Gemensamt möte RUS styr- och arbetsgrupp (kl )

RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 19 april 2016 Plats: Naturvårdsverket i Stockholm Gemensamt möte RUS styr- och arbetsgrupp (kl. 10.00-12.30) Deltagare: Styrgruppen: Märet Engström, Länsstyrelsen Värmland, Miljönätverket, ordf. RUS Berit Löfgren, Lässtyrelsen Gävleborg, Nätverket för hållbar tillväxt Jeanette Joelsson, Länsstyrelsen Västerbotten, Kulturmiljöforum Per Hallerstig, Länsstyrelsen Jönköping, Miljönätverket Elisabet Weber, Länsstyrelsen Skåne, Forum för hållbart samhällsbyggande Oskar Larsson, Naturvårdsverket Bo Hultgren, Skogsstyrelsen Mats Svensson, HaV Magnus Eriksson, verksamhetsledare RUS (anteckningar) Jonas Rodhe, Naturvårdsverket (Förhinder: Kerstin Blom Bokliden, SKL och Bengt Olsson, Lst IT) Arbetsgruppen: Anna-Lena Lövkvist Andersen, Länsstyrelsen Stockholm Birgit Nielsen, Länsstyrelsen Västra Götaland Carl-Johan (Calle) Sanglert, Länsstyrelsen Jönköping Cecilia Persson, Skogsstyrelsen Coco Dedering, Länsstyrelsen Kalmar Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten (med på distans) Jens Mattsson, Länsstyrelsen Jönköping Monika Puch, Länsstyrelsen Skåne Magnus Eriksson, verksamhetsledare RUS (anteckningar) Marie Vallin, Länsstyrelsen Västerbotten (med på distans) Jonas Rodhe, Naturvårdsverket (Förhinder: Emilie Vejlens, Länsstyrelsen Gotland och Ulf Sandström, Länsstyrelsen Örebro) 1. RUS styr- och arbetsgrupp vilka är vi, vad gör vi och hur kan vi utveckla RUS a) Presentation En presentationsrunda hölls. Bo berättade att han lämnat sitt arbete som distriktchef och nu istället ansvarar för Skogsstyrelsens arbete med grön infrastruktur och värdefulla skogar. Cecilia berättade att hon nu ersätter Jimmy Lundblad i RUS arbetsgrupp. b) Introduktion Magnus introducerade arbetsgruppens sammansättning och ansvarsområden. Många i arbetsgruppen har varit med länge och arbetsgruppens ansvar är indelat i miljökvalitetsmål, utvecklingsområden som miljöarbetet kan indelas i och övergripande tvärfrågor. Han gav också en liten resumé om arbetsgruppens och verksamhetens fokus tidigare, nu och inför framtiden. RUS byggdes upp, sedan starten 1999, för att utveckla och samordna regional miljömålsuppföljning. Sedan 2010 har uppdraget att vara ett stöd i åtgärdsarbetet tillkommit. RUS har fortfarande viktiga uppgifter i att (utöver löpande uppgifter) medverka i utveckling- 1

en av uppföljningen, även om initiativet för att driva detta arbete sedan 2010 minskat, genom att NV fått sammanhållande uppdrag. Inom åtgärdsuppdraget har RUS under de fem år uppdraget funnits tagit sig an och utvecklat verksamhetsstöd inom flertalet viktiga områden. Nu ska mycket av detta övergå i en förvaltnings- och implementeringsfas. Sedan 2010 har RUS också arbetet mycket för att skapa förankring och samverkan mellan och med olika parter, framför allt inom länsstyrelsevärlden och med NV. Från hösten 2015 har uppgift att stödja länsstyrelsernas deltagande i MMR tillkommit. c) Genomgång av arbetsgruppen Alla i arbetsgruppen berättade kort om sina ansvarsuppgifter och en/några viktiga knäckfrågor/utmaningar de ser. Styrgruppen ställde frågor och gav sina inspel efter varje person. Birgit Nielsen. Miljömålsansvar: Frisk luft. Utvecklingsområde: Luft och transporter. Birgit berättade om sitt mångåriga arbete i RUS (sen 2001), särskilt med luftemissionsdatabasen, där ansvar mellan RUS och NV nyligen setts över. Vidare berättade hon om RUS insatser inom transportområdet, där hon nu verkar för att utveckla en åtgärdsuppföljning för regional transportplanering. Slutligen att hon för RUS deltagit i MMB expertgrupp för luft. Birgits knäckfrågor/utmaningar: - Oro för att det blir mindre fokus på lokala och regionala behov i arbetet med luftemissionsdatabasen. - Behov att utveckla emissionsdatabasen uppdelning av olika växthusgaser. - Få Trafikverket och Trafa att få tid att arbeta för uppföljning av transportplaneeringen. Oskar kommenterade att NV ser behov av luftemissionsdata för regionalt och lokalt åtgärdsarbete och att det finns många intressenter. Vidare att NV nu ser över sektorsindelningen för statistiken. Coco Dedering och Calle Sanglert. Miljömålsansvar: kulturmiljö (Coco naturtypsmålen och Calle God bebyggd miljö). Utvecklingsområde: kulturmiljö. Övergripande samordning: forskningsfrågor (Calle). Coco, som på sin övriga länsstyrelsetid arbetar mycket med kulturmiljö och vatten, kom med i RUS 2009. Calle som har titeln miljömålsantikvarie är med sedan ett år tillbaka. På sin övriga länsstyrelsetid arbetar han mycket med kulturmiljö och samhällsplanering. De berättade om att RUS arbetar mycket med kulturmiljöaspekter i uppföljningen och tagit ett stort ansvar för detta bland miljömålsmyndigheterna. Bl.a. var det RUS som tog fram den målövergripande analysen för kulturmiljö i FU 2015. Spridningen av åtgärdsprojektet Välja och vraka är en viktig uppgift 2016. Cocos och Calles knäckfrågor/utmaningar: - Oro att kulturmiljöfrågorna hamnar mellan stolarna i miljömålsarbetet. - Kulturmiljösidan påtalar resursbrist och få nya initiativ tas. Utmaning att revitalisera och ingjuta mod i arbetet med kulturmiljö och miljömål. Elisabet frågade om konsekvenserna varit för kulturmiljön sedan 2010. Coco och Calle svarade att det är kulturmiljöförluster och bristande engagemang från kulturmiljösidan i miljömålsarbetet. Anna-Lena Lövkvist Andersen. Miljömålsansvar: Begränsad klimatpåverkan. Utvecklingsområde: Energi och klimatpassning. Anna-Lena sa att energi och klimat är ett område där mycket roligt händer nu. RUS medverkar sedan länge i Energimyndighetens utveckling av energi- 2

statistiken lokalt och regionalt. Klimatanpassning har nyligen pekats ut som ett ansvarsområde i arbetsgruppen. Anna-Lenas knäckfrågor/utmaningar: - Hur förändrar man samhällsplaneringen så att den styr mer mot miljömålen? - Hur hanterar man målkonflikter mellan miljömål? Ex. uttag av bioenergi och värnande av naturvärden. Elisabet framförde att samhällsplanering är ett vitt begrepp som ingen äger. Man behöver precisera vad man menar med samhällsplanering. Berit sa att den enda miljöaspekten man talar om i regional tillväxt är energi och klimat. Fler frågor behöver komma in, som t ex cirkulär ekonomi. Per tog upp frågan om hur vi beaktar klimat i andra miljömål. Cecilia Persson. Miljömålsansvar: Levande skogar. Utvecklingsområde: skogliga området och ekosystemansats/ tjänster. Cecilia arbetar i Storuman och hon berättade lite om aktuella frågor där hon arbetar med: om fjällskogarna (som nu knapras i kanterna), arbete för att få ren- och skogsnäringen att kunna samexistera, hänsynsuppföljning och målbilderna. Bosse formulerade här en knäckfråga/utmaning: - Att få till den röda tråden mellan mål och verksamheten. Få ut miljömålen i sektorsdialogen. Jens Mattsson. Övergripande samordning: information. Miljömålsansvar: Ett rikt växt- och djurliv. Jens berättade om sin informatörsroll i RUS, att sköta hemsida och annan löpande information samt layout, men också att hitta nya sätt att kommunicera på och ordna utbildningar. Han berättade att kan också medverkat i uppkomst och genomförande av de regionala konferenserna. Jens knäckfrågor/utmaningar: - Når vi ut? Får brukarna det de vill ha? - Samarbetet NV och RUS i kommunikationsarbetet. Berit tog upp vikten av samverkan och kommunikation med regionerna. Monika Puch. Övergripande samordning: information, indikatorsamordning. Miljömålsansvar: Hav i balans samt levande kust och skärgård. Monika berättade om sin huvuduppgift att samordna olika frågor i miljömålsuppföljningen, som indikatoruppdateringar och årlig uppföljning. Monikas knäckfrågor/utmaningar: - Vi har byggt upp ett bra gemensamt uppföljningssystem, som dock behöver ses över, vilket nu sker. Även tekniskt. Men i förändringsarbetet får vi inte tappa bort regionala och lokala behov. Arbetet med målmanualerna har gått hattigt. Viktigt att NV driver på. - Åtgärdswebb för miljömålen behöver börja konstrueras. Efterfrågan från länen är stor och många är på hugget. Mats tog upp betydelsen att beakta kopplingen mellan hav och land. Eva Mikaelsson. Miljömålsansvar: Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker och Storslagen fjällmiljö. Utvecklingsområde: Ekosystemansats/ tjänster och naturmiljö/ bio- 3

logisk mångfald samt friluftsliv. Eva har varit med i RUS arbetsgrupp sedan starten 1999. Eftersom hon har flera miljökvalitetsmål tar de löpande uppföljningsdelarna mycket av hennes RUS-tid, men hon är också med i åtgärdsprojekten för ekosystem och hälsofrämjande. Evas knäckfrågor/utmaningar: - Samma som Monika, dvs. att beakta regionala och lokala behov vid översynen av miljömålsuppföljningen. - Hållbar utveckling i stad och på landet och ömsesidiga beroendet. - Klimatförändringarna påverkar mycket. Marie Vallin. Övergripande samordning: miljöledning. Miljömålsansvar: Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö och Ett rikt odlingslandskap. Utvecklingsområde: hälsorelaterat, strålmiljö och radon, odlingslandskap och Landsbygdsprogrammet. Marie har varit med i RUS sen 2007. Maries knäckfrågor/utmaningar: - Radon i miljömålsuppföljningen. Berit tog upp exploatering av jordbruksmark, en fråga som Jordbruksverket ska arbeta med i enlighet med Miljömålsrådets åtgärdslista. Diskussion kom upp om det nya landsbygdsprogrammet och dess prioritering av miljöåtgärder. Mats berättade att han hört att departementet diskuterar att motverka den försvagning av miljöåtgärderna som många påtalat. Magnus berättade kort om de två i arbetsgruppen som inte var med: Emilie Vejlens. Övergripande samordning: Miljöövervakning. Miljömålsansvar: Giftfri miljö, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingsområde: Vatten, miljögifter och konsumtion. Ulf Sandström. Utvecklingsområde: projektledare ekosystemprojektet och området grön infrastruktur. Magnus sa också att hans egna områden i RUS, utöver att vara verksamhetsledare är: Miljömålsansvar: God bebyggd miljö och Generationsmålet. Utvecklingsområde: samhällsplanering, avfall, konsumtion och regional tillväxt. Magnus sammanfattade några övergripande utmaningar: - Att utveckla en bra åtgärdsuppföljning. - Att integrera miljömålen i våra egna verksamheter och att få andra att arbeta för miljömålen, även då vi saknar skarpa styrmedel och måste prata upp tältet. d) En samlad diskussion Därefter följde en samlad diskussion om RUS prioriteringar framöver och styr- och arbetsgruppens förväntningar på varandra. Märet släppte ordet fritt för fria reflektioner. Elisabet: I samhällsplanering och för många nationella mål är kommunen plattform för det mesta som ska göras. Detta gäller mycket för miljömålen också. Utmaning för länsstyrelsen att då prata upp tältet eller styra med svansen. En nyckelfråga för länsstyrelserna att se möjligheter att synka de verksamheter vi har bättre. RUS borde omvärldsbevaka mer och bidra till denna synkning. Var är vi just nu och vad kan vi göra? Behov av RUS 2.0? 4

Per: Viktigt att få till syntes. Målen hänger ihop. Hur fångar vi upp kopplingarna och hur undviker vi stuprör. Berit: Klimatanpassningsarbetet är ett område som kan ses som ett kit för att se miljöarbetet i sin helhet och synergier. Elisabet: Håller med. Magnus: Håller med Elisabet och Per, men det ska sägas att RUS har ambition att ha god omvärldsbevakning och ha dialog med berörda/ansvariga parter. RUS jobbar mycket med tvärfrågor, med hängrännor över stuprören. Men mer kan göras. Bosse: Skogen kan ses som ett stuprör, men vi tycker samtidigt att området är brett och vi har gjort en resa där många olika aspekter av de skogliga frågorna kommit in. Ex. förr handlade dialogen mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelserna främst om naturvård, nu flera olika frågor. Bosse: Dialog viktigt, man behöver mötas. Ut och möts! Skapa förtroende hos verksamhetsutövare, de som gör verkstaden. Hur får vi aktörer enagerade? Hur ofta ställer vi frågan: vad kan du göra för miljömålen? Bättre med nedbruten aktörsanpassad information än bred information. Delaktighet, att vara med från första början centralt. Jönköping har gjort rapport om delaktighet. Per: RUS bör jobba för att vi regionalt synliggör allt bra miljöarbete som sker, åtgärderna. Berit: Det finns kulturskillnader mellan olika verksamheter. Olika regler, skillnader om man är naturvetare eller samhällsvetare eller med produktionsfokus. Kommunikation är den stora utmaningen, att få olika verksamheter att förstå varandra. Elisabet: Håller med. Jag har kommunicerat Skånes miljömålsambition att minimera exploatering av jordbruksmark, jag har lyckats med det för att jag arbetar med detta och förstår berörda aktörer. De som arbetar med miljömålen behöver förstå var vi står idag och vilka de stora frågorna är: inom planeringen bostadsbyggande och integration. Magnus: Håller med, men det är också RUS ambition. Bl.a. har Stig Hammarsten hållit föreläsning för miljömålssamordnarna om olika sätt att vara och tänka som han studerat. I RUS verksamhetsplan finns punkt att vägleda om vad som det är viktigt att tänka på när man kommunicerar med olika sektorer och verksamheter. Vi har också sagt att vi alltid ska söka samarbete med de som äger frågan i de fall RUS engagerar sig i en linjeverksamhet. RUS miljökommunikationsutbildning syftar också till kunskap i hur man kommunicerar med olika målgrupper. Oskar: Miljömålsarbetet har nu större fokus på åtgärder och på att få ihop aktörer. Detta bör också genomsyra RUS verksamhet. Ingjuta delägarskap och intresse för miljömålen. Visa på resultat och även utvecklas. Samhällsplanering bra paraply att samlas kring i miljömålsarbetet. Regionala konferenserna blev bra och ett gott betyg till er. Coco frågade hur styrgruppen kan stötta kulturmiljöfrågorna. Magnus sa att RUS prioritering av kulturmiljöfrågorna i sig visar att styrgruppen stöttat denna fråga. Elisabet sa att en ny utmaning för kulturmiljön är att nuvarande förtätning i städerna. Här behöver vi mötas på tvären på ett nytt sätt och hitta former för det. Birgit framförde att målbedömningarna ja, nej eller nära inte ger signaleffekt. Åtminstone färgerna behöver komma tillbaka. 5

Calle noterade att vi närmar oss näringslivet mer och mer i miljömålsarbetet och att detta ställer krav på oss. Han efterfrågade också mer fokus på kvalitativa samband. Jens frågade om styrguppen tycker arbetsgruppen gör ett bra arbete. De framförde några i styrgruppen att de tycker att arbetsgruppen gör. e) Summering av vad vi kommit fram till och tar med oss Märet tackade för ett intressant samtal där hon noterat bl.a. Tänka mer målövergripande. Dela arbetssätt och veta vad andra gör. Arbeta mer med kommunikation. Ge brukarna möjlighet att använda miljömålen. Kulturmiljö i miljömålen. Förtydliga roller mellan NV och RUS. Märet sa att RUS är en samlande kraft inom staten för lokalt och regionalt miljömålsarbete. Hon sa att var och en av oss sitter med sina uppdrag i ryggen, men det gäller också att se vår gemensamma baby och kompromissa. Länsstyrelserna ska vara experter på det. Att både ha det specifika med sig, men också det gemensamma. 2. Utvärdering vinterns fyra regionala konferenser Berit Oscarsson, NV:s kommunikationschef, och Susanna Roos, NV kommunikatör, medverkade vid denna punkt. En utvärdering, byggd på enkätsvar från såväl deltagare vid konferenserna som arrangörerna, presenterades av Berit O. (finns också som PPT): Uppfyllde konferenserna syftet? (Syftet: Med FU15 som grund föra dialog mellan olika aktörer i utveckling och genomförande av styrmedel och åtgärder samt visa goda exempel.) Svar: Ja. Vad var bra? Att vi vågade Miljömålen fördes ut Minskat avstånd mellan olika beslutsnivåer i Sverige På olika platser med liknande budskap/upplägg Hög nivå på program Dialogsystemet Vad kan förbättras? Marknadsföringen Bryta ned, konkretisera Fler målansvariga myndigheter, fler från näringsliv, fler från Lst Eller färre målgrupper för att kunna målgruppsanpassa? SKL mer synliga Bör vara gratis? En styrka att Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och SKL samarrangerade Hur fungerade samarbetet i gemensamma arbetsgruppen? 6

God konstruktiv samarbetsanda, mycket vilja och välvilja Oklara roller, arbetsfördelning - i gemensamma arbetsgruppen och gentemot värdlänen Svårt hålla deadlines och återkoppla Olika erfarenheter av konferensupplägg, olika kultur Bra samarbete med round-up (dialogsystemet) Sen planering, ont om resurser Hur fungerade samarbetet med värdlänen Större åtagande för värdlänen än de tänkt sig, inte del av verksamhetsplanen Begränsad medvetenhet i nationella arbetsgruppen och förutsättningarna lokalt och regionalt Startade för sent (behövs ett halvårs framförhållning och datum behöver spridas tidigare) Arbetsgrupperna i länen onödigt stora Hur mycket ska samordnas? Råd inför nästa gång utifrån utvärdering En projektledare som fördelar och följer upp arbetsuppgifter mellan Naturvårdsverket, Lst och SKL Tydlighet kring vad som förväntas av värdlänen Bestäm graden av gemensamt upplägg och kommunicera det som en förutsättning till värdlänen Starta tidigare Arrangera tillsammans Slutsatser från Naturvårdsverket Viktig och lyckad aktivitet för att kraftsamla nationell, regional och lokal nivå kring Sveriges miljömål Ett komplement till andra regionala konferenser - inte en ersättning Viktigt adressera och attrahera ledningsnivån Styrka att arrangera tillsammans, utvecklar också samarbetet Vi är öppna för en fortsättning Berit O. berättade att ett mer omfattande utvärderingsmaterial också finns. Monika, som var arrangör i Skåne, framförde att hon tyckte det var en bra sammanfattning. Näringslivets medverkan togs upp och det konstaterades att finns regionalt samarbete med näringslivet är det lättare att få folk att komma. Elisabet sa att hon särskilt minns kommunalrådet i Östra Göinge vid Malmökonferensen som talade om utmaningen att bygga bostäder. Kommunalrådet och konferensen överhuvudtaget satte miljömålen i sitt sammanhang, vilket var bra. Stat och SKL uppträdde tillsammans, vilket också var bra. Det skapades en bra känsla vid konferensen. Elisabet påtalade vikten att förvalta det vi byggde upp vid konferenserna och göra något bra av det i det fortsatta arbetet. 7

RUS styrgrupp fortsatt möte (kl. 13.30-16.00) Deltagare: Styrgruppen: Märet Engström, Länsstyrelsen Värmland, Miljönätverket, ordf. RUS Berit Löfgren, Lässtyrelsen Gävleborg, Nätverket för hållbar tillväxt Jeanette Joelsson, Länsstyrelsen Västerbotten, Kulturmiljöforum Per Hallerstig, Länsstyrelsen Jönköping, Miljönätverket Elisabet Weber, Länsstyrelsen Skåne, Forum för hållbart samhällsbyggande Lisa Eriksson (ersättare för Oskar Larsson), Naturvårdsverket (på distans) Bo Hultgren, Skogsstyrelsen Mats Svensson, HaV Magnus Eriksson, verksamhetsledare RUS (anteckningar) Jonas Rodhe, Naturvårdsverket (Förhinder: Kerstin Blom Bokliden, SKL och Bengt Olsson, Lst IT) Ny presentationsrunda med anledning av att Lisa Eriksson, enhetschef NV, anslutit. Fortsättning punkt 1. Diskussionen om RUS utmaningar Styrgruppen önskade fortsätta förmiddagens diskussion om RUS utmaningar, vilket skedde. Berit: Kommunikation viktigt. Ska vi nå näringslivet måste vi prata med deras språk. Mats: Man kan inte nå hela näringslivet i ett svep, utan man behöver vända sig till olika sektorer. Märet: Detta är bra inspel till verksamhetsplanepunkten om näringslivet som RUS har. Diskussionen fortsätter vid den planerade punktern på dagordningen. Elisabet: Uppföljningen kan ske i det format som är nu, men åtgärdsarbetet behöver se mer på tvär- och helhetssammanhang. Verka för, där behöver vi samarbeta mer och hitta nya arbetssätt. Mycket händer i kommunerna. Vi har 275 mindre kommuner i landet och de har svårt att klara sina uppgifter. Behöver stöd och samarbete. Magnus: Miljömålsrådet bra forum att samarbeta mer och finna nya arbetssätt. Inför arbetet med åtgärdslistorna har beredningsgruppen erbjudit alla chefsnätverk att komma till dessa. Vi behöver också förvalta och arbeta vidare med det tvärsektoriella miljömålsmöte för länsstyrelserna den 21 oktober 2015, vilket ingår i verksamhetsplanen. Ny arbetssätt och ny samverkan också ambition i RUS åtgärdsinriktade arbete i övrigt. Märet: Bra att arbeta vidare med det som kom fram vid mötet 21 oktober 2015. Mer omvärldsanalys behövs. Jeanette: Oktobermötet viktig början på någonting, att försöka hitta varandra, en utmaning. Del av kommunikationsbiten. Bosse: Miljömålsarbetet i Skogsstyrelsen ses fortfarande som ett separat arbete som inte riktigt hänger ihop med det övriga arbetet, vilket är ett problem. Viktigt att det finns en medvetenhet hos cheferna att se att det man gör leder mot miljömålen. RUS som stödjande kan kanske bidra här. Mats: HaV ska ta fram en strategisk plan som bara bygger på miljömålen. Länsstyrelserna borde också tydliggöra miljömålen så. Berit: Länsstyrelserna, med undantag för Jönköping, har låg målkvalitet visar medarbetarenkäterna. Elisabet: Viktigt att RUS och LEKS informerar samtidigt när de kommer med liknande frågor. Elisabet: Man kan fundera över RUS arbetsgrupps sammansättning. Borde nya kompetenser in och flera sakområden vara representerade? Per: Arbetsgruppen har stor expertkunskap generellt. Kulturmiljö två personer till och med. Magnus: Arbetsgruppens sammansättning har 8

sitt ursprung i när RUS arbetsgrupp hade huvudfokus vid uppföljningen. Min ambition har dock varit att använda olika personers kompetens och resurs i de nya tväruppgifter och åtgärdsuppgifter som tillkommit. Märet: Viktigt att arbetsgruppens kompetens är synkad med aktuella uppdrag. Behöver vi bli mer snabbfotade för att kunna ägna oss åt rätt saker? Mer flexibel organisation? Per: Politiken prioriterar att miljömålen ska nås och lyfter särskilt biologisk mångfald, giftfri vardag och havsmiljö. Men prioriterar vi dessa tre områden i miljömålsarbetet och i RUS? Elisabet: Vi ska jobba mest där glappet är som störst. Inom kulturmiljö är MB och PBL viktiga verktyg att använda. Berit: Tror att odlingslandskapet är viktigt att fokusera mer i arbetet. RUS är bredare än LEKS. Hur hanterar vi att regionerna har övertagit tillväxtansvaret? Elisabet: Tillväxt har flyttat, men länsstyrelserna har en roll, men vi får en annan roll. Vi får en roll liknande den vi har i samhällsplanering gentemot kommunerna. Men tillväxt gentemot regionerna. Märet sammanfattade några viktiga saker hon fångat upp efter styrgruppens diskussion: Insatser mot näringslivet. Kommunikation. Omvärldsbevakning. Spaning internt och externt. Arbetsgruppens sammansättning. Synliggöranden. Hur vi väger in regeringens prioriteringar. Beslut: Märet och Magnus samlar och analyserar vad som kommit fram i samtalet om RUS utmaningar 19 april och tar fram ett underlag, bl.a. inför kommande verksamhetsplanering. 3. Godkännande av eftermiddagens dagordning och föregående anteckningar (2 feb) Föregående anteckningar godkändes och lades till handlingarna. Noterades att beslutspunkten om möte med SKL inte var verkställd. 4. Korta rapporter Följande korta rapporter fanns som underlag till mötet: Arbetsgruppen: Har haft fem möten under vintern/våren (fyra lync-möten och ett fysiskt 18 april). Stefan Jendteg har nu slutat och en ersättare för honom i NV:s grupp för samhällsekonomisk analys behövs. Cecilia Persson, ny för Skogsstyrelsen i arbetsgruppen. Vid mötet den 18 april går arbetsgruppen igenom verksamhetsplanen och detta rapporteras vid styrgruppens mötespunkt 5. Länsrådsgrupp 6: Märet och Magnus har längre möte med länsråd Veronica Lauritzsen den 10 maj för avstämning Miljömålrådet, RUS och annat miljömålsrelaterat. Styrgruppen representant landsbygd: I arbetet med MMR har frågan kommit upp om inte länsstyrelsernas uppdrag inom landsbygd/lantbruk (nätverket LD 21) borde ingå i RUS styrgrupp också. Magnus besökte LD 21 den 7 april. Miljömålsdagarna: Växjö 27-28 april. 241 anmälda. Mycket arbete med planering. Miljömålsdagarna 2017 ett värdlän behövs i vanlig ordning! Ekosystemprojekt: RUS workshop 21 mars. 50-tal personer deltog varav 30-tal på plats. Synkning med NV:s uppdrag och flera från NV med. 9

Kommunikationskurs: Genomförd tillsammans med LEKS 4-5 april i Göteborg med strax under 20 deltagare. Samma upplägg som tidigare gånger. Miljömålsmedel: Länsstyrelserna och RUS får tillsammans dra över max 10 % av kvarvarande miljömålsmedel av 2015 års medel till år 2016. (Därtill måste nu kvarvarande medel från 2014 och tidigare år enligt tidigare info ha använts). Som följd av detta blir nio länsstyrelser återbetalningsskyliga. Total summa 1 093 000 kr. (RUS har bistått NV att beräkna detta.) För några länsstyrelser innebär detta betydande belopp. Västmanland, ett av dessa, skriver till NV: Om vi skulle bli tvungna att betala tillbaka 257 000 kr så riskerar detta i princip att stoppa upp vårt miljömålsarbete helt, inklusive arbetet med att ta fram och besluta om ett åtgärdsprogram. Vi får återgå till att försöka hålla miljömålsarbetet flytande på en lägstanivå. Jag hoppas att ni förstår vikten av detta. Vi har alltså inte för avsikt att använda ovan angivna medel till annat än miljömålsarbete. Enkät i anslutning till regleringsbrevsuppdrag 51: RUS har skickat ut en enkät till alla länsstyrelser med 32 frågor om hur länsstyrelserna arbetar med miljömålen internt och externt. Departementet har glädje av svaren på denna enkät. Årlig uppföljning av miljömålen: Överlämnad till regeringen den sista mars, med RUS regionala avsnitt. NV kan komplettera här! Miljömål.se: Om NV har något att rapportera här! NV berättade om seminariet om Årlig uppföljning som hållits på Miljö- och energidepartementet. Vidare om uppdraget att se över Miljömål.se, som inte minst handlar om att få med åtgärdsarbete där. Första komplettering den 25 april. Angående miljömålsmedel framförde Lisa att NV fått brev från Västmanland några dagar tidigare (se rapporten ovan) och skulle bedöma hur de ska hantera detta. Per ställde frågan om inte det skulle vara möjligt att kunna omdisponera medel mellan länsstyrelser under året i de fall det visar sig att vissa länsstyrelser inte använder sina medel. Detta som alternativ till att medel ska behöva betalas tillbaka och därmed inte användas till miljömålsuppdraget. Han undrade om inte RUS skulle kunna disponera alla medel och fördela till länsstyrelserna och att RUS då skulle kunna omfördela. Märet sa att detta var ett intressant inspel, men att det skulle innebära mer administrativt arbete för RUS. Mats höll med om att det vore bra om man kan omfördela medel under året och att RUS kan ha en roll i detta, men RUS behöver därmed inte ha disposition över alla medel. Jeanette sa att RAÄ gör sådana omfördelningar mellan länsstyrelserna. Lisa sa att hon tar denna fråga med sig. Vidare att det är en högre nivå som beslutar. Beslut: Styrgruppen positiva till att Berit också representerar länsstyrelsernas landsbygds/lantbruksverksamhet (LD 21). 5. RUS fastställda VP 2016 hur den ska genomföras inklusive tillsättande av en handfull arbetsgrupper Fastställd VP 2016 var utskickad innan mötet (på ett ställe i den versionen stod dock 2015 istället för 2016, vilket ändras och ny version läggs upp på hemsidan). Arbetsgruppen hade vid sitt möte dagen innan gjort en genomgång av VP och inledande planering för de olika punkterna. De hade också tagit upp frågan om tillsättande av en handfull arbetsgrupper. Magnus rapporterade om främst sistnämnda. 10

Frågan om arbetsgrupper i RUS åtgärdsinriktade del och i förvaltningen togs upp på Nobelmötet för länsstyrelsernas miljömålssamordnare och även vid sydsläns- (Götalandslänen) och Svealandsmöte under vintern/våren. Det finns ett intresse från länsstyrelserna för sådana grupper. Tanken är att bredda deltagandet i RUS arbete, avlasta arbetsgruppen något och samtidigt få in mer kompetens i den gemensamma samverkan. Samordnare och liknaande på länsstyrelserna och kanske andra organisationer inbjuds att vara med och person från RUS arbetsgrupp håller ihop dessa grupper. I dialog med LEKS hade det visat sig att de har liknande tankar, varför några grupper skulle kunna vara gemensamma. Grupper som RUS arbetsgrupp diskuterat behov av inledningsvis är: Konsumtion (inkl. giftfri vardag), stöd till kommunerna (gärna med medverkan av SKL/några kommuner) och åtgärdsprogram/åtgärdsintegrering (nuvarande RUS-projekt som ska avslutas under året skulle då övergå i denna form). För de områden där det finns linjeverksamhet bedömer RUS arbetsgrupp att det är rimligare att ha dialog med den länsstyrelsegemensamma organiseringen för respektive linjeverksamhet istället för att bilda egna grupper. LEKS har dock diskuterat behovet av en grupp för transporter, en fråga som flera linjeverksamheter arbetar med. Elisabet framförde att hon fann detta tveksamt, då Forum för hållbart samhällbyggande har en transportgrupp. Styrgruppen hade i övrigt inga invändningar. Styrgruppen kom också in på arbetet med grön infrastruktur och hur uppdraget nu genomförs av länsstyrelserna. Beslut: Arbetsgruppen går vidare med idén att bilda några arbetsgrupper för breda tvärfrågor inom ramen för åtgärdsarbetet och inbjuda miljömålssamordnare och liknande att vara med i dessa. Slutlig förankring ske med Märet. 6. Dokumentet RUS roll fastställande av uppdaterad Uppdaterad version av dokumentet RUS roll förelåg till mötet, dock med rubriceringen Verksamhetsbeskrivning för RUS. I underlaget till mötet framgick att dokumentet har samma struktur som det tidigare från 2011, men halverat i antal sidor och kompletterat med uppgifter som tillkommit sedan 2011. Inte minst nerkortat detaljer i indikatorarbete, då detta nu hanteras i andra dokument. Dokumentet från 2011 finns på RUS hemsida. Per sa att det var en bra och saklig beskrivning utan så mycket värderingar. Berit och Elisabet tyckte att årsredovisning borde lyftas fram som en punkt i dokumentet vid sidan om årlig uppföljning av miljömålen. Elisabet önskade också att texten om länsstyrelsernas organisation skulle utvecklas samt att dokumentet skulle kompletteras med en organisatorisk bild som visar RUS plats i förhållande till annat. Beslut: Verksamhetsbeskrivningen för RUS tas upp igen kommande möte. Den kompletteras med rubrik årsredovisning och bättre beskrivning av länsstyrelsernas organisation samt en bild som Elisabet skissar på. Om länsstyrelsernas landsbygd/lantbruk (LD21) tillkommer i styrgruppen ska dokumentet även kompletteras med det. Dokumentet förankras även med länsrådsgrupp 6. Till kommande möte förbereder också Berit organisatoriska övningen solen. 7. Åtgärdswebb för miljömålen vad som hänt sen sist och fortsatt arbete Följande rapport fanns till mötet: Fortsatt dialog med NV om deras intresse för Åtgärdswebb. Möte hölls den 8 februari och frågan togs upp vid strategiska miljömålsgruppen den 19 februari. Vid dessa möten sades att 11

dialogen ska fortsätta, vilket nu behöver ske så fort som möjligt. En workshop på Miljömålsdagarna tar upp frågan om hur vi utvecklar åtgärdsuppföljning (och åtgärdsplanering). Dialogen har fortsatt med andra regionala uppdrag och deras intresse att använda Åtgärdswebb: Vattenmyndigheterna: Möte med dem den 5 april. Slutsats att Åtgärdswebb skulle kunna fylla deras behov för uppföljning av Vattenförvaltningens åtgärdsprogram, men att vissa kompletteringar kan behövas. Medfinansiering från dem ev. möjligt. Vid mötet väcktes även frågan om HaV:s intresse för uppföljning av havsmiljöns åtgärdsprogram. Mejlväxling har skett om detta. Energi- och klimatstrategier: Dialog har skett med LEKS och frågan kommer tas upp i LEKS styrgrupp i maj. Klimatanpassning: Möte hölls med företrädare för detta uppdrag redan i januari. De har bett om återkoppling, vilket vi ännu inte gett. Grön infrastruktur: Ingen ytterligare dialog har skett. Dialog om kommunernas intresse för Åtgärdswebb har heller inte skett. Bör tas upp med SKL. För länsstyrelsernas miljömålssamordnare har Magnus informerat om läge med Åtgärdswebb vid möten med de nätverk som finns för Svealand och Götaland. Länsstyrelserna väntar på Åtgärdswebb. Lisa lämnade följande rapport från Anna Otmalm, NV, avseende fortsatt dialog med NV: - På NV har vi fått tydligare kring kommande steg i ett framtida stöd för miljömålssystemet, men vi har bara påbörjat det konkreta arbetet - Åtgärdswebben kan som tidigare sagts komma att bli ett verktyg för t ex regionala och lokala åtgärdsprogram el dyl, och uppföljningen av dessa - för att kunna sy ihop en plan för kommande steg föreslår jag att Lst tar kontakt med Ulrika Domellöf och Malou Järgården. Ytterligare kommenterar framfördes. Elisabet påtalade vikten av att sälja in detta hos chefer och återigen att syftet med Åtgärdswebb är viktigt att ha klart för sig när man ska bygga ett så här stort system. Vem har nytta av att se allt samtidigt? Mats efterfrågade att NV nu tar ett helhetsgrepp över miljöinformationsförsörjningen. Vidare att detta kommer att ta lite tid. Beslut: Beredningen fortsätter som planerat. Magnus kontaktar Ulrika Domellöf och Malou Järgården på NV för fortsatta dialogen med NV. 8. Diskussion om VP-punkten RUS-insats näringslivsutveckling Underlag för denna punkt bestod av anteckningar från två andra möten där frågan diskuterats, dels Nobelmötet för länsstyrelsernas miljömålssamordnare i december, där även regeringens samordnarte för näringslivets miljömålsarbete Annika Helker-Lundström deltog, och dels länsstyrelsernas tvärsektoriella miljömålsmöte den 21 oktober 2015. Tiden medgav bara en kortare behandling, men frågan hade även diskuterats tidigare under mötet. Som nästa steg tyckte styrgruppen att det vore lämpligt med ett möte med Annika Helker-Lundström. Per undrade om vi inte borde ha dialog med företagar- eller branschorganisationer också. Elisabet sa att de i Skåne nu arbetar för att kräva bättre utredningar vid företagsetableringar, en fråga av möjligt intresse för en RUS-insats. Bosse tyckte det kan vara bra att ha en liten grupp med företag med och fråga dem i arbetet. 12

Beslut: Magnus och ev. fler i arbetsgruppen samt Berit ordnar ett möte med Annika Helker- Lundström. 9. Myndighetsuppdraget Agendas 2030 miljömålskopplingar Regeringsuppdrag hade kommit till bl.a. miljömålsansvariga nationella myndigheter och alla länsstyrelser den 13 april. Frågan till styrgruppen var om RUS bör göra något för att understödja rapporteringen av detta uppdrag? Lisa kommenterade att NV just fått uppdraget. För länsstyrelserna framförde länsstyrelserepresentanter i RUS att detta är en fråga för länsråden. Beslut: Märet och Magnus tar upp frågan med miljömålsansvarigt länsråd i länsrådsgrupp 6 om RUS kan bistå i länsstyrelsernas rapportering av uppdrag rörande Agenda 2030. 10. Miljömålsrådet genomgång av länsstyrelsemedverkan Underlag till mötet var det underlag om länsstyrelsernas medverkan Lena Sommestads beredningsgrupp för MMR (Märet, Magnus och länsråd Veronica Lauritzsen) skickat ut tidigare till länsstyrelsernas berörda chefsnätverk, där de ombetts lämna namn på representanter till de olika åtgärderna där länsstyrelserna ska medverka med gemensam representation. Deadline 15 april var passerad, men flera chefsnätverk hade ännu inte svarat. Mötet konstaterade att detta får hanteras på annat sätt än vid detta möte. Mötet informerades även om att Märet och Magnus har möte med Veronica Lauritzsen den 10 maj om fortsatt arbete. Vidare kommer länsstyrelsernas miljömålssamordnare inbjudas till ett lyncmöte om MMR i maj efter överläggning med miljömålsansvarigt länsråd. 11. Utvärdering av dagens möte diskussion och kommande möten Märet bad styrgruppen skicka in synpunkter till henne om vad de tyckte om dagens möte. Kommande möten sen tidigare bestämt: Onsdag 14 september kl. 13-16. Tisdag 22 november kl. 13-16. 12. Övriga frågor Inga övriga frågor. 13