Tema. Vatten. åk 4 6

Tema Vatten åk 4 6

Författare: Frida Moberg, 2013 Omslagsfoto: Jonas Ekström Illustrationer: Anna Magnusson Fotografier: Frida Moberg Övriga illustrationer och foton: Foto sid 5: Smålandsbilder Kartor sid 7, 8 och 9: Jönköpings Kommun, Karta sid 9 och 18: Anna Magnusson Foto sid 10, 15, 16, 25: Jonas Ekström Illustration sid 14: Jönköpings Kommun, ändrad av Anna Magnusson Illustration sid 18: Jönköpings Kommun, ändrad av Anna Magnusson Foto sid 17 18: Malin Blomqvist Illustration sid 32: Anna Magnusson Tack till: Ann-Carin Andersson, Tekniska högskolan i Jönköping Roger Rhodin, Jönköpings Kommun, VA 2

Innehåll Handledningens upplägg 4 Materialets förankring i samhället 4 Varför en lärarhandledning om Vatten? 4 Vad säger styrdokumenten om Tema Vatten? 6 Fakta 7 De tre sjöarna i Jönköping 7 Rocksjön 7 Munksjön 8 Vättern 9 Vattenfakta 12 Vattnets kretslopp & vattnets former 12 Fotosyntesen 13 Ytspänning 13 Vattenanvändning & vattenfotavtryck 13 Utomhuspedagogik 14 Lektioner 15 Saker att låna på Upptech 15 I klassrummet- Förarbete för eleverna 15 1. Vatten, vatten, bara vanligt vatten 15 2. Du och vattnet 15 3. Vatten i dig och i det du äter 16 4. Vattenplaneten 16 5. Grundvattenburk 17 6. Vatten- förutsättningen för allt liv! 18 7. Gör din egen vattenkikare 18 Förarbete för läraren 19 Hemlig påse 19 I ett vattendrag nära dig- Huvudlektion 20 1. Upptäck livet under ytan 21 2. Ytspänning 22 3. Naturtavla 22 Tillbaka i klassrummet- Efterarbete 23 1. Utvärdering 23 2. Upptäck det ni hittade ute! 23 3. Vad flyter och vad sjunker? 23 4. Förorening i vattnet 24 Referenser 25 Tips på vidare läsning 25 Kopieringsunderlag 26 Nr 1 Vatten, vatten, bara vanligt vatten 26 Nr 2 Vatten i dig och det du äter 27 Nr 3 Vatten är förutsättningen för allt liv 29 Nr 4 Hemlig påse 30 Nr 5 Upptäck livet under ytan 31 Nr 6 Flyta eller sjunka 38 Nr 7 Förorening i vattnet 39 3

Handledningens upplägg Handledningen är uppdelad i 3 delar: 1. Materialets förankring i samhället 2. Faktaavsnitt a. De tre sjöarna i Jönköping b. Vattenfakta c. Utomhuspedagogik 3. Lektioner a. förarbete för eleverna, b. förarbete för läraren, c. huvudlektion och d. efterarbete Första kapitlet börjar övergripande. Varför finns detta materialet? Vi visar kopplingar till det globala samhället och minskar successivt ner till det lokala och till utbildningens roll för ett hållbart samhälle. Vi förankrar materialet i de gällande styrdokumenten så att du som pedagog skall känna dig trygg med att använda det. Vi börjar faktakapitlet med ett avsnitt om de lokala sjöarna i Jönköping, där du får kunskap kring sjöarna och dess historia. Nästa avsnitt handlar om reningen av vatten går till och vad dricksvatten, avloppsvatten och dagvatten är. Denna text finns i två upplagor- en lärartext och en elevtext. Elevtexten kan du låta eleverna arbeta med på egen hand. Det avslutande avsnittet handlar om pedagogiken när du är utomhus och undervisar, hur du kan göra så att lektionen blir så bra som möjligt. Kapitel tre kretsar kring lektionerna- inne och ute. Här får du ett antal förslag på förarbetsövningar som görs i klassrummet, huvudlektioner och efterarbeteslektioner när ni kommit in i klassrummet igen. Du väljer själv vilka övningar som passar din elevgrupp och beroende på hur mycket tid du väljer att lägga på arbetsområdet. Många av övningarna finns i två upplagor- en elevanpassad och en läraranapassad. Den elevanpassade kan du skriva ut, laminera och låta eleverna själva arbeta med. Du kan även använda materialet som endast en kunskapsbank åt dig själv eller visa de delar av materialet som du tycker är lämpliga till din elevgrupp på activeboarden alternativt skriva ut dem. Materialets förankring i samhället Syftet med detta material om vatten är att låta eleverna få lustfylld undervisning vid en sjö eller ett vattendrag, för att de skall känna en samvaro med sin närmiljö och på det sättet vilja skydda och värna om den på ett miljömedvetet och hållbart sätt. Varför en lärarhandledning om Vatten? Att miljöfrågorna har fått stor plats i massmedia är det nog ingen som kan säga emot. Det är allt från ökande temperatur på jorden, glaciärer som smälter, torka och översvämningar till överfiske, nedskräpning, kollaps av ekosystem, örnägg som blir för porösa och går sönder för tidigt och utrotningshotade arter. Allt detta sker på den globala arenan. Alla måste hjälpas åt att ta ansvar för att jorden skall må bra, alla måste hjälpas åt att arbeta för en hållbar utveckling. Men vad innebär hållbar utveckling? 1987 definierade FN hållbar utveckling så här: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Den första och mest naturliga frågan att ställa sig utifrån definitionen är Vems behov är det som avses? Och vilka typer av behov avses? Räknas mitt behov av lyxresor och tio platt-tv i vardagsrummet? Eller handlar det om att alla ska få vara mätta och få dricka rent vatten? FN såg problematiken och på miljömötet i Rio de Janeiro 1992 utformades en fördjupad syn på hållbar utveckling. Hållbar utveckling kom att i fortsättningen innehålla tre dimensioner- en ekonomisk, en social och en ekologisk. Den ekonomiska dimensionen handlar till exempel om att vår ekonomiska utveckling skall gynna samhället utan att utarma naturligt kapital. Genom att vara sparsam med både mänskliga och materiella resurser kan en hållbar ekonomi uppnås. Den sociala dimensionen handlar om mänskliga rättigheter, att samhället byggs på ett rättvist, jämlikt och jämställt tankesätt. Den ekologiska dimensionen handlar om vår natur och den biologiska mångfalden. Genom att värna om vår jord och låta naturen sätta gränserna för människans inblandning säkerställer vi en hållbar utveckling. Se filmen Hållbarhet på 2 minuter på YouTube om du vill veta mer! 4 Kanske har du hört talas om ekologiska fotavtryck och att vi teoretiskt sett använder fler jordklot än det vi har? Ekologiska fotavtryck är ett begrepp för att se hur stor miljöpåverkan du gör eller som ditt land gör. Det går att mäta! Om vi skulle använda jorden på ett hållbart sätt, skulle varje individ i Sverige använda 1,8 hektar mark-

Hur ska då samhället sprida den kunskapen? Årtiondet 2005 2015 har av FN utsetts till årtiondet för utbildning av hållbar utveckling. På Rio-konferensen skapades Agenda 21, vilket nu ingår i kommuners policys. Skolor och universitet har numer skyldighet att arbeta med hållbar utveckling. Detta material är Upptechs strå till stacken. Friluftsfrämjandets pedagogik I Ur och Skur utgår från en trappa av delaktighet. De menar att om eleven får lära känna naturen på ett lustfyllt sätt ger det trygghet och en vilja att senare i livet ta hand om naturen och hjälpa till i arbetet med hållbar utveckling och mot ett mer miljömedvetet samhälle. Den skogen man lekte i som barn och den bäcken där man för första gången hittade småkryp vill man alltså hjälpa till att skydda. Att få möjlighet till utomhusundervisning ger många olika fördelar- bland annat att det är just då som eleven upptäcker och upplever sammanhangen i naturen! Den brittiska professorn Wynne Harlen är inne på samma spår. Hon skriver att barn som får möjlighet att bland annat samla, sortera och pröva sina idéer, blir bättre rustade att för att fatta beslut i framtiden och därmed leder det till en hållbar utveckling. Även Naturskyddsföreningen säger Det man känner till bryr man sig om. idag använder varje individ 6,1 hektar. Detta innebär att om alla skulle leva som vi i Sverige och Europa gör, så skulle vi behöva 3 jordklot! Detta är ju inte hållbart alls! Vill du läsa mer om ekologiska fotavtryck, gå in på: http://www.wwf.se/utbildning/1285630-multiemediaverktyg. Öppna materialet i din dator och välj sedan att öppna Att agera_handledning och läs på sidan 9. På WWFs hemsida finns också en interaktiv övning för årskurs 1 3 om ekologiska fotavtyck och betydelsen av att handla hållbart: http://www.wwf.se/utbildning/ elevrum/k-f-6/ekologiska-fotavtryck/1522833-ekologiska-fotavtryck-handla-hllbart Men vatten då? Hur används det? På samma sätt som ekologiska fotavtryck mäter den miljöpåverkan du gör, så finns begreppet vattenfotavtryck som mäter hur mycket vatten du gör åt med per dag. Hit räknas det vatten som går åt när du borstar tänderna, lagar mat och tvättar kläder men också det vatten som går åt för att producera de kläder du har på dig och den mat du äter. WWF gjorde en studie 2008 som visade att varje svensk gör åt vatten motsvarande cirka 40 badkar per dag. Exempelvis går det åt 2500 liter vatten för att producera 1 kg ris, 15 400 liter för att producera 1 kg biff och 1000 liter till 1 liter mjölk. Vill du fördjupa dig i hållbar utveckling? Titta på Al Gores film En obekväm sanning. Här kan du läsa mer: http://www.wwf.se/vrt-arbete/ vtmarkerstvatten/vattenfotavtryck/1405923-vattenfotavtryck 5

Vad säger styrdokumenten om Tema Vatten? I kursplanen för biologi går att läsa att med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Vidare att undervisningen i biologi skall syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Kursplanen i teknik påpekar även att genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Övningarna i denna lärarhandledning syftar till att gå igenom följande centrala innehåll: i biologi: - Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster i form av vattenrening, - Organismers liv, ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter samt samband mellan organismer och den icke-levande miljön i kemi: - Vattnets kretslopp och materiens kretslopp, från råvara till avfall och hur det återgår till naturen. i teknik: - Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel vatten- och avloppssystem. Några delar i systemen och hur de samverkar. Övningarna är uppbyggda med en röd tråd från den första till den sista övningen. Vid varje övning står det centrala innehållet beskrivet som är relevant för just den övningen. Gör du alla övningar ger detta tema en genomgång och utveckling av flera förmågor hos eleverna. De kunskapskrav i biologi för betyget E i slutet av årskurs 6 för som gås igenom under temat är: - Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör / / ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. - Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar. - I arbetet använder eleven utrustningen på ett i huvudsak fungerande sätt. - Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på. - Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. - Eleven kan beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Ta hjälp av bedömningsstödet DINO när du bedömer elevens förmågor och kunskaper. För mer information om DINO: http://www.skolverket.se/polopo- ly_fs/1.170551!/menu/article/attachment/bed%c3%b- 6ma_f%C3%B6r_l%C3%A4rande111117.pdf 6

Fakta De tre sjöarna i Jönköping FAKTA Rocksjön Vad är en klarvattensjö? Rocksjön är ett 79 hektar stort naturreservat som ligger mitt i Jönköping. Att promenera runt sjön och ut på spängerna är populärt bland många Jönköpingsbor, i normalt vuxentempo tar det ca 45 min runt och du kan då se och höra flera olika djur, växter och naturtyper. Naturtyperna du möter är en mesotrof klarvattensjö, våtmarker och sumpskogar i söder och parker och en sandstrand i norr. Har du tur kanske du kan se spår av utter och bäver- framförallt i början av spången vid John Bauers park. Letar du kan du hitta fler än 150 olika skalbaggsarter och Större kärrspindel- en av Sveriges största spindlar!! Under ytan finns ofta abborre, gädda, mört, braxen, sarv. Vi hittar också arter som har sin huvudsakliga hemvist i Vättern, men ibland vandrar in i Rocksjön. Dessa är till exempel röding, harr, sik och siklöja. Sjön tillhör, tillsammans med Munksjön, de artrikaste sjöarna i Jönköpings län och erbjuder goda fiskemöjligheter- men då krävs fiskekort. På sitt djupaste ställe är Rocksjön 11,2 meter djup, med ett siktdjup på cirka fem meter. Från Munksjön och Vättern vandrar fiskar in till Rocksjön, vilket bidrar till att det finns så många olika arter här. Vatten pumpas även kontinuerligt in till Rocksjön från Vättern. På grund av det näringsfattiga och syrerika vattnet från Vättern är Rocksjön en relativt välmående sjö. Dessa sjöar finns i områden där marken är mager, vilket gör att vattnet får få mineralämnen och sjön blir därmed klar. Sjön är alltså näringsfattig och har lågt ph-värde. Sjön blir därför känslig för sådan försurning som kommer med regn och vindar från industrier och bilar. Växtoch djurlivet är ofta minimalt. Här växer ofta vass, djurlivet består av abborre och gädda och botten består ofta av sand, grus eller sten. Naturreservat Eftersom Rocksjön är ett naturreservat gäller här speciella regler. Vissa regler ur allemansrätten gäller inte. Du får inte: förstöra eller skada fast naturföremål eller liggande eller stående döda träd eller buskar eller delar av träd eller buskar elda förutom på markerade platser ställa upp husvagn eller husbil sätta upp tavla, affisch, skylt, inskrift, eller därmed jämförlig anordning plocka eller samla in kärlväxter, mossor, lavar eller svampar, med undantag av bär och matsvamp för husbehov samla in ryggradslösa djur med undantag av att det med kommunens tillstånd är tillåtet att samla in ryggradslösa djur för undervisnings ändamål fiska kräftor annat än genom Jönköpings Sportfiskeklubb. Medföra okopplad hund het. Alltså: Lämna endast fotavtyck och ta bara foton! Rocksjöns historia Våtmarkerna kring Rocksjön och Munksjön utgjorde en gång förutsättningen för var staden Jönköping skulle ligga. När staden flyttades på 1610-talet såg man att våtmarkerna gav ett naturligt skydd mot fienden och därför valde man just den placeringen. Under de första årtionden på 1900-talet använde man kärren runt Rocksjön som fodermark. Kärren på den norra sidan tillhörde Jönköpings stad och resten tillhörde bostället Rydhof. Ljungarums socken blev en del av Jönköpings stad 1909 och under åren därefter slutade man succesivt att använda marken på traditionellt sätt. Åren fram till 1900-talets början brukade man marken på ett sådant sätt att det bildades ett öppet landskap runt sjön. Detta öppna landskap kunde man se ännu på mitten av 1900-talet. Rocksjön med dess våtmarker och kärr har sedan staden Jönköping anlades, krympt till fördel för stadsbebyggelse. forts >> Detta innebär att du får ta med din elevgrupp hit för att undersöka livet under vatten och för att upptäcka djuroch växtliv. Tänk bara på att inte ta med något hem av det ni hittar och hantera de djur ni hittar med försiktig7

Exempelvis vill man bygga bostäder och hanteverkslokaler på Kålgården på 1800-talet och därför fyllde man igen där. Gamla Flygfältet och nuvarande Herkulesvägen är också exempel på utfyllnader i Rocksjön. Även järnvägsspåret mot Ulricehamn är lagt på en utfyllnad. Rocksjöns namn Kärt barn har många namn brukar det sägas. För Rocksjön stämmer detta. I början av 1600-talet kallades sjön Röcksjön, och på kartor längre tillbaka i tiden ser vi namn som Råkasjön, Råksjön och Råckesjön. Sjön har även kallats Ladugårdssjön efter den Kungsladugård som låg där Ryhov idag ligger. Mellan Rocksjön och Vättern låg en gång i tiden en by som hette Rockö. Från denna by kommer första delen av ordet Rocksjön. Munksjön Munksjön är liksom Rocksjön ett populärt promenadstråk och ett av Sveriges bästa metevatten av stor mört och gädda. Under ytan hittar du abborre, björkna, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, ruda, benlöja, sutare, ål, öring och signalkräfta. 2009 gjordes en provfiskning av Munksjön. Den visade att det fanns lite av de fiskätande aborrfiskarna och mycket av karpfisk. Man hittade också mycket fiskyngel, vilket innebär att fortplantningen fungerar. Munksjöns historia Munksjön kallades förr för Lillsjön, och när staden Jönköping låg på väster hade befolkningen ingen direkt kontakt med den. När staden flyttades på 1600-talet (se Rocksjöns historia ) hamnade både hus och stadsliv nära vattenlinjen. Den anpassades successivt till både hantverkarnas och hushållens behov av vatten. Sjön blev en del av staden, den användes som badplats, som hamn och som lastplats. I mitten av 1900-talet och framåt började vägar och trafikleder att byggas och därmed avgränsades människornas möjlighet att använda sjön. Både hamnen och lastplatsen avvecklades. Avloppsreningsverket på Simsholmen byggdes ca 1940. Idag rinner det renade avloppsvattnet härifrån ut i Munksjön. Pappersbruket vid Munksjöns västra del släppte ut allt sitt avloppsvatten orenat direkt i sjön fram till början av 1970-talet. Sedan dess har avloppsvattnet börjat renas mer och mer. Idag är Munksjön en uppskattad rekreations- och fiskesjö, men är också mottagare av avloppsvatten, både från Simsholmen och från pappersbruket. På grund av det orenade utsläppen har föroreningar samlats på botten av sjön som slam. Så länge detta slam ligger still är det ingen större fara, men om det skulle röras upp kommer även föroreningarna i rörelse och påverkar djur- och växtlivet negativt. När bron över Munksjön byggdes var man tvungen att arbeta försiktigt med de delar som skulle ner i botten, till exempel pelarna. Man avgränsade området runt pelaren med stora påsar som skulle se till att föroreningarna inte kom utanför påsen. Påsen gick hela vägen från ytan ner till botten. Munksjön är en näringsrik sjö, med 20,4 meter på det djupaste stället. Det är den fjärde mest förorenade sjön i Jönköpings län. Avloppsvatten och industrivatten har i mer än hundra år runnit ut och förorenat sjön. Kvicksilver och kadmium överstiger gränsvärden i fisk och det kemiska ämnet Nonyfenol överstiger gränsvärdet i vattnet. Sjön anses som övergödd och med miljögifter, men ej försurad. Ett sätt att minska övergödningens konsekvenser är att pumpa vatten från Vättern till Rocksjön, för att sedan rinna ut i Munksjön och tillbaka till Vättern. Sjön tillhör det som kallas Tabergsåns vattensystem. FAKTA Vad är en näringsrik sjö? Den här sjön innehåller mycket näring, och därmed blir ph-värdet ca 7. Här finns bra förutsättningar för ett rikt växtoch djurliv. Konsekvensen av ett rikt växtliv är att bottnen är består av gyttja och gärna blir syrefattig. Dessa sjöar hittar vi ofta i tätorter och därmed är de ofta relativt förorenade. 8

Vättern Vättern är en näringsfattig klarvattensjö med en strandlinje på 52 mil! Sjön, med sitt största djup på 128 meter, är 135 km lång och 31 km bred på sitt bredaste ställe. I sjön finns inte mindre än 31 olika fiskarter samt signalkräfta. Det finns cirka 630 miljoner småfiskar i sjön (siklöja, nors och spigg) vilka tillsammans väger 1300 ton! Du hittar bland annat röding, öring, harr, lax, storsik, älvsik, sandsik, siklöja, nors, abborre, gers, gös, stensimpa, bergsimpa, hornsimpa, lake, gädda, storspigg, småspigg, ål, nissöga, mört, sutare, braxen, björkna, elritsa, sarv, benlöja, bäcknejonöga, flodnejonöga och regnbåge. Förutom dessa fångas ibland ruda och färna. Du kan också hitta 47 arter av växtplankton och 18 olika arter av djurplankton. Både fritidsfiske och yrkesfiske bedrivs här, cirka 90 % av de rödingar som tas upp ur sjön fiskas av fritidsfiskare, medan cirka 80 % av kräftorna som tas upp står yrkesfiskarna för. Några av fiskarna i Vättern innehåller miljögifter, framförallt kommer gifterna från forna utsläpp. Under framförallt 1950- och 1960 talen skedde stora utsläpp av näringsämnen till sjön vilket gjorde att man blev orolig att Vättern skulle bli övergödd. De senaste 30 åren kan man se att halten miljögifter har minskat kraftigt i sjön, men man ska ändå vara försiktig med att äta lax, röding och öring från Vättern. Under 2011 regnade det faktiskt ner drygt ett ton bly och 3000 ton kväve över sjön. 9 För att skydda och bevara Vättern och hjälpa till att samordna åtgärder för sjöns välmående finns Vätternvårdsförbundet. Förbundets medlemmar är bland annat kommuner, landsting, länsstyrelser och företag, och man arbetar med att driva och bevaka olika intressen runt Vättern. Exempelvis antogs den allra första vattenvårdsplanen 1970 där stora insatser för att minska andelen näring till sjön påbörjades. Rocksjön, Munksjön och Vättern är förbundna med varandra genom kanaler- Liljeholmskanalen förbinder Vättern och Rocksjön, Simsholmskanalen förbinder Rocksjön och Munksjön och Hamnkanalen förbinder Munksjön och Vättern. Det får till följd att vissa arter som ursprungligen finns i en av sjöarna i dagsläget finns i alla tre sjöarna. Tips: Titta på filmen Vättern på Mediacenter (27 min). Hur bildades Vättern? För ungefär 40 50 miljoner år sedan bildades den sänka som sjön ligger i genom att jordytan rörde sig på ett sådant sätt marken delade på sig och gled isär (förkastning). Marken mellan sprickorna föll ner i sänkan. Under årens lopp har inlandsiser kommit och gått och efter den sista istiden för cirka 10 000 år sedan blev Vättern en insjö, istället för att vara en havsvik. När isen smälte fylldes sjön med vatten och blev det som vi idag kallar för Vättern. I och med att tyngden av inlandsisen tryckte ner marken, sker en landhöjning när isen smälte bort. Den höjningen sker än idag. I den norra änden av sjön vid Motala är landhöjningen ca 3,5 mm per år, medan den i söder, vid oss här i Jönköping, endast är 2,6 mm per år. Landhöjningen sker med andra ord snabbare i norr än i söder. Konsekvensen blir att Vättern kantrar åt söder med ca 15 cm på 100 år, och vi som bor i strandnära områden behöver flytta in mot land och att även järnvägen behöver flyttas in.

Sägnen om Jätten Vist och Visingsö Enligt sägnen hade Jätten Vist och hans fru varit på kalas i Västergötland och skulle gå hem till Småland igen. Jätten Vist tog ett långt kliv över Vättern, men hans fru hade inte lika långa ben och ropade därför till Jätten Vist att han skulle hjälpa henne genom att slänga ut en grästorva i sjön som hon kunde gå på. Det gjorde jätten, och grästorvan blev det som vi idag kallar Visingsö. FAKTA Biosfärområdet Östra Vätterbranterna Sveriges femte biosfärområde, Östra Vätterbranterna, invigdes i september 2012. Ett biosfärområde är ett område där olika metoder för hållbar utveckling kan provas. Områdena ingår i Unesco, och fokus ligger på att utveckla biologisk mångfald, att samarbeta med det lokala samhället och att utveckla det. Här tas det hänsyn till landskapet och dess historia, samtidigt som nytänkande och kreativitet inom området hållbar utveckling premieras. Vill du veta mer? Följ länken. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/informationsmaterial/ovb-ett-omrade-att-vara-stolt-over-webb.pdf 10

Visste du att...vätterns vatten helt har bytts ut efter 60 år...vättern har 21 yrkesfiskare...240 000 människor per dag får sitt drickvatten från Vättern...Vättern har 111 registrerade skeppsvrak...vätterns högst uppmätta vattentemperatur är 25,9 o C (1995 och 1996)...Vätterns årsmedeltemperaturen är 7,8 C...Vätterns vattennivå varierar endast med +- 3 dm...vättern är Europas femte största sjö efter Ladoga, Onega, Vänern och Peipus...det finns 11 899 kobbar, skär och holmar i Vättern...isen mellan Gränna och Visingsö 1946 gick upp först den 26 maj...vätterns djupbotten finns på 128 meters djup (strax söder om Visingsö)...på Vätterns djupbotten lever cirka 5000 småkryp per kvadratmeter...vätterns kalla vatten används för att kyla ner fabriker och andra anläggningar...vätterns vatten har analyserats sedan slutet av 1960-talet...det finns en till två insektsarter och en musselart som endast har påträffats i Vättern...Vätterns djur- och växtliv på stranden på minner om fjällnära områden på grund av det kalla vattnet...vättern höll på att få ett kärnkraftverk vid sin ena strand men som aldrig blev byggt 11

Vattenfakta lärartext Tillgång på rent vatten är en av förutsättningarna för att människan ska kunna överleva. För att bevara vårt rena vatten och arbeta med att få ett bra klimat har Sverige 16 st miljömål, där flera av dem berör vatten. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Ekosystemtjänsten vattenrening Definitionen av en ekosystemtjänst är de funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan, alltså de processer i ekosystemet som människan får gratis och som bidrar till vår välfärd. Det kan till exempel vara de produkter vi får av naturen såsom mat, material och mediciner, men även de tjänster som naturen ger oss, till exempel att avfall bryts ner, att luften renas och att vattnet filtreras och renas. Många av ekosystemtjänsterna är av sådant slag att de inte går att ersätta med teknik. Ekosystemtjänsten vattenrening berörs framförallt i miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet. Naturvårdsverket har konstaterat att ingen av dessa mål kommer nås till 2020. Läs mer om detta på www.miljomal.se eller titta en 2- minutersfilm om miljömålen på Youtube. Sök på En film om Sveriges miljömål, av Naturvårdsverket. Hur sker reningen i ekosystemet? I vattnets kretslopp cirkulerar vattnet runt mellan de tre formerna fast, flytande och gas. I denna eviga process filtreras och renas vattnet dels av människohand i reningsverken och dels av ekosystemet. Vattnet faller ner som nederbörd till marken, där det sugs upp av växter eller jorden. Från jorden fortsätter vattnet ner till grundvattnet och ut i bäckar och vattendrag, för att sedan till slut nå havet eller sjön. Genom den här resan passerar vattnet olika typer av hinder (sand, grus, stenar, jord)samt genom olika typer av vatten (stillastående eller rinnande) där humusämnena successivt faller av och bildar sediment, dvs vattnet renas. Man kan säga att de ämnena i vattnet som vi inte vill ha där späds ut och bryts ner på sin resa genom marken. När vattnet når havet har det förhoppningsvis renats från allt utom olika kemiska föroreningar. Den enda kemiska förorening som till viss del renas genom nämnda resa är kväve. Vissa tungmetaller och andra föroreningar tas upp i ekosystemet av växter och fiskar och påverkar därigenom oss människor när vi äter dem och därmed får i oss ämnena, vilket får till följd att människan inte längre kan utnyttja ekosystemtjänsten fisk i samma utsträckning som innan. Vattenrening av människan Utöver den rening som sker av vattnet i ekosystemet, sker det också rening i våra reningsverk. Det finns olika typer av vatten och vi människor hanterar dem på olika sätt. Vi kommer gå igenom dagvatten, dricksvatten och avloppsvatten. Dessa kopplas till miljömålen Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag samt Bara naturlig försurning. I botten handlar det om att behålla ett så rent vatten som möjligt för att vi skall kunna överleva. Dricksvatten Nästan alla i Jönköpings kommun får sitt dricksvatten från Vättern. Totalt är det elva kommuner som tar sitt dricksvatten härifrån. Vårt vättervatten är ett av de bäst rankade dricksvattnen i hela Sverige. Vattentäkten Vättern och alla andra vattentäkter behöver skyddas så att vårt dricksvatten behåller den fina kvalitet som det har. Det gör man genom att bestämma att området runt vattentäkten skall skyddas, genom ett vattenskyddsområde. Vattenskyddområdet runt Vättern skall bestämmas under 2013. I det vatten som vi dricker får det inte finnas några skadliga ämnen eller bakterier som gör oss sjuka. Därför tas det ofta prover på vatten för att se så att det är tillräckligt rent för att dricka. Dricksvatten klassas som ett livsmedel, på samma sätt som mjölk, juice eller någon annan mat eller dricka du köper i affären. Däremot är ditt varmvatten inte livsmedel! Om vattnet inte renas tillräckligt mycket kan det göra oss sjuka. Det hände i Östersund år 2010. Mer än hälften av alla som bodde i Östersund blev sjuka då. De kräktes, fick ont i magen och fick diarré. De fick rådet att koka det vattnet de skulle dricka i flera minuter för att alla elaka parasiter skulle dö. Dricksvattnets väg till dig börjar alltså i Vättern. Därifrån åker det in i vattenverket och vidare ut i ledningar, tills det till slut kommer till kranen hos dig. Ledningarna i Jönköping som pumpar ut dricksvatten är hela 840 km långa. 12

Istället för vattentorn har vi i Jönköping reservoarer i marken på höjder och kullar. På detta sätt skapar man olika tryckzoner så att det blir lagom för alla. Vi använder vårt dricksvatten till mer saker än att bara dricka det. Till exempel tvättar vi oss i det, släcker bränder med det och badar i det. Varje person gör i genomsnitt av med cirka 180 liter vatten per dag. Om vi väljer att endast titta på den mängd vatten som vi gör av med genom att tvätta, borsta tänderna och laga mat så kan vi se att varje svensk i genomsnitt använder cirka 66 000 liter vatten per år, vilket motsvarar 180 liter per dag. Av dessa 180 liter går det åt 65 liter för att duscha, borsta tänderna och tvätta oss, 35 liter för att spola på toaletten, 35 liter för att diska, 25 liter för att tvätta, tio liter för att dricka och laga mat och tio liter för övrigt. Dagvatten Vättern, där det förorenar både växter och djur- och oss själva, eftersom vi tar vårt dricksvatten härifrån. Därför är det förbjudet att tvätta bilen på asfalt eller grus. I Jönköping finns en policy med en handlingsplan, som talar om hur det praktiska arbetet med dagvatten skall gå till. Den kan du läsa på: http:// www.jonkoping.se/download/18.5f6990b6135d- 27202fb70be/1331908462857/Dagvattenhantering+2009%2C+plan+f%C3%B6r.pdf Solvatten I många andra länder finns det inte rent vatten att dricka. Då finns det en bra uppfinning som kan hjälpa till att rena vattnet, som heter Solvatten. Det är som en dunk, där den ena sidan är genomskinlig. Man fyller dunken med vatten, skruvar igen korken och lägger ut den i solen med den genomskinliga sidan uppåt. Solen värmer vattnet och de skadliga bakterierna dör och sen kan man dricka vattnet. På Upptech har vi en sådan som ni kan komma och titta på. Vill du veta mer om Solvatten kan du gå in på www. solvatten.se (på engelska). TIPS Gå in på youtube och titta på filmen Sydvattens film om Vombverket. Vatten som faller ner som nederbörd i bebyggda områden (regn, snö eller hagel) och landar på hårdgjorda ytor kallas dagvatten. Hårdgjorda ytor är till exempel asfalt eller en parkeringsplats. Det vattnet kan inte naturligt tas upp av marken, utan rinner av den hårda ytan och tar med sig asfaltspartiklar, föroreningar, vägsalt osv ner i brunnarna. Regnet tar också att ta med sig föroreningar från luften ner i dagvattnet. Dagvattenbrunnarna leder vattnet genom diken (öppna system) eller ledningar (slutna system) till ett reningsverk eller en sjö. Dagvattnet skall renas om det finns risk för att den så kallade miljökvalitetsnormen inte uppnås. Idag mynnar många av de bäckar och vattendrag som tar emot dagvatten av Jönköping, ut i Vättern. Normalt renas inte detta vatten, även om det skulle behövas. Ett bra sätt är att låta dagvattnet rinna igenom gröna ytor. Då fastnar föroreningarna där och slipper åka ut i våra sjöar och vattendrag. Titta på filmen Vatten och avlopp på Mediacenters hemsida. Första åtta minutrarna handlar om dricksvatten. Titta på filmen Jobb i staden. Janne gör dricksvatten på Mediacenters hemsida (4 min.) Titta på filmen Skit i mun av UR: http://www.ur.se/ Tema/Fatta-katastrofen/Produkter/168190- Fatta-katastrofen-Skit-i-mun-cryptosporidium?path=- Fororenat-dricksvatten. Filmen handlar om parasitutbrottet i Östersund år 2010. Läs mer om dricksvatten på Svenskt vattens hemsida. När du eller någon i din familj tvättar bilen med diverse olika bilschampon på er garageuppfart, blandas det rena vattnet från slangen med tvättmedlen och åker sedan förorenat ner i dagvattenbrunnarna runt er. Det förorenade vattnet fortsätter sin bana och hamnar till slut i 13

Avloppsvatten I Jönköping finns det 18 avloppsreningsverk varav Simsholmen är det största. På Simsholmen renas avloppsvattnet i flera olika steg. Det tar även bort slam, producerar biogas och torkar slam. Hit kommer 30 000 kubikmeter avloppsvatten varje dygn, som ska renas. Avloppsreningsverket är byggt för att ta bort kväve, fosfor och organiskt material. När du spolar i toaletten, borstar tänderna eller tvättar kläder blandas de olika ämnena med vattnet, och åker genom ledningar och rör till ditt närmsta reningsverk. För att det skall kunna hela vägen fram måste ledningarna i marken luta neråt. Ibland går inte det, på grund av kullar osv. och därför behöver avloppsvattnet hjälp av pumpar. Pumparna finns på 100 ställen i kommunen och hjälper helt enkelt vattnet att rinna vidare till reningsverket. Om du spolar ner skräp i avloppet, kan det fastna i pumparna och skada dem. I reningsverket på Simsholmen renas vattnet i tre steg: mekanisk rening, kemisk rening och biologisk rening. När avloppsvattnet når Simsholmens reningsverk åker det först in genom ett rensgaller som tar bort de stora sakerna (t ex trasor), avfallet härifrån samlas upp i en container som skickas till förbränning på samma ställe som hushållssopor. I nästa steg åker vattnet genom ett så kallat sandfång, då sanden filtreras bort och samlas upp i en container. Dessa två steg kallas för mekanisk rening. I sandfånget blåser man också in luft för att skilja olja och fett från vattnet. I det tredje steget sker den första kemiska reningen. Man tillsätter en kemikalie som heter järnklorid och som gör att smuts och olika ämnen bildar klumpar som antingen sjunker till botten eller flyter upp till ytan. Klumparna vid ytan håvar man bort och klumparna som sjunker ner till botten skrapas bort. I avloppsvattnet finns mycket kväve och det vill man ta bort eftersom det bidrar till övergödning om det kommer ut i naturen i för stora mängder. Kväve finns i luften omkring oss, fast då kallas det för kvävgas och är ofarligt. Avloppsvattnet åker nu in i en bassäng där allt syre är borttaget men där man har tillsatt ett ämne som kallas nitrat. I den här bassängen finns massor med bakterier som gillar att äta nitrat och göra om det till kvävgas och på så sätt minskas mängden kväve i vattnet. Det här steget kallas också för aktivslamsteget. Vattnet åker in i nästa bassäng där det finns mycket syre och där gör bakterier om ammoniumkväve till nitrit. Bakterierna äter också de saker från naturen som fortfarande finns kvar och då bildas slam. Slammet sjunker till botten och skjutsas tillbaka in till aktivslamsteget. Vattnet är snart så rent att det får rinna ut i Munksjön, men det behövs en sista kemisk rening som gör att den allra sista smutsen faller ner till botten. Tips 1: Gå in på Youtube.se och titta på filmen om Öresundsverket. Tips 2: Använd Stockholm Vattens skolsajt: http://www.stockholmvatten.se/skolan/skola-start/ Tips 3: Titta på filmen Vatten och avlopp på Mediacenters hemsida. Minut 8 13 handlar om avloppsvatten. Tips 4: Titta på filmen om Simsholmens reningsverk som Erik Dahlbergsgymnasiets elever har gjort. http://www.jonkoping.se/byggabomiljo/vatteno- chavlopp/avlopp/simsholmensreningsverk.4.3e9b1d- 81137834be8f564.html Tips 5: Gå in på www.vattenskolan.se Vill du läsa mer om vatten? Gå in på Unicefs läromedel En droppe vatten. 14

Vattenfakta - elevtext Rent vatten är en av förutsättningarna för att vi människor skall kunna överleva. För att få rent vatten som vi människor kan dricka behöver vattnet renas. Reningen kan göras på två olika sätt. Antingen renas vattnet på sin väg genom all sand och grus i marken, eller så renas vattnet i ett reningsverk. När vattnet renas på naturlig väg genom marken kallas det för en ekosystemtjänst. Ekosystemtjänsten vattenrening En ekosystemtjänst är de processer i ekosystemet som människan får gratis och som bidrar till att vi har det bra. Det kan till exempel vara de produkter vi får av naturen såsom mat, material och mediciner, men även de tjänster som naturen ger oss, till exempel att avfall bryts ner, att luften renas och att vattnet filtreras och renas. Många av ekosystemtjänsterna är sådana att de inte går att ersätta med teknik. Hur sker reningen i ekosystemet? I vattnets kretslopp åker vattnet runt mellan de tre formerna fast, flytande och gas. Det är en evig kretslopp av naturen. Vattnet faller ner från molnen som regn, snö eller hagel till marken, där det sugs upp av växter eller jorden. Från jorden fortsätter vattnet ner till grundvattnet och ut i bäckar och vattendrag. Till slut når det havet eller sjön. Genom den här resan passerar vattnet sand, grus, stenar och jord. Ibland är vattnet stillastående, ibland rinnande. På detta sätt filtrerar smutsen bort. Man kan säga att de ämnena i vattnet som vi inte vill ha där späds ut och bryts ner på sin resa genom marken. När vattnet når havet har det renats från allt utom olika kemiska ämnen. Det enda kemiska ämne som till viss del renas genom denna resa är kväve. Vissa tungmetaller och andra föroreningar tas upp av växter och fiskar och påverkar därför oss människor när vi äter dem och därmed får i oss ämnena. Vattenrening av människan Vi renar vi också vattnet i våra reningsverk. Det finns olika typer av vatten och vi människor hanterar dem på olika sätt. Vi kommer att gå igenom dagvatten, dricksvatten och avloppsvatten. Dagvatten Vatten som faller som regn, snö eller hagel och som landar på hårdgjorda ytor i bebyggda områden kallas för dagvatten. Hårdgjorda ytor är till exempel asfalt eller en parkeringsplats. Det vattnet kan inte naturligt tas upp av marken, utan rinner av den hårda ytan och tar med sig asfaltspartiklar, föroreningar, vägsalt osv ner i de brunnnar som finns på platsen. Regnet tar också att ta med sig föroreningar från luften ner i dagvattnet. Dagvattenbrunnarna leder vattnet genom diken eller ledningar till ett reningsverk eller en sjö. Dagvattnet skall renas om det finns risk för att det är för smutsigt. Idag mynnar många av de bäckar och vattendrag som tar emot dagvatten av Jönköping, ut i Vättern. Normalt renas inte detta vatten även om det ibland skulle behövas. När du eller någon i din familj tvättar bilen med diverse olika bilschampon på er garageuppfart, blandas det rena vattnet från slangen med tvättmedlen och åker sedan förorenat ner i dagvattenbrunnarna runt er. Det förorenade vattnet fortsätter sin bana och hamnar till slut i Vättern, där det förorenar både växter och djur- och oss själva, eftersom vi tar vårt dricksvatten härifrån. Därför är det förbjudet att tvätta bilen på asfalt eller grus. Dricksvatten Nästan alla i Jönköpings kommun får sitt dricksvatten via Vättern. Runt sjön är det elva kommuner som tar sitt dricksvatten härifrån. Vårt vättervatten är ett av de bästa dricksvattnen i hela Sverige. Vattentäkten Vättern och alla andra vattentäkter behöver skyddas så att vårt dricksvatten behåller den fina kvalitet som den har. Det gör man genom att bestämma att området runt vattentäkten skall skyddas, genom ett vattenskyddsområde. Vattenskyddområdet runt Vättern skall bestämmas under 2013. I det vatten som vi dricker får det inte finnas några skadliga ämnen eller bakterier som gör oss sjuka. Därför tas det ofta prover på vattnet för att se så att det är tillräckligt rent för att dricka. 15

Dricksvatten klassas som ett livsmedel, på samma sätt som mjölk, juice eller någon annan mat eller dricka du köper i affären. Däremot är ditt varmvatten inte livsmedel. Om vattnet inte renas tillräckligt mycket kan det göra oss sjuka. Det hände i Östersund år 2010. Mer än hälften av alla som bodde i Östersund blev sjuka då. De kräktes, fick ont i magen och fick diarré. De fick rådet att koka det vattnet de skulle dricka i flera minuter för att alla elaka bakterier skulle dö. Dricksvattnets väg till dig börjar alltså i Vättern. Därifrån åker det in i vattenverket och vidare ut i ledningar. Till slut kommer det till kranen hos dig. Ledningarna i Jönköping som pumpar ut dricksvatten är hela 840 km långa. Istället för vattentorn har vi i Jönköping reservoarer i marken på höjder och kullar. På detta sätt skapar man olika tryckzoner så att det blir lagom för alla. Vattenanvändning Vi använder vårt dricksvatten till mer saker än att bara dricka det. Till exempel tvättar vi oss i det, släcker bränder med det och badar i det. Varje person gör i genomsnitt av med ca 180 liter vatten per dag. Av dessa 180 liter går det åt 65 liter för att duscha, borsta tänderna och tvätta oss, 35 liter för att spola på toaletten, 35 liter för att diska, 25 liter för att tvätta, tio liter för att dricka och laga mat och tio liter för övrigt. Se diagram nedan. Vattentornet i Habo. Solvatten I många andra länder finns det inte rent vatten att dricka. Då finns det en bra uppfinning som kan hjälpa till att rena vattnet, som heter Solvatten. Det är som en dunk, där den ena sidan är genomskinlig. Man fyller dunken med vatten, skruvar igen korken och lägger ut den i solen med den genomskinliga sidan uppåt. Solen värmer vattnet och de skadliga bakterierna dör och sen kan man dricka vattnet! På Upptech har vi en sådan som ni kan komma och titta på. 16

Avloppsvatten I Jönköping finns det 18 reningsverk. Simsholmen vid Munksjön är det största. På Simsholmen renas avloppsvattnet i flera olika steg. Det tar även bort slam, producerar biogas och torkar slam. Hit kommer 30 000 kubikmeter avloppsvatten varje dygn, som ska renas. I nästa steg åker vattnet genom ett så kallat sandfång (se bilden ovan), då sanden filtreras bort och samlas upp i en container. Dessa två steg kallas för mekanisk rening. I sandfånget blåser man också in luft för att skilja olja och fett från vattnet (se bilden nedan). När du spolar i toaletten, borstar tänderna eller tvättar kläder blandas de olika ämnena med vattnet, och åker genom ledningar och rör till ditt närmsta avloppsreningsverk. För att det ska kunna åka hela vägen fram måste ledningarna i marken luta neråt. Ibland går inte det, på grund av till exempel kullar och därför behöver avloppsvattnet hjälp av pumpar. Pumparna finns på 100 ställen i kommunen och hjälper helt enkelt vattnet att rinna vidare till avloppsreningsverket. Om du spolar ner skräp i avloppet, kan det fastna i pumparna och skada dem. Läs mer på nästa sida... I avloppsreningsverket på Simsholmen renas vattnet i tre steg: mekanisk, kemisk och biologisk rening. När avloppsvattnet når Simsholmens avloppsreningsverk åker det först in genom ett rensgaller (se bilden ovan) som tar bort de stora sakerna (t ex trasor). Avfallet härifrån samlas upp och skickas till förbränning på samma ställe som hushållssoporna. 17

I det tredje steget sker den första kemiska reningen. Man tillsätter en kemikalie som heter järnklorid och som gör att smuts och olika ämnen bildar klumpar som antingen sjunker till botten eller flyter upp till ytan. Klumparna vid ytan håvar man bort och klumparna som sjunker ner till botten skrapas bort. Den biologiska reningen börjar nu. I avloppsvattnet finns mycket kväve och fosfor och det vill man ta bort eftersom det bidrar till övergödning om det kommer ut i naturen i för stora mängder. Kväve finns i luften omkring oss, fast då kallas det för kvävgas och är ofarligt. Avloppsvattnet åker nu in i en bassäng där allt syre är borttaget men där man har tillsatt ett ämne som kallas nitrat. I den här bassängen finns massor med bakterier som gillar att äta nitrat och göra om det till kvävgas och på så sätt minskas mängden kväve i vattnet. Det här steget kallas också för aktivslamsteget. Vattnet åker in i nästa bassäng där det finns mycket syre och där gör bakterier om ämnet ammoniumkväve till nitrit. Bakterierna äter också de saker från naturen som fortfarande finns kvar och då bildas slam. Slammet sjunker till botten och skjutsas tillbaka in till aktivslamsteget. Det behövs en sista kemisk rening som gör att den allra sista smutsen faller ner till botten. Vattnet är nu så rent att det får rinna ut i Munksjön Vattenreningsprocessen i Simsholmen Rensgaller Luft Aktivslambassäng Luft Flockning Sandfång förfällning Försedimentering Mellansedimentering Eftersedimentering Munksjön Inflöde Slamförtjockning Returslam Avfall Sand Mekanisk rening Kemisk rening Biologisk rening 18

Utomhuspedagogik Nyckelorden är VARM, TORR och MÄTT. Om du är blöt och hungrig fryser du och då kommer du per automatik inte kunna tillgodogöra dig undervisning. Detta gäller dig som pedagog såväl som för dina elever. Alltså är grundförutsättningarna för all typ av utomhusundervisning att se till att eleverna har kläder efter väder, gummistövlar, regnkläder och fika med något varmt att dricka. Var noga med att tala om för din elevgrupp att det krävs samma sak för en utomhuslektion som en inomhuslektion- att lyssna och att genomföra de uppgifter som utdelas. Ofta tycker eleverna att det är väldigt roligt att få möjligheten till utomhuslektioner, och det brukar vara intressant som pedagog att se vilka elever som visar framfötterna utedet brukar nämligen inte vara samma som inne. Att vara ute och undervisa är oerhört roligt! Det ger dig en chans att utvecklas som pedagog, att utveckla din elevgrupp och att ge enskilda elever chans att förändra sina roller i gruppen. Undervisningen blir roligare om du varierar inlärningsmiljön med att vara både inomhus och utomhus. Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik definierar utomhuspedagogik såhär: Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Utomhuspedagogik är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bland annat innebär: - att lärandets rum flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap - att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas - att platsens betydelse för lärandet lyfts fram. Det är alltså ett sätt att variera undervisningen och använda de resurser som finns i vår närmiljö för att eleverna skall få en bättre måluppfyllelse. Pedagogiken är ett bra kompelement till den ordinarie undervisningen. TIPS Se filmen Lärarförbundet möter Anders Szczepanski på Youtube. Argument för utomhuspedagogik på högstadiet: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/2.6600/ utomhusundervisning-effektivt-aven-i-hogstadiet-1.196822 Avhandling om att utomhuspedagogik ger bättre resultat. http://www.liu.se/forskning/reportage/utomhuspedagogik?l=sv, ett radioreportage om detsamma: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/108883?programid=412 Nynäshamns naturskola har utomhuslektion om kvävets kretslopp: http://www.youtube.com/watch?v=4jktwyl15lk Ett EU-projekt om utomhuspedagogik har precis avslutats: http://viauc.com/projects/inandout/pages/inandout.aspx 19

Lektioner I klassrummet- Förarbete för eleverna 1. Hur renas vattnet i naturen? Aktuellt centralt innehåll ur kursplanen i Biologi år 4 6: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster i form av vattenrening. Material: Smartboard/Activeboard Kaffefilter Sand, grus, småsten Vatten Tillbringare Vanna Innerkruka i plast med hål i botten Kopieringsunderlag 1 Gör så här: 1. Fråga eleverna: Hur kan naturen rena vatten?. Gör en mindmap till exempel i X-mind på activeboarden eller tavlan med elevernas förslag. 2. Visa allt material som nämns ovan. Hur kan vi ta hjälp av detta för att visa hur naturen renar vattnet? Varje elev ställer nu var sin hypotes om hur det går till. Hypotesen skrivs ner i kopieringsunderlag 1. Samtala om deras hypoteser en kort stund. 3. Dela in eleverna i par. Låt dem prova sina hypoteser. Processen dokumenterar de i kopieringsunderlag 1. 4. Tips till dig som lärare: Led eleverna successivt mot att täcka botten med kaffefiltret, fyll på med ett lager sten, ett lager grus och ett lager sand. Lämna några centimeter upp till kanten. Sätt i vannan. Häll på smutsigt vatten. Låt krukan stå några centimeter upp från vannans botten. Diskutera vad som händer och hur vattnet renas. Dokumentera i kopieringsunderlag 1. Till din hjälp finns avsnittet Vattenfakta Elevtext 20