Verksamhetsplan 03-05 Räddningsnämnden Nämndens ordförande Ordförande Christer Johansson 0 0 0739 85 8 87 christer.johansson@tidaholm.se Ordförande Dan Hovskär 03 04 0707 39 09 05 dan.hovskar@falkoping.se Räddningschef Stefan Swenson 055 88 58 0 stefan.swenson@falkoping.se
Innehållsförteckning Ansvarsområde...3 Räddningstjänst...3 Förebyggande...3 Drift...3 Skydd och Säkerhet...3 Säkerhetsservice för äldre...3 Verkstad...4 Övrigt...4 Antal brukare eller liknande...4 Fördelning av nettokostnader...4 Organisation...5 Lagrum som styr verksamheten...5. Ett attraktivare Falköping...6 Indikatorer som mäter nämndens delmål...6 Uppföljning av nämndens delmål...6 Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet...6. Ett näringsliv som utvecklas...6 Indikatorer som mäter nämndens delmål...6 Uppföljning av nämndens delmål...6 Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet...6 3. Kvalitén inom verksamheten ska öka...6 Indikatorer som mäter nämndens delmål...6 Uppföljning av nämndens delmål...6 Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet...7 4. En god folkhälsa...7 Indikatorer som mäter nämndens delmål...7 Uppföljning av nämndens delmål...7 Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet...7 5. Demokratin i Falköping ska stärkas...7 Indikatorer som mäter nämndens delmål...7 Uppföljning av nämndens delmål...8 Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet...8 Omvärlds- regel- och lagförändringar...0 Volymförändringar...0 Räddningstjänst...0 Verksamhets- och ambitionsförändringar...0 Verksamhetsutveckling med IT... Resursbehov drift och investeringar... Drift... Investeringar... (5)
Verksamhetsbeskrivning Räddningsnämnden har det kommunala ansvaret för verksamheten som i Falköping och Tidaholms kommuner syftar till att ge människor skydd mot olyckor som har inverkan på Liv, Hälsa, Egendom och Miljö. Uppgifterna följer av Förordningen och Lag om Skydd mot Olyckor. Nämnden utgör tillsynsmyndighet enligt samma lagstiftning. Nämndens ansvar omfattar också Lagen om Brandfarliga varor och sotningsverksamheten i de båda kommunerna. För att utföra uppgifterna finns heltids- och deltidsanställd personal vid räddningskårerna i Falköping, Tidaholm och Floby. Nämnden ansvarar också för Falköpings kommuns verkstadsfunktion. Räddningstjänsten utför också uppgifter såsom Medicinsk räddningsinsats och uppdrag föranledda av kommunala inbrottslarm. Dessutom har räddningsnämnden samordnade roll avseende krisledning och säkerhetsarbetet i Falköping och Tidaholms kommuner. Ansvarsområde Administration Förvaltningsledning, ekonomi-, personal- och kanslifunktioner. Räddningstjänst I enlighet med Lagen om skydd mot olyckor och de övergripande nationella målen för räddningstjänst bereda för människors liv och hälsa, egendom och miljö, med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Förebyggande För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder utan att andras ansvar inskränks. I ansvaret ligger att informera och utbilda allmänheten samt att verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Drift Fastigheter, inventarier, drift- och serviceavtal. In- och utalarmering. Övningsfält, lokalvård, beklädnad, kommunikation. Skydd och Säkerhet Upprätthålla kommunernas krishanteringssystem, säkerhetsskydd, internt skydd samt riskhantering och försäkringsfrågor genom en gemensam säkerhetssamordnare. Säkerhetsservice för äldre Att förebygga och minska fallolyckor hos äldre i det egna hemmet. Lämna råd och anvisning om hur risker kan begränsas och undvikas i hemmiljön. 3 (5)
Verkstad Utföra service och reparationer åt kommunens samtliga förvaltningar. Övrigt Befolkningsskydd, VMA samt räddningsnämnd. Antal brukare eller liknande Antal innevånare/ansvarsområde alt verksamhet Ansvarsområde År 0 År 0 År 03 År 04 År 05 Räddningstjänst Förebyggande Säkerhetsservice för äldre ~0000 ~0000 ~0000 ~0000 ~0000 Verkstad Samtl förv Samtl förv Samtl förv Samtl förv Samtl förv Fördelning av nettokostnader I nedanstående tabell visas hur kostnaderna för de olika ansvarsområdena fördelar sig. Några större skillnader från föregående år är inte att vänta. mkr 80 70 60 50 År 0 40 År 0 År 03 30 0 0 0 Adm Rtj Föreb Drift Kaptj 4 (5)
Organisation Kommunernas gemensamma Räddningsnämd Verkstad Räddningschef Administration Skydd o säkerhet Säkerhetsamordnare Operativ räddningstjänst Avdelningschef Förebyggande räddningstjänst Avdelningschef Insatsledare Sotningsverksamhet Falköping Tidaholm Falköping styrkeledare (H) 4 brandmän (H) Tidaholm styrkeledare (H) 4 brandmän (H) 7-6 5 brandmän (D) Floby styrkeledare (D) 4 brandmän (D) Lagrum som styr verksamheten Lag om skydd mot olyckor Lag om brandfarliga och explosiva ämnen Lag om extraordinära händelser Arbetsmiljölagen Arbetstidslagen Sekretesslag och förordning Säkerhetsskyddslag och förordning PUL (Personuppgiftslagen) Den viktigaste lagstiftningen för räddningstjänsten är lagen om skydd mot olyckor. Den reglerar vad en kommun har för skyldigheter. Lagen ger också utrymme för en bred anpassning till den lokala riskbilden i kommunen. 5 (5)
Måluppfyllelse. En attraktivare kommun Räddningstjänsten skall bedriva ett brett proaktivt förebyggande arbete som skapar en trygg och säker miljö för dess medborgare. Indikatorer som mäter nämndens delmål Upplevd trygghet hos medborgarna. Årligen träffa minst 0% av kommunernas medborgare genom informations- och utbildningsinsatser. Uppföljning av nämndens delmål Mäta medborgarens uppfattning om trygghet via medborgarundersökning. Mäta antalet kommuninnevånare som räddningstjänsten träffar för information och utbildning under året. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet Genomföra utbildning och information till kommunens invånare.. Ett näringsliv som utvecklas Indikatorer som mäter nämndens delmål Uppföljning av nämndens delmål Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet 3. Kvalitén inom verksamheten ska öka Förkorta insatstiden och utveckla metoder för minska skadeeffekter vid olyckor. Indikatorer som mäter nämndens delmål Varje uppdrag mäts tiden mellan ut-alarmering och framkomst. Uppföljning av nämndens delmål Uppföljning sker halvårsvis och redovisas till räddningsnämnden. 6 (5)
Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet. Räddningstjänsten skall inom 5 minuter nå hjälpsökande i 90 procent av brand- och olycksfallsuppdragen.. Minst 70 % av arbetstiden för kommunens verkstad skall vara arbete mot kund. 4. En god folkhälsa Räddningsnämnden skall bedriva arbete för att minska risken för marginalisering av ungdomar samt arbeta med säkerhet för äldre och funktionshindrade. Indikatorer som mäter nämndens delmål. Ha en förlängd uppföljning och utvärdering av deltagare i ungdomsprojektet Backdraft.. Följa utvecklingen av äldreskador i kommunerna via nationell skadestatistik. Uppföljning av nämndens delmål. Under fem år följa och analysera utveckling hos deltagarna i Backdraft.. Årsvis mäta antal olycksfall hos äldre i Falköping och Tidaholm. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet Att varje termin i Falköping och Tidaholm genomföra aktiviteter som skapar bättre förutsättningar för kommunernas ungdomar. Att ha en person anställd som genomför, utvecklar och informerar om kommunernas säkerhetsservice. 5. Demokratin i kommunen ska stärkas Ha ett tydligt, tillgängligt och påverkbart handlingsprogram som redovisar kommunernas risker och den förmåga och service som kommunernas räddningstjänst erbjuder och tillhandahåller till kommuninnevånarna. Indikatorer som mäter nämndens delmål Antalet klagomål via kommunens synpunkts- och klagomålshantering (gäller Falköpings kommun) skall mätas och värderas. Mäta antalet målgrupper som haft möjlighet att påverka handlingsprogrammet. 7 (5)
Uppföljning av nämndens delmål Handlingsprogrammet följs upp regelbundet och antas i kommunfullmäktige vart fjärde år. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå delmålet Bredda antalet målgrupper som får möjlighet att påverka innehållet i handlingsprogrammet. 8 (5)
Utveckling inom ansvarsområdet En räddningstjänst för framtiden Svensk räddningstjänst har styrts av lagstiftning sedan 944 års brandlag, där krigets risker präglade innehållet och brandchefen var myndighet. 96 kom en förändrad brandlag, statens brandinspektion inrättades för en tydligare nationell styrning. Begreppet räddningstjänst infördes först i och med 974 års brandlag och ansvarsområdet breddades. Från 986 fick lagen namnet räddningstjänstlag och statens räddningsverk inrättades. Stor vikt lades på utbildning och utveckling både nationellt och internationellt. Under samma tid har benämningen på den kommunala verksamheten gått från brandkår till brandförsvar och sedermera räddningstjänst. Sedan 004 har lagen blivit Lagen om skydd mot olyckor. Den statliga myndigheten har bytt namn till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap i akt och mening att nå en större samordning av skyddet för samhällsriskerna. En tydlig förändring är att det förebyggande arbetet har fått en allt större roll. Ansvaret för säkerhetsskapande åtgärder har förflyttats mot den lokalt kommunala nivån med den egna riskbilden som förutsättning. För att uppnå kvalitet till ett förebyggande arbete så räcker det inte med att arbeta med synbara symtom utan titta på det som är orsaken. Då vidgas arbetsområdet och hamnar i vanligtvis i samhällets sociala faktorer, med utanförskap som betydande orsak. Lagen om skydd mot olyckor möjliggör att kommunen kan organisera samhällsskyddet utifrån sina egna önskemål för utveckling. Kanske är det nu dags att se över räddningstjänstens roll i samhället och skapa en bredare verksamhet som täcker helheten av det kommunala samhällsskyddet där räddningstjänst är en del av verksamheten. I detta sammanhang är namnet räddningstjänst begränsande och bör ersättas med ett vidare begrepp som blir analogt med uppdraget. Det statliga ansvaret har idag ett bredare arbetsområde och ansvaras av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) enkelt uttryckt på lokal nivå skulle verksamheten exempelvis kunna heta Förvaltningen för Samhällsskydd. En modern utvecklingsorienterad och framsynt organisation för samhällsskydd bör/skall ha ett brett förebyggande arbete som omfattar områden som exempelvis: Samordning och utveckling av kommunens säkerhets och beredskapsarbete Krishantering och Risk och sårbarhetsfrågor Informationssäkerhetsfrågor Kommunal larmhantering Arbete mot social oro Integrationsfrågor Klimat och miljöfrågor Samordning av arbetet för en trygg och säker kommun Brottsförebyggande verksamhet Diverse folkhälsofrågor Information och utbildning Driva sociala projekt mot utanförskap etc Detta är bara exempel och kan kompletteras med fler områden som har koppling till verksamheter för samhällsskydd. 9 (5)
Omvärlds- regel- och lagförändringar Statens regelverk för kommunernas förebyggande arbete avseende krishantering kommer att få en ny utformning. Detta kan komma att påverka ersättningen till kommunerna. Delar av förhandsinformationen säger att riktat stöd skall ges för kommunernas anslutning till rakelsystemet. Diskussioner pågår att se över samordningsformer för Skaraborgs samtliga räddningstjänster. Detta kan beroende på vilka sätt samarbete skall ske, betyda omfattande förändringar både organisatoriskt och ekonomiskt. I enlighet med beskrivningen i föregående punkt om utveckling inom ansvarsområdet så behöver räddningstjänstens roll och uppgifter i samhällsutvecklingen ses över och ges ett större utrymme i den kommunala utvecklingen för ett tryggare och säkrare samhälle. Att lägga flera funktioner som berör samhällsskyddet skulle kunna stärka den lokala förmågan. Riskerna i vår omvärld är inte bestående utan förändras. De gamla finns kvar och nya kommer till. De sociala riskerna har en allt större betydelse i vårt samhälle där samlade resurser borde kunna vara effektivare. Volymförändringar För nuvarande arbetsområde förväntas ingen anmärkningsvärd volymökning. Men utifrån resonemanget ovan så kan det föranleda förändringar i någon form. Utan att veta vad förändringarna kommer bli så kan heller ingen beräkning av eventuell volymökning göras. Räddningstjänst Prognos över volymutveckling 0-05 och utfallet 0 Volymutveckling Utfall 0 Informatör mot invandrargrupper Prognos 0 Prognos 03 Prognos 04 Prognos 05 / Behov Differens Under 0 har räddningstjänsten via instegsjobb haft en särskild person anställd för information till invandrargrupper. Detta har skett med mycket lyckat resultat. Eftersom tiden för instegsjobbet går ut, måste verksamheten, om funktionen skall kvarstå, själv stå för de huvudsakliga kostnaderna. Täckning för en halv till en tjänst är det framtida behovet. Verksamhets- och ambitionsförändringar Räddningsnämndens ambitioner är att kunna genomföra effektiva räddningsinsatser med bra kvalitet. Räddningstjänsten skall skapa flexibla organisationer som snabbt kan bryta händelseförlopp på ett sätt så konsekvenserna inte förvärras efter insats. Räddningstjänsten skall jobba med det breda uppdraget för skyddet i samhället. 0 (5)
Verksamhetsutveckling med IT Det bör anskaffas bättre system för uppföljning och styrning som underlätta den ekonomiska uppföljningen och möjliggör analyser på ett enklare sätt. Kvartals- och årsredovisning bör kunna ske betydligt enklare än i dag. Detta är en generell fråga för hela kommunen med ett gemensamt effektivt system. Kommunen saknar i stort resurser för analys och sammanställning av statistisk material. Detta är både en IT- och personalfråga. Resursbehov drift och investeringar Utifrån resonemanget om en förändrad framtida räddningstjänst (Samhällskydds org) kommer förändringar i driftkostnaderna behövas. De största kostnaderna är troligtvis omfördelning från annan verksamhet och inte några utökade kostnader. Vissa investeringar är troligtvis nödvändiga för att skapa möjlighet att arbeta i nära anslutning till varandra. Att ange kostnader är svårt utan att veta omfattningen. Varför kostnadsbeskrivning i tabell utesluts i nuläget. Drift Resursförändringar Räddningsnämnden 03 04 05 Omvärlds- regel- lagförändringar Volymförändringar Verksamhets- och ambitionsförändringar Verksamhetsutveckling med IT (5)
Investeringar Investeringsplanen för räddningstjänsten ser i princip lika ut från år till år och är i huvudsak reinvesteringar för utrustning som måste ersättas med ny. Principen har varit och förhoppningsvis fortsättningsvis ett årligt investeringsbidrag på 500 tkr. Inventarier Investeringsplan inventarier Räddningsnämnden Investeringsplan Räddningsnämnden 03 04 05 IT 75 75 75 Tele / Larmutrustning 60 60 60 Kommunikationsutrustning 00 00 00 Räddningsmateriel 30 30 30 Larmkläder 60 60 60 Rökskyddsutrustning 75 75 75 Brandmateriel 00 00 00 Kemskyddsmateriel 50 50 50 Fordon 850 850 850 Summa 500 500 500 (5)
Fastigheter och anläggningar Det finns ett stort behov av en carportslösning för mindre fordon som idag står ute utan skydd. Det finns även ett behov av omklädningsutrymme för framför allt ambulansorganisationen. Dialog om behovet och finansiering görs mellan räddningstjänsten och Västra Götalandsregionen. Till eller ombyggnad bör kunna finansieras genom nytt hyresavtal. Lokalanpassning för ny organisation är inte enkel eftersom det i dags läget inte finns några beslut om och eventuell omfattning. Det finns dock en del förarbete gjorda från den tidigare planerade SOS anslutningen som kan användas som grund för planering. Investeringsplan fastigheter och anläggningar Räddningsnämnden Investeringsobjekt Räddningsnämnden 03 04 05 00 00 00 Kapitalkostnad??? Driftskonsekvenser 0 0 0 Omklädningsutrymme mm Investeringsbelopp 30 Kapitalkostnad? Driftskonsekvenser 0 Carportslösning Investeringsbelopp Lokalanpassning förändrad org. Investeringsbelopp Kapitalkostnad Driftkostnad 3 (5)
Personalplan Räddningstjänsten befinner sig i en regional förändringssituation där allt eller inget händer. Därför är det svårt att göra bedömningar innan något är fastställt. Utifall ingen förändring sker kommer personalstaten att vara i princip detsamma. I föregående redovisning så finns ambitionen att ha någon form av informatörsfunktion mot invandrar grupper vilket blir en utökning med en person. Det framtidsscenariot som redovisats tidigare ger en hel del personalförändringar, dessa finns förmodligen redan utspridda i kommunens övriga förvaltningar och kommer vid en förändrad organisation att flytta sin hemvists. Dessa är inte redovisade i planen nedan. Numerären för brandmän deltid ökas från 03 med 4 personer p.g.a. att vår avsikt är att lägga ett fyra veckors schema för Floby räddningskår. Detta medför ingen egentlig kostnadsökning, endast några extra övningstimmar. En tydlig redovisningen av pensionsavgångar är för räddningstjänsten nästan omöjlig då utryckande personal har valmöjligheten att gå i pension från allt mellan 58-67 år. Vi har för närvarande förhållandevis ung personal så några större tapp är inte aktuellt. Antal årsarbetare Personalplan Yrkesgrupper /ansvarsområde 0 0 03 04 05 Räddningschef Förvaltningsadministratör Avdelningschef Brandmästare/Insatsledare Styrkeledare Heltid 8 8 8 8 8 Brandmän heltid 6 6 6 6 6 Styrkeledare Deltid 3 4 4 4 4 Brandmän Deltid 35 35 39 39 39 Avdelningschef Brandinspektör/Insatsledare Utbildningsansvarig/Insatsledare Administration Operativ avdelning Förebyggande avdelning Utbildningsinstruktör Säkerhetstekniker Informatör 0 / Verkstadsförman Verkstadspersonal,5,5,5,5,5 Skydd och säkerhet Säkerhetssamordnare Verkstad 4 (5)
Pensionsavgångar Yrkesgrupper / ansvarsområde 0 03 04 05 Administration Räddningschef Förvaltningsadministratör Operativ avdelning Avdelningschef Brandmästare/Insatsledare Styrkeledare Heltid Brandmän heltid Styrkeledare Deltid Brandmän Deltid Förebyggande avdelning Avdelningschef Brandinspektör/Insatsledare Utbildningsansvarig/Insatsledare Utbildningsinstruktör Säkerhetstekniker Skydd och säkerhet Säkerhetssamordnare Verkstad Verkstadsförman Verkstadspersonal 5 (5)