LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LSK110, Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare, grundkurs, 30,0 högskolepoäng Swedish in Teacher Education for Primary School, Introductory Level, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2013-06-19 att gälla från och med 2013-09-01. Utbildningsområde: Humanistiskt 75 %, Verksamhetsförlagd utbildning 25 % Ansvarig institution: Institutionen för svenska språket 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör den första kursen av två inom inriktningen Svenska för tidigare åldrar. Den kan även ges som fristående kurs samt inom fortbildningssatsningar såsom VAL-projektet och Lärarlyftet. Inriktningen Svenska för tidigare åldrar består av grundkurs, 1-30 högskolepoäng (hp) och fortsättningskurs, 31-60 högskolepoäng. Kursen riktar sig mot blivande lärare i förskoleklass och grundskolans tidigare år. Kursen kan även ingå i en generell examen. Huvudområde Litteraturvetenskap Utbildningsvetenskap Fördjupning G1N, Grundnivå, endast gymnasiala förkunskapskrav G1N, Grundnivå, endast gymnasiala förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier. 4. Innehåll Kursen ger grundläggande förberedelse för yrkesrollen som lärare i svenska. Den består av följande fyra delkurser: Språk, litteratur och lärande (6 hp), Barnlitteratur och barnkultur (9hp), Språket som resurs (7,5hp) och Textproduktion och textanalys (7,5hp). Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar totalt 7,5 integrerade hp.
2/ 6 Språk, litteratur och lärande (6hp varav 1,5hp VFU) Language, Literature and Learning (6 higher education credits) I delkursen introduceras språkvetenskapliga, litteraturvetenskapliga och ämnesdidaktiska perspektiv vilka tillsammans förbereder för den framtida yrkesverksamheten som lärare i svenska för tidiga åldrar. Delkursen fokuserar och problematiserar språket, litteraturen och lärandet i relation till olika människors liv i och utanför skolan. Språklig och kulturell variation och mångfald uppmärksammas. Även språklig och berättarteknisk variation beroende på olika texter illustreras genom att olika texttyper analyseras i kursen. Viktiga utgångspunkter är såväl elevers skiftande erfarenheter som skolans gemensamma värdegrund. En orientering om olika modeller för grundläggande läs- och skrivinlärning ges. Språkets betydelse för lärandet fokuseras genom att studenterna inleder sitt arbete med att utveckla de egna färdigheterna i att uttrycka sig i tal och skrift och resonera om språklig variation och mångfald som den visar sig i texter av olika slag. Skrivandet som en process uppmärksammas också. Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar 1,5hp. I och med detta deltar studenten i skolans verksamhet. Där observerar och analyserar studenten hur skolan fungerar som en lärandemiljö för språk och litteratur samt hur styrdokument och undervisningsmaterial av olika slag används i planering, genomförande och utvärdering av lärande och undervisning. Barnlitteratur och barnkultur (9hp varav 2,5hp VFU) Children s Literature and Culture (9 higher education credits) Goda kunskaper om barnlitteratur är väsentliga för blivande lärare i svenska för tidigare åldrar. För elevernas läs- och språkutveckling kan läsning av och arbete med skönlitteratur spela en central roll. Läsning av skönlitteratur och kulturupplevelser utvecklar förmågan till inlevelse och empati och bidrar till formandet av den egna identiteten. I samtal kring litteratur kan skilda kulturella erfarenheter mötas, världen vidgas och värderingar omprövas. Delkursen ger teoretiska utgångspunkter och begrepp för att analysera, självständigt ta ställning till och i tal och skrift formulera sig kring olika typer av texter för barn. Särskilt övas bild- och bilderboksanalys. Barnlitteraturen sätts in i ett större allmänkulturellt sammanhang. Olika epokers och samhällens barndomsbegrepp, pedagogik- och konstsyn undersöks. I studiet av barnlitterära texter ur ett historiskt, samhälleligt och kulturellt perspektiv uppmärksammas speciellt konstruktionen av genus och av det västerländska barnboksbarnet. Den nyaste barnlitteraturen väljs och studeras med utgångspunkt i dagens mångkulturella samhälle. Studenterna genomför ett grupparbete kring en författare/en bokserie. Informationssökning, användning och värdering av internetkällor ingår därvid. Vid den muntliga presentationen av detta arbete uppmuntras användning av IKT. Undersökningar av barns läsvanor, läsintresse och egna kulturskapande diskuteras som en viktig erfarenhetspedagogisk utgångspunkt. Här uppmärksammas särskilt skillnader mellan flickor och pojkar och
didaktiska konsekvenser av dessa. Olika teorier och metoder för att, genom användning av skönlitteratur i undervisningen, utveckla elevernas läsförståelse och litterära intresse behandlas. Särskilt uppmärksammas hur man kan integrera läsning och skrivning i arbetet med olika litterära genrer, till exempel dikter. Studenterna läser om olika modeller för att i skolan arbeta med litteraturläsning på ett reflekterande sätt. Boksamtal övas. 3/ 6 Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar 2,5hp. I och med detta deltar studenten i skolans verksamhet och planerar, genomför och utvärderar boksamtal i en eller flera elevgrupper. Språket som resurs (7,5hp varav 1,5hp VFU) Language as a resource (7,5 higher education credits) Delkursen beskriver det svenska språkets struktur och fördjupar kunskap om språklig variation med utgångspunkt i talade och skrivna texter genom att studenterna i denna delkurs tillägnar sig ett metaspråk för att kunna tala och skriva om texter. Delkursen introducerar alltså begrepp som gör det möjligt att beskriva hur svenskans ordförråd och grammatik kan uttrycka betydelser av olika slag. Vidare introduceras begrepp som gör det möjligt att beskriva hur svenskans system av språkljud och skrivtecken kan särskilja betydelser från varandra i tal respektive skrift. I delkursen uppmärksammas också hur språkliga resurser utnyttjas på delvis olika sätt i olika situationer och genrer, och av talare/skribenter från olika region med olika social bakgrund, kön och ålder. Jämförelser görs på vissa punkter mellan svenskan och andra språk, särskilt grannspråken norska och danska, liksom några av de språk som är modersmål för ett stort antal flerspråkiga elever. Ur såväl språkvetenskapligt som ämnesdidaktiskt perspektiv diskuteras de analytiska begreppens relevans, både för förståelsen av det mänskliga verbala språket och för arbetet med barns och ungdomars språkanvändning och språkliga medvetenhet. Språkutveckling berörs generellt. Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar 1,5hp. I och med detta deltar studenten i skolans verksamhet och undersöker elevers skrift- och talspråksproduktion i ett eller flera sammanhang varav provsituationer är ett sådant exempel. Textproduktion och textanalys (7,5hp, varav 2hp VFU) Production and Analysis of Text (7,5 higher education credits) Kunskaper om talade och skrivna texter också i nätbaserad form är centrala för blivande lärare i svenska vars stora arbetsuppgift kommer att vara att handleda elever i arbete med texter mot ökade färdigheter i att läsa och skriva, tala och lyssna. I denna delkurs behandlas talad och skriven text utifrån såväl ett produktions- som ett analysperspektiv. Kursen uppmärksammar också hur digitala redskap för textproduktion kan tas i bruk för undervisning och lärande. Inom delkursen står studentens egen förmåga att uttrycka sig i tal och skrift i centrum. Utifrån ett processinriktat arbetssätt producerar studenterna talade och skrivna texter, som representerar olika genrer. Stort vikt fästs vid hur texters språkliga karaktär varierar mellan olika situationer och genrer. För att
undersöka sådana skillnader analyseras texter från olika sammanhang, inklusive egenproducerade. Dessutom introduceras begrepp utöver dem som delkursen Språket som resurs innefattat, som gör det möjligt att beskriva texters disposition och sammanhang, liksom samspelet mellan det verbala språket och visuella uttrycksmedel som t.ex. bild och grafisk form. Språkriktighetsfrågor diskuteras i anslutning till de behandlade texterna. Ur både språkvetenskapligt och ämnesdidaktiskt perspektiv uppmärksammas hur delkursens analytiska begrepp kan tillämpas för att beskriva och bedöma elevers texter. 4/ 6 Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar 2hp. I och med detta deltar studenten i skolans verksamhet och arbetar med elevers utveckling av tal- och skrivfärdigheter under flera lektioner. Det kan till exempel röra sig om ett mindre projekt kring elevers berättelser i tal, bild och skrift. Studenten utvärderar projektet och analyserar ett antal elevers språkliga uttrycksformer, samt föreslår utifrån denna analys hur fortsatt språkutvecklande arbete skulle kunna läggas upp för dessa elever. 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: redogöra för och diskutera den ämnes- och kunskapssyn som kommer till uttryck i svenskämnets kursplaner för den aktuella skolåldern visa god förmåga att använda svenska språket på ett idiomatiskt sätt i tal och skrift samt bearbeta och bedöma texter utifrån iakttagelser av genretillhörighet, textstruktur och språklig form analysera och med adekvata termer beskriva centrala egenskaper i svenska språkets struktur och göra vissa jämförelser med andra språk beskriva och analysera språklig variation hos olika talare och skribenter i olika situationer och genrer visa kunskap om barnlitteraturens historiska utveckling och kritiskt utifrån ett mångkulturellt perspektiv ta ställning till olika typer av barnlitteratur och barnkultur i dagens samhälle visa förmåga att skriftligt och muntligt i dialog med andra analysera, jämföra och diskutera skönlitterära texter i olika genrer och flickor och pojkars olika genremässiga läspreferenser beskriva och bedöma hur olika ämnesdidaktiska teorier och litteratur- och språkpedagogiska modeller kan tillämpas i syfte att bredda och fördjupa elevers läsintresse, språkutveckling och kulturella erfarenheter visa kunskap om betydelsen av en demokratisk värdegrund och vikten av att anlägga genus- och jämställdhetsperspektiv i språk- och litteraturundervisningen använda digitala skrivverktyg och vara orienterad om och ha gjort egna erfarenheter av olika digitala kommunikationsmiljöer.
5/ 6 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Undervisningen bedrivs genom en blandning mellan föreläsningar, seminarier och ibland lärplattformsbaserad undervisning/övning/diskussion. Olika examinationsformer tillämpas i respektive delkurs. Delkurs 1 examineras genom dels muntliga seminarier innefattande både diskussion och presentation från studentens sida, dels genom en skriftlig inlämningsuppgift. Båda examinationsformer förhåller sig till såväl kurslitteratur som VFU. Delkurs 2 examineras genom dels en individuellt inlämnad skriftlig uppgift av analytisk karaktär, dels i en skriftlig inlämning med reflektioner där ämnesdidaktiska teorier kring litteratursamtal diskuteras i förhållande till deras praktiska tillämpning. Delkurs 3 examineras genom muntliga seminarier samt genom en individuell skriftlig inlämning vilken också presenteras och diskuteras muntligt. Delkurs 4 examineras genom två skriftliga arbeten inom ramen för processorienterat skrivande inom vilket arbete i responsgrupp ingår som examinerande moment. Delkursen avslutas med ett muntligt seminarium som examinerar ämnesdidaktiska reflektioner kring ett skriv- och/eller talprocessorienterat arbetssätt i klassrumsmiljö under VFU-period. I seminariet ingår både presentation och diskussion. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till studierektor för lärarutbildningen vid institutionen för svenska språket och ska vara skriftlig. För bedömning ska underlaget vara sådant att individuell prestation kan särskiljas. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Lärarutbildningsnämnden (beslut 20071128, dnr G 217 4913/07). 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på minst 15 av kursens 30 hp. För betyget Godkänd krävs att studenten visar att hon/han uppfyller kursens mål.
6/ 6 För betyget Väl godkänd krävs att studenten uppfyller kraven för Godkänd. Därutöver krävs en högre grad av teoretisk medvetenhet och förmåga till självständig analys, där under kursen förvärvade kunskaper och färdigheter inte bara generaliseras till att gälla nya situationer och sammanhang utan också problematiseras och utsätts för en kritisk granskning. Studenten ska skriftligt och muntligt uppvisa en mycket god språkbehandling. 9. Kursvärdering Vid slutet av varje delkurs genomförs en kursvärdering. Denna sammanställs av kursansvarig lärare och delges studierektor. Resultatet ingår som underlag i lärares planering av delkursen vid kommande tillfällen. Vid slutet av hel kurs genomförs en mer omfattande skriftlig kursvärdering av terminens studier. Vid introduktionen av nästa kursomgång presenteras resultatet och vidtagna åtgärder för kommande studenter. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Kursen ersätter Grundkurs för blivande lärare i Svenska för tidigare åldrar, LSK100 från och med ht 2007. Den kan ej ingå i examen tillsammans med någon av kurserna Svenska för tidigare åldrar SVS113 eller SV1160.
Litteraturlista (Gäller fr.o.m. HT13) Delkurs 1: Språk, litteratur och lärande (6 hp) Obligatorisk litteratur Aurell, Tage. Pingstbrud. I: Svenska noveller. Kopia. (4 s.) Dysthe, Olga; Fröydis Hertzberg och Torlaug Lökensgard Hoel (2011). Skriva för att lära. Skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1-5. (73 s.) Lagercrantz, Olof (1996/2011). Om konsten att läsa och skriva. Stockholm: Wahlström & Widstrand. (88 s.) Även som e-bok (2012). Lagerlöf, Selma. Bortbytingen. I: Troll och människor. Kopia (14 s.) Lindgren, Astrid. Bröderna Lejonhjärta. (Ca 240 s.) Molloy, Gunilla. Bortbytingen. I: Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. Lund: Studentlitteratur. Kopia. (Ca 15 s.) Rehnqvist, Kristina och Gudrun Svensson (2007). Lära om språk. Malmö: Gleerups. S. 6-34, 47-61. (44 s.) Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes. (Särskilt fokus ligger på kursplan för ämnet svenska och till viss del svenska som andraspråk.) Se: http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/laroplaner-kursplaner-amnesplaner Ytterligare aktuell litteratur enlig lärarens anvisning, högst 200 sidor. Referenslitteratur Ask, Sofia (2011). Hållbara texter: grunderna i formellt skrivande. Stockholm: Liber. (96 s.) Boglind, Ann & Nordenstam, Anna (2010). Från fabler till manga. Litteraturhistoriska och didaktiska aspekter på barn- och ungdomslitteratur. Malmö: Gleerups Utbildning. Kap. 1 och 9. S. 9-18, 307-328. (32 s.) Skolverket (2003). Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet. Stockholm: Skolverket (Myndigheten för skolutveckling). Tillgänglig 2013-05-27 på: http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3a%2f %2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Fbilaga%2FBlob %2Fpdf88.pdf%3Fk%3D88 Delkurs 2: Barnlitteratur och barnkultur (9 hp) Obligatorisk litteratur Andersen H.C. "Den lilla sjöjungfrun" Barnens versbok Beskow, Elsa. Tomtebobarnen. Carroll, Lewis. Alice i underlandet Dahl, Roald. Mathilda Foley, Douglas. Meningen med livet Hellsing, Lennart. Sjörövarbok Jansson,Tove. Novellen Det osynliga barnet, i Det osynliga barnet och andra noveller
Kirkegaard,Ole Lund.Gummi-Tarzan Lindenbaum, Pija. Gittan och gråvargarna Lindgren, Astrid. Pippi Långstrump Lundberg Hahn, Kerstin. Skuggan i väggen Montgomery, L. Maud. Anne på Grönkulla.(Ej förkortad utgåva) Rowling J.K. Harry Potter och de vises sten Stevenson, Robert Louis. Skattkammarön (Ej förkortad utgåva) Wegelius, Jakob. Legenden om Sally Jones Filmen Harry Potter och de vises sten (Regi: Chris Columbus 2001), eller den filmatiserade Disneyversionen av Den lilla sjöjungfrun (1989) En valfri nyutkommen bilderbok En valfri kapitelbok utgiven 2010-2013 En valfri bilderbok av Shaun Tan En valfri mangapocketbok Två barndeckare av samma författare enl. vidare anvisningar (Skönlitteraturen ovan uppgår till sammanlagt ca 2300 sidor, inklusive illustrationer. Men sidantalet varierar mycket mellan olika utgåvor.) Boglind, Ann & Nordenstam, Anna (2010). Från fabler till manga. Litteraturhistoriska och didaktiska aspekter på barn- och ungdomslitteratur. Malmö: Gleerups Utbildning. S. 19-29, 53-305. (265 s.) Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. Älvsjö: X Publishing. (280 s.) Dysthe, Olga; Frøydis Hertzberg och Torlaug Løkensgard Hoel (2011). Skriva för att lära. Skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. (Ca 30 s. enligt senare anvisning från lärare.) Heard, Georgia (1993, 2 rev. upplaga). Allt gott på jorden och i solen: om dikt och diktskrivning. Göteborg: Daidalos. (150 s.) Nikolajeva, Maria (2004, ny reviderad upplaga). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur. (290 s.) Olsson, Lotta, "Ge barnen en chans att älska böcker", DN 2008-08-12. Tillgänglig 2013-05-31 på: http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/ge-barnen-en-chans-att-alska-bocker ø Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes. (Särskilt fokus ligger på kursplan för ämnet svenska och till viss del svenska som andraspråk.) Se: http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/laroplaner-kursplaner-amnesplaner Stensson, Britta (2006). Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos. (160 s.) Ytterligare aktuell litteratur enligt lärares anvisning, högst 200 sidor. Referenslitteratur Ask, Sofia (2011). Hållbara texter: grunderna i formellt skrivande. Stockholm: Liber. (96 s.) Delkurs 3: Språket som resurs (7,5 hp) Obligatorisk litteratur Andersson, Anders-Börje (1994). Kompendium i fonetik, fonologi och stavning. Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Kopia. (30 s.) Andersson, Anders-Börje (1994). Lösning till [vissa] övningsuppgifter i fonetikkompendiet.
Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Kopia. (6 s.) Brodow, Bengt; Nils-Erik Nilsson & Sten-Olof Ullström (2000). Retoriken kring grammatiken. Didaktiska perspektiv på skolgrammatik. Lund: Studentlitteratur. (162 s.) Hannesdottír, Anna Helga (1997). Språksituationen i Norden förbistring i gemenskapen? I: Humanistdagboken 10. Göteborg: Göteborgs universitet. S. 99-106. Kopia. (7 s.) Källström, Roger (1985). Kontrastiv grammatik. I: Kommentarmaterial SÖ. Svenska som andraspråk. S. 36-46. Kopia. (11 s.) Rehnqvist, Kristina; Lars Melin & Bodil Moberg (2007). Lära om språk. Malmö: Gleerups. S. 35-46, 62-204. (155 s.) Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes. (Särskilt fokus ligger på kursplan för ämnet svenska och till viss del svenska som andraspråk.) Se: http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/laroplaner-kursplaner-amnesplaner Ytterligare aktuell litteratur enligt lärares anvisning, högst 200 sidor. Referenslitteratur Ask, Sofia (2011). Hållbara texter: grunderna i formellt skrivande. Stockholm: Liber. (96 s.) Delkurs 4: Textproduktion och textanalys (7,5 hp) Obligatorisk litteratur Dysthe, Olga; Fröydis Hertzberg och Torlaug Lökensgard Hoel (2011). Skriva för att lära. Skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. Helgesson, Karin (2005). Textbindning. Vad är det och hur fungerar det? Institutionen för svenska språket. Göteborgs universitet. Kopia. (17 s.) Hoel Løkensgard, Torlaug (2001). Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Lindö, Rigmor (2002). Det gränslösa språkrummet. Lund: Studentlitteratur. Kap. 3. (46 s.) Sandqvist, Carin & Ulf Teleman (red.) (1989). Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur. Enligt lärares anvisningar. Ca 50 s. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes. (Särskilt fokus ligger på kursplan för ämnet svenska och till viss del svenska som andraspråk.) Se: http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/laroplaner-kursplaner-amnesplaner Strömqvist, Siv (red.) (1992). Tal och samtal. Lund: Studentlitteratur. (212 s.) Språkrådet (2010). Svenska skrivregler. Språkrådets skrifter 8. Stockholm: Liber. (246 s.) Svenska språknämnden (2010). Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 94. Stockholm: Norstedts. Läses i urval. (Ca 50 s.) Ytterligare aktuell litteratur enligt lärares anvisning, högst 200 sidor. Referenslitteratur Ask, Sofia (2011). Hållbara texter: grunderna i formellt skrivande. Stockholm: Liber. (96 s.) Nyström, Catharina (2001). Hur hänger det ihop? En bok om textbindning. Uppsala: Hallgren & Fallgren.