 3 i mätningen Trygghetsfrågan är central för kommunen. Genomförda undersökningar visar att barn och föräldrar upplever att deras förskola och skola är trygg. I jämförelse med 2012 års mätning ökade resultatet år 2014 något. Från och med år 2014 ingår även vuxna elever i undersökningen, vilket förbättrat snittet något. Resultatet år 2014 exklusive vuxna elever var 3,66. Enkäterna kommer fortsättningsvis att genomföras årligen, i stället för vartannat år som tidigare. Resultaten bidrar som en del till underlaget i det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan. I 2014 års enkät till föräldrar som har barn i förskolan, var svarsfrekvensen 44,1 procent, vilket är lågt. Ett arbete kommer att ske för att försöka att förbättra svarsfrekvensen. En lärdom från förskoleenkäten är att föräldrar önskar ett mer individualiserat bemötande, det vill säga utifrån barnens egna behov. Föräldrarna signalerar också att de vill ha mer fortlöpande information om barnens trivsel, lärande och utveckling. Elevenkätens svarsfrekvens var hög tack vare att eleverna fick svara på lektionstid. Eleverna och läraren kunde diskutera resultaten i samband med att eleverna svarat på enkäten, då svaren redovisades direkt. Syftet med detta upplägg är att synliggöra hur gruppen upplever skolsituationen och ge dem möjlighet att planera och påverka skolsituationen framåt. Det centrala elevhälsoteamet Fyren kommer att bidra till att stärka skolornas elevhälsoteam, bland annat genom riktade fortbildningsinsatser. 21

I N S P I R E R A N D E L Ä R A N D E Mått 5:2: Andel elever i årskurs 3 som i de nationella proven nått kravnivån för samtliga delprov i svenska och matematik, ska bibehållas utifrån utfall år 2013. KF:s mätning: Skolverket, årligen (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 54 % 79 % 85 % 2015 Samma nivå som utfall 2013 2016 Samma nivå som utfall 2013 2017 Samma nivå som utfall 2013 2018 Samma nivå som utfall 2013 Alla undervisande lärare i matematik deltar i Matematiklyftet under läsåret 14/15. En förhoppning är att effekterna blir ökad måluppfyllelse, men då måluppfyllelsen redan är hög kan konstateras att även en bibehållen nivå är positiv. Diagnoser i åk 2 i svenska och matematik samordnas och resultaten ska användas som underlag för kommunövergripande analyser och konkret stöd för att tillsammans utveckla undervisningen. Delta kommer undervisande lärare att göra tillsammans med skolornas berörda specialpedagoger/speciallärare. Deltagandet i SKL:s matematiksatsning PISA 2015 fortsätter även detta år och fokus kommer fortsättningsvis vara på styrning och ledning. Stärkt elevhälsa på skolorna kommer sannolikt att innebära att elevresultaten förbättras, då förutsättningarna för en god lärmiljö ökar. Förstelärarna ska under år 2015 få utbildning gällande sitt utvecklingsuppdrag. Utbildningen ges av Mälardalens Högskola. Mått 5:3: Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet, ska bibehållas utifrån utfall år 2013. KF:s mätning: Skolverket (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 86 % 89 % 90 % 2015 Samma nivå som utfall 2013 2016 Samma nivå som utfall 2013 2017 Samma nivå som utfall 2013 2018 Samma nivå som utfall 2013 Andelen behöriga elever till gymnasiet har ökat med cirka 1 procentenhet år 2014 jämfört med föregående år och låg över genomsnittet i riket som var 86 procent. Arboga är en av de deltagande kommunerna i SKL:s matematiksatsning PISA 2015. Syftet är att förbättra styrning och ledning gällande undervisning, uppföljning av elevresultat, lärarkompetens och lärarsamarbete, särskilt stöd samt att skapa höga förväntningar. Detta har i praktiken bland annat lett till mer konstruktiva uppföljningar och analyser av elevresultat samt mer strukturerad styrning och ledning av det kollegiala samarbetet. Alla undervisande lärare i matematik deltar i Matematiklyftet under läsåret 14/15. Förhoppningen är att effekten blir ökad måluppfyllelse, men då resultaten redan är höga är en bibehållen nivå positivt. Diagnoser i åk 2 i svenska och matematik samordnas och resultaten ska användas som underlag för övergripande analyser och vara ett konkret stöd i arbetet med att utveckla undervisningen. Deltagandet i SKL:s matematiksatsning PISA 2015 fortsätter även år 2015 och fokus kommer fortsättningsvis vara på styrning och ledning. 22

I N S P I R E R A N D E L Ä R A N D E Stärkt elevhälsa på skolorna kommer sannolikt att innebära att elevresultaten förbättras, då förutsättningarna för en god lärmiljö ökar. Förstelärarna ska under år 2015 få utbildning gällande sitt utvecklingsuppdrag. Utbildningen ges av Mälardalens Högskola. Mått 5:4 Andelen elever (folkbokförda i kommunen) som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år, ska vara i samma nivå som genomsnittet i mätningen. KF:s mätning: Skolverket (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2013 Utfall 2014 Snitt i mätningen 2014 76 % 70 % 63 % 2015 Samma nivå som snittet i mätningen 2016 Samma nivå som snittet i mätningen 2017 Samma nivå som snittet i mätningen 2018 Samma nivå som snittet i mätningen Resultatet år 2014 omfattar alla gymnasieelever som är folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan. Ur ett kommunperspektiv är det intressant att följa hur det går för kommunens barn och ungdomar oavsett var de går i skolan. Ur barn- och utbildningsförvaltningens perspektiv är det intressant att följa eleverna i de egna verksamheterna. Inom jämförelsen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) har beslutats att från och med år 2015 förutom hemkommun, det vill säga elever som är folkbokförda i kommunen, även jämföra skolkommuner det vill säga kommunens egna gymnasieskola. Skolkommunens resultat kommer inte att finnas med bland de 40-tal mått som redovisas i rapporten. Däremot ska resultaten finnas tillgängliga på SKL:s hemsida. 23

I N S P I R E R A N D E A R B E T E Inspirerande arbete Arboga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom många olika branscher. En god service från kommunens alla verksamheter och organisationer uppmuntrar till företagande och bidrar till att näringslivet växer och utvecklas. Attraktiva etableringsområden och god tillgång på arbetskraft skapar förutsättningar för nya branscher och företag. Arbogas unika kulturmiljö, rika historia och goda värdskap lockar besökare, vilket gör besöksnäringen till en allt större näringsgren. Mål och mått Mål 6. Arboga ska vara känd som en företagsvänlig kommun. Mått 6:1: Sammanfattande betyget för Arboga kommun avseende näringslivsklimatet, ska öka. KF:s mätning: Svenskt Näringsliv, sammanfattande betyg, årligen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Snitt i riket 2013 Utfall 2013 Utfall 2014 3,31 3,20-2015 Högre än snittet i mätningen 2016 Högre än snittet i mätningen 2017 Högre än snittet i mätningen 2018 Högre än snittet i mätningen Mått 6:1 Sammanfattande betyget för Arboga kommun avseende näringslivsklimatet, ska öka, är nytt från och med år 2015 och ersätter mått: 6:1 Nöjd Kund Undersökning (NKI) ska öka. I ett bra företagsklimat är det lätt och välkommet att starta, driva och utveckla företag. Svenskt Näringsliv, som genomför undersökningen Lokalt företagsklimat, definierar företagsklimatet som de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter en företagare i vardagen. Rankingen bygger på enkätsvar från cirka 30 800 företagare. Senast publicerad undersökning genomfördes i slutet av 2013 av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv. 2014 års undersökning kommer att publiceras vid månadsskiftet maj/juni 2015. Svarsfrekvensen för undersökningen år 2013 var 48 procent för riket och 43,5 procent i Arboga (87 svar). Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. Det sammanfattande omdömet (mått 6:1) utgör en tredjedel av mätningen och väger tyngst i rankingen. Betyg sätts på en skala mellan 1-6 där 1 är dåligt och 6 är utmärkt. Betyget i enkätundersökningen är de svarande företagarnas åsikt om en specifik fråga. I Arboga gav 40 procent av företagarna det sammanfattande omdömet bra, mycket bra eller utmärkt mot 42 procent för riket. 24

I N S P I R E R A N D E A R B E T E Mått 6:2: Antalet arbetstillfällen i Arboga ska öka varje år. KF:s mätning: SCB, totalt antal förvärvsarbetande från 16 år med arbetsplats i Arboga kommun (RAMS), mäts 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 5 480 5 548 5 559 Dec 2015 2015 Öka jfrt 2012 2016 Öka jfrt 2013 2017 Öka jfrt 2014 2018 Öka jfrt 2015 Det har tillkommit ett antal nya företagsetableringar som genererat nya arbetstillfällen och befintliga företag har anställt fler personer. Arboga hade en nettoökning av 12 företag under år 2014 och 66 nystartade företag. I december år 2014 fanns 1 096 aktiva företag i kommunen. I statistiken, som visar en ökning av antalet arbetstillfällen från år 2012 till år 2013, är ökningen störst inom branschgruppen offentlig förvaltning och försvar. Inom det området har det skett en ökning med 66 anställda. Inom branschområdena transport och magasinering samt kulturella och personliga tjänster har en ökning skett med 26 respektive 25 anställda. Goda pendlingsmöjligheter är viktiga för att skapa bästa förutsättningar för att antalet arbetstillfällen ska kunna öka i kommunen. Det bör finnas ett brett urval av intressanta boenden i Arboga att välja mellan. Det är viktigt med tillgång till bra barnomsorg och skola för de familjer som funderar på att bosätta sig i Arboga. Kommunens webb är en bra informationskanal för informationen. År 1995 fanns totalt 6 359 arbetstillfällen, en minskning med 811 arbetstillfällen eller närmare 13 procent fram till år 2013 då antalet arbetstillfällen var 5 559. Framförallt är det arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin som har minskat drastiskt, från 2 513 arbetstillfällen år 1995 till färre än 1 190 arbetstillfällen år 2013. Efter år 2002 har däremot antalet arbetstillfällen totalt sett varit relativt oförändrat (Se figur 8). 25

I N S P I R E R A N D E A R B E T E Figur 8 26

I N S P I R E R A N D E A R B E T E Mått 6:3: Andel av kommunens invånare, 20-64 år, som förvärvsarbetar ska vara i samma nivå som genomsnittet i riket. KF:s mätning: SCB:s arbetsmarknadsstatistik, mäts 31/12 varje år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2013 Utfall 2014 Snitt KKiK 2014 76 % 76 % 78,5 % 2015 Samma nivå som snittet i mätningen 2016 Samma nivå som snittet i mätningen 2017 Samma nivå som snittet i mätningen 2018 Samma nivå som snittet i mätningen För att anpassa oss till annan offentlig statistik redovisas resultaten med ett års förskjutning. Det innebär att redovisat utfall år 2014 avser år 2013 och så vidare. Statistiken sammanställs i december året efter mätåret. Några viktiga faktorer som påverkar förvärvsfrekvensen är att det är enkelt och flexibelt att pendla till och från Arboga, att det sker nyetableringar av företag och att befintliga företag är fortsatt starka. Inte minst har ungdomar fått arbete i större utsträckning i de nyetablerade företagen. Högskolecentrum och Vasagymnasiet är också viktiga faktorer för att trygga framtida kompetensförsörjning. I februari 2015 var 11,8 procent (11,9 år 2014) av befolkningen i Arboga mellan 16-64 år anmälda till arbetsförmedlingen som arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program. Motsvarande andel i länet var 9,4 (10,2) procent och i riket 8,0 (8,5) procent. I Arboga var ungdomsarbetslösheten och de i arbetsmarknadspolitiska program (18-24 år) i februari 2015 19,8 (22,2) procent. Motsvarande siffror i länet var 17,4 (20,3) procent och i riket 14,3 (16,2) procent. I februari 2015 uppgick i Arboga arbetslösheten och de som var i arbetsmarknadspolitiska program i gruppen utrikes födda personer till 39,2 (34,9) procent. I länet och riket uppgick arbetslösheten till 24,6 (24,2) procent respektive 20,9 (20,6) procent. Arboga hade näst högst arbetslöshet i länet för utrikes födda. Arbogas andel av de arbetslösa som finns i arbetsmarknadspolitiska program är betydligt högre än för huvuddelen av kommunerna i länet. (Källa: AMS arbetslöshetsstatistik). Utbildningsnivån är viktig för att företagen ska kunna rekrytera utbildad arbetskraft. För Arbogas utveckling är det viktigt att underlätta tillgången till högre utbildning för både företag och enskilda. Arboga har en högre andel invånare med utbildning upp till tre års gymnasial utbildningsnivå jämfört med riket. Däremot är andelen invånare med eftergymnasial utbildning lägre i jämförelse med riket. Utbildningsnivå Arbogas befolkning år 2014 i procent Befolkning Förgymnasial Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning uppgift (%) 25-64 år utbildning högst 2 år 3 år mindre än 3 år 3 år eller mer saknas Arboga 6 387 14 31 25 14 16 0 Länet 129 229 14 27 23 14 21 1 Riket 4 953 673 12 23 21 15 26 3 Figur 9 Utbildning på högre nivå erbjuds på Högskolecentrum där flera högskolor och universitet har distanskurser. Utbildningsnivån i Arboga är något lägre än genomsnittet i riket (se figur 9). Drygt en tredjedel av kommunens invånare i åldern 25-64 år har en eftergymnasial utbildning i jämförelse med 41 procent för riket som helhet. Andelen högutbildade är högre bland kvinnorna än bland männen. 27

I N S P I R E R A N D E A R B E T E Offentlig förvaltning sysselsätter flest antal personer i kommunen, 1 913 personer år 2013. Kommunen är den största arbetsgivaren med närmare 1 000 tillsvidareanställda personer. Arbetsmarknaden i Arboga är relativt könssegregerad. Drygt 70 procent av antalet sysselsatta inom offentlig sektor är kvinnor, medan majoriteten av antalet sysselsatta inom privat sektor, som exempelvis inom tillverkning och utvinning, är män. (Se figur 10) Figur 10 28

I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N Inspirerande organisation Arboga kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna utvecklas och är delaktiga. Arbetsmiljön är god och hälsofrämjande. Ambitionen är att erbjuda alla den sysselsättningsgrad de önskar. Medarbetare som trivs och mår bra är en förutsättning för en inspirerande organisation. Kommunens organisation är effektiv, tillgänglig och tydlig för medarbetare, medborgare och företagare. Ett gott bemötande ger god service och inbjuder till dialog. Ekonomin är i balans och kommunens resurser används alltid på bästa sätt såväl på kort som på lång sikt. Mål och mått Mål 7: Arboga kommun ska ha effektiva och tillgängliga tjänster. Mått 7:1: Kommunens webbinformation är god till medborgarna och nivån ska bibehållas. KF:s mätning: SKL:s undersökning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 86 % 91 % 90 % 2015 Samma nivå som utfall 2013 2016 Samma nivå som utfall 2013 2017 Samma nivå som utfall 2013 2018 Samma nivå som utfall 2013 Undersökningen om kommunens tillgänglighet på webben sker under våren/försommaren årligen och resultatet redovisas under oktober månad. I undersökningen år 2014 blev resultatet för Arboga kommuns del 90 procent. Det innebär att Arboga hamnade på delad tionde plats av Sveriges 290 kommuner. Snittet i riket var 78 procent år 2014. Arboga försämrade sitt resultat något i jämförelse med föregående år. Även snittet för riket försämrades. SKL förklarar detta med en skärpning i 2014 års undersökning, bland annat gällande sökfunktionen och ett utökat antal frågor kring e-tjänster. För att lyckas i webbarbetet krävs även trendspaning och vilja att prova nytt. Utökad interaktivitet och medborgardialog via webben är några exempel. Ett annat är att kommunicera mer med rörliga bilder via webbplatsen. kommunikationen till fler sociala medier kan bli aktuellt i framtiden. Statistiken visar att allt fler besöker kommunens webbplats. Det finns också en ökad efterfrågan och behov av att informera om kommunens verksamhet på arboga.se. Samtidigt ställer bland annat språklagen krav på att informationen ska vara välskriven och lätt att förstå. Detta kräver att kommunen säkerställer att det finns kompetens och tid för att arbeta med webben, såväl centralt som ute på de olika förvaltningarna där webbredaktörerna finns. Vill kommunen följa med i utvecklingen gällande teknisk tillgänglighet och e-tjänster krävs extra satsningar i budgeten. Sociala medier blir också allt viktigare och Arboga kommuns Facebook-sida blir en allt vanligare kontaktyta mellan kommun och medborgare. Att bredda 29