BILAGA A BERGVIK SKOG AB Kompletteringar till MKB. Hälsingeskogen

BILAGA A8 2013-12-20 BERGVIK SKOG AB Kompletteringar till MKB Hälsingeskogen

2 Innehåll 1 INLEDNING 4 2 UNDANTAG FRÅN RESTRIKTIONER I HÄLSINGESKOGEN 4 3 STRANDSKYDD 7 4 UPPFÖRDA/TILLSTÅNDSGIVNA VINDKRAFTPARKER I REGIONEN. 10 5 FÖRKLARING AV VÄRDESKALAN FÖR BEDÖMNING I AVSNITT 6 MKB 10 6 HINDERLJUS 11 7 KUNGSÖRN 12 8 SMÅLOM 15 9 FLODPÄRLMUSSLA 17 10 KULTURMILJÖ 18 11 INFORMATION TILL BOENDE 20 12 DELAVRINNINGSOMRÅDEN 21 13 GRUVBERGSLEDEN/CYKELLEDEN 22 14 HÄNSYNS- OCH SKYDDSÅTGÄRDER 23 15 FIBEROPTISK LEDNING 23 16 AVVECKLING AV VERKSAMHETEN 24 17 ALTERNATIVA UTFORMNINGAR INOM ANSÖKNINGSOMRÅDET 25 18 AKTUELL FORSKNING OM BULLER 27 19 SÄKERHET OCH ISKAST 27 20 KARTA MED OMGIVANDE INTRESSEN 28 21 YTTERLIGARE KOMPLETTERINGAR TILL MKB 29 21.1 Justerad rapport om fåglar 29 21.2 Fotomontage 29 21.3 Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster 29 21.4 Fladdermus 30

3 Bilagor Bilaga 17 Undantag från restriktioner Bilaga 18 Karta med uppförda/tillståndsgivna vindkraftsparker i regionen Bilaga 19 Fågelinventeringar (kompletterar bilaga nr 8) Bilaga 20 Karta med fasta fornlämningar och vägar Bilaga 21 Anmälan till FMIS Bilaga 22 Karta med delavrinningsområden samt Exempellayout Bilaga 23 Alternativ utformning med flyttad sydgräns Bilaga 24 Alternativ utformning, inom VK1 Bilaga 25 Aktuell forskning om buller Bilaga 26 Karta med omgivande intressen och ljud Bilaga 27 Fotomontage och landskapsanalys (ersätter bilaga nr 9) 27:1 Fotomontage 27:2 Jämförelse av fotomontage 27:3 Landskapsanalys 27:4 Bilaga till landskapsanalys Bilaga 28 Bilaga 29 Miljökvalitetsnormer för vatten Fladdermusinventering (kompletterar bilaga 7)

4 1 INLEDNING Bergvik Skog AB, nedan Bergvik, har den 19 november 2013 tagit emot synpunkter och kompletteringsbegäran från Miljöprövningsdelegationen i Dalarna och lämnar därför svar och kompletteringar till ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Bergvik har gett Pöyry Swedpower AB uppdraget att sammanställa svar på frågeställningarna som berör miljökonsekvensbeskrivningen. Detta görs i form av denna rapport, som utgör bilaga A8 till huvuddokumentet. Svaren är sorterade i nummerordning utifrån kompletteringsbegäran från Miljöprövningsdelegationen. Även yttrandena från Länsstyrelsen Gävleborg samt Ovanåkers, Bollnäs Faluns och Rättviks kommuner samt yttrande från GLOF besvaras. En del av frågorna besvaras även i huvuddokumentet. 2 UNDANTAG FRÅN RESTRIKTIONER I HÄLSINGESKOGEN Från MPD Dalarnas föreläggande 2013-11-19: Utdrag ur yttrande från Ovanåkers kommun 2013-10-07 6:9 Hydrologi I avsnittet redovisas att områden i naturventeringen som är klassade som 1 och 2 helt undantas från vindkraftsetableringen. Samtidigt som åtagandet i 4:4 Utformning begränsas i form av undantag för ombyggnad och breddning av befintliga vägar och i undantagsfall även nybyggnad av vägar. De undantag från restriktionsytorna som sökande gör gällande för vägdragningar m.m. bör i ansökan belysas hur det kommer att påverka naturvärdena i de berörda restriktionsytorna. Gör man till exempel vägbreddning och dikning i ett område med höga naturvärden knuten till vatten kommer det att påverka hydrologin i området. Effekterna av detta bör belysas för varje restriktionsyta som blir berörd och hur man om möjligt kan göra för att undvika detta. Bergvik söker tillstånd enligt den s.k. boxmodellen som innebär att den exakta placeringen av vindkraftverk, vägar, uppställningsytor, transformatorstationer, servicebyggnader, övriga byggnader och andra installationer inte bestäms i tillståndsbeslutet. Den presenterade Exempellayouten ger enligt Bergviks mening en god bild av hur den mest påtagliga påverkan från vindkraftverken kan komma att bli. En stor del av det nuvarande vägnätet i området kommer att användas. Vid breddning och justering, vid kabeldragning samt även vid nyanläggning av vägar kommer detaljprojektering att avgöra val av tekniska lösningar, t.ex. hur funktion och kapacitet på befintliga vattengenomföringar bibehålls och behovet av detaljhänsyn till naturvärden.

5 Befintliga vägar De befintliga vägarna är av god kvalitet och de går genom terräng som huvudsakligen gör eventuella vägarbeten enkla. I flera fall kan det bli aktuellt att bredda och förstärka vägen. I bilaga 13 till MKB, om väg- och anläggningsarbeten, anges kraven på vad som är brukligt när det gäller vägbredd mm, även om transportprofilen skiljer sig något åt mellan olika tillverkare av vindkraftverk. Vägbredden brukar vara 4-5 m. Vid kraftigare svängar och korsningar behövs en fri korridor på 15-20 m där träd och andra hinder måste avlägsnas eftersom bland annat bladen har ett kraftigt överhäng. Generellt förläggs elkablarna längs vägarna. Undantag från restriktioner I Exempellayouten finns sju platser där befintlig väg redan idag går igenom någon form av naturvärden, (se område nr 1-7 i Figur 1). I bilaga 17 beskrivs åtgärder och påverkan vid dessa passager. Bilagan ska ses som just ett exempel på hur försiktighet och hänsyn kan utformas. När den slutgiltiga utformningen av vindkraftsparken beslutas kommer detaljprojekteringen att göras utifrån den slutliga layouten. Figur 1: I kartan visas område 1-7 i Exempellayouten där befintlig väg passerar restriktionsområden. Vid nummer 8 passerar en ny väg ett restriktionsområde. På de flesta av de sju platserna finns redan idag utrymme vid sidan av vägen vilket gör att endast ett fåtal träd måste tas ned. Försiktighetsåtgärder kommer att vidtas vid anläggningsarbeten för att inte riskera att skada höga naturvärden. Detaljprojektering kommer att avgöra val av tekniska lösningar, t.ex. hur funktion och kapacitet på befintliga vattengenomföringar bibehålls och lämpligaste hänsyn till naturvärden.

Om vägen går i kanten av ett restriktionsområde görs eventuell breddning av vägen och nedläggning av kabel om möjligt på den motstående sidan av vägen, där det inte är restriktionsområde. Vid arbeten kommer riskerna för grumling i närliggande vattendrag att minimeras. Detta kan t.ex. ske genom att utföra arbeten vid lågt vattenstånd, att anlägga slamfälla med hjälp av geotextil, halm eller dylikt och att undvika dikning som direkt leder ut grumligt vatten. Exempel på hur sådant arbete kan se ut visas i bilaga 17. För att säkerställa bärigheten vid passage av vattendrag kan t.ex. vägplåtar läggas på vägen ovan vägtrummor eller så kan vägtrummor förstärkas med hjälp av så kallad relining som innebär att en ny trumma läggs igenom den befintliga, som därmed kan vara kvar. I de fall vägdragning sker över våtmarksobjekt kommer de generella hydrologiska försiktighetsmåtten att tillämpas som anges i bilaga 13 till MKB, för att möjliggöra en naturlig vattentransport. Försiktighetsmått kommer vidare att vidtas i hela området för att förebygga läckage och spill av olja och andra kemikalier till mark och vatten i enlighet med villkoren i Bilaga A4. Ny väg På ett ställe i Exempellayouten passerar en ny väg över ett naturvärde (område nr 8 i Figur 1). Med försiktighetsåtgärder är det möjligt att göra en sådan vägdragning, men Bergvik förordar istället en alternativ vägdragning för att undvika att gå över naturvärdet. Alternativet innebär att istället dra en ny väg genom oklassad skog.. En utförligare beskrivning av detta alternativ finns i bilaga 17. Kulturmiljövärden Förtydligande av försiktighetsåtgärderna för kulturmiljö beskrivs vidare under punkt 10 i denna skrivelse. 6

7 3 STRANDSKYDD Från MPD Dalarnas föreläggande 2013-11-19 Utdrag ur Gävleborgs läns yttrande 2013-10-01 Utdrag ur Ovanåker kommuns yttrande 2013-10-07 6:10 Strandskydd MKB:n saknar en analys av vad ett upphävande av strandskyddsbestämmelserna har för påverkan på den biologiska mångfalden i berörda strandskyddzoner. En dispensansökan är inte enbart en administrativ åtgärd utan en prövning av ingreppets tillåtlighet.

I Hälsingskogens ansökningsområde finns endast en större tjärn, nämligen Väst-Skogstjärnen. Bergvik har åtagit sig att undanta det område som utgör strandskydd för Väst-Skogtjärnen, förutom breddning och ombyggnation av befintliga vägar, kabeldragning och i undantagsfall även nyetablering av väg. I övrigt önskar Bergvik att strandskyddet åsidosätts då försiktighetsmått och annan lagstiftning gör att någon nämnvärd negativ påverkan inte bedöms ske. Annan lagstiftning Även om en generell dispens medges från strandskyddet är vattenfrågorna ändå lagreglerade på andra sätt. Eventuella arbeten i vatten regleras enligt 11 kap miljöbalken. Den gällande lagstiftningen med bl.a. krav på anmälan för anläggande av bro/vägtrumma och kravet på tillstånd för markavvattning säkerställer att skäliga försiktighetsmått ur miljösynpunkt kommer att iakttas vid sådana anläggningsarbeten. Om markavvattning blir aktuellt kommer erforderliga tillstånd att sökas. Eventuell vattenverksamhet, t.ex. anläggande eller byte av vägtrummor, kommer att anmälas till länsstyrelsen enligt 11 kap. miljöbalken. I sådana fall åtar sig Bergvik att, om det bedöms lämpligt och möjligt, samtidigt eliminera befintliga vandringshinder i anslutning till berörda vägtrummor och därmed förbättra möjligheterna för en livskraftig population av t.ex. öring/lake. Exempellayout Exempellayouten ger en god indikation på maximal påverkan på strandskyddade områden. Den visar maximalt antal verk och annan maximal påtaglig påverkan. Ett fåtal vindkraftverk är placerade inom 100 m avstånd från stränder och det rör sig då om bäckar/diken. Där det inom ansökt område finns kända höga naturvärden inom strandskyddsområden utgör dessa i sig restriktionsområden som Bergvik redan tagit hänsyn till vid utformningen av Exempellayouten. I syfte att se var i Exempellayouten som strandskyddet därutöver kan komma att beröras har Pöyry Swedpower AB, på uppdrag av Bergvik, genomfört en studie av vilka delar av vägnätet i Exempellayouten som är beläget inom 100 m från vattendrag. Resultatet är uppdelat i strandskydd som rör tjärnar med en diameter större än 100 m [1] respektive strandskydd som rör övriga mindre vatten. Längden väg inom strandskydd framgår av Tabell 1. Tabell 1: Vägsträckor totalt, samt andel inom strandskyddat område. Total sträcka inom ansöknings området [km] Varav inom strandskydd för Västskogtjärn m fl [km] % av total Varav inom strandskydd för gölar, bäckar och diken [km] % av total Befintlig väg 32,5 2,1 6,5 % 6,0 18,4 % Ny väg 28,51 0,64 2,2 % 3,2 11,3 % Tabellen visar att endast en mindre andel av de nya vägarna går inom strandskyddat område. 8 [1] Hit räknas Namnlösen, Flöttjärnen, Masatjärnen, Väst-Skogtjärnen, Kringeltjärnen, Svantjärnen, Svantjärnsmyran öst, Svantjärnsmyran väst, Småtjärnarna, Gäddvikstjärnen, Långtjärnen norr, Långtjärnen syd, Lorttjärnen, Fisklösen, Björntjärnen, Svarttjärnen

9 Flera av de befintliga vägarna löper parallellt med vattendrag, eller passerar vattendrag inom strandskyddat område. Detta medför att flera i Exempellayouten föreslagna nya vägar hamnar inom strandskyddat område där de fortsätter eller utgår från en befintlig väg. Nyttan med att använda befintliga vägar istället för att bana ny väg bedöms vida överstiga nackdelen med att de befintliga vägarna ligger inom strandskydd. Bergvik menar också att en restriktionsyta om 100 meter på varje sida om alla vatten skulle medföra ett stort produktionsbortfall och försvåra optimering av energinyttan. Försiktighetsåtgärder och hänsyn När det uppkommer behov av att korsa ett vattendrag eller utföra markarbeten i närheten av ett vattendrag eller en vattenspegel kommer åtgärder att vidtas för att minimera negativa konsekvenser av anläggningsarbetet. Det är till exempel viktigt att spara kantzonen eftersom den har många viktiga funktioner, exempelvis fungerar den som närings- och sedimentationsfilter. Den ger skugga vilket förhindrar igenväxning av vattendraget och fungerar temperaturreglerande. Från kantzonen faller växtdelar och insekter ner i vattendraget vilket utgör mat för de djur som lever där. Kantzonen fungerar också som spridningskorridor för många djur. Av samma skäl kommer man att undvika att köra med fordon i kantzonen under byggtiden. Bergvik kommer tillse att kantzonsmiljöer längs sjöar och naturliga vattendrag, liksom vattenmiljöerna som sådana, i största möjliga mån ska ha kvar sina biologiska värden efter genomförda avverknings, transport, byggnads och anläggningsarbeten. Det är också viktigt att undvika grumling då detta kan påverka faunan negativt i vattendraget. Dagvattendiken från vägar får inte mynna direkt i vattendraget. Vattnet avleds istället med jämna mellanrum till växtliga bestånd eller till anlagda sedimentationsbassänger. Exempel på hur förebyggande arbete mot grumling kan se ut visas i bilaga 17. De generella försiktighetsåtgärderna som anges i MKB i avsnitt 6.9 och 6.10 bedöms tillräckliga för att skydda djur och växter som lever på och i närheten av stränderna samt i vattnet vilket är ett av strandskyddets syften. Avseende strandskyddets andra syfte, att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden är bedömningen är att dessa förutsättningar inte förändras i någon större omfattning. Detta då Ansökningsområdet redan idag är påverkat av det aktiva skogsbruk som bedrivs samt att tillträdet till stränderna kommer att påverkas minimalt Behov av några ytterligare vattenutredningar bedömer Bergvik inte föreligger just nu. Som anges i ansökan kommer Bergvik att, i god tid innan uppförande av parken, samråda med tillsynsmyndigheten om de slutliga verksplaceringarna, vägarna, kabeldragningar m.m. Bergvik kommer också bland annat separat inlämna särskilda anmälningar om vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken där vattenpassager för vägar eller liknande behöver göras. Om krav på särskilda utredningar vad gäller vattenmiljön vid berörda vatten bedöms som nödvändiga av Länsstyrelsen vid det skedet ställer sig Bergvik positivt till detta. Det kan då bli aktuellt att göra ytterligare bedömningar av fisk och bottenfauna. Om det på vissa platser bedöms att de generella försiktighetsmåtten inte är tillräckliga kan ytterligare skyddsåtgärder vidtas.

10 4 UPPFÖRDA/TILLSTÅNDSGIVNA VINDKRAFTPARKER I REGIONEN. Från MPD Dalarnas föreläggande 2013-11-19 I bilaga 18 redovisas uppförda/tillståndsgivna vindkraftparker i regionen på karta. 5 FÖRKLARING AV VÄRDESKALAN FÖR BEDÖMNING I AVSNITT 6 MKB Från MPD Dalarnas föreläggande 2013-11-19 I kapitel 6 i MKB redogörs för påverkan baserat på områdets förutsättningar. Bedömningen följer värdeskalan som används för att gradera påverkan för respektive påverkansområde. Formuleringen Med eller utan skyddsåtgärder sker ingen eller mycket begränsad påverkan ska läsas som att påverkan bedömts efter det att eventuella skyddsåtgärder vidtagits. Antingen behövs inte skyddsåtgärder och påverkan bedöms ändå som ringa, eller så behövs skyddsåtgärder för att påverkan ska bedömas bli ringa. Detta kan exemplifieras med följande två avsnitt i kapitel 6 i MKB, där bedömningen görs utan, respektive med skyddsåtgärder. I avsnittet om Elektromagnetiska fält behövs inga försiktighetsåtgärder då de markförlagda kablarna inom parken inte kommer att ge upphov till elektromagnetiska fält. Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna för elektromagnetiska fält är ringa (utan skyddsåtgärder). För avsnittet om Skuggeffekter är det däremot så att försiktighetsåtgärder i form av reglerteknik förutsätts i MKB för att göra bedömningen att konsekvensen av skuggor är ringa (efter vidtagna skyddsåtgärder).

11 6 HINDERLJUS Från MPD Dalarnas föreläggande 2013-11-19 Utdrag ur Gävleborgs läns yttrande 2013-10-01 Utdrag ur Ovanåker kommuns yttrande 2013-10-07 6:5 Ljus/hinderbelysning Redovisningen berör endast valet av radarstyrd belysning. Komplettering behövs utifrån förslag till villkor punkt 5. För svar hänvisas till punkt 1.6 i huvuddokumentet. Bergvik önskar dessutom göra följande förtydligande till MKB:n och ansökan. Om ett radarsystem eller motsvarande system för hinderbelysningen finns installerat så kommer hinderljusen enbart att tändas upp när en helikopter eller annan lågt flygande farkost närmar sig vindkraftparken. Detta gäller alla hinderljusen i vindkraftparken, både de högintensiva och lågintensiva hinderljusen. Hinderljusen tänds enbart upp när lågt flygande helikoptrar och flygplan närmar sig. Detta innebär att trafikflyg på flera tusen meters höjd inte kommer att påverka hinderljusen. Den mesta flygverksamheten sker på dagtid, exempelvis kalkning från helikopter, kraftledningsinspektioner som elbolagen ofta gör från luften m.m. Det finns ingen statistik på hur ofta flygplan och helikoptrar rör sig i detta område men den flygtrafik som är aktuell i detta område följer aldrig samma rutter eller tidtabell. Den flygverksamhet som sker i mörker och på låga höjder kan vara till exempel räddningshelikopter, sjuktransporter med helikopter, militära flygningar samt polishelikopter vid trafik- och evenemangsövervakning, eftersök m m.

Den samlade bedömningen är att hinderljusen i parken kommer att tändas upp vid enstaka tillfällen, men att dessa tillfällen bedöms bli mycket sporadiska och kortvariga. Hinderljusen kommer att funktionstestas regelbundet, detta sker under dagtid. 7 KUNGSÖRN 12 Från MPD Dalarnas föreläggande 2013-11-19 Utdrag ur Ovanåker kommuns yttrande 2013-10-07 6:11 Fåglar Under 2013 gjordes en uppföljande örninventering, rapport från 2013-05-28. I rapporten beskrivs att örnaktivitet fanns i området. Enligt rapporten rekommenderades ett eftersök i slutet av juli för att kontrollera häckning. Gjordes den och vad blev resultatet? En ytterligare örninventering i vår kan behövas för att se om örn har etablerats i området. Yttrande från Bollnäs kommun 2013-10-07 Yttrande från GLOF:s Kungsörnsgrupp 2013-09-15 Genomförda inventeringar I bilaga 8 till MKB finns ett antal fågelinventeringsrapporter. De är skrivna efter hand som inventeringarna gjorts och slutsatser har i varje rapport dragits utgående från det aktuella

inventeringsresultatet. I bilaga 19 redogörs för det sammantagna inventeringsresultatet inklusive ej tidigare rapporterade inventeringar och drar de sammantagna slutsatserna av alla inventeringarna. Detta görs i förhållande till Ansökningsområdet som det nu är utformat och inte som i delrapporterna för det tidigare, större området. Bilaga 19 kompletterar bilaga 8 i ansökan. I bilaga 19 redogörs i detalj för de inventeringar m.m. som vidtagits beträffande örn och andra fåglar, resultatet av dessa samt de slutsatser som dragits. Här nedan redogörs i sammanfattning för inventeringarna i Bilaga 19 avseende kungsörn. Från de tidiga örninventeringarna 2012 drogs slutsatsen att det inte fanns något örnrevir inom det då större samrådsområde 1. Den örninventering som gjordes mellan den 10 februari och den 15 mars 2013 i samma område gav samma slutsats. Grouseexpeditions och GLOF:s kungsörnsgrupp var då överens om att det saknades revir. Av okänd anledning startade ett kungsörnspar sin spelflykt mycket sent 2013, vilket gjorde att inventeringen enligt den standardiserade metodiken (att inventera spelflykt i februari början av mars) inte fångade spelflykten. Efter ett tips undersöktes saken och ett örnpar sågs spelflyga i slutet av mars 2013. Den plats där spelflykten ägde rum ligger utanför Ansökningsområdet. Spelflykten indikerade att det skulle kunna finnas ett bo på platsen. Upprepade boeftersök, som gjordes av Grouseexpeditions och kungsörnsgruppen, mellan den 20 april och den 28 maj 2013, visade dock att det inte finns något bo där. Sommaren 2013 (den 26 juli och den 4 augusti) gjordes för säkerhets skull två uppföljande kontroller av Grouseexpeditions för att undersöka om det fanns flygtränande ungar på platsen. Liknande kontroll gjordes också parallellt av kungsörnsgruppen. Vid dessa syntes några ungfåglar inte till. Anledningarna till att det inte blev något bo och ännu mindre någon häckning på platsen kan vara att det inte fanns något lämpligt boträd samt att en av örnarna var relativt ung och förmodligen aldrig häckat förut. Träden på platsen är för unga för att vara lämpliga som boträd. Slutsatsen av vidtagna observationer och undersökningar är att det är mycket osannolikt att det skulle etableras ett revir inom Ansökningsområdet eftersom det inte finns lämpliga boplatser inom det. Vidare att det möjligen är på väg att etableras ett kungsörnrevir norr om det nuvarande Ansökningsområdet men att någon framgångsrik häckning inte ägt rum och att något bo inte etablerats. Även om den inventering av boträd och uppföljande kontroll avseende flygtränande ungfåglar som vidtagits visat att det inte finns något örnbo på den plats där spelflykt iakttogs i mars 2013 så har, p.g.a. möjligheten att ett revir etablerats, hänsyn tagits till detta vid utformningen av Ansökningsområdet, se MKB se avsnitt 3.6 sid 45. Avstånden från platsen för spelflykten till parkgräns är ungefärligen två km vilket också redovisas på försättsbladet till bilaga 8. En skyddsåtgärd är att hjälpa örnarna att få lämpliga häckningsplatser genom att bygga artificiella boplattformar/bon. Bergvik avser att göra detta, i samarbete med kungsörnsgruppen, på en eller flera platser norr om den plats där spelflykten iakttogs. Syftet är dels att hjälpa örnarnas häckning, dels att locka örnarna ännu längre norrut jämfört med den plats där spelflykt förekom vintern 2013, d.v.s. bort från parken. På Bergviks mark i Bollnäs kommun har sådana försök gjorts med lyckosamt resultat. Det finns alltså idag inget örnrevir i ansökningsområdet. Det bedöms som mycket liten risk att det i framtiden etableras ett revir i Ansökningsområdet på grund av att lämpliga boträd saknas och på grund av de ovan beskrivna skyddsåtgärderna. Status 2014 kommer emellertid att kontrolleras via inventering för att bland annat se effekter av föreslagna skyddsåtgärder. 13

14 Bergviks uppfattning är att sakförhållandena, genom de inventeringar avseende örn som företagits tom augusti 2013, genom utformningen av Ansökningsområdet och övriga föreslagna skyddsåtgärder, är så utredda att de utgör ett underlag för en tillräckligt säker bedömning av risken för den ansökta vindkraftsparkens påverkan på örnar. Vidare att det därmed inte fordras ytterligare inventeringar för att kunna bedöma frågan och att Ansökan kan kungöras med dessa inventeringsresultat och åtgärder som grund. Bergviks bedömning är att underlaget tillsammans med de föreslagna skyddsåtgärderna visar att det inte föreligger en beaktansvärd risk för skada på örnar p.g.a. den sökta etableringen. Sekretessbelagd rapport Bergvik förstår problematiken med att inte redovisa inventeringsresultatet för örn i detalj men tidigare, i andra projekt, har Bergvik mycket starkt uppmanats av t.ex. länsstyrelsen/mpd i Gävleborg och länsstyrelsen/mpd i Jämtland att inte skicka in inventeringsresultat som direkt eller indirekt kan röja boplatser. Det är en åsikt som också mycket starkt uttrycks av ornitologer, t.ex. GLOF och kungsörnsgruppen. I Hälsingeskogens fall är det fråga om en ev. framtida boplats men som Bergvik och kungsörnsgruppen ändå inte velat röja. En av anledningarna till myndigheternas och ornitologernas ställningstaganden har varit att det kan vara svårt att upprätthålla sekretessen samt den faktiska risken för t.ex. äggstölder som finns om boplatserna röjs. Bergvik föreslår därför att inventeringsresultatet från mars-augusti 2013 presenteras på ett möte med MPD där även kungsörnsgruppen inbjuds att delta. Om MPD inte anser detta är tillfyllest så kommer Bergvik att lämna in inventeringsrapporten men önskar i så fall ett besked om detta snarast möjligt så att vi inte onödigtvis fördröjer handläggningen av ansökan.

15 8 SMÅLOM Från MPD Dalarnas föreläggande 2013-11-19 Utdrag ur Ovanåker kommuns yttrande 2013-10-07 Bolaget bör redovisa skyddsavstånd mot smålom på 1 km (enligt SOF:s rekommendationer) där den häckar i Hästbergstjärnen. Minst 4 stycken vindkraftverk finns idag söder om tjärnen inom 1 km. Yttrande från Bollnäs kommun 2013-10-07 Under fågelinventeringen 2012 observerades ett fåtal individer av smålom och endast en häckning har konstaterats. Det var vid Häsbergstjärnen som ligger norr om Ansökningsområdet. Häckningsresultatet blev en flygfärdig unge. Den smålomsinventering som gjordes 2013 visade att inget par smålom inledde häckning i eller omkring Ansökningsområdet. En tänkt skyddszon, d.v.s. det område som behöver undantas från etablering, för att inte hindra en eventuell framtida häckning diskuteras ändå i MKB:n. Områdets utformning och grunden till det diskuteras nedan. Smålommen är en klumpig flygare och behöver lång startsträcka. Den flyger i de allra flesta fall in och ut ur en tjärn i samma riktning varje gång. Innan den nått marschfart har den fullt upp med stigningen och har därför svårt att undvika träd och andra föremål i dess väg. Då den uppnått marschfart cirklar den 3-6 varv över tjärnen för att få tillräcklig höjd innan den drar vidare. Detta gör att smålommen väljer en tjärn med en tydlig korridor i någon riktning, vilken också blir den rådande utfarten. Detta gäller dock inte myrhäckande par på tundran eller fjällregionen, men gäller i miljöer i skogslandet. Smålommen är dessutom störningskänslig vid sin boplats. Om främmande objekt eller människor blir synliga från boplatsen kommer de sannolikt överge häckningen. Av dessa två anledningar (utrymme för uppfloget samt störningskänslighet) anser vi det motiverat att skräddarsy områden för smålom som tillgodoser dess behov.

16 Figur 2: Område till skydd för smålom vid Häsbergstjärnen norr om Ansökningsområdet. Den blå linjen visar Ansökningsområdets norra gräns och den röda cirkel visar det område på 500m inom vilket anläggningsarbeten ej skall pågå i maj och juni månad om smålom är aktiv i Häsbergstjärnen. De röda vindkraftverken visar Exempellayouten. Kartan här ovan visar hur ett sådant område bör utformas vid Häsbergstjärnen. Korridorens sidor har lagts efter bredden på det insamlade uppflogsmaterialet och den bortre gränsen bestäms av var lommen börjar cirkla över tjärnen för att få tillräcklig höjd innan den drar vidare. Cirkeln, det vill säga den zon som ska ge insynsskydd, bestäms utifrån att boet inte ska gå att se om man befinner sig utanför den. Korridoren för uppflog baseras på studier av 14 st. uppflog. För insynsskyddet runt smålomsboet har GPS-punkter samlats in runt boet där boet ej längre går att se. Det så bestämda området tillgodoser behovet av såväl insynsskydd som fria flyktvägar. Som framgår av figuren ovan ligger området helt utanför Ansökningsområdet, vilket visar att den sökta vindkraftparken inte negativt kommer att påverka en eventuell framtida häckning i Häsbergstjärnen. Områdets storlek framgår av i kartan ovan. Korridoren med cirkel är ca. 900 m lång. Cirkelns diameter är ca.400 m. Grouseexpeditions förordar denna typ av för arten anpassat område framför den schablonartade zon som Sveriges Ornitologiska Förening SOF föreslår (minst 1 km runt sjöar/tjärnar där lommen regelbundet häckar). Det skall också noteras att Naturvårdsverket i sin rapport 6467 Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss (Naturvårdsverket 2011) inte tar upp SOF:s förslag till skyddszon för lom trots att skyddszoner för övriga arter i rapporten bygger på SOF:s förslag. Vi anser vidare att det p.g.a. att smålommen är störningskänslig under sin häckning är motiverat att inte bedriva anläggningsarbeten inom ett område om 500 meter ifrån häckningen. Med tanke på att det under 2013 ej inleddes någon häckning samt att den kartlagda uppflogsriktningen sker bort från Ansökningsområdet förefaller det inte finnas risk för påverkan på smålom när vindkraftparken är i drift. Under maj och juni månad då smålom eventuellt kan påverkas åtar sig Bergvik dock att inte utföra anläggningsarbeten inom 500 meter om det varit aktiva

smålommar i tjärnen tidigare under våren. I figuren ovan visas ett sådant område med 500 meters radie. Det bör även understrykas att Häsbergstjärnen och hela området till skydd för smålom, med undantag för mindre delar av det utökade 500-metersområdet, ligger utanför Ansökningsområdet. Mer information om smålom och skyddszoner återfinns i fågelrapporten i bilaga 19. 17 9 FLODPÄRLMUSSLA Från MPD Dalarnas föreläggande 2013-11-19 Klassindelning av musselbeståndens status enligt svenska normer beskrivs i WWF s rapport Restaurering av flodpärlmusselvatten, (Degerman, E., Alexanderson, S., Bergengren, J., Henrikson, L., Johansson, B-E., Larsen, B.M. & Söderberg, H. 2009. Restaurering av flodpärlmusselvatten. Världs-naturfonden WWF, Solna.) Enligt denna klassindelning är flodpärlmusslans bestånd i ansökningsområdet förmodligen inte livskraftig utan i utdöende enligt de undersökningar som återges i MKB, avsnitt 6.13. I MKB görs dock inte ställningstagandet att habitatet inte behöver skyddas fortsättningsvis, tvärtom åtar sig Bergvik att vidta försiktighetsåtgärder i avsnitt 6.13. Dessa återges nedan. Utdrag ur MKB; Försiktighetsåtgärder i avsnitt 6.13 De hydrologiska hänsyn som tas för att t.ex. undvika grumling och vandringshinder är också de riktiga när det gäller att undvika att öka problemen för flodpärlmusslan, se avsnitt 6.9. I naturinventeringen har uppgifter från artdatabanken hämtats rörande flodpärlmusslan och området där musslorna finns enligt uppgift har fått den högsta klassningen, 1, vilket innebär att området undantas från placering. Det gäller bäcken från Västskogtjärnen till Kölsjön där man vid inventeringen 1996-1997 nära ansökningsområdets gräns fann musslor. Dock endast stora. Området runt bäcken har klassats som naturvärde klass 1 se karta i bilaga 1.10. Väst-Skogtjärnen har strandskydd och bäckarna uppströms Väst-Skogtjärnen omges huvudsakligen av områden med högre naturvärden d.v.s. där vindkraftverk inte uppförs. Vid övergång av den aktuella bäcken får särskild försiktighet iakttas för det fall att den aktuella vägen behöver breddas. I avsnitt 2 och 3 i detta dokument beskrivs hänsyn som gäller strandskydd och vatten. Bland annat tas åtgärder för att spara kantzoner, undvika grumling och elliminera vandringshinder upp. Detta är åtgärder som gynnar såväl flodpärlmussla som andra vattenlevande djur. Som nämnts tidigare kommer eventuell vattenverksamhet att anmälas till länsstyrelsen enligt 11 kap. miljöbalken. Om krav på särskilda utredningar vad gäller vattenmiljön vid berörda vatten bedöms som nödvändiga av Länsstyrelsen vid det skedet, ställer sig Bergvik positiv till detta. Se också vad som sägs under avsnitt 3 när det gäller att samråda med tillsynsmyndigheten om de slutliga verksplaceringarna, vägarna, kabeldragningar etc.

18 10 KULTURMILJÖ Från MPD Dalarnas föreläggande 2013-11-19 Utdrag ur Ovanåkers kommuns yttrande 2013-10-07 6:15 Kulturmiljö Ansökan och MKB:n hänvisas till åtaganden vad gäller Fasta fornlämningar identifierade i inventering utförd av Arkeologcentrum AB. Hur kommer företaget att hantera nya objekt som dyker upp under projektering/utförandetiden? Utdrag ur Länsstyrelsen Gävleborgs yttrande 2013-10-01

19 Bergviks åtaganden när det gäller kulturmiljö anges i Huvuddokumentets, bilaga A6. Fornminnen Samtliga fornminnen inom ansökningsområdet utgörs av lämningar av 45 liggmilor ibland i kombination med kojruiner. Enligt praxis klassas lämningar av liggmilor som fast fornminne eftersom de ofta är äldre än lämningar av resmilor. Enligt Arkeologicentrums Kulturmiljörapport, (bilaga 6 till MKB:n) är dock sannolikt kolmilorna i Ansökningsområdet, vare sig det är resmilor eller liggmilor, från bruksepoken i Svabensverk (1799-1876). Fornminnen kommer att skyddas från åverkan genom att de i fält märks ut. Detta framgår också av avsnitt 6:15 i MKB:n. Utmärkningen kommer i huvudsak ske i enlighet med de skriftliga råd länsstyrelsen i Gävleborg gett ut men efter samråd med länsstyrelsens kulturminnesenhet och tillsynsmyndigheten. De fornminnen det är fråga om (lämningar av liggmilorna ibland med tillhörande kolarkojruiner) kommer att få ett skyddsområde om minst 10 meter från de synliga anläggningarna. Detta kommer att märkas ut. Där det finns kojlämningar kommer hela området mellan kojlämning och kolbotten också märkas som skyddsområde. Även eventuella ytor mellan olika anläggningar på samma lokal ska ingå i skyddsområdet, märkas upp och skyddas. Märkningen av kända fornminnen i anslutning till de platser där anläggningsarbeten ska bedrivas kommer ske i god tid innan de påbörjas. Utmärkning kommer ske av kompetent personal och med tydliga markeringar (genom t.ex. markeringsband, stängsel eller så kallade kulturstubbar som sparas vid ev avverkning). I området verksamma entreprenörer och underentreprenörer kommer att göras medvetna om dessa objekt/områden och den försiktighet som måste iakttas vid arbeten i närheten av dessa. I samrådshandlingar till Länsstyrelsen kommer dessa särskilda objekt/områden specifikt pekas ut. Ovanstående måste anses tillfyllest med tanke på karaktären på fornminnen (lämningar av sentida liggmilor) och det stora antalet. De skyddsavstånd som beskrivs i inventeringsrapporten kommer om möjligt att beaktas i planeringsskedet. Om ett fornminne i undantagsfall skulle behöva beröras av anläggnings- eller byggnadsarbete, regleras det enligt kulturminneslagen på sätt som beskrivits i MKB:n. Om så skulle ske är det också här rimligt att karaktären av fornminnet beaktas samt att ett stort antal av samma slags fornminnen ändå kommer att finnas kvar intakta. Okända fornminnen Kulturminneslagen gäller. Om något som kan vara en fornlämning påträffas under anläggnings och byggnadsarbeten kommer arbetet omedelbart att avbrytas till den del som fornlämningen berörs och kontakt tas med länsstyrelsen. Övriga kulturminnen Vid planering och samråd av slutlig layout kommer hänsyn till kända övriga kulturminnen (huvudsakligen lämningar av resmilor) att tas i görligaste mån. Samråd med tillsynsmyndigheten och länsstyrelsens kulturminnesenhet kommer ske på samma sätt som för fornminnen. De allra flesta övriga kulturminnen kommer kunna kvarstå opåverkade och kommer då för att skyddas att märkas ut enligt samma principer som för fasta fornminnen. Figur 27 i MKB De befintliga vägarna som kommer att användas i vindkraftparken går i vissa fall redan idag nära fasta fornlämningar. Det kan bli aktuellt att några av dessa kan komma att beröras då de befintliga vägarna eventuellt behöver breddas och internt elnät grävs ner vid dem, se karta i bilaga 20. Ett

sådant exempel visas i figur 27 i MKB, där en befintlig väg passerar en liggmile-lämning. Om det blir aktuellt att bredda den här vägen och/eller lägga ner en kabel bredvid den kommer man dels att försöka göra det på motsatt sida fornminnet dels märka ut det enligt vad som sägs i styckena ovan. Om det inte är möjligt att bredda utan att skada fornminnet kommer särskilt tillstånd enligt kulturminneslagen att sökas. I Exempellayouten finns inget fast fornminne inom 50 m från ny väg (vägmitt). Fornminnen som ligger i direkt anslutning till befintliga vägar kan redan idag vara påverkade av anläggningsarbeten i samband med vägbyggnationen. Anmälan till FMIS Arkeologicentrum AB har på uppdrag av Bergvik rapporterat in de fynd som redovisas i bilaga 6 till MKB, Kulturmiljörapporten, till FMIS, Riksantikvariatämbetets fornminnesregister. Detta gjordes 2013-11-29, se Bilaga 21. 20 11 INFORMATION TILL BOENDE Från MPD Dalarnas föreläggande 2013-11-19 Utdrag ur Rättvik kommuns yttrande 2013-08-19 När samrådsprocessen inleddes 2012 skickades en inbjudan ut till samtliga boende inom 3,5 km från projektområdets (utredningsområdets) yttre gräns. Under samrådsprocessen har projektområdet minskats, bl.a. genom att en del av området beläget väster om riksväg 50 har tagits bort. Under den fortsatta samrådsprocessen har dock samma personkrets bjudits in till samråd, trots att många av dessa nu bor mer än 3,5 km från ansökningsområdet. Avseende byarna Dalstuga och Finnbacka ökade avståndet från ansökningsområdet till byarna när området minskades. Avståndet från ansökningsområdets gräns är nu ca 9,5 km till Dalstuga och 15 km till Finnbacka. Inför det första samrådsmötet, aug 2012, satte Bergvik upp information på anslagstavlor i såväl Dalstuga som Finnbacka och annonsering har skett i dagspressen. Till samråd nr 2 i maj 2013 bjöds boende i Finnbacka och Dalstuga in via annonsering i dagspressen. Förutom de två samrådsmötena som ägt rum har Bergvik haft ett informationsmöte i Bygdegården i Dalstuga den 5 december 2012, vilket besöktes av ca 20 personer.

21 På Bergviks projekthemsida har bl.a. kallelser till samråd och tillståndsansökan och MKB funnits tillgängliga. Efter det att ansökan lämnades in har fortsatta möjligheter till att få information funnits i form av en utställning i Svabensverk samt via löpande uppdaterad projekthemsida. Anslag om detta har funnits uppsatta i flera byar, bl.a. Dalstuga och Finnbacka. Utställningen har varit placerad på ett café och det har funnits möjlighet att besöka utställningen under caféets öppettider, dvs. även när representanter för Bergvik inte varit närvarande. Samråds- och informationsprocessen kommenteras även i huvuddokumentets punkt 1.9 12 DELAVRINNINGSOMRÅDEN Utdrag från Gävleborgs läns yttrande 2013-10-01 Delavrinningsområde SO2 och SO5 har avrinning mot grundvattenmagasinet i isälvsmaterial vid Häsbosjön. Inom ansökningsområdet finns inga vattendrag i dessa två avrinningsområden varför heller inte befintliga eller nya vägar i Exempellayouten passerar några vattendrag. I Exempellayouten föreslås fem vindkraftverk i den södra delen av SO2 och två vindkraftverk i den södra kanten av SO5, se karta i Bilaga 22. Befintlig väg finns i SO2 och används i så stor utsträckning som möjligt. De nya vägarna fram till vindkraftverken har i Exempellayouten en sammanlagd längd av ca 1 000 m i SO2 och ca 800 meter i SO5. Av förstudien av väg- och anläggningsarbeten (bilaga 13 till MKB) framgår generellt vilka tekniska lösningar som kommer att tillämpas i syfte att inte påverka hydrologiska förhållanden negativt vid väg- och kabeldragning. Risken för grumling bedöms som mycket liten, då bäckarna som avvattnar SO2 och SO5 ligger utanför ansökningsområdet.

22 Försiktighetsmått kommer att vidtas i hela området för att förebygga läckage och spill av olja och andra kemikalier till mark och vatten. Detta i enlighet åtagande beskrivna i Bilaga A6. Dessutom kommer inom delavrinningsområde SO2 och SO5 beaktas att lagringsplatser i första hand skall lokaliseras till andra delavrinningsområden än dessa två. 13 GRUVBERGSLEDEN/CYKELLEDEN Utdrag från Gävleborgs läns yttrande 2013-10-01 Utdrag ur Ovanåker kommuns yttrande 2013-10-07: 6:7 Friluftsliv, jakt, fiske och turism Det saknas en beskrivas på hur Gruvbergsleden och den nyrenoverade cykelledens intressen och funktion skall bevaras vid ev. omledning. Denna ansökan är utformad av Bergvik som en aktör inom vindkraftsektorn och de åtaganden som görs i ansökan, dess MKB-bilaga och kompletteringar görs oberoende av om Bergvik är markägare eller inte. Bolaget är via dotterbolagen Bergvik Skog Väst AB en stor markägare i området men inte den enda markägaren. Det torde vara uppenbart att det är möjligt för Bergvik, som vindkraftaktör och stor markägare, att se till att åtaganden rörande omledningarna av Gruvbergsleden respektive cykelleden kan genomföras. I MKB avsnitt 6:7 framgår att det inom ansökningsområdet finns en cykelled i områdets södra del samt en vandringsled (Gruvbergsleden) i den norra delen. Bägge lederna syftar till att användas under barmarksperioden och kommer att kunna nyttjas utan restriktioner under denna period. Under byggtiden kan tillgängligheten för lederna tidvis komma att vara begränsad. Sökande är dock beredd att bekosta flytt av dessa leder om så önskas av ledansvariga, inte av säkerhetsskäl utan mer om man av andra skäl (t ex. ljud, synbarhet) vill undvika att passera nära vindkraftverk. Vi är dock medvetna om den historik som finns vad gäller vissa av dessa leders dragning. Hur en eventuell omdragning skall göras kommer ske i samråd med för lederna vid aktuell tid, ansvarig organisation. En omdragen led kommer markeras på samma sätt som den befintliga leden är markerad.

23 14 HÄNSYNS- OCH SKYDDSÅTGÄRDER Utdrag från Gävleborgs läns yttrande 2013-10-01 I denna kompletteringsskrivelse tydliggörs oklarheter för undantag och hänsyn under flera avsnitt, främst i avsnitt 2, 3, 9 och 10. Länsstyrelsens fråga om tvistelösning tas upp i huvuddokumentet, punkt 1.5. 15 FIBEROPTISK LEDNING Yttrande från Bollnäs kommun 2013-10-07 Vindkraftverken kommunicerar var för sig med en central enhet placerad någonstans i anläggningen, företrädesvis i stationsbyggnaden för transformator och ställverk. Därifrån skickas en kommunikationssignal ut till någon extern mottagare. Den interna kommunikationen sker vanligtvis med fiberkabel som läggs tillsammans med strömkablarna från respektive verk till transformatorstationen. Vissa leverantörer kan erbjuda kablar som innehåller både ledare och fiberkabel. Den externa kommunikationen sker oftast på ett av två sätt:

a) Via en kommunikationslänk till en mottagningsstation i närheten. Detta sker då via antingen fiber eller radio till en relästation i GSM-nätet och sedan vidare till en ordinarie mast i GSM-nätet via radiolänk. GSM-nätet är det ordinarie mobiltelefonnätet, Telia, Telenor eller 3. b) Via fiber hela vägen till det ordinarie fibernätets närmaste anslutningsmöjlighet. Alternativ b) blir allt mer vanligt eftersom det är ett säkrare system med större överföringskapacitet. 24 16 AVVECKLING AV VERKSAMHETEN Yttrande från Bollnäs kommun 2013-10-07 Avvecklingsfasen för vindkraftparken beskrivs främst i den tekniska beskrivningen till MKB:n, bilaga 12, kapitel 6 och återvinning tas upp i kapitel 6.1 i MKB:n. Vindkraftverk och torn (av stål) kan nermonteras och återvinnas. Likaså kan kablar och elutrustning återvinnas. Det är ännu inte möjligt att återanvända kompositmaterialet i bladen men förutsättningarna för det utreds av branschen. Vanligtvis är utgångspunkten att fundamenten kan vara kvar och jämnas av i nivå med marken och täckas över varefter markbearbetning sker för återetablering av vegetation. Fundamenten bedöms inte medföra någon nämnvärd miljöpåverkan där de står. Det är tveksamt om det är motiverat ur miljösynpunkt att hacka sönder och gräva upp fundamenten, då det går åt stora energimängder, innebär ett stort transportbehov och dessutom kan den markvegetation som kan komma att ha etablerat sig på fundamenten behöva tas bort. I enlighet med villkoren i Bilaga A4 kommer en avvecklingsplan att tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten när det blir aktuellt.

25 17 ALTERNATIVA UTFORMNINGAR INOM ANSÖKNINGSOMRÅDET Utdrag ur Falu kommuns yttrande 2013-09-06 Falu kommun önskar att ansökan skall kompletteras med ett alternativ där den södra projektområdesgränsen flyttas norrut i höjd med Gäddvikstjärn och Björntjärnen, vilket motsvarar ett avstånd på 1-1,5 km. Ett sådant alternativ har tagits fram vilket innebär 69 verk, 14 verk färre än i Exempellayouten en minsking med 17 %. Den totala nettoproduktionen 1 för parken med 69 stycken V112-3,0 med navhöjd 164 meter blir 726 GWh/år (för navhöjd 119 m blir det 582 GWh/år). Det innebär en årsproduktion som är 147 GWh lägre än den för Exempellayouten vilket motsvarar en total produktionsminskning på cirka 17 %. 726 GWh/år motsvarar en årsförbrukning för ca 29 000 eluppvärmda villor, med antagandet att en villa på cirka 130 kvadratmeter förbrukar ungefär 25 000 kwh/år. Det är 6 000 färre villor jämfört med Exempellayouten. Alternativet innebär vidare att ljudnivån vid Gårdviksbo sjunker något och några färre verk blir synliga från Gårdviksbo jämfört med Exempellayouten. Produktionsberäkning, ljudberäkning och fotomontage för Gårdviksbo återfinns i bilaga 23. Jämförelse av Exempellayouten och alternativ med flyttad sydgräns visas i tabellen nedan. Exempellayouten Alternativ med flyttad sydgräns Turbintyp Vestas V112-3,0MW Vestas V112-3,0MW Rotordiameter [m] 112 112 Navhöjd [m] 164 164 Totalhöjd [m] 220 220 Separationsavstånd 5 x 3,5 5 x 3,5 [rotordiameter] Beräknad produktion [GWh/år] 873 726 Slitage + + Ekonomi + - Den produktionsminskning på 17 % som detta alternativ ger leder till ett kraftigt intäktsbortfall som gör projektet svårgenomförbart vid dagens och de flesta andra elprisnivåer (andra faktorer kan också påverka). 1 minus vakförluster och avdrag på 10 % för övriga förluster

26 Utdrag ur Ovanåkers kommuns yttrande 2013-10-07 3:6 Alternativ utformning Sökande bör presentera en alternativ parklayout som är inom kommunens förespråkade vindkraftsområde (VK 1). Till den layouten bör nya fotomontage samt buller och ljudredovisningar göras. Ovanåker kommun önskar att ansökan skall kompletteras med en alternativ parklayout som är inom kommunens förespråkade vindkraftsområde, VK 1. Ett sådant alternativ har tagits fram vilket innebär 43 verk, 40 verk färre än i Exempellayouten en minskning med 48 %. Detta alternativ ger en betydligt lägre energiproduktion än Exempellayouten. Den totala nettoproduktionen 2 för parken med 43 stycken V112-3,0 med navhöjd 164 meter blir 470 GWh/år (för navhöjd 119 m blir det 383 GWh/år). Det innebär en årsproduktion som är 403 GWh lägre än den för Exempellayouten vilket motsvarar en produktionsminskning på ca. 46 %. 470 GWh/år motsvarar en årsförbrukning för ca 19 000 eluppvärmda villor, med antagandet att en villa på cirka 130 kvadratmeter förbrukar ungefär 25 000 kwh/år. Det är 16 000 färre villor jämfört med Exempellayouten. Alternativet innebär vidare att färre verk blir synliga från platser öster och söder om projektområdet. Produktionsberäkning, fotomontage och ljudberäkning återfinns i bilaga 24. Jämförelse av Exempellayouten och alternativ inom VK 1 visas i tabellen nedan. Exempellayouten Alternativ inom VK 1 Turbintyp Vestas V112-3,0MW Vestas V112-3,0MW Rotordiameter [m] 112 112 Navhöjd [m] 164 164 Totalhöjd [m] 220 220 Separationsavstånd 5 x 3,5 5 x 3,5 [rotordiameter] Beräknad produktion [GWh/år] 873 470 Slitage + + Ekonomi + - Den produktionsminskning på 47 % som detta alternativ ger leder till ett mycket kraftig intäktsbortfall som gör projektet mycket svårgenomförbart vid dagens och de flesta andra elprisnivåer (andra faktorer kan också påverka). 2 (minus vakförluster och avdrag på 10 % för övriga förluster)

27 18 AKTUELL FORSKNING OM BULLER Utdrag ur Ovanåker kommuns yttrande 2013-10-07: 6:2 Ljudutbredning Aktuell forskning om bullerstörningar från vindkraftverk är daterad 2007, finns ej senare forskningsrapporter om bullerpåverkan och ev. störningsupplevelser inom intervallet 35-40 dba? Det finns nyare forskningsrapporter i ämnet. I bilaga 25 sammanfattas i korthet innehållet i två rapporter daterade 2012 och 2011. Inget i forskningen har föranlett ändringar i gällande lagkrav eller praxis när det gäller ljud från vindkraftverk. 19 SÄKERHET OCH ISKAST Utdrag ur Ovanåker kommuns yttrande 2013-10-07: 6:17 Säkerhet Vid vägar och leder i området färdas människor året runt. Hur resonerar bolaget om iskast och allmänhetens tillträde till dessa områden och de risker som det medför? Finns det vägar som nu är upplåtna för allmänheten som pga av risker från iskast kommer att stängas? Vad gäller leder i området så är det i första hand sommarleder. Det gäller t.ex. vandringsleden Gruvbergsleden och den nyligen, delvis genom Bergviks bekostnad, renoverade cykelleden. Som framgår av skrivningen i MKB:n avsnitt 6:17 så är risken för nedfallande föremål sommartid mycket låg. Som också framgår av MKB avsnitt 6:7 är Bergvik beredda att bekosta flytt av dessa leder om så önskas av ledansvariga, inte av säkerhetsskäl utan mer om man av andra skäl (t ex. ljud, synbarhet) vill undvika att passera nära vindkraftverk. Bergvik är dock medvetna om den historik som finns vad gäller vissa av dessa leders dragning. Inga snöskoterleder passerar området men två går strax utanför. En kort sträcka av dessa kan beroende på slutlig layout komma att ligga inom iskastområde. I så fall får antingen leden flyttas något eller så justeras layouten. Samtliga vägar inom området är enskilda och ägs av Bergvik. Det finns inga allmänna vägar. Det finns en väg med statsbidrag. Sommartid är det idag möjligt för allmänheten att trafikera vägarna även om det inte inryms inom allemansrätten. Vintertid är tillträdet via vägarna idag begränsat i och med att de flesta av dem inte plogas och då snöskotertrafik inte tillåts på dem. Som beskrivs i MKB:n så kan det under vissa väderleksförhållanden byggas upp is på rotorns blad som senare kan lossna och kastas ut från vindkraftverket. Förutsättningar för att isbeläggning ska ske är att temperaturen är lägre än +2ºC och att luften är fuktig, såsom vid dis, dimma eller nederbörd. Enligt Ronsten, G (2004) 3 sker nedisning i denna del av Sverige under 2-7 dagar per år. Andra erfarenheter ger dock längre tider per år. Bergvik har i ansökan föreslagit följande villkor nr 10: Före driftsättning av vindkraftverk ska området kring anläggningen förses med tydliga varningsskyltar med information om risk för nedfallande is och snö. Utformningen och placeringen av skyltarna ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 3 Ronsten, G. (2004) Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning. Elforsk rapport 04:13]26 H. Braam m fl; (2004) Guidelines on the environmental risk of windturbines in the Netherlands

Avståndet skyltar-vindkraftverk kommer att bero på flera olika, främst tekniska, faktorer som inte är kända nu: höjd och vingdiameter, utformningen av det system som ställer av vindkraftverket vid betydande ispåväxt, om system installeras för avisning mm. Skyltplaceringen kommer också att bero på det slutliga antalet vindkraftverk och deras placering. Om risken kan sägas att det inte är särskilt stor risk att träffas av is men att den ökar ju närmare verket man kommer och att konsekvensen blir mindre om man sitter i en bil. På grund av iskastrisken kan verksamhetsutövaren behöva begränsa tillträdet med bil via vägnätet vintertid. I huvudsak är det ingen skillnad mot nuläget då tillträdet idag är begränsat eftersom få vägar plogas. 28 20 KARTA MED OMGIVANDE INTRESSEN Utdrag ur Ovanåker kommuns yttrande 2013-10-07: Ansökan bör kompletteras med en karta där bilagorna 1, 1:15, 1:16, 1:24 kombineras för att se påverkan på omgivande intresseområden utanför vindparken. Karta enligt Ovanåkers yttrande finns i bilaga 26.