Samhällsbyggnadsförvaltningen Plankontoret

Samhällsbyggnadsförvaltningen Plankontoret BMn dnr: 2012-0587-45 2015-12-13 1(15) GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Lärkgatan, del av Åstorp 112:32 och Åstorp 112:36 samt Åstorp 112:31 i Åstorps samhälle och kommun, Skåne län. SAMRÅDSREDOGÖRELSE Hur samrådet har bedrivits Ett förslag till detaljplan för Lärkgatan i Åstorps samhälle och kommun, Skåne län har varit föremål för samråd under tiden 2 mars till och med 22 mars 2015. Under samrådet har planhandlingar varit utsända på remiss till myndigheter och andra instanser. Under samrådstiden har handlingarna även funnits tillgängliga på medborgarkontoret i kommunhuset, Storgatan 7 i Åstorp och på kommunens hemsida; www.astorp.se/plan Samrådet har annonserats i den lokala tidningen, Helsingborgs dagblad. Totalt har 15 yttranden inkommit under samrådstiden. En remissinstans hade inget att erinra och ett utskick kom åter avsändaren på grund av att mottagaren hade flyttat. Samtliga yttranden sammanfattas och kommenteras nedan. Inkomna yttranden Yttranden med erinringar, påpekanden, synpunkter och frågor vilka föranleder kommentarer respektive ska inarbetas i planen har inkommit från följande instanser: Statliga myndigheter 1. Länsstyrelsen 2. Lantmäteriet 3. Trafikverket Regionala organ 4. Regionala utvecklingsnämnden, Region Skåne Kommunala nämnder och förvaltningar 5. NSVA 6. Räddningstjänsten

2(15) Enskilda organ 7. TeliaSonera Skanova Access AB 8. E.ON Gas Sverige AB Sakägare 9. Håkan Abrahamsson, Mossljungen 1 10. Lilian och Ove Olander, Haganäs 1 11. Susanne och Mikael Höllger, Haganäs 2 12. Gunhild och Christer Ahrenberg, Mossljungen 2 13. Inger-Marie och Mogens Poulsen, Haganäs 3 Ingen erinran 14. E.ON Elnät Sverige AB Inkomna synpunkter och kommentarer Kommunens kommentarer och förslag på framförda synpunkter redovisas med kursiverad och indragen text. 1. Länsstyrelsen Länsstyrelsen menar att handlingarna måste kompletteras ifråga om bullersituationen. Vidare anser de att det särskilt måste visas hur området påverkas av buller från E4:an och att nödvändiga skyddsåtgärder måste säkerställas genom planbestämmelser. Länsstyrelsen anser att det inte är möjligt att pröva områdets lämplighet för föreslagen bebyggelse utan en sådan redovisning och nödvändiga bestämmelser. Därför bedömer Länsstyrelsen att föreslagen bebyggelse kan bli olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, varför Länsstyrelsen kan komma att ingripa vid sin tillsyn enligt 11 kap. 10-11 PBL. En trafikbullerutredning har genomförts och den visar att inga riktvärden överskrids. Information om utredningens resultat har lagts till i plan- och genomförandebeskrivningen. 2. Lantmäteriet Lantmäteriet har tagit del av förslaget till detaljplan och informerar om att deras genomgång endast har varit fokuserad på genomförandefrågor. Vidare påpekar de att planområdets södra gräns inte sammanfaller exakt med användningsgränser i den nu gällande detaljplanen. De anser att detta bör kontrolleras och att hela området som idag är utlagt för golfbana bör innefattas i den nya detaljplanen.

3(15) Planområdets södra gräns har kontrollerats och rättats till så att hela området som idag är utlagt för golfbana omfattas av den nya detaljplanen, i enlighet med Lantmäteriets yttrande. 3. Trafikverket Trafikverket ser positivt på att en förtätning sker i stationsnära läge i Åstorps samhälle eftersom det ökar möjligheten att främja ett ökat resande med kollektivtrafik. På grund av detta anser Trafikverket att det är angeläget att säkra, gena och trygga gång- och cykelförbindelser till centrum och Åstorps station byggs ut i samband med planens genomförande. Trafikverket konstaterar att planområdet är beläget cirka 300 meter öster om Europaväg 4, cirka 800 meter söder om väg 21 och i övrigt är omgivet av kommunala gator. Trafikverket menar att det av planhandlingarna inte framgår hur många nya bostäder som möjliggörs eller hur stor trafikökning som förväntas till följd av detaljplanen och anser att de på grund av detta inte kan göra en fullständig bedömning. För att kunna göra en fullständig bedömning kräver de att plan- och genomförandebeskrivningen kompletteras med dessa uppgifter. De påpekar också att eventuella åtgärder som berör det statliga vägnätet ska genomföras i samråd med Trafikverket och ska bekostas av kommunen/exploatören. Vidare poängterar Trafikverket att de förutsätter att planområdet i sin helhet planeras och utformas så att riksdagens fastställda riktlinjer för trafikbuller inte överstigs. De påpekar att de nödvändiga åtgärder som kan krävas, exempelvis bullerskydd, ska bekostas av kommunen och/eller exploatören. Trafikverket menar också att enligt nya regler i PBL som gäller för detaljplaner som tas fram efter den 2 januari 2015 ska planbeskrivningen innehålla en bullerberäkning för ny bostadsbebyggelse som planläggs, om det inte anses obehövligt. I de fall det anses obehövligt ska detta motiveras. Enligt planbeskrivningen bedöms planområdet i låg grad vara negativt påverkad av buller från omgivningen, främst från E4:an. Dock bedöms utsattheten för buller som ringa och att riktvärden för buller inte kommer att överskridas. och Trafikverket efterfrågar vad denna bedömning har grundats på. De önskar också att planbeskrivningen kompletteras med en redogörelse för hur trafikbullernivåer har beräknats. Trafikverket påpekar att redogörelsen ska innefatta bullernivåer både inomhus och utomhus vid fasad med hänsyn till både befintliga trafikflöden samt prognostiserade flöden på 20 års sikt. De efterfrågar även att bullerberäkningen omfattar dagens och framtida trafik på väg 1759 som löper längs planområdet. Avslutningsvis konstaterar Trafikverket att riktvärdena för buller framgår i planbeskrivningen men önskar att dessa även införs i plankartan.

4(15) Planområdet har redan idag tillgång till säkra och gena gång- och cykelvägar från planområdet till bland annat Åstorps centrum och närliggande hållplatser för kollektivtrafik. För att tydliggöra detta har en karta som visar gång- och cykelvägarna lagts till i plan- och genomförandebeskrivningen. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för nya bostäder i form av villor, radhus och/eller kedjehus. Antalet föreslagna tomter i granskningshandlingen är nio stycken. Samtidigt ber vi Trafikverket notera att antalet tomter inte är reglerat med fastighetsindelningsbestämmelser i plankartan vilket kan innebära att tomterna vid genomförandet blir både fler och färre till antalet. Eftersom arbetet med att ta fram detaljplanen påbörjades före den 2 januari 2015, innan förändringen av plan- och bygglagen (SFS 2010:900) trädde i kraft, tillämpas inte förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader (2015:216) som trädde i kraft 1 juni 2015. Med anledning av Länsstyrelsens yttrande har en trafikbullerutredning tagits fram. Se vidare under kommentaren till yttrande 1. Riktvärdena för buller har inte införts i plankartan eftersom detta bedöms göra att detaljplanen blir alltför detaljerad. En detaljplan ska reglera markens användning under lång tid framåt. Med tanke på det och att lagar och förordningar också utvecklas över tid anses det inte lämpligt att i plankartan styra vilka riktvärden för trafikbuller som ska följas då dessa i framtida lagstiftning kan komma att vara annorlunda. 4. Regionala utvecklingsnämnden, Region Skåne Region Skåne framför att de ser positivt på planförslaget som innebär ett tillskott av bostäder och en förtätning av Åstorps samhälle i ett läge som har goda kollektivtrafikförbindelser, såväl med tåg som med buss. Planförslaget stämmer väl överens med strategier för Det flerkärniga Skåne och strategiområdet som handlar om att växa effektivt med en balanserad och hållbar markanvändning. Att utveckla integrerade stadsstrukturer i närheten av kollektivtrafik innebär stora möjligheter för ett effektivt markutnyttjande med god tillgång till samhällsservice. Det stärker och möjligheten att utveckla kollektivtrafiken eftersom underlaget ökar. Vidare ser Region Skåne också positivt på att planförslaget även innefattar att kompensationsåtgärder tillförs i närområdet till följd av minskning av parkmark. Grönområden har en stor betydelse för människors välbefinnande, vilket är särskilt viktigt att tänka på vid förtätningsprojekt.

5(15) För att stärka kopplingarna och upptagningsområdet för kollektivtrafiken ser Region Skåne ett behov av att gång- och cykelförbindelser både till och från Åstorps station och till närliggande busshållplatser ses över. Region Skåne vill i detta sammanhang tipsa om ett nytt TemaPM inom Strukturbild för Skåne; Planera för cykeln i småstaden. I TemaPM:et redovisas hur cykelanvändandet i några av Skånes småstäder ser ut och det finns en handbok som ger konkreta tips på hur kommuner genom fysisk planering kan höja cykeln som ett attraktivt transportmedel. Åstorps kommun ser positivt på att Region Skåne uppmärksammar vikten av att tillföra kompensationsåtgärder vid ianspråktagande av parkmark. Samtidigt vill vi förtydliga att det utpekade planområdet har ansetts lämpligt med stöd av de analyser som gjordes dels vid arbetet med Grönstrukturplan för Åstorps kommuns samhällen och dels vid arbetet med att ta fram Översiktsplan 2012 för Åstorps kommun. Planområdet har redan idag tillgång till gång- och cykelvägar från planområdet till bland annat Åstorps centrum och närliggande hållplatser för kollektivtrafik. För att tydliggöra detta har en karta som visar gång- och cykelvägar lagts till i plan- och genomförandebeskrivningen. 5. NSVA Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA) framför följande synpunkter: Spillvatten De spillvattenledningar som är belägna i planområdets norra del kan endast användas till att ansluta en mindre del av området med hjälp av självfall eftersom höjdskillnaderna inom området är stora. För att undvika att delar av den blivande bebyggelsen måste pumpa spillvatten rekommenderas att spillvattenledningar i områdets södra del nyttjas. Vatten Anslutningen till färskvattenledningar kan ske både i planområdets södra och norra del. Dagvatten Enligt den antagna dagvattenpolicyn (kommunfullmäktige, 2013-05-27) ska omhändertagande av dagvatten i första hand göras lokalt inom fastigheten. Om detta inte är möjligt ska dagvattnet fördröjas innan det släpps till det kommunala ledningsnätet. Fördröjning inom planområdet ska uppgå till 200 m 3 per hårdgjord yta och hektar. Detta innebär att området ska ha en utjämningsvolym som motsvarar cirka 75 m 3 för hela området. Förslagsvis används grönytor/parkmark i planområdet för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) eller fördröjning. En lösning för dagvattnet ska tas fram i

6(15) samråd med NSVA. Vidare ska höjdsättningen av området utföras så att dagvatten inte riskerar att översvämma byggnader inom eller utom planområdet. Avslutningsvis gäller för eventuell anslutningspunkt av dagvattnet samma synpunkter som för spillvatten, se ovan. Informationen från NSVA gällande spillvatten, vatten och dagvatten läggs till i plan- och genomförandebeskrivningen. Den lösning för dagvattnet som nämns ovan föreslås tas fram i genomförandeskedet efter att detaljplanen har antagits och vunnit laga kraft. Detta läggs också till i plan- och genomförandebeskrivningen. 6. Räddningstjänsten Räddningstjänsten har inget att erinra mot planförslaget men vill tydliggöra följande: Riskhänsyn Riskutredningen som är framtagen ska följas för den planerade bebyggelsen. Brandvattenförsörjning Det ska framgå i detaljplanen att brandvattenförsörjning ska anordnas i området. Systemet ska baseras på att bränder släcks med vatten direkt från brandpost (konventionellt system). Flödet i brandposterna ska dimensioneras enligt tillämpbara delar i Vatten- och avloppsföreningens råd, VAV P83 och VAV P76. Lägsta flöde ska vara 1200 l/m. Vidare ska avståndet mellan brandposterna vara maximalt 150 meter och avståndet mellan brandpost och uppställningsplats för släckbil ska inte överstiga 75 meter. Om avsteg görs från VAV P83 och VAV P76 ska lösningen förankras hos räddningstjänsten. Information inför byggprocessen Åtkomlighet för räddningstjänstens fordon ska anordnas inom området. Avståndet mellan körbar väg och byggnadernas entré får inte överstiga 50 meter. Om utrymning ska ske med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning får inte avståndet mellan fönsters underkant/balkongräcke och marken överstiga 11 meter och markytorna intill fasaden ska vara utformade så att en bärbar stege kan ställas upp. Om utrymning ska ske med hjälp av räddningstjänstens höjdfordon får inte avståndet mellan fönsters underkant/balkongräcke överstiga 23 meter och åtkomlighet för räddningstjänstens höjdfordon måste säkerställas via det normala vägnätet eller via särskilda räddningsvägar.

7(15) Räddningsvägar För räddningsvägar gäller generellt att de ska ha en körbanebredd om minst 3,0 meter och en vinkelradie om minst 50 meter, en innerradie om minst 9,1 meter, en fri höjd om minst 4 meter, ska tåla axeltrycket 100 kn, ska ha ett hårdgjort ytlager, ska ha en högsta längslutning om 8 % och ett högsta tvärfall om 2 % samt ska vinterväghållas. Uppställningsplatser för höjdfordon För uppställningsplatser för höjdfordon gäller generellt att de ska vara minst 5 meter breda med samma bärighet som övriga räddningsvägar, ska vara förlagda utanför ytterkanten av de balkonger eller fönster som ska kunna nås med höjdfordonet och avståndet mellan husväggen och höjdfordonets rotationscentrum bör inte överstiga 9 meter, ska vara minst 12 meter långa och inte ha en större lutning än 8,5 % i någon riktning, ska vinterväghållas samt bör kunna nås utan att fordonet behöver backas. Avsteg från ovanstående utformning ska ske i samråd med räddningstjänsten. Informationen från Räddningstjänstens yttrande läggs till under rubriken genomförandebeskrivning i plan- och genomförandebeskrivningen.

8(15) 7. TeliaSonera Skanova Access AB TeliaSonera Skanova Access AB har kabelanläggningar inom berört planområde, vilka kommer att påverkas av planens genomförande. Kabelanläggningarnas ungefärliga läge framgår av bifogad karta, se nedan. Kablarna föreslås läggas om i ny gatu- och parkmark. Kartbilagan från Skanovas yttrande. Med anledning av detta vill Skanova att följande text införs i detaljplanens genomförandebeskrivning: Skanova ska kontaktas senast 12 veckor före att kablarna måste vara flyttade/omlagda (tjälfri period). Flyttning eller andra åtgärder som krävs för att säkerställa Skanovas kabelanläggningars funktion utförs efter skriftlig beställning och ska bekostas av exploatören/fastighetsägaren. Informationen från Skanovas yttrande läggs till under rubriken genomförandebeskrivning i plan- och genomförandebeskrivningen. Skanovas kabelanläggningar kommer att flyttas vid genomförandet av detaljplanen genom att de läggs om i ny gatu- och parkmark. 8. E.ON Gas Sverige AB E.ON Gas Sverige AB har inget att erinra mot förslaget till detaljplan. De framför också att de i framtiden har som ambition att öka andelen biogas i gassystemet och önskar därför att det framgår i planhandlingarna att närheten till deras natur- och biogasnät innebär att det kan vara ett intressant energialternativ för framtida bebyggelse.

9(15) Informationen läggs enligt E.ON Gas Sverige ABs önskemål till i plan- och genomförandebeskrivningen. 9. Håkan Abrahamsson, Mossljungen 1 Håkan Abrahamsson konstaterar att trots att antalet tomter har minskats från de i översiktsplanen föreslagna 12 stycken till nio stycken anser han att förslaget visar på svårigheter att fortsätta befintlig bebyggelse på ett bra sätt. Som motiv till detta framför HA - Att Lärkgatans förlängning kommer att vika av inte mindre än fem gånger, i olika vinklar, innan du slutligen hamnar på parkeringen vid ishallen. - Att det, eftersom det inte finns tillräckligt med utrymme för en vändplats, öppnas upp för en rundkörning genom kvarteret. - Att då det passerar mycket folk genom detta område har det gjorts fem utfarter mot lokalgatan från gång- och cykelväg eller grönområde. Detta innebär enligt HA risker för kollision vid varje utfart då bilar kan använda Lärkgatan för genomfart. - Att tomternas utformning och möjlighet till utfarter visar på svårigheten med att använda planområdet för tomter. Om syftet med detaljplanen är att förtäta och på så vis bereda plats för fler boende önskar HA att möjligheten att utöka befintlig radhusbebyggelse, i parkens sydvästra hörn inom detaljplanen för kvarteret Malörten, undersöks. HA menar att dessa då kan kopplas till det befintliga nätet för värme, vatten och avlopp samt att det skulle lösa till- och frånfart och sophämtning, med mera. Detta förslag innebär också att den del av parkområdet som används flitigast förblir orörd, att pulkabacken kan ligga kvar, att gång- och cykelvägar med tillhörande belysning inte behöver flyttas och att bangolfen slipper boende så nära inpå sitt område med mera. Om förslaget till detaljplan, så som det ser ut idag, fortsätter att vara aktuellt önskar HA att möjligheten till genomfart och rundkörning tas bort. Till exempel genom att vändplats ritas in eller att en del av lokalgatan begränsas så att endast behörig trafik kan passera ut. En sådan begränsning fanns med från början i förslaget till detaljplan för Dalaparken. Avslutningsvis påpekar HA att bedömningen att buller endast förekommer i låg grad inte delas av de boende i området. HA framför att de under sommarkvällar upplever både trafiken från E4:an och Malmövägen som mycket störande. Därför anser HA att en bullermätning bör genomförs innan några nya fastigheter anläggs. Kommentar: Enligt trafiköversynen är det mest lämpligt att utforma Lärkgatan som en genomfartsgata. Med en genomfartsgata bedöms trafiken utanför befintlig bebyggelse bli mindre eftersom trafiken från planerad bebyggelse då kan fördelas på två anslutningar. Det

10(15) bedöms också som osannolikt att trafik till och från Åstorps ishall skulle använda denna genomfart eftersom dagens anslutning är genare. Information om trafiköversynens resultat har lagts till i plan- och genomförandebeskrivningen. Denna synpunkt har inte lett till några förändringar i planhandlingarna. Att som HA föreslår, undersöka möjligheten att utöka radhusbebyggelsen inom kvarteret Malörten är inte en fråga som tas upp inom den här detaljplanens planprocess. Anledningen till det är för att utpekandet av var ny bebyggelse ska komma till är en fråga som hanteras på en strategisk översiktlig planeringsnivå vid framtagande av en kommuns översiktsplan och andra översiktliga planeringsdokument. Planbeskedet för den här detaljplanen fastslår att detaljplanen ska pröva möjligheten att bebygga planområdet med bostäder. Denna synpunkt har inte lett till några förändringar i planhandlingarna. Vidare är det också aktuellt med kompensationsåtgärder på grund av att det är parkmark som tas i anspråk. Syftet med kompensationsåtgärderna är att höja kvaliteten på den parkmarken som finns kvar. Under samrådet efterfrågades specifikt förslag på kompensationsåtgärder men några sådana förslag har inte lämnats in. Med anledning av yttranden från Länsstyrelsen och Trafikverket har en trafikbullerutredning genomförts. Den visar att riktvärdena för buller inte överskrids. Information om utredningens resultat har lagts till i plan- och genomförandebeskrivningen. 10. Lilian och Ove Olander, Haganäs 1 Lilian och Ove Olander konstaterar att trots att antalet tomter har minskats från de i översiktsplanen föreslagna 12 stycken till nio stycken anser han att förslaget visar på svårigheter att fortsätta befintlig bebyggelse på ett bra sätt. Som motiv till detta framför LO och OO - Att Lärkgatans förlängning kommer att vika av inte mindre än fem gånger, i olika vinklar, innan du slutligen hamnar på parkeringen vid ishallen. - Att det, eftersom det inte finns tillräckligt med utrymme för en vändplats, öppnas upp för en rundkörning genom kvarteret. - Att då det passerar mycket folk genom detta område har det gjorts fem utfarter mot lokalgatan från gång- och cykelväg eller grönområde. Detta innebär enligt LO och OO risker för kollision vid varje utfart då bilar kan använda Lärkgatan för genomfart. - Att tomternas utformning och möjlighet till utfarter visar på svårigheten med att använda planområdet för tomter. LO och OO föreslår att det inte byggs alls på den norra delen av gröningen. Om syftet med detaljplanen är att förtäta och på så vis bereda plats för fler boende önskar LO och OO att möjligheten att utöka befintlig

11(15) radhusbebyggelse, i parkens sydvästra hörn inom detaljplanen för kvarteret Malörten, undersöks. LO och OO menar att dessa då kan kopplas till det befintliga nätet för värme, vatten och avlopp samt att det skulle lösa till- och frånfart och sophämtning, med mera. Detta förslag innebär också att den del av parkområdet som används flitigast förblir orörd, att pulkabacken kan ligga kvar, att gång- och cykelvägar med tillhörande belysning inte behöver flyttas och att bangolfen slipper boende så nära inpå sitt område med mera. LO och OO framför önskemål om att resten av grönområdet kan rustas upp med lite mer buskage, bänkar, lekplats och eventuellt en skatepark och så vidare. Om förslaget till detaljplan, så som det ser ut idag, fortsätter att vara aktuellt önskar LO och OO att möjligheten till genomfart och rundkörning tas bort. Till exempel genom att vändplats ritas in eller att en del av lokalgatan begränsas så att endast behörig trafik kan passera ut. En sådan begränsning fanns med från början i förslaget till detaljplan för Dalaparken. Vidare anser LO och OO att in- och utfart till tomterna bör ske via ishallen då detta är en väg som används flitigt idag, samt att den och parkeringarna vid ishallen asfalteras. LO och OO framför också önskemål om att begränsa höjden på de hus som eventuellt byggs. Avslutningsvis påpekar också LO och OO att bedömningen att buller endast förekommer i låg grad inte delas av de boende i området. LO och OO framför att de under sommarkvällar upplever både trafiken från E4:an och Malmövägen som mycket störande. Därför anser LO och OO att en bullermätning bör genomförs innan några nya fastigheter anläggs. Kommentar: För synpunkter gällande planområdets trafikstruktur, att utöka bebyggelsen inom kvarteret Malörten och trafikbuller, se kommentaren till yttrande 9 ovan. Vad gäller höjden på bebyggelsen är den reglerad till ett plan. Eftersom det är tillåtet att inreda vind innebär det att bebyggelsen kan bli 1,5 plan. En planbestämmelse som reglerar högsta byggnadshöjd har lagts till i plankartan. Det innebär att den här synpunkten har lett till förändringar i planhandlingarna enligt sakägarnas önskemål. Därmed bedöms synpunkten vara tillgodosedd. 11. Susanne och Mikael Höllger, Haganäs 2 Susanne och Mikael Höllger konstaterar att trots att antalet tomter har minskats från de i översiktsplanen föreslagna 12 stycken till nio stycken anser han att förslaget visar på svårigheter att fortsätta befintlig bebyggelse på ett bra sätt. Som motiv till detta framför SH och MH - Att Lärkgatans förlängning kommer att vika av inte mindre än fem gånger, i olika vinklar, innan du slutligen hamnar på parkeringen vid ishallen.

12(15) - Att det, eftersom det inte finns tillräckligt med utrymme för en vändplats, öppnas upp för en rundkörning genom kvarteret. - Att då det passerar mycket folk genom detta område har det gjorts fem utfarter mot lokalgatan från gång- och cykelväg eller grönområde. Detta innebär enligt SH och MH risker för kollision vid varje utfart då bilar kan använda Lärkgatan för genomfart. - Att tomternas utformning och möjlighet till utfarter visar på svårigheten med att använda planområdet för tomter. SH och MH föreslår att det inte byggs alls på den norra delen av gröningen. Om syftet med detaljplanen är att förtäta och på så vis bereda plats för fler boende önskar SH och MH att möjligheten att utöka befintlig radhusbebyggelse, i parkens sydvästra hörn inom detaljplanen för kvarteret Malörten, undersöks. SH och MH menar att dessa då kan kopplas till det befintliga nätet för värme, vatten och avlopp samt att det skulle lösa till- och frånfart och sophämtning, med mera. Detta förslag innebär också att den del av parkområdet som används flitigast förblir orörd, att pulkabacken kan ligga kvar, att gång- och cykelvägar med tillhörande belysning inte behöver flyttas och att bangolfen slipper boende så nära inpå sitt område med mera. SH och MH framför önskemål om att resten av grönområdet kan rustas upp med lite mer buskage, bänkar, lekplats och eventuellt en skatepark och så vidare. Om förslaget till detaljplan, så som det ser ut idag, fortsätter att vara aktuellt önskar SH och MH att möjligheten till genomfart och rundkörning tas bort. Till exempel genom att vändplats ritas in eller att en del av lokalgatan begränsas så att endast behörig trafik kan passera ut. En sådan begränsning fanns med från början i förslaget till detaljplan för Dalaparken. Vidare anser SH och MH att in- och utfart till tomterna bör ske via ishallen då detta är en väg som används flitigt idag, samt att den och parkeringarna vid ishallen asfalteras. SH och MH framför också önskemål om att begränsa höjden på de hus som eventuellt byggs. Avslutningsvis påpekar också SH och MH att bedömningen att buller endast förekommer i låg grad inte delas av de boende i området. SH och MH framför att de under sommarkvällar upplever både trafiken från E4:an och Malmövägen som mycket störande. Därför anser SH och MH att en bullermätning bör genomförs innan några nya fastigheter anläggs. Kommentar: För synpunkter gällande planområdets trafikstruktur, att utöka bebyggelsen inom kvarteret Malörten och trafikbuller, se kommentaren till yttrande nr 9 ovan. Vad gäller höjden på bebyggelsen är den reglerad till ett plan. Eftersom det är tillåtet att inreda vind innebär det att bebyggelsen kan bli 1,5 plan. En planbestämmelse som reglerar högsta byggnadshöjd har lagts till i plankartan. Det innebär att den här

13(15) synpunkten har lett till förändringar i planhandlingarna enligt sakägarnas önskemål. Därmed bedöms synpunkten vara tillgodosedd. 12. Gunhild och Christer Ahrenberg, Mossljungen 2 Gunhild och Christer Ahrenberg konstaterar att trots att antalet tomter har minskats från de i översiktsplanen föreslagna 12 stycken till nio stycken anser han att förslaget visar på svårigheter att fortsätta befintlig bebyggelse på ett bra sätt. Som motiv till detta framför GA och CA - Att Lärkgatans förlängning kommer att vika av inte mindre än fem gånger, i olika vinklar, innan du slutligen hamnar på parkeringen vid ishallen. - Att det, eftersom det inte finns tillräckligt med utrymme för en vändplats, öppnas upp för en rundkörning genom kvarteret. - Att då det passerar mycket folk genom detta område har det gjorts fem utfarter mot lokalgatan från gång- och cykelväg eller grönområde. Detta innebär enligt GA och CA risker för kollision vid varje utfart då bilar kan använda Lärkgatan för genomfart. - Att tomternas utformning och möjlighet till utfarter visar på svårigheten med att använda planområdet för tomter. Om syftet med detaljplanen är att förtäta och på så vis bereda plats för fler boende önskar GA och CA att möjligheten att utöka befintlig radhusbebyggelse, i parkens sydvästra hörn inom detaljplanen för kvarteret Malörten, undersöks. GA och CA menar att dessa då kan kopplas till det befintliga nätet för värme, vatten och avlopp samt att det skulle lösa till- och frånfart och sophämtning, med mera. Detta förslag innebär också att den del av parkområdet som används flitigast förblir orörd, att pulkabacken kan ligga kvar, att gång- och cykelvägar med tillhörande belysning inte behöver flyttas och att bangolfen slipper boende så nära inpå sitt område med mera. Om förslaget till detaljplan, så som det ser ut idag, fortsätter att vara aktuellt önskar GA och CA att möjligheten till genomfart och rundkörning tas bort. Till exempel genom att vändplats ritas in eller att en del av lokalgatan begränsas så att endast behörig trafik kan passera ut. En sådan begränsning fanns med från början i förslaget till detaljplan för Dalaparken. Avslutningsvis påpekar GA och CA att bedömningen att buller endast förekommer i låg grad inte delas av de boende i området. GA och CA framför att de under sommarkvällar upplever både trafiken från E4:an och Malmövägen som mycket störande. Därför anser GA och CA att en bullermätning bör genomförs innan några nya fastigheter anläggs. Kommentar: För synpunkter gällande planområdets trafikstruktur, att utöka bebyggelsen inom kvarteret Malörten och trafikbuller, se kommentaren till yttrande nr 9 ovan.

14(15) 13. Inger-Marie och Mogens Poulsen, Haganäs 3 Inger-Marie och Mogens Poulsen konstaterar att trots att antalet tomter har minskats från de i översiktsplanen föreslagna 12 stycken till nio stycken anser han att förslaget visar på svårigheter att fortsätta befintlig bebyggelse på ett bra sätt. Som motiv till detta framför IMP och MP - Att Lärkgatans förlängning kommer att vika av inte mindre än fem gånger, i olika vinklar, innan du slutligen hamnar på parkeringen vid ishallen. - Att det, eftersom det inte finns tillräckligt med utrymme för en vändplats, öppnas upp för en rundkörning genom kvarteret. - Att då det passerar mycket folk genom detta område har det gjorts fem utfarter mot lokalgatan från gång- och cykelväg eller grönområde. Detta innebär enligt IMP och MP risker för kollision vid varje utfart då bilar kan använda Lärkgatan för genomfart. - Att tomternas utformning och möjlighet till utfarter visar på svårigheten med att använda planområdet för tomter. Om syftet med detaljplanen är att förtäta och på så vis bereda plats för fler boende önskar IMP och MP att möjligheten att utöka befintlig radhusbebyggelse, i parkens sydvästra hörn inom detaljplanen för kvarteret Malörten, undersöks. IMP och MP menar att dessa då kan kopplas till det befintliga nätet för värme, vatten och avlopp samt att det skulle lösa till- och frånfart och sophämtning, med mera. Detta förslag innebär också att den del av parkområdet som används flitigast förblir orörd, att pulkabacken kan ligga kvar, att gång- och cykelvägar med tillhörande belysning inte behöver flyttas och att bangolfen slipper boende så nära inpå sitt område med mera. Om förslaget till detaljplan, så som det ser ut idag, fortsätter att vara aktuellt önskar IMP och MP att möjligheten till genomfart och rundkörning tas bort. Till exempel genom att vändplats ritas in eller att en del av lokalgatan begränsas så att endast behörig trafik kan passera ut. En sådan begränsning fanns med från början i förslaget till detaljplan för Dalaparken. Avslutningsvis påpekar IMP och MP att bedömningen att buller endast förekommer i låg grad inte delas av de boende i området. IMP och MP framför att de under sommarkvällar upplever både trafiken från E4:an och Malmövägen som mycket störande. Därför anser IMP och MP att en bullermätning bör genomförs innan några nya fastigheter anläggs. Kommentar: För synpunkter gällande planområdets trafikstruktur, att utöka bebyggelsen inom kvarteret Malörten och trafikbuller, se yttrande nr 9 ovan.

15(15) Sammanfattning och förslag till förändringar Plan- och genomförandebeskrivning - En trafik och trafikbullerutredning har tagits fram. Information om utredningens resultat har lagts till under rubrikerna Gator och trafik och Hälsa och säkerhet i plan- och genomförandebeskrivningen - En karta som visar gång- och cykelvägar i förhållande till planområdet har lagts till i plan- och genomförandebeskrivningen - Informationen från NSVA gällande spillvatten, vatten och dagvatten samt förslaget att dagvattenlösningen tas fram i genomförandeskedet har lagts till i plan- och genomförandebeskrivningen - Informationen från Räddningstjänstens yttrande läggs till under rubriken Genomförandebeskrivning i plan- och genomförandebeskrivningen - Informationen från Skanovas yttrande läggs till under rubriken Genomförandebeskrivning i plan- och genomförandebeskrivningen. - Informationen läggs enligt E.ON Gas Sverige ABs önskemål till i plan- och genomförandebeskrivningen Plankarta - Planområdets södra gräns har kontrollerats och rättats till så att hela området som idag är utlagt för golfbana omfattas av den nya detaljplanen - En planbestämmelse som reglerar högsta byggnadshöjd har lagts till - Planområdets utformning har förändrats gällande delar av tomternas och delar av lokalgatans utformning Därutöver har endast redaktionella ändringar gjorts i plan- och genomförandebeskrivning och plankarta. Samhällsbyggnadsenheten Åstorp 2015-12-13 Malin Bergman Planarkitekt Anna Bjerndell Planarkitekt