Revsonsrapport Barn och ungdomsvård Fnspångs kommun Lena Brönnert
Barn och ungdomsvård Innehållsförtecknng 1 Sammanfattnng och revsonell bedömnng...1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag, revsonsfråga och revsonsmetod...3 3.1 Revsonsfråga...3 3.2 Revsonsmetod...4 4 Organsaton... 4 5 Resultat...5 5.1 Mål och rktlnjer för granskade verksamheter...5 5.2 Arbete för att främja trygga och goda förhållanden för barn och unga...6 5.3 Tllgång tll öppenvård...7 5.4 Kvaltet nom socaltjänstens nsatser för barn och unga...9 5.5 Ändamålsenlg uppföljnng av placerade barn och unga...11 Fnspångs kommun
1 Sammanfattnng och revsonell bedömnng Fnspångs kommunrevsorer har gett Kommunal sektor nom uppdrag att bedöma om Socala myndghetsnämnden och kommunstyrelsen säkerställer att socaltjänstens arbete med barn och unga nom ndvd- och famljeomsorgen är effektvt och ändamålsenlgt. Gransknngen vsar att behov av en rad förbättrngar fnns gällande framförallt planerng och uppföljnng. För respektve delmål gransknngen har följande framkommt: Fnns mål och rktlnjer för granskade verksamheter? Vd gransknngen har framkommt att ansvarga nämnder styr verksamheten genom relevanta mål och åtaganden för att säkerställa att barn och unga växer upp under trygga förhållanden. V bedömer att den relatvt nya styrmodellen nte är tllräcklgt förankrad och känd varför nämndens styrnng nte får genomslag verksamheten. Vdare arbete enlgt styrmodellen bör vsa hur målen ska nås och följas upp, för att vara effektv. Enlgt Kommunallagen beslutar fullmäktge ärenden av prncpell beskaffenhet för kommunen, genom bland annat rktlnjer för verksamheten. Vd gransknngen konstateras att rktlnjer för barn- och ungdomsvården nte fnns. Arbetar ansvarga nämnder för att främja att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden? Gransknngen vsar att det fnns rktade resurser som bedöms vara förebyggande och uppsökande för att främja att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. Fnns tllgång tll öppenvård som motsvarar de behov som uppmärksammas, för att undvka placerng samt för att möta behov utsluss efter placerng? Gransknngen vsar att den nterna öppenvården har ett uppdrag att forma verksamheten efter de behov som möts. Det har dock framkommt att den nte är tllräcklgt flexbel för att möte famljer behov av omfattande nsatser och behov av nsatser utanför kontorstd. Detta nnebär också att öppenvården har betydande svårgheter att vara alternatv tll att placera ett barn eller en ungdom utanför hemmet. Gransknngen vsar också att det verksamheten fnns behov av att bättre organsera och planera för nsatser som det kan fnnas behov av vd utsluss efter en placerng. Fnspångs kommun 1 av 11
Säkerställs att socaltjänstens nsatser för barn och unga har en tllräcklgt god kvaltet? Nämnden säkerställer att nsatserna tll barn och unga har en tllräcklgt god kvaltet genom att efterstäva metoder som vsar en god effekt. För att säkerställa att kvalteten utvecklas och säkras behöver dock metoder utvecklas för att följa upp och utvärdera det egna arbetet. Det bedöms som tllfredsställande att det fnns en rutn för att utreda tlltänkt famljehems allmänna lämplghet och förmåga att ta emot ett vsst barn. Det saknas dock en rutn för att säkerställa kvaltet nom anltad nsttutonsvård. Avtalet bedöms nte säkerställa detta. En rutn bör utarbetas för hur detta ska göras. De kompetenskrav som ställs nom Famljeteamet bedöms som relevanta. Sker en ändamålsenlg uppföljnng av de barn som placerats famljehem eller hem för vård och boende? Det bedöms som tllfredsställande att det fnns rutner för hur uppföljnng av placerade barn ska ske som anger tdsntervall, nnehåll samt nödvändga kontakter. Vd gransknngen har framkommt att rutnen av olka skäl nte följs varför uppföljnng av de placerade barnen nte bedöms ske ändamålsenlgt. Detta bör snarast åtgärdas. 2 Bakgrund Enlgt socaltjänstlagen ska kommunens socaltjänst svara för omsorg och servce, upplysnngar, råd, stöd och vård och bstånd tll famljer och ensklda som behöver det och där det nte kan tllgodoses på annat sätt. Genom bland annat uppsökande arbete ska socaltjänsten upplysa om verksamheten och främja förutsättnngar för goda levnadsförhållanden som ekonomsk och socal trygghet. Socalnämnden har ett särsklt ansvar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden, sörja för att barn och ungdomar får det skydd och stöd de behöver och, om hänsynen tll den unge motverar det, vård och fostran utanför det egnahemmet. Tll socaltjänstens vktgaste uppgft hör att ge de barn som samhället har tagt hand om en god vård. Kommunernas socaltjänst ska vara av god kvaltet och utföras av personer med lämplg utbldnng och erfarenhet. Kvalteten ska systematskt och fortlöpande utvecklas och säkras 1. 1 Socaltjänstlagen 3 kaptlet 3 Fnspångs kommun 2 av 11
I Fnspång var 12 barn placerade hem för vård och boende (HVB) och 34 barn famljehem varav sju var konsulentstödda famljehem, vd första kvartalets slut år. 2 Totalkostnad för barn- och ungdomsvården Fnspång vsar en öknng om 47 % mellan år 2009 och 2010. Kostnaden för år 2010 (1 953 kr/nv) lgger 25 % högre än jämförbara kommuner 3 (1 566 kr/nv) enlgt Kolada. Budget 2011 för HVB och famljehem för barn och unga uppgår tll 9 290 tkr. Prognos för året vsa en kostnad om 21 721 tkr vlket motsvarar ett underskott motsvarande 134 %. 3 Uppdrag, revsonsfråga och revsonsmetod 3.1 Revsonsfråga Säkerställer Socala myndghetsnämnden och kommunstyrelsen att socaltjänstens arbete med barn och unga nom ndvd- och famljeomsorgen är effektvt och ändamålsenlgt? Gransknngsmål Fnns mål och rktlnjer för granskade verksamheter? Arbetar kommunen för att främja att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden? Fnns tllgång tll öppenvård som motsvarar de behov som uppmärksammas, för att undvka placerng samt för att möta behov utsluss efter placerng? Säkerställs att socaltjänstens nsatser för barn och unga har en tllräcklgt god kvaltet? 2 Kommun- och landstngsdatabasen 3 Vktnngen av strukturårsjusterad standardkostnad 70 % och befolknng 30 % (baseras på uppgfter från 2009). Fnspångs kommun 3 av 11
Sker en ändamålsenlg uppföljnng av de barn som placerats famljehem eller hem för vård och boende? Gransknngen avgränsas tll verksamheter som rör barn mellan 0 18 år. 3.2 Revsonsmetod Gransknngen har genomförts genom: Intervjuer med poltska företrädare, lednngspersonal nom granskade verksamheter, handläggande socalsekreterare samt utförare nom behandlande och förebyggande verksamheter. Gransknng av styrande dokument. Aktgransknng av sammanlagt to akter. En av revsorsgruppens medlemmar har närvarat vd genomförandet av ntervjuerna. Rapporten är sakgranskad verksamheten och kvaltetssäkrad av certferad kommunal revsor. 4 Organsaton Enlgt reglementet ska Socala myndghetsnämnden vara kommunens socalnämnd och därmed tllämpa socallagstftnngen. I nämndens uppgfter ngår myndghetsutövnng nom ndvd- och famljeomsorgen och ansvaret för utrednngsarbetet lgger hos Myndghetskontoret. Nämnden beslutar bland annat om skydd och stöd tll barn och unga. Placerngsteamet har uppföljnngsansvar för placerngar av barn och unga famljehem och på nsttuton. Under kommunstyrelsen organseras ansvar för behandlngsarbetet, förebyggande och uppsökande arbete rktat tll barn, unga och föräldrar hos Samlat barn och ungdomsstöd. Här organseras också stöd för personal förskolor, grund- och gymnaseskolor genom elevhälsovården samt frtdsverksamhet. Stöd och behandlng ges efter utrednng och beslut men också som servcensatser, dvs utan föregående bståndsbeslut. Uppföljnngsansvaret för de beslutade öppenvårdnsatserna fnns nom Samlat barn- och ungdomsstöd. Det uppskattas att crka 30 % av stöd och behandlng dag ges som servce. Tjänstemannaorgansatonen ndelas sektorer. Arbetet med barn och famlj fnns hos sektor Barn och ungdom. Inom sektorn och samverkan med sektorerna Arbete & lärande och Socal omsorg pågår ett arbete för att utveckla samverkan, förtydlga handläggnngsrutner och flöden samt för att skapa större flexbltet för att möta efterfrågade behov nom socaltjänstens område. Vd ntervjuerna framkommer att verksamheten nom myndghetskontoret och nom Samlat barn och ungdomsstöd står nför organsatorska förändrngar. Fnspångs kommun 4 av 11
5 Resultat 5.1 Mål och rktlnjer för granskade verksamheter Den strategska planen och budgeten styr kommunens verksamhet genom att vsa vlka resultat som ska nås. Kommunstyrelsen och Socala myndghetsnämnden ska uttrycka vad som ska göras för att nå målen genom att bryta ned dem ytterlgare. Utfrån de övergrpande målen utarbetar sektorerna åtaganden för verksamhetsåret som vsar hur målen ska nås och uppdragen ska utföras. Den kommunala styrnngen sker fyra perspektv, samhälls-, tllväxt- och utvecklngs-, medarbetare/process- samt ekonomperspektv, där strategska mål har tagts fram nom varje. 4 Inom barn- och ungdomsvården nnebär kommunfullmäktges drektv tll kommunstyrelse och socala myndghetsnämnden styrkort och åtaganden sammanfattnngsvs att; ó ó ó ó ó ó nsatserna ska vara lättllgänglga, effektva och av god kvaltet, genom nterna nätverksprocesser säkerställs att barns behov uppmärksammas, arbetet ska vara nrktat på öppna, förbyggande och långsktga nsatser, verksamheten, genom att utreda barns och ungas behov med stöd av BBIC 5, ger rätt ndvduella nsatser vlket på skt ska mnska behovet av ndvd- och famljeomsorg, utrednngarna ska ske rättssäkert där barn och unga är delaktga och har tllgång tll nformaton, barn- och ungdomsplacerngar ska mnska genom att arbeta utfrån en processnrktad systemteoretsk utrednngsmetod. I Åtaganden 2011 sektor barn och ungdom framgår att sektorn åtar sg att genom säkerställd kvaltet skapa trygghet, genom ett professonellt och lyhört förhållnngsätt verka för att nflytande ökar, öka och förbättra samverkanspunkter mellan Samlat barn och ungdomsstöd samt förskola/grundskola, att nå resultat nvå med budget och föreslå ett antal nödvändga åtgärder, att metodskt arbeta för att mnska behov av barn- och ungdomsplacerngar samt att lgga över medel när det gäller nyckeltal jämförelse med lkvärdga kommuner. 4 Fnspångs kommun: Strategsk plan 2011 2013 och budget 2011. 5 Barnets Behov I Centrum. Ett vetenskaplgt grundat system för handläggnng och dokumentaton vd utrednng och uppföljnng av barn och unga där målet är att utveckla ett bra samarbete mellan barnet, dess famlj och olka professonella grupper. Socalstyrelsens ansvarar för utbldnng och särskld lcens för att arbeta enlgt metoden. Fnspångs kommun 5 av 11
V ntervjuer med poltker och lednng framkommer att styrmodellen är relatvt ny och nte nått genomslag verksamheterna. Sektorn åtaganden, som formulerats för första gången för 2011, ska varje verksamhet utvecklas tll konkreta mål och aktvteter för att nå de övergrpande målen. Detta är ännu nte slutfört. Vd ntervju med socalsekreterarna de olka verksamheterna framkommer att man tagt del av verksamhetens mål muntlgt men att de uppfattas som otydlga. De uppger att budgeten delges vd arbetsplatsträffar och uppfattas vara nrktad mot att den nterna öppenvården ska prorteras och att placerngar ska undvkas. Åtagandebeskrvnngen är känd men den beskrvs nte som ett dokument som på ett konkret sätt styra verksamheten. Inom sektor barn och ungdom fnns nga rktlnjer. Detta gäller såväl myndghetsutövnngen, stöd och behandlngsnsatser samt förebyggande och uppsökande arbete, enlgt ntervju med lednngen. Sektorslednngen har under hösten 2010, va enhetscheferna, gett arbetsgrupperna uppdrag att forma verksamheten så att utrednngs- och behandlngsarbete bland annat ska ske va nätverksarbete, att nterna nsatser ska prorteras och att stödet ska så långt det är möjlgt ges form av öppna nsatser. I uppdraget ngår även att revdera och skapa tydlga rutner. Bedömnng Vd gransknngen har framkommt att ansvarga nämnder styr verksamheten genom relevanta mål och åtaganden för att säkerställa att barn och unga växer upp under trygga förhållanden. V bedömer att den relatvt nya styrmodellen nte är tllräcklgt förankrad och känd varför nämndens styrnng nte får genomslag verksamheten. Vdare arbete enlgt styrmodellen bör vsa hur målen ska nås och följas upp, för att vara effektv. Enlgt Kommunallagen beslutar fullmäktge ärenden av prncpell beskaffenhet för kommunen, genom bland annat rktlnjer för verksamheten. Vd gransknngen konstateras att rktlnjer för barn- och ungdomsvården nte fnns. 5.2 Arbete för att främja trygga och goda förhållanden för barn och unga Famljeteamet, nom Samlat barn- och ungdomsstöd, vänder sg tll föräldrar och barn/ungdomar 0-19 år och erbjuder stöd frågor som rör föräldraskap och relatonsproblem mellan barn och föräldrar. De arbetar med samtalsstöd tll famljer krs, stöd vd hot och våld hemmet och annan socal rådgvnng. Stöd föräldrarollen ges hos Föräldrastödsmottagnngen som har öppet en dag veckan. Föräldratränngsprogram erbjuds tll föräldrar grupp som har barn upp tll 12 år. Blvande och nyblvna föräldrar får stöd gruppträffar som sker samarbete med mödravården och barnhälsovården. Genom samarbetet kan en fråga ställas tll samtlga unga gravda kvnnor om eventuellt behov av stöd. Insatserna kan bestå av stöd genom samtal med även praktsk hjälp. Fnspångs kommun 6 av 11
Inom Famljeteamet erbjuds också gruppverksamhet tll barn och unga som lever med en problematsk famljestuaton, exempelvs där mssbruk eller psyksk ohälsa förekommer. Barn som upplevt våld nära relatoner hänvsas tll en rktad verksamhet nom Norrköpngs kommun. Famljeteamet arbetar även förebyggande med ungdomar vd prorterade rsktllfällen genom utekvällar. Dessa samordnas med frvllga vuxna som samarbete med myndgheter fnns ute på kvällar för att öka tryggheten för barn och unga (nattvandrare). Inom teamet erbjuds också stöd tll självhjälpsgrupp för föräldrar med barn med neuropsykatrsk problematk Ungdomsmottagnng drvs samverkan med Landstnget och vänder sg tll ungdomar åldern 13-25 år. Verksamhetens syfte är att ge stöd gällande exempelvs relatoner, sexualtet, tobaksavvänjnng, droger, m m. Informaton om möjlghet tll stöd och rådgvnng ges va samarbete med skolan, affscherng och genom att klenter sprder nformaton tll varandra, enlgt ntervjuerna. Vd ntervju med ansvarg poltker framhålls samarbete med skolan som betydelsefullt för det förebyggande arbetet. Detta sker främst med Famljeteamet som man uppfattar har bättre samarbetsmöjlgheter då de främst arbetar med servcensatser. Teamet har tllsatt en samordnare som skolans personal kan vända sg tll. Vd ntervjuerna nämns att personal nom de förebyggande nsatserna nte alltd fångar upp sgnaler som borde uppfattas som behov av stöd. Det exempel som förs fram är skolfrånvaro. Även satsnngar på förenngslv och frtdsverksamhet ses som betydelsefulla förebyggande resurser. De ntervjuade polterna uppger en svårghet att aktuell poltsk organsaton se helheten. Bedömnng Gransknngen vsar att det fnns rktade resurser som bedöms vara förebyggande och uppsökande för att främja att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. 5.3 Tllgång tll öppenvård Inom socaltjänsten ges socalt stöd genom beslut om bstånd men även genom sk servcensatser, vlket nnebär att barn och famlj själva kan söka upp verksamheten för att få stöd. Vd ntervjuerna framkommer också att nsatserna som ges enlgt beslut ska prorteras framför servcensatserna. Fnspångs kommun 7 av 11
Den kommunala öppenvården erbjuds huvudsaklgen genom Famljeteamet. Vd ntervjuerna uppges att vd svårare problematk görs försök att möta behoven nom verksamheten och att det nte är vanlgt att anmälan görs tll myndghetskontoret. Öppenvård som motsvara uppmärksammade behov Handläggande socalsekreterare uppger vd ntervju att det nom Famljeteamet fnns strukturerade nsatser för att möta olka behov men en flexbltet saknas för att skräddarsy nsatser. Stöd och behandlngsnsatser som ges som servce når nte alltd de grupper som behöver dem bäst, dvs som har en allvarlgare problematk. Behov som blr synlga samband med utrednng prorteras alltd. Famljeteamet uppger att de utrednngar som lgger tll grund för bståndsbeslut blr vägledande för vlka nsatser som erbjuds. Det fnns svårgheter att möta omfattande behov och begränsnngar fnns för nsatser utanför kontorstd. Enlgt ntervjuerna fnns en svårghet att forma nsatserna då styrnngen både nnebär att satsa på servcensatser för att nå behövande tdgt, samt att rkta nsatserna tll dem som behöver nsatserna bäst, dvs som har en allvarlgare problematk. Även vd ntervjuerna nom Famljeteamet beskrvs en svårghet att nå de mest utsatta genom frvllga nsatser. Öppenvård för att undvka placerng Vd ntervjuerna framkommer att trots omorganserngen nås ej ett helhetsperspektv på barnet stuaton hos de nblandade/samverkande nstanserna, vlket motverkar möjlgheten att forma en öppenvård för att motverka placerng. Vd ntervjuerna Famljeteamet ges en bld av att stödet efterfrågas alltför sent, att många av de barn som placeras tdgare nte fått stöd öppenvård då stuatonen snabbt har blvt allvarlg. En samstämmg bld ges vd ntervjuer om att de öppenvårdsalternatv som fnns nom kommunen nte utformats för att vara alternatv tll placerng, då flexbltet och omfattnng som krävs saknas. Det förekommer att beslut fattas om extern öppenvård. Detta sker dock sällan. Öppenvård för att möta behov av stöd efter placerng Vd ntervjuerna framkommer att det fnns en otydlghet vem som ansvarar för att utreda och fatta beslut om nsatser samband med utsluss från placerng. Planerng för utsluss fnns nte med som en del av den utrednng som är grund för placerngen, vlket bekräftas vd aktgransknngen Famljeteamet uppger att de dag nte har något uppdrag att erbjuda stöd samband med utsluss från nsttuton, vlket bekräftas av placerngsteamet som uppger att de ntensva nsatser som kan behövas början efter en hemtagnng nte fnns. De saknar ett boende att erbjuda ungdomar anslutnng tll placerng, som bland är en förutsättnng. Vd dessa stuatoner söks ofta stöd ungdomens egna nätverk. De framhåller även att samverkan med skolan brster såväl under som efter en placerng. Fnspångs kommun 8 av 11
Aktgransknngen vsar att de ärenden där placerngar gjorts har öppenvård provats två av sammanlagt fem granskade placerngar. I de fall det nte gjorts bedöms den nte tllräcklg omfattnng kunna möta barnets behov. I de två fall detta gjorts har nsatsen ett fall vsat sg vara otllräcklg och ett fall fnns ngen beskrvnng av hur det utfallt. Bedömnng Gransknngen vsar att den nterna öppenvården har ett uppdrag att forma verksamheten efter de behov som möts. Det har dock framkommt att den nte är tllräcklgt flexbel för att möte famljer behov av ntensva nsatser och behov av nsatser utanför kontorstd. Detta nnebär också att öppenvården har betydande svårgheter att vara alternatv tll att placera ett barn eller en ungdom utanför hemmet. Gransknngen vsar att det verksamheten fnns behov av att bättre organsera och planera för nsatser som det kan fnnas behov av vd utsluss från en placerng. 5.4 Kvaltet nom socaltjänstens nsatser för barn och unga Genom kvaltatvt bra utrednngar, tydlga mål vårdplanerng och genomförandeplan säkerställs en god kvaltet, enlgt ntervjuerna. Vd de olka nsatserna eftersträvas metoder som vsat effekt vd olka studer. Verksamheterna har dag nte metoder för att utvärdera de egna nsatserna enlgt ntervju med lednngen. Vd ntervjuerna framkommer en uppfattnng om att samverkan mellan personal nom myndghetskontoret och personal nom Samlat barn och ungdomsstöd brster, Det påtalas även att brstande samarbete kan leda tll att erfarenhet och kompetens krng barn som tdgare fått stöd genom Samlat barn och ungdomsstöd nte kommer tll myndghetskontorets kännedom vlket kan leda tll brstande underlag vd bedömnng och beslut. Öppenvård Kompetensen nom Famljeteamet upprätthålls genom att anställa soconomer, beteendevetare, behandlngsassstenter och förskollärare. Kompetensutvecklng sker, enlgt ntervjuerna, utfrån en ndvduell utvecklngsplan. Inom Famljeteamet görs nga strukturerade uppföljnngar av utfall och resultat av nsatserna som ges. Vssa av verksamheterna följs upp genom egna reflexoner och genom samtal med föräldrar. Famljehemsvård och nsttutonsplacerngar Fnspångs kommun gjorde under 2009 en gemensam upphandlng med kommuner länet av HVB-vård. Ca 20 nsttutoner fnns avtalet. Grund upphandlngen var bland annat målgrupp, behandlngsmetod, kompetens hos personalen samt närhet Fnspångs kommun 9 av 11
tll de upphandlande kommunerna. Dessa ska första hand anltas men andra HVBhem kan anltas om målgrupp eller behov hos barnet/den unge nte kan tllgodoses nom avtalet eller vara fullbelagt. I de fall annan nsttuton anltas görs ett besök nnan placerng. Representanter för de kommuner som tecknat ramavtalet tllsammans träffas en referensgrupp fyra gånger per år för att dela erfarenheter om de avtalade nsttutonerna. Vd gemensamma länsträffar ses famljehemssekreterarna kontnuerlgt, även här delas nformaton om anltad HVB-vård. En rutn fnns för placerng vd famljehem och HVB-hem 6 som vsar att famljehemmet ska utredas för beslut om medgvande att ta emot ett barn. Utrednngen ska göras enlgt Kälvestensmetoden 7 och uppgfter nhämtas från socalregster, kronofogdemyndgheten, försäkrngskassan och polsens regster. De krav som ska ställas på ett famljehem fastslås rutnen. En matchnng av barnets behov och tlltänkt famljehem/hvb ska ske och att ett avtal ska upprättas vd placerng. Att rutnen följs bekräftas vd ntervjuer. Här framkommer även att stöd ges tll famljehemmen om behov fnns såväl genom nterna resurser som genom extern handlednng. Inom placerngsteamet beskrvs att ett ökat antal barn har behov av placerngar och att behoven flera fall är akuta. Även behov av tvångsplacerngar ökar. I och med de ökade behoven beskrvs att kvalteten mnskar. Brst på platser har lett tll att matchnng mellan resurs och barnets behov nte alltd görs. Man framhåller dock att omplacerngar nte förekommt någon högre utsträcknng. Bedömnng Gransknngen vsar att nämnden säkerställer att nsatserna tll barn och unga har en tllräcklgt god kvaltet genom att efterstäva metoder som vsar en god effekt. För att säkerställa att kvalteten utvecklas och säkras rekommenderas nämnden att utveckla metoder för att följa upp och utvärdera det egna arbetet. Det bedöms som tllfredsställande att det fnns en rutn för att utreda tlltänkt famljehems allmänna lämplghet och förmåga att ta emot ett vsst barn. Det saknas dock en rutn för att säkerställa kvaltet nom anltad nsttutonsvård. Avtalet bedöms nte säkerställa detta. En rutn bör utarbetas för hur detta ska göras. De kompetenskrav som ställs nom Famljeteamet bedöms som relevanta. 6 Fnspångs kommun: Socaltjänstens rutnhandbok/barn och unga/3.4 Placerng på hem för vård och boende 2008-01-22 7 Intervju- och tolknngsmetodk som tllämpas vd utrednng av famljehem. Fnspångs kommun 10 av 11
5.5 Ändamålsenlg uppföljnng av placerade barn och unga Nämnden ska noga följa vården genom besök, ensklda samtal med barnet, med de som tagt emot barnet och med vårdnadshavarna. Uppföljnngen skall omfatta hälsa, utvecklng, socala beteende, skolgång och relatoner tll närstående. 8 Nämnden ska mnst var sjätte månad överväga/ompröva om vården fortfarande behövs. Enlgt verksamhetens rutner 9 ska ett besök av barnsekreteraren och famljehemssekreteraren ske famljehemmet/hvb efter ca två månader vd en nyplacerg. Vd en löpande placerng bokas ett uppföljnngsmöte famljehemmet crka två månader nnan ärendet ska föredras nämnd (mnst var sjätte månad). Underlag för vad som tas upp på mötet är framförallt nnehållet planerngen. Två samtal med barnet bör hållas nför varje övervägande/omprövnng, enlgt rutnen. Enlgt ntervjuerna eftersträvas att barn, föräldrar och famljehemsföräldrar/ nsttutonspersonal ska medverka vd uppföljande möten samt att handläggaren får möjlghet att träffa barnet ensamt. Ibland bjuds även andra som är betydelsefulla för barnets stuaton n, exempelvs skolan. Barn famljehem kontaktas upp tll fyra gånger per halvår och oftare början av en placerng, detta sker dock nte alltd form av besök. Besök famljehem görs oftast av uppföljande socalsekreterare och famljehemssekreterare gemensamt, enlgt ntervjuerna. Vd ntervjuer med personalen nom placerngsteamet beskrvs en osäkerhet om hur de placerade barnen har det. Ett ökat antal placerngar har lett tll vården nte följs upp enlgt rutnen. Aktgransknngen vsar att uppföljnng av placerade barn tdsmässgt nte sker enlgt lagstftarens ntentoner alla ärenden. I tre av de fem granskade ärenden förekom ntervall mellan överväganden/omprövnng som översteg sex månader. I samtlga akter kunde nte heller utläsas att uppföljnngarna nnehöll de områden som nämns lagstftnng. Bedömnng Det bedöms som tllfredsställande att det fnns rutner för hur uppföljnng av placerade barn ska ske som anger tdsntervall för träffar och besök, nnehåll vd uppföljnngarna, att handläggarnen träffar barnet ensamt samt att barn, föräldrar och famljehemsföräldrar/nsttutons- personal ska medverka vd uppföljnngarna. Uppföljnng av de placerade barnen bedöms dock nte ske ändamålsenlgt då rutnen nte kan följas pga ökade behov av stöd, vlket verferas vd aktgransknngen. Detta bör snarast åtgärdas. 8 Socaltjänstlagen 11 kaptlet 3, Socaltjänstförordnngen 5 kaptlet 1 b 9 Fnspångs kommun: Socaltjänstens rutnhandbok/barn och unga/3.5 Famljehemsplacerng 2008-01-22 Fnspångs kommun 11 av 11