YH2000, v1.4, 2013-03-05 1 (6) Dnr: MYH 2014/4132 Beslutad av GD 2015-03-03 Strategi för kvalitetsgranskning av yrkeshögskoleutbildningar Uppdrag Enligt myndighetens instruktion ska myndigheten granska kvaliteten i de utbildningar som ligger under myndighetens förvaltningsansvar. Kvalitetsgranskning ska genomföras med utgångspunkt i en behovsanalys. Slutligen ska myndigheten sammanfatta och publicera resultaten av sitt arbete med kvalitetsgranskning. Vi ska också lämna en redovisning till de granskade verksamheterna (SFS 2011:1162, 4 ). Kvalitet inom yrkeshögskolan Eftersom begreppet kvalitet används på många olika sätt både inom och utanför statsförvaltningen, är det viktigt att myndigheten tydligt definierar hur kvalitetsbegreppet ska användas i myndighetens kvalitetsgranskande arbete. Kvalitet inom verksamheter som styrs av ett offentligt regelverk kan enklast definieras utifrån hur väl en verksamhet: 1. uppfyller mål, normer och riktlinjer specifika för sakområdet, 2. uppfyller andra mål, normer och riktlinjer som även gäller för sakområdet, 3. präglas av ett systematiskt kvalitetsarbete Syftet med yrkeshögskolan finns formulerade i den lag (SFS 2009:128) och den förordning (SFS 2009:130) som reglerar utbildningsformen. Enligt lagens 1 syftar yrkeshögskolan till att säkerställa: 1. ett utbud av eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov 2. att utbildningarna inom yrkeshögskolan håller hög kvalitet 3. att behovet av eftergymnasiala utbildningar inom smala yrkesområden som leder till förvärvsarbete för de studerande eller till en ny nivå inom deras yrke, tillgodoses. De två första syftena gäller för huvuddelen av utbildningarna inom yrkeshögskolan medan det tredje syftet kan ses som ett undantag från huvudspåret där även utbildningar som inte direkt svarar mot ett tydligt behov i arbetslivet, men som anses viktiga av andra skäl, ska kunna ingå i yrkeshögskolan. Regeringen skriver (Prop. 2009/09:68) I dessa fall kan det vara svårt att visa något behov av utbildningarna på arbetsmarknaden. Däremot kan det från samhällets sida finnas intresse av att bevara vissa yrkeskunskaper. Dessutom skriver man: Avsikten är att dessa utbildningar precis som övriga utbildningar inom yrkeshögskolan ska leda till försörjning genom förvärvsarbete för de studerande. Lagens 6 formulerar ett antal mer specifika krav som direkt riktar sig mot yrkeshögskolan. Enligt 6 ska utbildningar inom yrkeshögskolan: 1. ha sin grund i kunskap som genererats dels i produktionen av varor och tjänster, dels i vetenskap och utformas så att en hög kvalitet och yrkesrelevans nås Postadress Besöksadress Telefon/Fax Internet/E-post Box 145 Norra Stationsgatan 2B 010-209 01 00 (vx) www.myh.se 721 05 Västerås Hässleholm 0451-416 80 (fax) info@myh.se
MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (6) 2. ge sådana teoretiska, praktiska och erfarenhetsbaserade kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet 3. präglas av såväl stark arbetslivsanknytning som teoretisk förankring 4. utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare 5. bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval Enligt propositionen om yrkeshögskolan beskrivs i denna paragraf de speciella krav som gäller för utbildningar inom yrkeshögskolan och vad som ska karakteriser dem. I lagens 3 läggs grunden för den värdegrund som ska gälla för utbildningar inom yrkeshögskolan. Här fastslås att: 1. all verksamhet inom yrkeshögskolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar 2. alla som verkar inom yrkeshögskolan ska främja aktning av varje människas egenvärde samt respekt för de mänskliga rättigheterna och vår gemensamma miljö 3. de som verkar inom yrkeshögskolan ska främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling Bestämmelserna i denna paragraf är inte unika för yrkeshögskolan utan kan sägas gälla inom hela utbildningsområdet eller t.o.m. inom hela den offentliga sektorn. Syftet med kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskningens syfte är framförallt att förbättra kvaliteten i enskilda utbildningar utifrån den behovsanalys som myndigheten ansvarar för. Den kunskap som genereras genom myndighetenes kvalitetsgranskande verksamhet skapar också ett underlag för myndighetens stödjande insatser gentemot utbildningar och utbildningsanordnare. Dessa stödjande insatser kan vara riktade mot vissa specifika bristområden men också bestå av mer generella insatser. Effekt-, resultat- och processkvalitet Det övergripande syftet med yrkeshögskolan beskrivs i regelverket som en önskad effekt av utbildningsformen att de utbildningar som ingår i yrkeshögskolan ska svara mot arbetslivets behov. Det betyder att varje utbildning inom yrkeshögskolan ska lämna ifrån sig studerande som har en kompetens som är efterfrågad på arbetsmarknaden. Detta bedöms initialt vid ansökningstillfället och slutgiltigt efter det att de studerande lämnat utbildningen. Men en kvalitetsgranskning av utbildningsprocessen kan också bedöma en trolig framtida måluppfyllelse avseende effekten av utbildningen. Framförallt är det utbildningens arbetslivsanknytning som kan ses som en stark indikator på en framtida effektkvalitet. En stark arbetslivsanknytning är en viktig indikator på att utbildningen är relevant utifrån konkreta kompetensbehov i arbetslivet. För att arbetslivet på olika sätt ska vilja medverka i en yrkeshögskoleutbildning, trots kostnader av olika slag, krävs det någon typ av utbyte i gengäld. Ett tydligt incitament är då att kunna medverka i en process som hjälper dig som arbetsgivare att täcka kompetensbehov inom din egen verksamhet. Om arbetslivet engagerar sig i utbildningen genom att de t.ex. tar emot LIA-studerande, engagerar sig i ledningsgruppen, bidrar med lärare, föreläsare och handledare, o.s.v., utgör detta en stark indikator på att den kompetens utbildningen ger de studerande är efterfrågad på arbetsmarknaden. Det betyder konkret att en kvalitetsgranskning av sådana processfaktorer på utbildningsnivå kan bidra till att komplettera myndighetens bedömningsunderlag i andra delar av myndighetens verksamhet.
MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 3 (6) Kvalitetsgranskningar har naturligtvis också syftet att bedöma kvaliteten i andra delar av utbildningsprocessen och den infrastruktur som omger utbildningen. Utbildningsprocessen måste ge förutsättningar för ett gott resultat, dvs. att de studerande når lärandemålen för utbildningen så som de är beskrivna i utbildningsplanen. Myndigheten har dessutom ett ansvar att säkerställa att utbildningsanordnaren bedriver ett relevant, verksamt och systematiskt kvalitetsarbete. Betoningen av utbildningsanordnares kvalitetsarbete grundas i den relativt stora frihet utbildningsanordnare har att, i samverkan med berört arbetsliv eller andra intressenter, organisera och utföra sina utbildningar utifrån lokala förutsättningar, möjligheter och krav. Kvalitetsgranskning inom yrkeshögskolan Kvalitetsgranskning är en form av myndighetsutövning. Avdelningen för tillsyn och kvalitetsgranskning har som uppgift att kvalitetsgranska pågående utbildningar med syftet att bl.a. höja kvaliteten i enskilda utbildningar. Det betyder att vi i granskningen av hur utbildningsprocesser organiseras och genomförs ska utgå från ovanstående kvalitetssyn, dvs. att vi även i granskningen av det som pågår ska ha det övergripande målet effekten av utbildningen i fokus. Det betyder, enligt ovanstående resonemang, att vi behöver analysera en utbildnings processkvalitet utifrån två huvudspår: 1. Vilka process- och organisationsfaktorer leder generellt till en högre resultatkvalitet inom yrkeshögskolan 2. Vilka process- och organisationsfaktorer kan förmodas leda till en högre effektkvalitet inom yrkeshögskolan Behovsanalys En kvalitetsgranskning ska, enligt myndighetens instruktion, föregås av en behovsanalys. Instruktionen ger ingen vägledning om vilken typ av behov man menar eller hur en behovsanalys ska genomföras. Myndigheten måste således själv avgöra vilka behov som är viktigast att tillgodose och som bäst tillgodoses av en kvalitetsgranskning. En viktig vägledning är dock de målbeskrivningar för utbildningsformen som refererats till tidigare i denna strategi. En annan vägledning är de återrapporteringskrav som återfinns i de årliga regleringsbreven. Även myndighetsinterna prioriteringar och erfarenheter, t.ex. från myndighetens tillsyn, ska kunna ingå i en behovsanalys. Sammanfattningsvis bör därför myndighetens behovsanalyser utgå från: Återrapporteringskrav i regleringsbrevet Uppdrag i VP De mål som finns angivna i lag och förordning Andra lagar och förordningar som även gäller för det specifika utbildningsområdet Intern kunskap om kvalitetsbrister som framkommit t.ex. vid tillsyn Internt behov av underlag av olika slag En behovsanalys måste också ta ställning till hur de olika granskningsobjekten (utbildningar och/eller utbildningsanordnare) ska väljas ut. Är det störst behov av att genomlysa ett visst kvalitetsområde utifrån ett generellt kunskaps- och utvecklingsperspektiv, eller ska myndigheten grunda sitt urval på vilka specifika utbildningar som har det största behovet av att utveckla sin kvalitet inom det granskade området? I det första fallet bör granskningsurvalet ske genom ett i huvudsak slumpmässigt förfarande, i det andra fallet bör urvalet ske genom ett strategiskt urval av utbildningar eller utbildningsanordnare. Den sista punkten ovan syftar till myndighetens eget behov av att ta fram empiriskt underlag inför olika typer av beslut.
MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 4 (6) Organisation av myndighetens kvalitetsgranskning Till skillnad från tillsyn är kvalitetsgranskning inte en vanligt förekommande granskningsform inom offentlig verksamhet. Det betyder att myndigheten inte kan söka stöd i nationellt framtagna styrdokument för hur kvalitetsgranskning ska definieras och bedrivas, liknande de som finns inom tillsynen. Däremot har andra myndigheter inom utbildningsområdet också som uppdrag att granska och bedöma kvaliteten inom sina respektive ansvarsområden. Myndighetens strategi för kvalitetsgranskning ansluter sig i huvudsak till en kvalitetssyn som är gemensam inom utbildningsområdet. Vid tillsyn görs bedömningar i en binär kontext antingen följer man regelverket eller så gör man det inte. Kvalitetsgranskning utgör däremot en bedömning på en mer graderad skala: hur bra eller dålig en viss verksamhet är utifrån ett kvalitetsperspektiv. För att kunna granska och bedöma nivåer eller grader av kvalitet behöver myndigheten således operationalisera de aktuella målbeskrivningarna i de lagar och förordningar som styr verksamheter inom yrkeshögskolan. Myndigheten behöver ta fram granskningsbara kvalitetskriterier som då ska ses som förtydliganden av de målformuleringar som finns angivna i regelverket. Därmed ger de också myndigheten en juridisk förankring för de bedömningar myndigheten gör vid en kvalitetsgranskning. Sammanfattningsvis definierar Myndigheten för yrkeshögskolan kvalitetsgranskning som en utifrån fastslagna och transparenta kvalitetskriterier gjord bedömning av måluppfyllelse på utbildningsnivå. Kvalitetskriterier och indikatorer Kvalitetskriterier För att myndigheten på ett rättssäkert och effektivt sätt ska kunna granska och värdera kvaliteten i utbildningarna krävs således att myndighetens granskning förankras i ett antal tydliga kvalitetskriterier. Kvalitetskriterierna för yrkeshögskoleutbildningar utgår från den kvalitetssyn som reflekteras i de syften och mål som återfinns i regelverket och i de andra villkor som gäller för utbildningsformen samt relevanta förarbeten. De ska beskriva idealtillstånd i de delar av utbildningsprocessen som styrs av regelverket. Tillsammans ska de ge en heltäckande bild av hur myndigheten vill se de nationella målen förverkligade inom det aktuella utbildningsområdet. Indikatorer Kvalitetskriterier är normativa och ofta komplexa och är därmed ofta svåra att direkt operationalisera och mäta. Därför krävs ofta att indikatorer formuleras i förhållande till kriterierna. En indikator är ett kännetecken eller en observation som står i någon typ av relation till det kriterium man vill mäta, beskriva eller värdera. Indikatorer kan vara mer eller mindre hårt knutna till ett visst kriterium, allt från att ha ett direkt förklarande värde till att samvariera eller korrelera med det aktuella kriteriet. Medan kvalitetskriterier grundas i relativt fasta normer och värderingar, ska indikatorer bedömas utifrån sin funktionsduglighet. Exempel på krav man kan ställa på indikatorer är: Relevans i förhållande till mål Validitet (fångas andemeningen i målet?) Begriplighet (är det lätt att förstå vad som mäts?) Genomförbarhet (går det att få fram valida data?) Kostnadseffektivitet (hur mycket resurser krävs för att ta fram indikatorerna och vad får man ut av det?)
MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 5 (6) Genomförande av kvalitetsgranskning inom yrkeshögskolan I enlighet med vår övergripande kvalitetsgranskningsstrategi arbetar vi med att ta fram kvalitetskriterier och kvalitetsindikatorer för att, ur ett gransknings- och bedömningsperspektiv, kunna operationalisera de mål för utbildningsformen som finns uttalade i regelverket. Vägen vi valt för att åstadkomma detta är att arbeta med s.k. utforskande kvalitetsgranskningar. Utforskande kvalitetsgranskningar Utforskande kvalitetsgranskningar ska ses som pilotstudier där myndigheten, utifrån ett antal hypoteser om relevanta kvalitetssamband inom det granskade området, tar fram preliminära kvalitetskriterier med indikatorer. Dessa prövas sedan i en skarp kontext på ett visst antal utvalda utbildningar. Resultatet av utforskande kvalitetsgranskningar ska ge myndigheten en tillräcklig säker kunskap för att kunna ta fram mer hållbara kvalitetskriterier och indikatorer för användning i myndighetens regelbundna kvalitetsgranskning. Genomförandet av utforskande kvalitetsgranskningar ska ske med stor öppenhet både inåt myndigheten och utåt. En stående rutin utifrån det senare perspektivet bör vara att utnyttja svensk och internationell forskningsexpertis för att bl.a. ta fram breda kunskapsöversikter inom de aktuella granskningsområdena. Regelbunden kvalitetsgranskning Regelbunden kvalitetsgranskning utgår från de av myndigheten fastställda kvalitetskriterierna. Granskning kan organiseras på olika sätt beroende på myndighetens interna prioriteringar och tillgängliga medel. En granskning kan gå på djupet inom ett visst område men också genomföras med stor bredd utifrån ett mindre antal kvalitetskriterier. Även val av indikatorer kan förändras från granskning till granskning, trots att granskningarna sker inom samma sakområde. Val av granskningsmetodologi ska således vara en del av en behovsanalys. Resultatet av en kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskning och tillsyn har sin grund i samma regelverk och har därför samma sanktionsmöjligheter gentemot utbildningsanordnare. Det betyder att en kvalitetsgranskning ska kunna leda till att myndigheten uttalar kritik mot utbildningsanordnaren utifrån någon brist i utbildningen. Kvalitetsgranskningens främsta syfte är emellertid att förändra och utveckla en utbildning i den riktning som pekas ut av målen samt andra villkor som gäller för den granskade utbildningsformen. Det viktigaste resultatet av en kvalitetsgranskning blir då att myndigheten kan identifiera ett antal områden där utbildningsanordnaren kan och bör förbättra utbildningen. Dessa sammanställs sedan i form av rekommendationer i ett formellt beslut av myndigheten. Om myndigheten så väljer kan myndigheten begära in en återrapportering från utbildningsanordnaren efter ett lämpligt tidsintervall som beskriver vilka konkreta åtgärder anordnaren vidtagit utifrån dessa rekommendationer. Resultaten från de olika kvalitetsgranskningarna ska sammanställas och redovisas både internt och externt utifrån rutiner som GD bestämmer. Även om huvudsyftet med kvalitetsgranskningar är att höja kvaliteten i enskilda utbildningar, ger en samlad bild av de olika granskningarna en god generell bild av kvalitetsutmaningarna inom det granskade området. En kvalitetsgranskning ger således ett gott empiriskt underlag för de utbildningar och utbildningsanordnare som inte själva var en del av den aktuella granskningen att arbeta vidare med i sitt eget kvalitetsarbete, utan myndighetens direkta medverkan. Därför är det viktigt att resultatet från myndighetetens kvalitetsgranskningar, både vad gäller enskilda utbildningar och de sammanställningar som görs, publiceras och marknadsförs bl.a. på myndighetens webb.
MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 6 (6) Ett annat viktigt resultat av myndighetens kvalitetsgranskning är att den i sig är kunskapsgenererande i ett myndighetsinternt utvecklingsperspektiv. Den ger ett underlag som kan användas för att justera och revidera de kvalitetskriterier och indikatorer som myndigheten utgår från i kvalitetsbedömningar inom hela myndighetens verksamhet. På så sätt ger kvalitetsgranskning ett viktigt underlag för myndighetens eget systematiska kvalitetsarbete. Samverkan Intern samverkan Även om samverkan mellan myndighetens olika avdelningar är en normal och pågående verksamhet, finns det anledning att lägga särskild vikt vid god och tät samverkan inom kvalitetsområdet. Det kanske viktigaste skälet för detta är att samordna och bygga upp myndighetens syn i olika kvalitetsfrågor, inte minst framtagandet av relevanta och myndighetsgemensamma kvalitetskriterier inom olika områden och utbildningsformer. Uppdraget att organisera och driva denna samverkan ligger på Avdelningen för tillsyn och kvalitetsgranskning. Extern samverkan Myndigheten har en omgivning i form av utbildningsanordnare, arbetsliv, andra utbildningsformer, intresseorganisationer, mm, som har ett direkt eller indirekt intresse i den aktuella utbildningsformen. Myndigheten ska därför samråda med berörda intressenter när t.ex. kvalitetskriterier och kvalitetsindikatorer tas fram. Samråd med externa aktörer ska ses som en viktig del i myndighetens eget systematiska kvalitetsarbete inför varje ny granskning. Myndigheten kan och bör också använda extern ämnes- och yrkesexpertis som stöd i granskningsverksamheten för att bedöma om olika utbildningsinslag håller rätt nivå och om innehållet i utbildningarna är relevanta utifrån de aktuella kompetensbehoven inom yrkesområdet.