Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens

Dnr UAN 2016/01732 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens årsplan Barn- och utbildningsförvaltningen 721 87 Västerås 021-39 00 00 www.vasteras.se Cecilia Wästborn cecilia.wastborn@vasteras.se

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Vuxenutbildning och arbetsmarknad... 7 KUNDPERSPEKTIV: VI HAR NÖJDA KUNDER OCH INVÅNARE... 7 KVALITETSPERSPEKTIV: VI HAR RÄTT KVALITET I VÅRA VERKSAMHETER OCH LEVERERAR RÄTT RESULTAT... 9 MEDARBETARPERSPEKTIV: VI HAR ENGAGERADE MEDARBETARE MED RÄTT KOMPETENS... 12 EKONOMIPERSPEKTIV: EKONOMI I BALANS... 13 Gymnasieskola... 15 KUNDPERSPEKTIV: VI HAR NÖJDA KUNDER OCH INVÅNARE... 15 KVALITETSPERSPEKTIV: VI HAR RÄTT KVALITET I VÅRA VERKSAMHETER OCH LEVERERAR RÄTT RESULTAT... 17 MEDARBETARPERSPEKTIV: VI HAR ENGAGERADE MEDARBETARE MED RÄTT KOMPETENS... 22 EKONOMIPERSPEKTIV: EKONOMI I BALANS... 24 Budget... 26 Bilaga1 UAN tilldelningsbudget... 36 Bilaga 2 Programpristlistor gymnasieskola och gymnasiesärskola... 37 Bilaga 3 Finansiering av central förvaltning... 51 Bilaga 4 Investeringsplan -2021... 57 Bilaga 5 Internkontrollplan... 58 2

Sammanfattning Vuxenutbildning och arbetsmarknad Arbetet med social hållbarhet och mottagandet av flyktingar från världens krigshärdar ställer fortsatt stora krav på såväl kommunal vuxenutbildning som arbetsmarknadsinsatser och förebyggandeinsatser. Behoven av arbetsmarknadsinsatser kommer att förändras och det finns ett behov av att anpassa dessa för att en större grupp av nyanlända kommande år. Under 2017 har en samlokalisering genomförts av de delar som stödjer västeråsare inom det kommunala aktivitetsansvaret eller som är i behov av arbetsmarknadsinsatser eller studier. Samlokaliseringen ger möjlighet till bättre samordning och kartläggning av behov samt planering för individens utveckling men även möjlighet till distansstudier och tentamen. Verksamheterna bör samordnas ytterligare för ett effektivt resursutnyttjande. Efter den genomförda samlokaliseringen av arbetsmarknadskartläggningar, Arenan, VUC och Stödfunktioner från Frimanska vux behöver framtida kompetensbehov fastställas. Under kommande år ska en kraftsamling ske av samtliga resurser kring respektive kund för vuxenutbildningscentrum (VUC), Arbetsmarknad och Arenan. Inom vuxenutbildningen är fokus att minska andelen avhopp inom samtlig vuxenutbildning. Kvalitetsbesök och övrigt kvalitetsarbete gentemot anordnare av vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser ska utvecklas och utökas. Samverkan med Arbetsförmedlingen kommer att vidareutvecklas och stärkas utifrån nationella målsättningar. En stärkt samverkan mellan stat och kommun kring insatser för utsatta grupper bedöms vara en långsiktigt viktig process för att minska arbetslösheten i Västerås. Gymnasieskola Skolan ska vara inkluderande, likvärdig och kompensatorisk. Att eleverna når bättre resultat och högre betyg är ett centralt mål för nämnden. Rätt kvalitet och rätt resultat innebär i skolan att uppfylla nationella mål, svara mot nationella krav och riktlinjer och sträva mot förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar. Rätt kvalitet i undervisning utgår från läroplanen och kursplanerna och bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 3

Under året riktas fokus på att skapa bra förutsättningar för att möta en ökad elevtillströmning -2022. Framtida organisation behöver anpassas utifrån kommande behov. Särskilda insatser under året sker också för att anpassa marknadsföringsinsatser mot elever inför framtiden. Under perioden kan också nationella regleringar inom våra verksamheter leda till behov av förändringar. Utifrån yrkesprogrammens och särskolans utmaningar med resultat prioriteras också fortsatta insatser för att skapa likvärdig struktur och innehåll på det arbetsplatsförlagda lärandet (APL). Inom vuxenutbildningen sker ett utvecklingsarbete som syftar till att bättre kunna möta elever som har behov av att komplettera sina studier efter gymnasietiden. Utvecklingen av Introduktionsprogram (IM) fortsätter under året, alla enheter skall bättre erbjuda individuella studier. Vägledande skall vara att individens förutsättningar för olika utgångar tillvaratas i kombination med en aktiv studieoch yrkesvägledning. Arbetet forsätter med att bibehålla och höja en redan hög andel behöriga lärare vilket också inkluderar yrkeslärare trots att det i dagsläget inte är krav på legitimation hos denna grupp. En kartläggning av potentiella kompetenshöjande insatser hos obehöriga lärare och instruktörer skall ske för att kunna sätta in individuella behörighetsgivande och kompetenshöjande insatser. Syftet med detta är att prioritera insatser som leder till förbättrade studieresultat hos våra elever, betygsmedelvärdet måste höjas. I nämndens vidare uppdrag fortsätter under arbetet med att kvalitetssäkra IM-placeringar gentemot lagstiftningen. Under 2017 har Plan för utbildningen och Handlingsplan för kommunala aktivitetsansvaret tagits fram enligt tidigare fattade beslut. Under fortsätter också arbetet med att förtydliga gymnasieantagningens roll som aktör inom det vidare uppdraget. 4

Inledning Västerås stad har under de senaste åren gjort en översyn av koncernens styrsystem och beslut om nytt styrsystem har fattats under bland annat 2015 och 2016. Nämnden arbetar med årsplaneringen utifrån kommunfullmäktiges beslut och de anvisningar som tillsänts barn- och utbildningsförvaltningen från stadsledningskontoret. Anvisningarna gör att nämndens årsplan är fokuserad på styrkort, följekort, intern kontroll och budget. Dessutom har arbetssättet utvecklats inom förvaltningen. Helheten ligger dock väl i linje med nämndens styrmodell, som beslutades vintern 2016 och reviderades våren 2017. Årsplanen är uppdelad i kommunfullmäktiges olika perspektiv: kund, kvalitet, medarbetare och ekonomi. Innehållet baseras på det planeringsunderlag som nämnden fastställde i mars 2017 och på de förändringsbehov som identifierats i verksamheten. Höstens arbete med årsplan innehåller två steg. I det första steget beslutar nämnden om styrkort, följekort, internkontrollplan och tilldelningsbudget på övergripande nivå. Årsplanen är en styrning av verksamhetens årsplanering, som blir det andra steget. Det är också detta innehåll som kommer att följas upp i nämndens delårsrapport och verksamhetsberättelse (tillsammans med verksamhetsekonomin). I nämndens styrkort formuleras de framgångsfaktorer inom respektive perspektiv, kund, kvalitet, medarbetare och ekonomi som verksamhetsområdet ska beakta i sin planering av. Dessa framgångsfaktorer ska bidra till att nämndens verksamheter närmar sig de övergripande mål kommunfullmäktige har satt upp. Dessutom innefattar nämndens styrkort också indikatorer och styrtal. Till styrkortet kommer ett följekort, som visar utvecklingen av viktiga nyckeltal. Kommunstyrelsen har i riktlinje för intern kontroll fastställt att nämnder och styrelser i samband med sin årsplanering ska fastställa en internkontrollplan. I samband med årsplan fastställer nämnden ett antal riskområden som verksamheten särskilt ska beakta i det fortsatta planeringsarbetet, vilket innebär en styrning av några särskilt prioriterade områden och mer specificerade uppdrag till verksamheten. Dessa områden har identifierats genom att verksamheten uttryckt oro i riskanalysen, tillsynsmyndigheten har påpekat brister eller förbättringsbehov har framkommit i annan uppföljning. I tilldelningsbudgeten utläses de ekonomiska förutsättningarna för verksamhetens fortsatta planering av, såsom den totala budgetramens fördelning och prislistor för fristående aktörer. Verksamhetens årsplanering innehåller verksamheternas budgetar och verksamhetsplaner. Verksamhetsbudgeten beslutas av nämnden i januari. Verksamhetsplanerna består av styrkort och följekort, där nämndens kritiska 5

framgångsfaktorer, indikatorer, styrtal och nyckeltal ingår. Dessutom tar verksamheterna fram aktiviteter som ska stödja att styrtalen uppnås och att nämnden bidrar till kommunfullmäktiges övergripande mål. Dessa aktiviteter planeras och revideras flera gånger per år, utifrån behov av ytterligare åtgärder. Nämnden får i januari information om såväl gymnasieverksamhetens som beställarverksamhetens verksamhetsplaner med aktiviteter, men planeringen sker löpande under året. På motsvarande sätt tar enheter både i centrala förvaltningen och i verksamheten fram enhetsplaner med styrkort och följekort. Utifrån nämndens utpekade riskområden kommer förvaltningen att ta fram förslag till riskhanteringsplaner. I dessa är det tydligare beskrivet vilka åtgärder som ska vidtas för att minska risken. Nämnden kommer att fatta beslut om riskhanteringsplanerna i januari. 6

Vuxenutbildning och arbetsmarknad Kundperspektiv: Vi har nöjda kunder och invånare PLANERAD VERKSAMHET OCH UTVECKLING PÅ LÄNGRE SIKT Alltid bästa möjliga möte är en värdegrund som präglar hela Västerås stad. Både i det interna och i det externa mötet. Ett gott bemötande är inte en förmån, utan en självklarhet. Under året ska en kraftsamling ske av samtliga resurser kring respektive kund för VUC, Arbetsmarknad och Arenan. Under året ska också personalsamverkan mellan VUC, Arenan och andra stödfunktioner efter genomförd samlokalisering utvecklas. För att nämnden i sitt vidare uppdrag ska ha goda relationer med all verksamhet som är finansierad av nämnden, krävs löpande dialoger med externa utförare. Från och med år 2014 beslutades att upphandling av vuxenutbildning ska utföras enligt tjänstekoncession. Utvärdering av den första omgången (som går ut 2017) visade övervägande positiva erfarenheter. Under 2017 beslutade utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att även kommande upphandlingsperiod (från och med ) ska utföras genom tjänstekoncession. Styrkort Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Alltid bästa möjliga möte (det vidare uppdraget) Fristående verksamheters upplevelse av god relation i förhållande till policy relationen fristående verksamheter Fortsatt upplevd nöjdhet avseende god relation Kraftsamla samtliga resurser kring respektive kund för VUC, Arbetsmarknad och Arenan Utveckla personalsamverkan mellan VUC, Arenan och andra stödfunktioner efter genomförd samlokalisering Andel som har en individuell handlingsplan eller studieplan som uppfyller individens behov Upplevd nöjdhet efter anlitande av de samlokaliserade verksamheterna. Nya enkäter för att mäta kundnöjdhet ska tas fram. 7 Måltal 100 % Måltal 90%

Följekort Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017 Upplevd utveckling för deltagare i 7,8 7,6 7,9 7,9 8,1T1 arbetsmarknadsinsatser Internkontroll Riskområden Risk för att det finns situationer där elever och studerande anser sig blivit utsatta för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och att skolan / utbildningsanordnaren inte tar detta på allvar. Beskrivning Orsaken kan vara okunskap om rapporteringsskyldighet och brist på rutiner för rapportering. Riskområdet finns med i 2017 års internkontrollplan och förvaltningen har listat ett antal åtgärder som ska genomföras. Under tertial 1 följs åtgärderna upp och nämnden får då möjlighet att värdera om riskområdet är tillräckligt väl omhändertaget 8

Kvalitetsperspektiv: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat PLANERAD VERKSAMHET OCH UTVECKLING PÅ LÄNGRE SIKT Arbetet med social hållbarhet och mottagandet av flyktingar från världens krigshärdar ställer fortsatt stora krav på såväl kommunal vuxenutbildning som arbetsmarknadsinsatser och förebyggandeinsatser. Behoven av arbetsmarknadsinsatser kommer att förändras och behov finns att anpassa dessa för att möta en större grupp av nyanlända kommande år. Under 2017 genomfördes en samlokalisering av de delar som stödjer västeråsare inom det kommunala aktivitetsansvaret eller som är i behov av arbetsmarknadsinsatser eller studier. Samlokaliseringen ger möjlighet till bättre samordning och kartläggning av behov samt planering för individens utveckling men även möjlighet till distansstudier och tentamen. Verksamheterna bör samordnas ytterligare för ett effektivt resursutnyttjande. Samverkan med Arbetsförmedlingen kommer att vidareutvecklas och stärkas utifrån nationella målsättningar. En stärkt samverkan mellan stat och kommun kring insatser för utsatta grupper bedöms vara en långsiktigt viktig process för att minska arbetslösheten i Västerås. Inom vuxenutbildningen är också fokus att minska andelen avhopp inom samtlig vuxenutbildning. Styrkort Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Utveckla och utöka kvalitetsbesök och övrigt kvalitetsarbete gentemot anordnare av vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser Fler kvalitetsbesök och dialog Minst 1 besök per anordnare och år Minska andelen avbrott inom samtlig vuxenutbildning Ökad andel deltagare som går vidare till arbete eller mer kvalificerade utvecklingsinsatser inom arbetsmarknadsområdet En successiv minskning i kvalitetssäkrad avbrottsstatistik Andel som går vidare till arbete eller studier Andel slutförda insatser Minskning med 5 procentenheter Ökning med 2 procentenheter 9

Följekort Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017 Andel inskrivna vid Jobbcentrum med försörjningsstöd, som avslutat eller minskat 67 69 72 68 69** sitt försörjningsstöd % Andel personer i primär arbetsmarknadsinsats som avslutats för 34 31 41 43 64** arbete eller studier % Andel personer som gått till arbete efter avslutad primär arbetsmarknadsinsats, som 46 76 50 78* är kvar i arbete sex månader efter avslut % Andel personer av dem som deltar i sekundära arbetsmarknadsinsatser som fått 70 93 95 89 82** sin arbetsförmåga bedömd och dokumenteras % Andel avbrott inom kommunal vuxenutbildning % * - Grundnivå 29 31 18 17 - Gymnasial nivå 35 38 29 27 - SFI 17 22 32 22 Andel godkända % * - Grundnivå - Gymnasial nivå - SFI * Mäts årsvis ** Avser perioden januari-juni 2017. *** Statistik från Alvis from 2016 87 77 87 75 89 75 86 75 96 98 Internkontroll Riskområden Tidiga varningssignaler om kvalitetsbrister når inte nämnden. Beskrivning Det finns fortfarande en osäkerhet i kommunikationen. Det finns mer att göra inom detta riskområde. Viktig information riskerar att inte nå till nämnden. Förvaltningen återkommer med ytterligare förslag i handlingsplanen för intern kontroll. 10

Risk att BUF/UAN i sitt beslutsfattande inte tar tillvara de synergier som kan ges genom samverkan mellan gymnasieutbildning och vuxenutbildning samt att UAN i sitt beslutsfattande har för svag koppling till regional arbetsmarknad. Beslutsunderlagen till UAN visar inte på de synergier som ges i samverkan mellan gymnasieutbildning och vuxenutbildning. Beslutsunderlagen har för svag koppling till regional arbetsmarknad. Det kan leda till att den samlade verksamheten brister i effektivitet och ändamålsenlighet. Det handlar om att utveckla beslutsunderlagen till UAN i dessa hänseenden. Förvaltningen återkommer med konkreta förbättringsinsatser i handlingsplan för intern kontroll. 11

Medarbetarperspektiv: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens PLANERAD VERKSAMHET OCH UTVECKLING PÅ LÄNGRE SIKT Efter den genomförda samlokaliseringen av arbetsmarknadskartläggningar, Arenan, VUC och Stödfunktioner från Frimanska vux behöver framtida kompetensbehov fastställas. Efter samlokalisering förväntas synergier och nya samarbeten uppstå, vilket gör att personalens kompetens kan nyttjas på effektivare sätt. Detta kan i sin tur leda till att det finns behov av kompetensomställning. En plan för rekrytering och kompetensutveckling bör därför tas fram för respektive personal. Strävan är att sjuktal och medarbetarindex ska behållas på nuvarande nivå och om möjligt förbättras trots omlokalisering. En gemensam arbetsplatskultur skapas genom strukturerade insatser. Styrkort Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal VUC+Arenan Definierat kompetensbehov vid nyrekrytering Andel personal med relevant utbildning/kompetens i kompetenskartläggning 100% 12

Ekonomiperspektiv: Ekonomi i balans PLANERAD VERKSAMHET OCH UTVECKLING PÅ LÄNGRE SIKT För att ha en ekonomi i balans i bemärkelsen att resurser fördelas på ett likvärdigt sätt, krävs löpande dialoger kring och analys av resursfördelningsmodellen. Under överförs budgetmedel från nämndens ansvar till Arenans ansvar vilket innebär ett totalansvar gentemot nämnden för tilldelade medel och en utökad möjlighet till individuella anpassningar utifrån enskilda elevers behov. Ansvaret för utbetalning av ersättningar till kommunala och fristående utförare för de individuella programmen, Individuellt alternativ och Språkintroduktion, hanteras från och med av Arenan. STYRKORT Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal En resursfördelning som främjar likvärdighet Analys av rådande resursflöden utifrån likvärdighetsperspektiv Genomförd analys Stärka ekonomifunktionen för VUC och Arenan Tydlighet i sambandet mellan medel och insats Individbaserad ersättning från Arenan införs under Tydlig uppföljning Nyckeltal för verksamheterna Vidareutvecklade nyckeltal för effektiviteten tas fram under FÖLJEKORT Perspektiv Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017 Ekonomi (tilldelningsekonomi) Utfall jmf budget +4,2 +13,8 +0,8-4,8 +5,3 INTERNKONTROLL Riskområden Ökade kostnader per elev i den vuxenutbildning som drivs inom verksamhetsområdet gy-vux. Beskrivning Vuxenutbildningsorganisationen i egen regi har dimensionerats för större elevvolymer än vad som blivit utfallet. Det 13

har inte gjorts realistiska volymavstämningar. Det har inte gjorts tillräckligt synligt för nämnden de obalanser som sammantaget finns inom vuxenutbildningen. Verksamhetsekonomin inom vux redovisar stora underskott trots att också tilldelningsekonomin (VUC) redovisar stort underskott. Nämnden får nu i högre grad del av planering och uppföljning av vux i egen regi. Det blir viktiga beslutsunderlag för framåtsyftande beslut. 14

Gymnasieskola Kundperspektiv: Vi har nöjda kunder och invånare PLANERAD VERKSAMHET OCH UTVECKLING PÅ LÄNGRE SIKT Alltid bästa möjliga möte är en värdegrund som präglar hela Västerås stad. Både i det interna och i det externa mötet. Ett gott bemötande är inte en förmån, utan en självklarhet. Under året riktas fokus på att skapa bra förutsättningar för att möta en ökad elevtillströmning -2022. Den framtida organisationen behöver anpassas utifrån kommande behov. Särskilda insatser under året sker också för att anpassa marknadsföringsinsatser mot elever inför framtiden. Under perioden kan nationella regleringar inom våra verksamheter leda till behov av förändringar. Under fortsätter arbetet med att förtydliga gymnasieantagningens roll som aktör inom det vidare uppdraget. För att nämnden i sitt vidare uppdrag ska ha goda relationer med all verksamhet som är finansierad av nämnden, krävs löpande dialoger med externa utförare. Styrkort Kritisk framgångsfaktor Alltid bästa möjliga möte (huvudmannen) Indikator Styrtal Bemötande i skolenkäten Skolenkäten våren 2017 88 % ska öka till 90 % våren Attraktionskraft (huvudmannen) Alltid bästa möjliga möte (det vidare uppdraget) Marknadsandel i slutlig antagning Andel förstahandsväljare till kommunala gymnasier Fristående verksamheters upplevelse av god relation i förhållande till policy relationen fristående verksamheter 15 Marknadsandel höjs till 67 % Andelen förstahandsväljare ökar med 2 procentenheter Fortsatt upplevd nöjdhet avseende god relation

Följekort Perspektiv Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017 Kund Upplevd trygghet, åk 2 96 93 93 93 94 (Västerås totalt) Upplevd kunskap om 77 78 78 77 80 målen, åk 2 Upplevt stöd och hjälp, åk 2 86 87 88 87 90 Upplevd återkoppling, åk 2 83 81 80 80 82 Upplevda höga 90 89 89 88 förväntningar, åk 2 Kund Upplevd trygghet, åk 2 93 92 92 91 94 (kommunala skolor) Upplevd kunskap om 74 76 75 73 80 målen, åk 2 Upplevt stöd och hjälp, åk 2 83 86 85 85 90 Upplevd återkoppling, åk 2 78 79 77 78 83 Upplevda höga 87 89 89 86 89 förväntningar, åk 2 Andel gymnasieelever i kommunens egna skolor av alla elever folkbokförda i Västerås 58,9 60,2 61,0 61,9 Internkontroll Riskområden Risk för att det finns situationer där elever och studerande anser sig blivit utsatta för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och att skolan / utbildningsanordnaren inte tar detta på allvar Beskrivning Riskområdet finns med i 2017 års internkontrollplan och förvaltningen har listat ett antal åtgärder som ska genomföras. Under tertial 1 följs åtgärderna upp och nämnden får då möjlighet att värdera om riskområdet är tillräckligt väl omhändertaget 16

Kvalitetsperspektiv: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat PLANERAD VERKSAMHET OCH UTVECKLING PÅ LÄNGRE SIKT Skolan ska vara inkluderande, likvärdig och kompensatorisk. Att eleverna når bättre resultat och högre betyg är ett centralt mål för nämnden. Rätt kvalitet och rätt resultat innebär i skolan att uppfylla nationella mål, svara mot nationella krav och riktlinjer och sträva mot förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar. Rätt kvalitet i undervisning utgår från läroplanen och kursplanerna och bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Arbetet med kollegialt lärande fortsätter under kommande verksamhetsår. Arbetet med att utveckla den etablerade förstelärarorganisationen med väl förankrade uppdrag på varje enhet fortsätter. Samarbetet med Mälardalens Högskola fortsätter för att säkerställa kvalitets- och analysarbetet på de olika enheterna. Undervisningen ska utvecklas så att den ligger i framkant. Detta genom att i arbetet använda beprövad erfarenhet, ny digital teknik och vad forskningen säger är framgångsrikt. Ett helhetsgrepp ska tas avseende det systematiska kvalitetsarbetet och bygga på analys och aktiviteter tillsammans med rektorer och förstelärare för att säkra kvalitet innefattande trygghet och studiero. Aktiviteter ska tas fram för att öka närvaron, särskilt på yrkesprogrammen. Lärarna ska aktivt motivera eleverna att vilja prestera. För att på sikt nå bättre resultat och högre betyg behöver fokus vara på detta över tid. Utifrån yrkesprogrammens och särskolans utmaningar med resultat prioriteras också fortsatta insatser för att skapa likvärdig struktur och innehåll på det arbetsplatsförlagda lärandet (APL). Andelen sökande till yrkesprogram behöver öka. Det finns stora anställningsbehov i regionen inom till exempel industri-, bygg-, tåg- och restaurangbranschen. Dagens relativt låga elevvolymer på yrkesprogrammen kan inte tillgodose branschernas behov. Detta är en utmaning som behöver hanteras på många plan; i studievägledning, organisation, mottagande, individualiserad undervisning och i samverkan med näringslivet. Det är därför viktigt att det påbörjade arbetet med att utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet för elever fullföljs. Även övergångarna och överlämningarna från grundskolan behöver stärkas för att bättre fortsätta lärandet på den nivå eleven befinner sig. 17

Under läsåret fortsätter utvecklingen av Introduktionsprogram (IM), alla enheter ska bättre erbjuda individuella studier. Vägledande skall vara att individens förutsättningar för olika utgångar tillvaratas i kombination med en aktiv studie och yrkesvägledning. Inom vuxenutbildningen sker ett utvecklingsarbete som syftar till att bättre kunna möta elever som har behov av att komplettera sina studier efter gymnasietiden. I nämndens vidare uppdrag fortsätter under arbetet med att kvalitetssäkra IM-placeringar gentemot lagstiftningen. Under 2017 har Plan för utbildningen och Handlingsplan för kommunala aktivitetsansvaret tagits fram enligt tidigare fattade beslut. Styrkort Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Uppföljning och analys av betygsresultat Analys av resultat ur Extens och uppföljning av nationell betygsstatistik Betygsmedelvärde 14,5 för vt Minst 83 % av avgångseleverna når en gymnasieexamen Undervisning i framkant Eleverna presterar mer Betygsmedelvärde 14,5 för Andel F Resultat i skolenkäten: Lärarna motiverar Resultat i skolenkäten: Upplevt inflytande Arbete med frånvarokartläggning genomförs Andelen F ska minska Minst 65 % är positiva Minst 81 % är positiva Kartläggningar finns på alla enheter och insatser för ökad närvaro genomförs 18

Verksamhet på vetenskaplig grund Väl fungerande elevhälsa Utveckla arbetet kring placeringar på introduktionsprogram (IM) (det vidare uppdraget) Skapa ett gemensamt arbetssätt för kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete för samtliga enheter Elevhälsoarbetet bedrivs likvärdigt på samtliga enheter Kvalitetssäkring av IMplaceringar gentemot lagstiftning Varje enhet har ett arbetssätt för kollegialt lärande, utifrån egna förutsättningar och behov 100% av enheterna arbetar likvärdigt enligt samma processer Kortare tid i IM - andel behöriga till nationellt gymnasieprogram eller annan sysselsättning Följekort Perspektiv Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017 Kvalitet Andel elever med - 66,3 67,9 65,6 (Västerås totalt) gymnasieexamen inom 3 år, gymnasieskola totalt Genomsnittlig studietid för elever på introduktionsprogram behöriga till nationellt program eller vidare till annan sysselsättning (utvecklingsnyckeltal) Genomsnittlig betygspoäng, - 13,8 13,7 13,7 nationella program Elever per lärare 12,9 13,0 12,6 12,7 Andel legitimerade och - 72,5 76,7 75,7 behöriga lärare Upplevd lust att lära, åk 2 60 66 Upplevt inflytande, åk 2 81 81 78 77 82 Kvalitet (kommunala skolor) Andel elever med gymnasieexamen inom 3 år, gymnasieskola totalt - 64,2 67,3 61,9 19

Genomsnittlig studietid för elever på introduktionsprogram behöriga till nationellt program eller vidare till annan sysselsättning (utvecklingsnyckeltal) Genomsnittlig betygspoäng, - 13,6 13,6 13,5 nationella program Elever per lärare 12,9 12,8 12,3 12,1 Andel legitimerade och behöriga lärare - 78,5 80,6 81,2 Upplevd lust att lära, åk 2 54 65 Upplevt inflytande, åk 2 78 77 76 75 81 Frågan i skolenkäten om elevers motivation och lust att lära ändrade formulering 2016, vilket gör att den inte går att jämföra med tidigare år. Internkontroll Riskområden Fortsatt risk att introduktionsprogrammen inte utvecklas i den riktning nämnden pekat ut. Risk att BUF/UAN i sitt beslutsfattande inte tar tillvara de synergier som kan ges genom samverkan mellan gymnasieutbildning och vuxenutbildning Beskrivning Det finns en tröghet i hur vi inom förvaltningen förhåller oss till en ny styrning och en tröghet i att implementera densamma. Det är fråga om en relativt stor förändring där det kan vara svårt för individer i organisationen att se och värdesätta den långsiktiga vinsten. Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är inte säkerställd. Nämndens beslut riskerar att inte få genomslag. Det gäller såväl resursstyrningen utifrån beslutade resursfördelningsmodeller som kvalitetsuppföljningen i form av relevanta uppföljningsmodeller och rapporter. Beslutsunderlagen till UAN visar inte på de synergier som ges i samverkan mellan gymnasieutbildning och vuxenutbildning. Beslutsunderlagen 20

samt att UAN i sitt beslutsfattande har för svag koppling till regional arbetsmarknad. Tidiga varningssignaler om kvalitetsbrister når inte nämnden. har för svag koppling till regional arbetsmarknad. Det kan leda till att den samlade verksamheten brister i effektivitet och ändamålsenlighet. Det handlar om att utveckla beslutsunderlagen till UAN i dessa hänseenden. Förvaltningen återkommer med konkreta förbättringsinsatser i handlingsplan för intern kontroll. Det finns fortfarande en osäkerhet i kommunikationen. Det finns mer att göra inom detta riskområde. Viktig information riskerar att inte nå till nämnden. Förvaltningen återkommer med ytterligare förslag i handlingsplanen för intern kontroll. 21

Medarbetarperspektiv: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens PLANERAD VERKSAMHET OCH UTVECKLING PÅ LÄNGRE SIKT Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lyfte i sin studie av framgångsrika skolkommuner i Öppna jämförelser betydelsen av ledarskapet som främsta faktor. I begreppet hållbart ledarskap inryms många olika delar. Hållbart ledarskap handlar om att klara sitt uppdrag över tid och att ha förutsättningar att kunna utveckla arbetet. Det handlar om att kunna kombinera ett viktigt och ansvarsfullt uppdrag utan att det påverkar hälsa, privatliv och fritid negativt. Det handlar också om att kunna gå i och ur chefsuppdrag beroende på situation i livet. Hållbart ledarskap handlar naturligtvis också om återväxten och kompetensförsörjning. Att vi kan stötta potentiella ledare i vår organisation att kliva fram och in i ledarrollen. Det handlar om att få prova på, få stöd, utbildning och mentorskap. Det handlar också om att kunna rekrytera chefer utifrån. En fortsatt satsning görs på att skapa ett långsiktigt hållbart ledarskap genom att prioritera rektorers arbetsmiljö samt stötta deras olika behov av kompetensutveckling. Målet under är att slutföra översyn av rektors förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap på de få enheter som är kvar att hantera. Lärartätheten är i förhållande till jämförbara kommuner låg. Detta i sig är en utmaning då vissa enheter fortfarande har stora ekonomiska utmaningar. På längre sikt förväntas elevvolymerna stiga vilket kan ge ekonomiska fördelar. Men det innebär samtidigt utmaningar gällande den framtida personalförsörjningen. Här är ett fortsatt nära samarbete med Mälardalens Högskola (MDH) och andra lärosäten ett prioriterat område. Förutsättningar måste skapas för att på ett bra sätt ta emot lärarstuderande och erbjuda en kvalitativ Verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Arbetet fortsätter med att bibehålla och höja en redan hög andel behöriga lärare vilket också inkluderar yrkeslärare trots att det i dagsläget inte är krav på legitimation hos denna grupp. En kartläggning av potentiella kompetenshöjande insatser hos obehöriga lärare och instruktörer skall ske för att kunna sätta in individuella behörighetsgivande och kompetenshöjande insatser. Syftet med detta är att prioritera insatser som leder till förbättrade studieresultat hos våra elever, betygsmedelvärdet måste höjas. Kompetensförsörjningen inför läsåret 2017/18 får anses fortsatt gott. Dock uppmärksammades att antalet sökande till nya tjänster inför läsårsstart var färre än tidigare år. Särskilt svårrekryterade kategorier är yrkeslärare, 22

matematik/naturämnen. Ett estetiskt ämne kommer sannolikt att återinföras som obligatoriskt på samtliga gymnasieprogram efter 1/7 2019. Styrkort Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Andelen pedagogisk personal med examenbevis och lärarlegitimation ökar och stabiliseras Kartläggning, uppföljning och statistik Andelen legitimerad och behörig personal ska vara minst 85 % (räknat i heltidstjänster, mäts av SCB) Skapa förutsättningar för instruktörer att studera till behöriga yrkeslärare Förbättra chefers och medarbetares arbetsmiljö Hållbart ledarskap Kartläggning, uppföljning och statistik i SCB SKL:s HME mätning avseende styrning, ledarskap och motivation Antal medarbetare per chef Andel yrkeslärare med legitimation 55 % Måltal HME index 74 Antalet medarbetare per chef utan ledningsstöd bör ej överstiga 35 Följekort Perspektiv Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017 Medarbetare Sjukfrånvaro, procent 3,45 3,55 4,50 4,36 3,98* HME index 75 - Motivationsindex 76 - Ledarskapsindex 73 - Styrningsindex 77 Pedagogisk personal per rektor - - - - - * Sjukfrånvarosiffrorna är per årsbokslut varje år. Sjukfrånvaro per 170831 (delårsbokslut 2) var 3,98 %. 23

Ekonomiperspektiv: Ekonomi i balans PLANERAD VERKSAMHET OCH UTVECKLING PÅ LÄNGRE SIKT Kommunala och fristående utförare ersätts med belopp som utgår från kostnaden hos den kommunala utföraren. Prissättningen utgår från normal elevvolym och en effektivt driven verksamhet. Flera program och skolor har för få elever i vissa årskurser, för att kunna driva en ekonomiskt effektiv verksamhet. Nämnden följer regelbundet upp programsammansättning och effektivitet hos den kommunala utföraren. Vid behov görs översyner och beslut fattas om förändringar i verksamheterna. Styrkort Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Ekonomi i balans Antal enheter med Högst 3 enheter (huvudmannen) budgetavvikelse Följekort Perspektiv Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017 Ekonomi (tilldelningsekonomi) Utfall jmf 16,7 11,4-7,5-4,4 5,3 budget Ekonomi (verksamhetsekonomi) Utfall jmf budget -30,7-19,3-8,2-8,3-13,6 Gymnasieverksamhet -30,3-19,3-6,9 +0,6-4,7 Kommunal vuxenutbildning -0,4 0,0-1,3-8,9-8,9 och yrkeshögskola Internkontroll Riskområden Risk för osäkerhet när nämnden beslutar om programpriser. Risk för att osäkerhet uppstår om relevant och kontinuerlig rapportering som är anpassad till nivån nämnd brister Beskrivning Identifiera vilka uppföljningar som är mest kritiska och förenkla och lyfta fram väsentligheter. Implementera det arbetssätt som beskrivs i UAN:s styrmodell. Stärka förvaltningens beredningsprocess. 24

Åtgärderna i 2017 års internkontrollplan är inte fullt utgenomförda. Verksamhetsbudget per program och uppföljning 3 ggr per år är etablerad. Återstår att etabelera en process för att följa, värdera och styra kostnadslagen per program med särskilt fokus på lokalkostnadsjämförelser. Återstår att ta fram bredare underlag med rubrikerna kvalitet, ekonomi/volymer, kompetensförsörjning i regionen och samverkansmöjligheter med andra. 25

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Budget 26

Inledning Utgångspunkten för budgetarbetet är senaste prognosen (tertial 2) för innevarande verksamhetsår, 2017. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden prognostiserar ett sammantaget underskott mot budget med -8,3 Mkr. Överskott hos nämnden, +5,3 Mkr i tilldelningsekonomin främst pga färre elever i gymnasiet än budgeterat (+12,3 Mkr) och underskott hos vuxenutbildningen pga fler elever än budgeterat (-8,4 Mkr). Underskott hos de kommunala utförarna -13,6 Mkr, i verksamhetsekonomin, varav -4,7 Mkr avser kommunal gymnasieskola och -8,9 avser kommunala utförarens vuxenoch YH-utbildning. I denna budgethandling redovisas detaljbudget för tilldelningsekonomin. Verksamhetsekonomins detaljbudget utarbetas under hösten med planerat beslut i nämnden i januari. 27

Sammanfattning av förslag till beslut Nedanstående förslag utgår från den av kommunfullmäktige beslutade budgetramen på 773,3 Mkr. Fördelningen mellan verksamheterna föreslås med 525,1 Mkr till gymnasieverksamheten, 80,6 Mkr till Arenan (inkl. elever på individuella program), 93,5 Mkr till vuxenutbildningen och 74,1 Mkr till arbetsmarknad. I budgeten beräknas 5 069 elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, utifrån fullmäktiges ramtilldelning. Generell kompensation för löne- och prisökningar med 2,2%. Dessutom ett extra tillskott till Vuxenutbildningen. 6,9 Mkr avsätts för utvecklingsmedel för hela utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. I beloppet ingår Expectrum, samverkan med Högskolan och flera mindre satsningar. Bidragsberäkningen till gymnasieskolan utgår från beslutad ersättningsmodell med bastilldelning per program och tillägg (omfattar ej individuella program) för låga meritvärden, svenska som andraspråk och modersmål. Kommunala utförarens förväntade programkostnader ligger till grund för programpriserna. Detaljbudget för Arenan, Arbetsmarknadsåtgärder och Vuxenutbildningen beslutas samtidigt som verksamhetsbudgeten på nämnden i januari. 28

Budgetprocessen Budgetprocessen inför år är uppdelad i följande moment: Fullmäktigebeslut om rambudget den 21 juni. I oktober beslutar nämnden om detaljbudget för tilldelningsekonomin vilket ger budgetförutsättningar för verksamhetsekonomin. I oktober lämnar nämnden rapport till kommunstyrelsen; Komplettering av årsplan. Där beskriver nämnden hur budgetramen fördelas och större problemområden i budgeten. I januari fastställer nämnden verksamhetsekonomins detaljbudget och detaljbudgeten för Arenan, Arbetsmarknadsåtgärder och Vuxenutbildning. Budgetförutsättningar Budgetram Kommunfullmäktige har beslutat om en budgetram på 773,3 Mkr för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Ingående budgetram från 2017 732,4 Mkr Uppräkning för pris o löneökningar 18,6 Mkr Rationaliseringskrav -2,2 Mkr Tillskott och förändringar Ökat elevantal gymnasiet 9,8 Mkr Ökat elevantal vuxenutbildning 7,2 Mkr Ytterligare förstärkning vuxenutbildning 6,0 Mkr Lärarlönesatsning 1,5 Mkr Budgetram 773,3 Mkr 29

Elevantalet i gymnasieskolan förväntas öka och budgetramen (inklusive gymnasiesärskola) omfattar 5 069 elever. (4 914 i gymnasieskola +155 i gymnasiesärskola). Prislistorna är beräknade utifrån ramtilldelningen på 5 069 elever. Förslag till detaljbudget för tilldelningsekonomin framgår i BILAGA 1. Behov av justering av budgetram Ramökning med 1,0 Mkr för etableringsresurs. Permanentning av projekt som drivits tillsammans med samordningsförbundet. Samverkan med Individ- och familjenämnden som står för ett lika stort belopp. Etableringsresurs syftar till att underlätta etableringen på arbetsmarknaden för det ökande antalet nyanlända. Ramökning med 3,0 Mkr för förstärkt arbete i bostadsområdena för att minska utanförskapet för 16-20-åringar. Samverkan mellan Arbetsmarknadsåtgärder och Fritid/ förebyggande för att minska insatsluckan som finns kring arbets/studier för 16-20- åringar. Öka framtidstron och studiemotivationen bland unga och bidra till ökad trygghet i stadsdelarna. Finansiering av central förvaltning För att säkerställa transparensen i förvaltningen, görs en genomgång av kostnader och finansiering av central förvaltning inom barn- och utbildningsförvaltningen i BILAGA 3. 30

FULLMÄKTIGES UPPDRAG Rationaliseringskrav Fullmäktige har ålagt nämnderna ett rationaliseringskrav på 0,3 %. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden hanterar sparkravet via effektivisering i gemensam administration, i samband med volymökning av elever, och effektiviseringar i ersättning för elever som behöver ett 4:e år. Tillkommande insatser och kostnader kopplade till flyktingmottagningen Under beräknas 190 asylsökande årselever i gymnasieskolan. Förväntad merkostnad, utöver schablonersättning från Migrationsverket, uppgår till 8,6 Mkr. Elevhälsa till 0,7 Mkr. Total merkostnad som äskas från det extra statsbidraget: Gymnasieskola, 9,3 Mkr. Nämndens egna överväganden/satsningar och rationalisering Utvecklingsmedel I budgeten för avsätts 6,9 Mkr till utvecklingsmedel för hela utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. I beloppet ingår Expectrum 2,8 Mkr och samverkan med högskolan med 0,45 Mkr samt mindre satsningar såsom ung företagsamhet, ungdomstinget, arbetsmarknadskunskap, Västerås astronomiska och rymdförening och delfinansiering av Vård- och omsorgscollege och teknikcollege. Hantering av elever i behov av särskilt stöd och tilläggsbelopp/bibass+ UAN fastställer omfördelningsbehovet inom den kommunala skolan, i enlighet med förslag som den kommunala skolan presenterar. Samlingsbegreppet BIBASS+ (barn i behov av särskilt stöd) används för alla skolformerna och förståelsen för att det avser en 31

resursförstärkning då det föreligger mycket stora behov av särskilt stöd är central. I den vanliga prislistan ingår resurser för att hantera elever i behov av särskilt stöd. Det ligger i grunduppdraget och så har också lagstiftaren tänkt sig systemet med grundbelopp och tilläggsbelopp. I grunduppdraget ingår att skolorna löpande omprioriterar och tänker nytt för att möta olika elevers behov av särskilt stöd och det är enbart i extra ordinära fall som nämnderna går in med riktad omfördelning utöver den som görs i grundmodellerna. För avsattes 8 Mkr hos den kommunala utföraren för elever på nationella program. För fristående skolor budgeteras motsvarande medel för tilläggsbelopp med 4,2 Mkr. Bibass+-medel som avser de indivudiella programmen har återförts till ersättnings-modellen för de individuella programmen Skolskjutsar och elevtransporter Kostnadsutvecklingen för skolskjutsar och elevtransporter har under de senare åren överskridit budget. Nämnderna har gjort omfattande översyner av verksamheten och fastställt nya riktlinjer för skolskjutsar enligt skollag. Samtidigt har kommunens frivilliga åtaganden synliggjorts. För budgeteras 11,2 Mkr. Programprislistor Förslaget till programpriser bygger på prognosticerade kostnader i den kommunala skolan i enlighet med gällande lagstiftning, vilket medför viss omfördelning mellan programmen. Förutom förändringar mellan programmen utgår en generell kompensation för löne- och prisökningar med 2,2%. Förslag till nya prislistor framgår av BILAGA 2. Investeringsplan Redovisning av planering för användning av beslutad investeringsram i BILAGA 4. 32

Arenan Arenan övertar ansvaret för utbetalning av ersättningar till kommunala och fristående utförare för elever i de individuella programmen. För programmen Individuellt alternativ och Språkintroduktion gör Arenan en behovsbedömning och beslutar om ersättning enligt ersättningsmodellen i nämndens prislista. För programmen Preparand, Programinriktat val och Yrkesintroduktion tillämpas de fasta beloppen i nämndens prislista. Budgetmedel har överförts från nämndens ansvar till Arenans ansvar. Arenan tilldelas genom detta en roll som motsvarar den VUC har för vuxenutbildningen. Arbetsmarknad och Vuxenutbildning Glappet mellan arbetsmarknadens efterfrågan av kompetens och de arbetssökandes utbildning och erfarenheter är fortsatt stort. Behovet av kompetensutveckling och ökad andel behöriga till högre studier är därför omfattande. Andra samhällsaktörer har fortsatt begränsade möjligheter att erbjuda matchande utbildningar för personer som saknar efterfrågad behörighet. Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsinsatserna i Västerås har under de senaste åren varit omfattande. Stora kommunala satsningar på arbetslösa ungdomar och möjlighet att erbjuda många arbetslösa utbildning, har enligt Arbetsförmedlingen, minskat arbetslösheten i kommunen. Antalet sökande till Utbildning i svenska för invandrare har ökat under året där andelen med flyktingstatus stått för den största ökningen. Även antalet sökande till rättighetsstyrda kurser har ökat och är fortsatt stort. Nämnden har erhållit en ramförstärkning till med 7,2 Mkr för ökade volymer i rättighetsstyrda utbildningar och ytterligare 6,0 Mkr för utökade volymer inklusive behovet av yrkesvux. 33

Budgetförutsättningar Kommunala utföraren Resultatkrav Nämndens förväntan är att beslutad elevpeng, i största möjliga utsträckning, skall ge enheterna förutsättningar att, var och en, klara sin ekonomi, utan behov av kompenserande resultatkrav. För förväntas att fler enheter än tidigare budgeterar i balans. Investeringar Investeringsramen för inventarier i gymnasiet uppgår till 25,4 Mkr för, varav 6,0 Mkr för inventarier i kök (tidigare investeringar i FK:s budget). Löneökningar, PO-pålägg, Internränta Löneökningar, 2,4 % från 1/4 (tillsammans med erhållet utrymme för 2017, 3,0%, utrymme för ökade lönekostnader med 5,4% för 2017 och ) PO-pålägg: Differentierat PO-pålägg utifrån lönenivå, o Uppgift på %-satser från Servicepartner Internränta, 2,5 % Prisökningar, 1,5 % OH-kostnader Nämnden förväntar att gemensam administration inte utökas, så att elevpengen kommer enheterna till del med full uppräkning för löner och priser. Direktiv från nämnden till verksamhetsekonomin Förstärkningar Gymnasieskola: Lokal lärarlönesatsning, som komplement till statliga lärarlönesatsningen 2016, +1,0 Mkr till kommunala utföraren. Beloppet ingår i programersättningarna per elev. 34

Vuxenutbildning: Kompensation för ökade elevvolymer, +7,2 Mkr Ytterligare förstärkning vuxenutbildning, inklusive behovet av yrkesvux, +6,0 Mkr 35

BILAGA 1 UAN Tilldelningsbudget Huvudverksamhet Bud g e t Bud g e t D iff 2017 /2017 Kommunal verksamhet Gymnasieskola *) 306,7 259,1-47,6 Gymnasiesärskola 42,8 46,4 3,6 Skultuna 0,6 1,9 1,3 Summa kommunal verksamhet 350,1 307,4-42,7 Fristående verksamhet Fristående skola gymn *) 175,2 164,6-10,6 Fristående skola gysär 0,0 0,0 0,0 Summa fristående verksamhet 175,2 164,6-10,6 Verksamhet i annan kommun Andra kommuner gy 25,9 28,8 2,9 Andra kommuner gysär 5,3 5,9 0,6 Summa annan kommun 31,2 34,7 3,5 Totalt köp av huvudverksamhet 556,5 506,7-49,8 Stödverksamhet Riktade medel Statsbidrag och moms -11,0-11,4-0,4 Gymnasieantagningen 1,3 1,4 0,1 Arenan *) 6,0 0,0-6,0 Skolskjutsar 10,8 11,2 0,4 Inackorderingstillägg 1,2 1,5 0,3 Utv.medel, särskilda satsningar 8,4 6,9-1,5 Summa riktade medel 16,7 9,6-7,1 Gemensam förvaltningsadministration Förvaltningsenheterna 6,1 6,2 0,1 Extens 1,2 1,3 0,1 Nämnden 1,3 1,3 0,0 Summa förvaltningsadministration 8,6 8,8 0,2 Totalt stödverksamhet 25,3 18,4-6,9 Delsumma 581,8 525,1-56,7 Arenan (adm och elever) 0,0 80,6 80,6 Vuxenutbildningscentrum 78,3 93,5 15,2 Arbetsmarknad 72,3 74,1 1,8 Totalt budget och utfall 732,4 773,3 40,9 *) Medel för IM-elever och adm. överförda till egen budget för Arenan 36

BILAGA 2 Programprislistor Gymnasieskola och gymnasiesärskola Bakgrund Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har sedan 2002, i ett samlat beslut, fastställt programersättningar (programprislistan) till såväl kommunala som fristående skolor. Den gemensamma prislistan signalerar att ersättningarna är utförarneutrala och att UAN har en tydlig ambition att föredela resurser på lika villkor. I skollagstiftningen existerar dock inte begreppet programprislista. Kommunen ska fastställa ett bidrag per program till de fristående skolorna som baseras på den kommunala budgeten för det kommande året. Bidragsbeloppet ska utgå från de budgeterade kostnadsslagen; undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, lokalkostnader samt momsschablon. Vilket betyder att nämnden måste ha en process för att följa, värdera och styra dessa kostnadsslag per gymnasieprogram. Ansvarsfördelningen i Västerås stad fram till och med 2012 innebar att verksamhetsekonomins budget beslutades av dåvarande proaros styrelse. Det innebar att den egentliga grunden för bidragsbeloppen till fristående skolor beslutades i proaros medan det formella myndighetsbeslutet baserades på programprislistan beslutad i UAN. Den här beslutsordningen fungerade hjälpligt ur ett laglighetsperspektiv när gymnasieverksamheten som helhet var i ekonomisk balans och eftersom proaros hanterades som en balansräkningsenhet med möjlighet att balansera över- och underskott mellan åren. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har sedan 2013 både ansvar för att besluta om de kommunala gymnasieskolornas verksamhetsbudget och bidrag på lika villkor. Det samlade ansvaret ger helt nya möjligheter för nämnden att få en aktiv och logisk beslutsprocess. En mycket prioriterad fråga gäller kostnadsredovisningen per gymnasieprogram i den kommunala gymnasieskolan. Kostnadsredovisningen per program är en grundförutsättning för nämndens möjlighet att ta ansvar både för effektiviteten i gymnasieprogrammen bedrivna i de egna skolorna och bidragsbesluten till fristående skolor. För att få en fungerande styrmodell bör programprisbeslutet föregås av en kontinuerlig uppföljning på programnivå med medvetna ställningstaganden kring ambitionsnivåer, effektiviseringar och olika kvalitetsmått. Ökad styrbarhet i nämndens perspektiv är ett pågående utvecklingsarbete för 37

förvaltningen där det genom nuvarande organisation finns goda förutsättningar för framgång. Beräkning av programersättningar Programersättningarna skall ge förutsättningar för de olika programmen att, utifrån sina programspecifika förutsättningar, bedriva en utbildning med hög kvalitet och måluppfyllelse. Kommunfullmäktige fastställer en bidragsram, inom vilken nämnden beslutar om programersättningar till de olika programmen och inriktningarna. I förslaget till programersättningar har kostnaden för de kommunalt bedrivna gymnasieprogrammen beaktats och jämförts med riksprislistan och ersättningsnivåerna i 8 jämförelsekommuner. Inriktningen är att beslutade programersättningar skall täcka alla kostnader vid normalt elevantal i programmen och en kostnadseffektivt driven verksamhet. Jämförelsen mot riksprislistan och andra kommuner ger nämnden underlag att ställa krav på effektiviteten i den kommunalt bedrivna verksamheten. Fristående utförare ersätts, enligt lagen om bidragsgivning på lika villkor, med samma programersättningar som den kommunala utföraren, med ett tillägg på 6% som momskompensation. Jämförelse andra kommuner Kostnad per elev i kommunal gymnasieskola 2010-2016 38

Kostnaden per folkbokförd elev utgår från faktiska kostnader i RS (räkenskapssammandraget) som årligen rapporteras till SCB av kommunerna. Västerås tillhör 2016 de kommuner i jämförelsegruppen som ligger nära gruppsnittet. Den genomsnittliga kostnaden per elev påverkas bland annat av elevernas programval. Västeråseleverna väljer i högre grad högskoleförberedande program jämfört eleverna i jämförelsekommunerna med undantag för Uppsala. Programpriser per program 2017 (jämförelsekommunerna) Västerås programpriser ligger över genomsnittet för jämförelsekommunerna för de flesta programmen. För inriktningarna Anläggningsfordon, Transport, Hotell och turism, Humanistiska och Teknik ligger vi markant över de andra kommunerna. Figuren visar spannet mellan lägsta och högsta ersättning. Västerås ligger trendmässigt i övre delen eller högst i spannet. 39

Jämförelse mot riksprislistan Riksprislistan redovisar ett genomsnitt av de inrapporterade kommunernas programersättningar. Den är således inte uttryck för ett idealpris, men kan ge underlag för reflexioner om varför den egna kommunen inom olika program ligger högre eller lägre. För att göra sifforna jämförbara så jämförs följande: - Västerås programersättningar för kommunala utföraren 2017 - Riksprislistan exklusive momskompensationen till fristående 2017 Ersättningar 2017 Västerås ersättningar ligger, för de flesta program, relativt nära genomsnittet för landets alla kommuner (riksprislistan). Största avvikelsen är att vi ligger lägre för Fordon- och transport, Bas och högre för Anläggningsfordon, Transport Hotell och turism och Teknik. Jämfört med utfallet för den kommunala utföraren visar Hotell- och turism och Industritekniska betydligt högre kostnader per elev än både Riksprislistan och Västerås programersättning. Förklaringen är, i huvudsak, lägre elevvolymer än normalt i några årskurser inom programmen. 40

Jämförelse mot kommunala utförarens prognostiserade resultat Prognostiserat resultat per elev och program enligt prognos 2 2017. Bidragsgivning på lika villkor Skollagen innehåller bestämmelser om bidragsgivning på lika villkor till fristående utförare. Beloppen skall bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna skolan. Västerås tillämpar en ersättningsmodell där kommunala och fristående utförare ersätts med samma belopp (med tillägg för momskompensation till fristående utförare). Kostnader som är oberoende av utförare redovisas i tilldelningsekonomin. Den kommunala utföraren och fristående utförare står, på likvärdigt sätt, för alla kostnader som uppkommer i den egna verksamheten. Det är den budgeterade kostnaden hos den kommunala utföraren som är grunden när ersättningsnivåerna fastställs. Lagstiftningen utgår från att det skall vara kostnadsneutralt för kommunen att ha verksamhet i egen regi eller via fristående utförare. Underskott hos den kommunala utföraren ses som ett resurstillskott, som också skall komma de fristående utförarna till del. Nämndens roll som skolhuvudman för den kommunala utföraren I denna roll ställer nämnden krav på effektivitet och inriktning hos den kommunala utföraren. Beslut i denna roll påverkar förutsättningen för kommande 41

års verksamhetsekonomikostnader och därmed för kommande års programpriser. Beslut i skolhuvudmannarollen fattas löpande under året. För att få en fungerande styrmodell bör nämnden kontinuerlig följa upp verksamheten på programnivå både ekonomisk och kvalitetsmässigt, ta ställning till ambitionsnivåer och investeringar och ställa krav på effektiviseringar. Nämndens roll i det vidare uppdraget för alla Västerås elever Inriktningen i förslaget till programpriser är att justera programpriserna så att de kommunala skolorna med en effektiv resursanvändning bedöms ha förutsättningar att driva programmen med god kvalitet och med en ekonomi i balans. Rätt ersättning går då ut till de fristående utförarna direkt och minimerar behovet av eventuell underskottskompensation i efterhand. Ersättningsbelopp Tillgängliga medel hos nämnden ger utrymme för en generell ökning av programersättningarna inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan med 2,2 %, vilket innebär full kompensation för förväntad löne- och prisutveckling. Utöver löne- och prisjustering föreslås några omfördelningar av programersättningarna. I förslaget har hänsyn tagits till den kommunala utförarens bedömda möjlighet till omställning under. Syftet är att säkerställa korrektast möjliga programpriser och förutsättningar för både fristående och kommunala utförare, och därmed minska behovet av korrigeringar i efterhand via underskottskompensation. De föreslagna programprisjusteringarna sker inom befintlig ram. Förvaltningen bedömer att underskottsproblematiken för gymnasieprogrammen Hantverk, Hotell o Turism, Industritekniska samt VVS och fastighet inte går att hantera enbart genom justeringar i prislistan. Överväganden har gjorts av vilka program som bedöms ha förutsättningar för en ekonomi i balans med nuvarande ersättningsnivå och vilka som behöver justeras. Barn och fritid Programersättningen bedöms ligga på en nivå som är rimlig över tid. Bygg och anläggning Programersättningen bedöms ligga på en nivå som är rimlig över tid. El och energi Programersättningen bedöms ligga på en nivå som är rimlig över tid. Fordon och transport Programersättningen bedöms ligga på en nivå som är rimlig över tid. Handel och administration 42

Ökad programersättning då programmet, trots fyllda grupper inte är i ekonomisk balans. Ligger även lägre än rikspriset. Hantverk Programersättningen bedöms ligga på en nivå som är rimlig över tid. Hotell och turism Programersättningen bedöms ligga på en nivå som är rimlig över tid. Programmets ekonomiska underskott är, i huvudsak, volymrelaterat. IB International Baccalaureate Programersättningen bedöms ligga på en nivå som är rimlig över tid. Industritekniska Programersättningen bedöms ligga på en nivå som är rimlig över tid. Programmets ekonomiska underskott är, i huvudsak, volymrelaterat. Restaurang och livsmedel Programersättningen bedöms ligga på en nivå som är rimlig över tid. Programmets ekonomiska underskott är, i huvudsak, volymrelaterat. VVS och fastighet Programersättningen bedöms ligga på en nivå som är rimlig över tid. Programmets ekonomiska underskott är, i huvudsak, volymrelaterat. Vård och omsorg Programersättningen bedöms ligga på en nivå som är rimlig över tid. Ekonomi Programersättningen bedöms ligga på en nivå som är rimlig över tid. Estetiska Programersättningen bedöms ligga på en nivå som är rimlig över tid. Naturvetenskap Programersättningen bedöms ligga på en nivå som är rimlig över tid. Samhällsvetenskap Programersättningen bedöms ligga på en nivå som är rimlig över tid. Teknik Programersättningen bedöms ligga på en nivå som är rimlig över tid. Humanistiska Programersättningen bedöms ligga på en nivå som är rimlig över tid. RX Flyg och RX Tåg Priset fastställt i besluten från Skolinspektionen. 43

För de individuella programmen föreslås följande förändringar: Preparand Höjning så att ersättningen bättre motsvarar kommunala utförarens kostnader Programinriktat individuellt val Programersättningen motsvarar respektive yrkesprogram med ett generellt tillägg på 3.300 kr per år. Yrkesintroduktion Programersättningen motsvarar respektive yrkesprogram Individuellt alternativ Ny prismodell efter beslut i nämnden. Språkintroduktion Ny prismodell efter beslut i nämnden. För gymnasiesärskolan föreslås följande förändringar: Nationella program Ökade ersättningar, då ersättningarna legat lågt gentemot jämförelsekommunerna. Individuella program Ökade ersättningar, då ersättningarna legat lågt gentemot jämförelsekommunerna. Lärlingsutbildning Respektive yrkesprograms programpris minskat med 10.000 kr. Underlag för interkommunal fakturering Resurstilldelningen till kommunala och fristående skolor baseras på en resursfördelningsmodell där programersättningen utgör den enskilt största posten. Utöver programersättningen utgår olika tillägg. Den enklaste gäller för elever som läser modersmål. Här görs avläsning av vilka elever som faktiskt läser modersmål och beloppet faktureras andra kommuner. I resursfördelningsmodellen ingår på motsvarande sätt som för grundskolans och förskolans sociala vikt ett tillägg som ska kompensera extra kostnader kopplad till elevgruppens sammansättning. Tillägget beräknas utifrån antalet elever med låga meritvärden från grundskolan och antalet som läser svenska som andra språk. Innan prislistan beräknas avsätts i budgeten resurser för 44

huvudmannagemensamma kostnader såsom administration av grundelevdata och resursfördelningsmoduler. Förslaget till interkommunal prislista innehåller programersättningen samt ett schablontillägg på 3 100 kr. Schablontillägget innefattar Ersättning för låga meriter och SVA (1 500 kr) Förvaltningsgemensamma kostnader (1 600 kr). Den interkommunala prislistan gäller inte för elever på introduktionsprogrammen. Elever från andra kommuner tas efter överenskommelse med hemkommunen emot i den kommunala gymnasieskolans introduktionsprogram. I bilagda dokument presenteras fullständiga prislistor per program och inriktning. Prislistan är kolumnindelad utifrån lagens krav och rådande rättspraxis. - Ersättning till kommunala utförare - Ersättning till fristående utförare o varav programersättning o varav lokalkostnader o varav administration (enligt schablon 3%) o Momskompensation till fristående utförare (6%) Priset för RX-Flyg och RX-Tåg fastställs efter årsskiftet då Skolverket publicerat Skolindex för. Programpriserna är fastställda i tillstånden från Skolinspektionen och räknas årligen upp med Skolindex. 45

Fastställande av grundbelopp för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden - Västeråselever Folkbokförda i Västerås Studievägsnamn Komm skolor +/-, % mot 17 Friskolor varav programpeng varav lokaler varav adm varav moms Gymnasieskola Yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet, år 1 85 500 2,2% 90 630 65 610 17 400 2 490 5 130 Fritid och hälsa 85 500 2,2% 90 630 65 610 17 400 2 490 5 130 Pedagogiskt arbete 85 500 2,2% 90 630 65 610 17 400 2 490 5 130 Socialt arbete 85 500 2,2% 90 630 65 610 17 400 2 490 5 130 Bygg- och anläggningsprogrammet, år 1 121 500 2,2% 128 790 91 161 26 800 3 539 7 290 Anläggningsfordon 190 400 2,2% 201 824 158 054 26 800 5 546 11 424 Husbyggnad 135 300 2,2% 143 418 104 559 26 800 3 941 8 118 Mark och anläggning 135 300 2,2% 143 418 104 559 26 800 3 941 8 118 Måleri 135 300 2,2% 143 418 104 559 26 800 3 941 8 118 Plåtslageri 135 300 2,2% 143 418 104 559 26 800 3 941 8 118 El - och energiprogrammet, år 1 110 000 2,2% 116 600 88 396 18 400 3 204 6 600 Automation 118 700 2,2% 125 822 96 843 18 400 3 457 7 122 Dator- och kommunikationsteknik 97 200 2,2% 103 032 75 969 18 400 2 831 5 832 Elteknik 107 900 2,2% 114 374 86 357 18 400 3 143 6 474 Energiteknik 107 900 2,2% 114 374 86 357 18 400 3 143 6 474 Fordons- och transportprogrammet, år 1 120 600 2,2% 127 836 95 187 21 900 3 513 7 236 Karosseri och lackering 146 900 2,2% 155 714 120 721 21 900 4 279 8 814 Lastbil och mobila maskiner 124 300 2,2% 131 758 98 780 21 900 3 620 7 458 Personbil 116 900 2,2% 123 914 91 595 21 900 3 405 7 014 Transport 206 600 2,2% 218 996 178 683 21 900 6 017 12 396 Handels- och administrationsprogrammet, år 1 96 000 11,8% 101 760 78 104 15 100 2 796 5 760 Administrativ service 96 000 11,8% 101 760 78 104 15 100 2 796 5 760 Handel och service 96 000 11,8% 101 760 78 104 15 100 2 796 5 760 Hantverksprogrammet, år 1 107 100 2,2% 113 526 87 381 16 600 3 119 6 426 Finsnickeri 107 100 2,2% 113 526 87 381 16 600 3 119 6 426 Florist 107 100 2,2% 113 526 87 381 16 600 3 119 6 426 Frisör 107 100 2,2% 113 526 87 381 16 600 3 119 6 426 Hudvård 107 100 2,2% 113 526 87 381 16 600 3 119 6 426 Låssmed 107 100 2,2% 113 526 87 381 16 600 3 119 6 426 Textil design 107 100 2,2% 113 526 87 381 16 600 3 119 6 426 Övriga hantverk, stylist 107 100 2,2% 113 526 87 381 16 600 3 119 6 426 Hotell- och turismprogrammet, år 1 127 500 2,2% 135 150 100 786 23 000 3 714 7 650 Hotell och konferens 127 500 2,2% 135 150 100 786 23 000 3 714 7 650 Turism och resor 127 500 2,2% 135 150 100 786 23 000 3 714 7 650 Industritekniska programmet, år 1 172 100 2,2% 182 426 148 087 19 000 5 013 10 326 Driftsäkerhet och underhåll 172 100 2,2% 182 426 148 087 19 000 5 013 10 326 Processteknik 172 100 2,2% 182 426 148 087 19 000 5 013 10 326 Produkt och maskinteknik 172 100 2,2% 182 426 148 087 19 000 5 013 10 326 Svetsteknik 172 100 2,2% 182 426 148 087 19 000 5 013 10 326 Restaurang- och livsmedelsprogrammet, år 1 138 800 2,2% 147 128 114 157 20 600 4 043 8 328 Bageri och konditori 138 800 2,2% 147 128 114 157 20 600 4 043 8 328 Färskvaror, delikatesser och catering 138 800 2,2% 147 128 114 157 20 600 4 043 8 328 Kök och servering 138 800 2,2% 147 128 114 157 20 600 4 043 8 328 46

Studievägsnamn Komm skolor +/-, % mot 17 Friskolor varav programpeng varav lokaler VVS- och fastighetsprogrammet, år 1 124 000 2,2% 131 440 97 788 22 600 3 612 7 440 Fastighet 124 000 2,2% 131 440 97 788 22 600 3 612 7 440 Kyl- och värmepumpsteknik 124 000 2,2% 131 440 97 788 22 600 3 612 7 440 Ventilationsteknik 124 000 2,2% 131 440 97 788 22 600 3 612 7 440 VVS 124 000 2,2% 131 440 97 788 22 600 3 612 7 440 varav adm varav moms Vård- och omsorgsprogrammet 94 900 2,2% 100 594 77 836 14 300 2 764 5 694 Teoretiska program Ekonomiprogrammet, år 1 83 200 2,2% 88 192 65 877 14 900 2 423 4 992 Ekonomi 83 200 2,2% 88 192 65 877 14 900 2 423 4 992 Ekonomi, spetsutbildning 83 200 2,2% 88 192 65 877 14 900 2 423 4 992 Juridik 83 200 2,2% 88 192 65 877 14 900 2 423 4 992 Estetiska programmet 107 500 2,2% 113 950 86 869 17 500 3 131 6 450 Bild och formgivning 107 500 2,2% 113 950 86 869 17 500 3 131 6 450 Dans 107 500 2,2% 113 950 86 869 17 500 3 131 6 450 Estetik och media 107 500 2,2% 113 950 86 869 17 500 3 131 6 450 Musik 127 600 2,2% 135 256 106 383 17 500 3 717 7 656 Teater 107 500 2,2% 113 950 86 869 17 500 3 131 6 450 Humanistiska programmet, år 1 97 900 2,2% 103 774 82 649 12 400 2 851 5 874 Kultur 97 900 2,2% 103 774 82 649 12 400 2 851 5 874 Språk 104 100 2,2% 110 346 88 668 12 400 3 032 6 246 Naturvetenskapsprogrammet, år 1 81 200 2,1% 86 072 65 335 13 500 2 365 4 872 Naturvetenskap 81 200 2,1% 86 072 65 335 13 500 2 365 4 872 Naturvetenskap och samhälle 81 200 2,1% 86 072 65 335 13 500 2 365 4 872 International Baccalaureate (IB), Naturvetenskap 128 800 2,2% 136 528 110 049 15 000 3 751 7 728 International Baccalaureate (IB), Samhällsvetenskap 128 800 2,2% 136 528 110 049 15 000 3 751 7 728 International Baccalaureate (IB), Ekonomi 128 800 2,2% 136 528 110 049 15 000 3 751 7 728 Samhällsvetenskapsprogrammet, år 1 78 300 2,2% 82 998 62 719 13 300 2 281 4 698 Beteendevetenskap 78 300 2,2% 82 998 62 719 13 300 2 281 4 698 Medier, information och kommunikation 83 400 2,2% 88 404 67 671 13 300 2 429 5 004 Samhällsvetenskap 78 300 2,2% 82 998 62 719 13 300 2 281 4 698 Teknikprogrammet, år 1 109 400 2,2% 115 964 86 514 19 700 3 186 6 564 Design och produktutveckling 109 400 2,2% 115 964 86 514 19 700 3 186 6 564 Informations- och mediateknik 109 400 2,2% 115 964 86 514 19 700 3 186 6 564 Produktionsteknik 109 400 2,2% 115 964 86 514 19 700 3 186 6 564 Samhällsbyggande och miljö 109 400 2,2% 115 964 86 514 19 700 3 186 6 564 Teknikvetenskap 109 400 2,2% 115 964 86 514 19 700 3 186 6 564 Riksrekryterande Riksrekryterande Flygteknik 211 400 0,0% 133 943 71 300 6 157 Riksrekryterande Tågteknik 142 000 0,0% 109 664 28 200 4 136 Övriga ersättningar Modersmål 7 100 2,9% 7 526 426 Svenska som andraspråk 8 400 2,4% 8 904 504 Lågt meritvärde 15 000 2,0% 15 900 900 Tillägg NIU, Lagidrott 13 300 2,3% 14 098 798 Tillägg NIU, Individuell idrott 15 300 2,0% 16 218 918 47

Studievägsnamn Komm skolor +/-, % mot 17 Friskolor varav programpeng varav lokaler varav adm varav moms Individuella program Preparandutbildning 122 200 25,3% 129 532 102 841 15 800 3 559 7 332 Programinriktat individuellt val Progr.inr. indiv. val, mot Barn - och fritidsprogrammet 88 900 2,3% 94 234 70 511 15 800 2 589 5 334 Progr.inr. indiv. val, mot Bygg- och anläggningsprogrammet 124 900 2,3% 132 394 105 462 15 800 3 638 7 494 Progr.inr. indiv. val, mot El- och energiprogrammet 113 300 2,3% 120 098 94 200 15 800 3 300 6 798 Progr.inr. indiv. val, mot Fordons- och transportprogrammet 124 000 2,3% 131 440 104 588 15 800 3 612 7 440 Progr.inr. indiv. val, mot Handels- och administrationsprogrammet 99 300 11,4% 105 258 80 608 15 800 2 892 5 958 Progr.inr. indiv. val, mot Hantverksprogrammet 110 500 2,3% 117 130 91 482 15 800 3 218 6 630 Progr.inr. indiv. val, mot Hotell- och turismprogrammet 130 900 2,3% 138 754 111 287 15 800 3 813 7 854 Progr.inr. indiv. val, mot Industritekniska programmet 175 500 2,3% 186 030 154 588 15 800 5 112 10 530 Progr.inr. indiv. val, mot Naturbruksprogrammet 167 600 2,3% 177 656 146 918 15 800 4 882 10 056 Progr.inr. indiv. val, mot Restaurangoch livsmedelsprogrammet 142 200 2,3% 150 732 122 258 15 800 4 142 8 532 Progr.inr. indiv. val, mot VVS- och fastighetsprogrammet 127 300 2,2% 134 938 107 792 15 800 3 708 7 638 Progr.inr. indiv. val, mot Vård- och omsorgsprogrammet 98 300 2,3% 104 198 79 637 15 800 2 863 5 898 Yrkesintroduktion Yrkesintroduktion, mot Barn - och fritidsprogrammet 85 500 2,2% 90 630 67 210 15 800 2 490 5 130 Yrkesintroduktion, mot Bygg- och anläggningsprogrammet 121 500 2,2% 128 790 102 161 15 800 3 539 7 290 Yrkesintroduktion, mot El- och energiprogrammet 110 000 2,2% 116 600 90 996 15 800 3 204 6 600 Yrkesintroduktion, mot Fordons- och transportprogrammet 120 600 2,2% 127 836 101 287 15 800 3 513 7 236 Yrkesintroduktion, mot Handels- och administrationsprogrammet 96 000 11,8% 101 760 77 404 15 800 2 796 5 760 Yrkesintroduktion, mot Hantverksprogrammet 107 100 2,2% 113 526 88 181 15 800 3 119 6 426 Yrkesintroduktion, mot Hotell- och turismprogrammet 127 500 2,2% 135 150 107 986 15 800 3 714 7 650 Yrkesintroduktion, mot Industritekniska programmet 172 100 2,2% 182 426 151 287 15 800 5 013 10 326 Yrkesintroduktion, mot Naturbruksprogrammet 164 200 2,2% 174 052 143 617 15 800 4 783 9 852 Yrkesintroduktion, mot Restaurangoch livsmedelsprogrammet 138 800 2,2% 147 128 118 957 15 800 4 043 8 328 Yrkesintroduktion, mot VVS- och fastighetsprogrammet 124 000 2,2% 131 440 104 588 15 800 3 612 7 440 Yrkesintroduktion, mot Vård- och omsorgsprogrammet 94 900 2,2% 100 594 76 336 15 800 2 764 5 694 48

Studievägsnamn Komm skolor +/-, % mot 17 Friskolor varav programpeng varav lokaler varav adm varav moms Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola: Adm, handel o varuhantering 220 100 6,8% 233 306 163 589 50 100 6 411 13 206 Gymnasiesärskola: Estetiska verksamheter 240 700 6,8% 255 142 183 589 50 100 7 011 14 442 Gymnasiesärskola: Fastighet, anläggning o byggnation 251 100 6,8% 266 166 193 686 50 100 7 314 15 066 Gymnasiesärskola: Fordonsvård o godshantering 254 400 6,8% 269 664 196 890 50 100 7 410 15 264 Gymnasiesärskola: Hälsa, vård o omsorg 222 600 6,8% 235 956 166 017 50 100 6 483 13 356 Gymnasiesärskola: Hantverk o produktion 240 300 6,8% 254 718 183 201 50 100 6 999 14 418 Gymnasiesärskola: Hotell, restaurang o bageri 262 600 6,8% 278 356 204 851 50 100 7 649 15 756 Gymnasiesärskola: Samhälle, natur o språk 217 800 6,8% 230 868 161 356 50 100 6 344 13 068 Gymnasiesärskola: Individuella programmet, fördjupn. 354 700 6,8% 375 982 294 269 50 100 10 331 21 282 Gymnasiesärskola: Individuella programmet, grund 608 900 6,8% 645 434 493 665 97 500 17 735 36 534 Gymnasiesärskola: Fritidsklubb 10 600 6,0% 49

FASTSTÄLLANDE AV INACKORDERINGSTILLÄGG Då kommunen lämnar inackorderingstillägg i kontant form, vilket Västerås stad gör, skall beloppet vara lägst 1/30 av basbeloppet dvs 1 517 kr per månad. Detta grundar sig på ett basbelopp på 45 500 för (44 800, 2017), och leder till följande ersättningar för (2017 års ersättning inom parentes): Avstånd i km Kr/mån (2017 års ersättning) 0-84 1 520 (1 500) 85-124 1 580 (1 560) 125-174 1 740 (1 710) 175-224 1 860 (1 830) 225-599 1 950 (1 920) 600-899 2 040 (2 010) 900-1299 2 190 (2 160) 1300-2 420 (2 380) Inackorderingstillägget fastställs enligt ovan. Enligt delegationsordningen skall inackorderingstillägget anpassas till förändringar i basbeloppet. 50

BILAGA 3 Finansiering av central förvaltning Beskrivning av den centrala förvaltningen Den centrala förvaltningen består av följande enheter: Utbildningsdirektör som är huvudansvarig för skolorganisationens drift och förvaltningsorganisationens ändamålsenlighet. Enheten för styrningsstöd utgör främst ett stöd åt de pedagogiska nämnderna och direktören för barn- och utbildningsförvaltningen. Enheten bevakar organisationens regelefterlevnad, ändamålsenlighet och effektivitet genom riskanalys, bedömning och uppföljning. Nämndenheten är en kommunikationscentral för relationen verksamhet och politik och nämndenheten samordnar det stöd som ges till de pedagogiska nämnderna i form av information och underlag för beslut. Enheten ansvarar för förslag till övergripande resursfördelning och uppföljning, processägarskapet för det systematiska kvalitetsarbetet samt samordningsansvar för hantering av allmänna handlingar och diarieföring. IKT-enheten har till uppdrag att stödja det pedagogiska och administrativa arbetet med adekvat IT-stöd och utrustning som motsvarar verksamheternas behov. Enheten arbetar med utveckling av processer och arbetssätt samt med operativt stöd till verksamheten. Ekonomi- och planeringsenheten driver ekonomiprocessen för verksamhetsekonomin samt svarar för ekonomisk planering, uppföljning och analys. Enheten tar även fram underlag för strategier och riktlinjer för att säkra långsiktig lokalplanering utifrån stadens behov och demografiska förändring. HR-enheten bidrar till att förvaltningens vision och mål uppnås genom att initiera, analysera, driva och följa upp strategiska och operativa HR-processer. Beställarverksamheten hanterar de delar som utgör stöd och komplettering till den linjelagda pedagogiska verksamheten. Verksamhetscheferna för förskolan, grundskolan F-6, grundskolan 7-9 och gymnasie- och vuxenutbildning har varsin stab som bland annat består av utvecklingsledare, projektledare och informatörer. Verksamhetscheferna har ett gemensamt ansvar för verksamheten enligt skollag, läroplaner och utbildningsplaner. Gemensamt för utbildningsdirektören, enheten för styrningsstöd och nämndenheten är att de inte ska bli för involverad i den löpande förvaltningen utan de har ett uppdrag att se till att en rättvisande bild förmedlas till nämnden. Övriga enheter har det huvudsakliga uppdraget att stödja verksamheten. Finansiering av den centrala förvaltningen 51

Enheterna i den centrala förvaltningen finansieras på olika sätt eller en kombination av olika sätt. Budgetmedel från nämnd Direktbeställningar från nämnd Extern finansiering Täckningsbidrag från verksamheten Med budgetmedel finansieras den centrala förvaltningen som är övergripande och avser det vidare uppdraget, d v s både relationen med fristående förskolor och skolor och den kommunala verksamheten. Med direktbeställningar från nämnd avses medel där nämnden gör särskilda satsningar inom specifika områden och kräver en finansiering som inte täcks av barn- och elevpeng. Det är till exempel stöd för barn- och elever med särskilt stöd (bibass+), läs- och skrivmentorer, matematikutvecklare med mera. En viss finansiering sker också externt via statsbidrag och EU-bidrag. De gemensamma resurser som ska täckas av den kommunala skolverksamheten fördelas till förskolor och skolor via täckningsbidrag. Antalet tjänster inom den centrala förvaltningen Antalet tjänster i den centrala förvaltningen omräknat till heltidstjänster uppgår till 84 i budget 2017. Antalet har ökat med några tjänster sedan omorganisationen till den nya barn- och utbildningsförvaltningen med start 1/1 2013. Antalet tjänster i budget 2013 var 78, 2014: 81 tjänster, 2015: 80 tjänster och 2016 78 tjänster. Antalet medarbetare på förvaltningen har dock ökat med över 700 personer mellan åren och uppgick till drygt 4 350 vid 2017 års början. Det är en ökning med cirka 20 % av förvaltningens medarbetare som skett. Om den centrala administrationen vuxit i motsvarande grad skulle antalet tjänster vara 10 fler, det vill säga 94. Den centrala administrationen per enhet i budget 2017 framgår nedan. Det är cirka 34 tjänster som finansieras av de pedagogiska nämnderna (tilldelningsekonomin), vilket innebär en ökning med 4 tjänster i jämförelse med 2016 års budget. De övriga 50 tjänster finansieras via täckningsbidrag från förskolor och skolor (verksamhetsekonomin). Inom verksamhetsekonomin har antalet tjänster ökat med 2 tjänster sedan 2016. 52

Antal tjänster Skillnad Enhet Tilldelning Verksamhet Summa mot 2016 Direktör 1,5 1,5 Enheten för styrningstöd 3,0 3,0 Nämndenheten 17,0 3,0 20,0 3,0 Ekonomi och planeringsenheten 2,0 16,8 18,8 IKT-enheten 3,6 5,4 9,0 1,0 HR-enheten 0,3 8,9 9,2 0,2 Beställarenheten 7,0 1,0 8,0 0,1 VC-stab förskola 3,4 3,4 0,1 VC-stab grundskola F-5 3,4 3,4 0,7 VC-stab grundskola 6-9 3,3 3,3 0,6 VC-stab gymnasium o vux 4,6 4,6 0,7 Summa 34,4 49,8 84,2 6,4 De tjänster som tillkommit sedan 2016 är; En strateg på nämndenheten som finansieras genom indragning av en tjänst på INT (Inkluderingsteam). Strategen ska arbeta med utredningar och beslutsunderlag till nämnderna. Placering på Nämndenheten. En ekonom på Beställarverksamheten som finansierats inom Arenans budget. Placering på Nämndenheten. En handläggare för avgiftskontroll. Finansieras genom ökade intäkter av avgifter. Placering på Nämndenheten. En projektledare på IKT-relaterade projekt som finansieras genom minskad kostnad för externt köp av projektledare. Placering på IKT-enheten. En kvalitetscontroller på VC-stab grundskolan som finansieras genom indragning av en tjänst på INT. Placering hos VC grundskolan. En informatör med inriktning på hela förvaltningens information- och kommunikationsarbete. Behov har uppstått på grund av att förvaltningen minskat antalet informatörer tidigare år. Resursen fördelas 50% tilldelningsekonomi och 50% verksamhetsekonomi. Från och med 2016 är Enheten för didaktik och ämnesutveckling organiserad inom grundskolan. Enheten består av utvecklingsinriktade tjänster för skolverksamheten som matematikutvecklare, läs- och skrivmentorer, EU-samordnare, idrottskonsulent, skolbibliotek, VFU med mera och dessa tjänster är inte klassificerade som central administration. Likaså finns vissa tjänster såsom IKT-mentorer och vissa utvecklingsinriktade tjänster som är placerade i VC-staberna som inte heller klassificerats som central administration. Dessa tjänster är placerade centralt för att underlätta samordning samt fördelning av resurserna mellan förskole- och skolenheter. Enheten för 53

didaktik och ämnesutveckling har i budgeten 2017 13 tjänster varav 6 finansieras av nämndernas direktbeställningar och 7 tjänster av täckningsbidrag från verksamheten. I VC-staberna finns omräknat till heltidstjänster 13 tjänster, förutom de i tabellen ovan, som finansieras via täckningsbidrag. Det är en ökning med 3 tjänster jämfört med budget 2016 och ökning avser en satsning på utvecklare och pedagogista inom förskolan. Gemensam administration som köps från Servicepartner Under 2016 fördelades kostnader och köptes tjänster från Servicepartner och Stadsledningskontoret till Barn- och utbildningsförvaltningen om cirka 105 mnkr. Beloppet bedöms bli relativt oförändrat för 2017. Av detta belopp finansierar verksamheten, d v s förskolor, skolor och gymnasium cirka 86 mnkr (se tabell nedan) och resterande belopp om 19 mnkr köper förvaltningsenheterna, beställarverksamheten och de pedagogiska nämnderna. De gemensamma resurserna som fördelas eller köps av Servicepartner och Stadsledningskontoret består till cirka 60 % av IT-kostnader såsom hyra av datorer och ITtjänster. Övriga kostnader handlar om ersättning för central ekonomihantering, HRresurser i form av rekrytering, rehabilitering, chefsstöd m m, lönehantering, antagning och placering, vaktmästeri, upphandling, säkerhet med mera. Beloppen per tjänst framgår i tabellen. För ett flertal tjänster inom framför allt HR går det också att komplettera de fasta årsavtalen med tilläggstjänster som är prissatta per timme eller tjänst. Sedan tillkommer kostnader från Servicepartner som är mer direkt påverkbara för enheterna såsom hyra av datorer, IT-tjänster och hyra av övriga utrustningar. Detta belopp uppgår till cirka 59 mnkr och varierar givetvis mellan förskolor och skolor beroende på deras behov. Gemensamma kostnader som finansieras av verksamheten 2017 De kostnader som finansieras av verksamheten, d v s förskolor och skolor, och som fördelas via täckningsbidrag består av gemensamma kostnader inom Barn- och utbildningsförvaltningen om 84,9 mnkr samt kostnader från Servicepartner om 26,8 mnkr. Dessa kostnader bygger normalt på årsavtal och årsöverenskommelser och enheterna kan inte direkt påverka dem och de fördelas därför via täckningsbidrag utifrån enheternas storlek och nyttjande. Den genomsnittliga kostnaden är cirka 27 tkr per medarbetare och år om kostnaden fördelas på antalet medarbetare inom verksamheten förskola, grundskola och gymnasium. Dessa gemensamma kostnader uppgår sammanlagt till cirka 4 % av verksamhetens totala kostnader. 54

De gemensamma kostnaderna som fördelas med täckningsbidraget om 4% till enheterna kan delas upp i köp från Servicepartner och Stadsledning, Bufs centrala förvaltning och gemensamma resurser. Specifikation av dessa poster redovisas i bifogad tabell. Beloppen är exklusive de köp som förvaltningsenheterna och beställarverksamhten köper. 55

Gemensamma resurser från Servicepartner och Stadsledningskontoret Fördelning till enheter via täckningsbidrag 2017 Ekonomi, ekonomisystem 4 150 HR 5 475 Löner och HR-system 8 965 Upphandling 1 100 Intranät, diarehantering 1 170 Försäkringar 2 200 Porto och posthantering 200 Antagning och praktiksamordning 772 Säkerhet och brandskyddsutbildning 810 Växel 1 600 Övrigt 380 Summa 26 822 Fördelning direkt till enheter Hyra av inventarier 7 000 Hyra av datorer 32 000 IT-tjänster SLA 20 000 Summa 59 000 Summa från Servicepartner och Stadsledningskontoret 85 822 Resurser från BUF som fördelas via TB Centrala förvaltningsenheter VC, utvecklingsledare, strateg, 11 420 Ekonomi 10 100 IKT - övergripande 859 Planering 2 559 Stöd från Beställarverksamheten 1 120 HR-stöd 7 797 Informatörer 3 310 Placeringsenheten 4 085 Registratur 1 277 Summa 42 527 Utvecklingsresurser och gemensamma kostnader som fördelas via TB Enheten för didaktik och ämnesutveckling (EDÄU) 6 360 Gemensamma resurser, IKT-mentorer, ledningsstöd m m 11 797 IT-system skola i verksamheten 14 950 Gemensam hyra, projekt, utbildningar m m 9 315 Summa 42 422 Summa fördelning från Buf 84 949 56

Bilaga 4. Investeringsplan -2021 I samband med att nämnden beslutade om planeringsunderlag för -2021 i mars, fattade nämnden även beslut om investeringsbehov och prioriteringar för samma period. Investeringarna behandlades sedan i kommunfullmäktige i juni. Nedanstående bild visar när i tiden som byggnationerna troligen kan genomföras. Gymnasierna mm (Grön färg finns i investeringsbudgeten, blå färg inhyrningar, gul färg - önskemål) (ytans utbredning är beräknad byggtid) Fas 2017 Tranellska Widénska Rudbecks kök 2020 2019 2021 Ökad kapacitet +400 2022 Uppgifterna nedan är investeringsmedel i mnkr. x är inhyrning som innebär att staden inte behöver använda egna investeringsmedel. Objekt Prio 2017 2019 2020 2021 Investeringar för att tillgodose ökat lokalbehov för att möta ökade elevströmmar 2 160 Widénska 1 0 Tranellska 1 0 Rudbeckianskas kök 3 10 Övriga omställningar 3 5 5 5 5 5 Total 15 5 5 165 Inventarieinvesteringar 19,4 5,5 5,6 5,7 Restauranginvesteringar 6 0 0 0 57

Bilaga 5 Internkontrollplan utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Introduktion Strukturen för intern kontroll i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har anpassats till stadens nya styrmodell. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har uppdaterat sitt övergripande styrdokument och där framgår att styrningsplanerings- och uppföljningsarbetet följer kommunfullmäktiges övergripande beslut. Nämndens internkontrollarbete innehåller följande huvudmoment: 1 Riskanalys Riskanalysarbetet sker i kärnverksamheten enligt två logiker. Identifiering och analys av risker i huvudmannauppdraget och i nämndens vidare uppdrag. Risker identifieras löpande och i årsplaneringsarbetet görs en riskanalys enligt den värderingsmodell som beslutats i staden. Det upprättas två dokument som sedan delges utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens presidium. Riskerna kategoriseras utifrån styrkortens perspektiv. Internkontrollarbetet blir därmed ett tydligt instrument för nämndens verksamhetsstyrning. Redovisning av kontrollinsatser i kärnverksamheten görs i anknytning till ordinarie tertialrapportering och i verksamhetsberättelsen. Det finns ett stadsgemensamt arbete för att säkra effektivitet och regelefterlevnad i de stadsgemensamma processerna. Ibland blir det diskussion om var gränsen ska dras mellan kärnverksamhet och stadsgemensam process. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden utgår från att riskindentifiering och rutinkontroller som ska säkra regelefterlevnad och effektivitet i de huvudprocesser som pekas ut i stadens styrmodell till största del hanteras inom respektive process under ledning av stadens processägare. Verksamhetsspecifika processrisker hanteras inom barnoch utbildningsförvaltningen under ledning av respektive processansvarig. Särskilt kritiska riskområden ingår som underlag till nämndens internkontrollplan. 2 Den politiska beredningen Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens presidium tar del av riskanalyser utifrån huvudmannauppdraget, myndighetsuppdraget och processansvar och kompletterar ev med ytterligare riskområden utifrån nämndens perspektiv. I samband med årsplaneringen och framtagande av internkontrollplan för nästkommande år värderas det innevarande årets internkontrollarbete. De riskområden som inte bedöms vara genomarbetade innevarande år flyttas med till nästkommande års internkontrollplan. 58

3 Internkontrollplan Presidiet, med stöd av direktören och enheten för styrningsstöd, föreslår riskområden för beslut i nämnden. 4 Riskhanteringsplan Nämnden uppdrar till direktören att återkomma till nämnden med en riskhanteringsplan. 5 Kontrollinsatser Förslagen på aktiviteter och kontrollinsatser bereds av respektive riskägare. Aktiviteter och/eller kontrollinsatser fastställs av nämnden i nämndens riskhanteringsplan 6 Uppföljning Internkontrollarbetet följs upp i nämnden i samband med tertialrapporteringen och i verksamhetsberättelsen 59

De allvarligaste riskerna Totalt 6 st. risker varav 6 st. att behandla 0 st. under behandling 0 st. att acceptera 0 st. accepterad 60