KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Socialnämnden Tid Tisdagen den 26 april 2016 kl. 10:00. Preliminär sluttid kl. 13.30. Plats Socialförvaltningen, Fabriksgatan 31, sammanträdesrum plan 3. Partigruppmöten S, V, C tisdagen den 26 april kl. 8:00, sammanträdesrum plan 3. M, L, KD tisdagen den 26 april kl. 8:00, grupprum plan 3. Förhinder anmäls omgående till Socialförvaltningen, Martina Eriksson, telefon 0480-45 07 59 eller e-post martina.eriksson@kalmar.se. Välkomna! Enligt uppdrag Martina Eriksson Nämndsekreterare Behandling av mötesärende 1 Fastställande av dagordning samt protokolljusterare Förslag Kerstin Edvinsson (M) Beslutsärenden 2 Yttrande enligt 6 kap 10 Föräldrabalken till Kalmar tingsrätt. Sekretess 3 Ekonomisk rapport efter mars 2016 4 Plan för intern kontroll avseende år 2016 5 Svar till revisorerna, granskning av ej verkställda beslut. Omedelbar justering 6 Drogpolitiskt program 2016-2020 7 Ej verkställda beslut 1:a kvartalet 2016 8 Rapport synpunkter avvikelser Lex Sarah 2016 kvartal 1 9 Remiss allmänt reglemente för Kalmar kommun och reglemente för socialnämnden. Omedelbar justering 10 Familjehemsersättning nätverkshem flyktingar
Socialnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) Informationsärenden 11 Information från förvaltningschef och ordförande 12 Information om anmälan Lex Sarah. Sekretess 13 Information om anmälan och utredning Lex Sarah. Sekretess 14 Information om anmälan och utredning Lex Sarah. Sekretess 15 Information om anmälan Lex Sarah. Sekretess 16 Information om anmälan Lex Sarah. Sekretess 17 Tillsyn Amorvägen 151008 - Inspektionen för vård och omsorg, 8.4.2-27167/2015-1 18 Ny anvisningsmodell för ensamkommande barn 19 Förebyggandeteamet 20 Anmälan av delegationsärenden 21 Anmälan av kännedomsärenden 22 Inbjudningar och förrättningar 23 Övrigt
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgitta Jansson 2016-04-11 SN 2016/0192.11.03 0480-450940 Socialnämnden Yttrande enligt 6 kap 10 Föräldrabalken till Kalmar tingsrätt Förslag till beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag. Bakgrund Om en särskilt förordnad vårdnadshavare har utsetts för ett barn på grund av föräldrarnas varaktiga förhinder att utöva vårdnaden (6 kap. 8 a FB) består det nya vårdnadsförhållandet även om det varaktiga förhindret upphör. Om en förälder och barnet återförenas i Sverige kommer föräldern att finna att han eller hon enligt svensk lag inte längre är vårdnadshavare för sitt barn. För att återfå vårdnaden måste föräldern då väcka talan enligt 6 kap. 10 FB. Talan om att överflytta vårdnaden från särskilt förordnade vårdnadshavare kan väckas av båda föräldrarna eller en av dem. Socialnämnden har också talerätt i dessa frågor (6 kap. 10 andra stycket FB). Birgitta Jansson Enhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Utredning daterad 2016-03-16 Socialförvaltningen Familjerätt Tel 0480-45 00 00 vx Birgitta.Jansson@kalmar.se
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2016-04-08 SN 2015/0525.03.01 Tel: 0480-45 09 50 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter mars 2016 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner den ekonomiska rapporten efter mars 2016. Bakgrund Varje månad redovisas en ekonomisk rapport eller budgetuppföljning i socialnämnden. Efter mars månad presenteras årets första utfallsprognos. Kristina Appert Avdelningschef ekonomi Cecilia Frid Socialchef Bilagor Ekonomisk rapport efter mars 2016 Bildpresentation, mars 2016 Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel 0480-45 00 00 vx Kristina.Appert@kalmar.se
Handläggare Datum Kristina Appert 2016-04-13 0480-450950 Ekonomisk rapport efter mars 2016 Utfallsprognosen för 2016 pekar mot ett underskott på 7,2 mnkr. Effektivisering Stabil ekonomi Område funktionsnedsättning Område barn och ungdomsvård Missbruk och beroendevård Område ekonomiskt bistånd Övriga områden -7,2 mnkr + 1,0 mnkr -2,0 mnkr +- 0 mnkr -1,0 mnkr +2,0 mnkr Socialnämndens åtgärd för att balansera budgeten är att lägga ut kommunens egen personliga assistansverksamhet på privat entreprenaddrift. Åtgärden väntas inte börja ge ekonomisk effekt förrän tidigast vid årsskiftet 2016/2017. Underskottet 2016 uppstår pga utebliven helårseffekt. Område funktionsnedsättning och socialpsykiatri Volymökningen väntas följa planen för året. Boendestöd och daglig verksamhet är två insatser som väntas öka stort under året. Efter de tre första månaderna visar personlig assistans och daglig verksamhet minusresultat medan bostad med särskild service, barn, korttidsvistelse mm visar plusresultat. Arbetet med att skapa förutsättningar för uppföljning av beslut inom hela området pågår. Område barn och ungdomsvård Kostnader för familjehemsplaceringar, externa institutionsplaceringar samt extern öppenvård visar minusresultat. Arbetet med att minska placeringstider samt rusta för mer flexibel vård på hemmaplan fortsätter. Antalet ensamkommande flyktingbarn har minskat drastiskt jämfört med hösten 2015. Hittills i år har det kommit 3 ungdomar. Fortfarande är en stor andel placerade i konsulentstödda familjehem. Därför förbereds nya interna boenden för att kunna placera fler i interna boenden. Det är dock svårigheter att rekry- Avdelning för ekonomi Socialförvaltningen Adress Box 128, 391 21 Kalmar Besök Nyggatan 36 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-450968 kristina.appert@kalmar.se
2 (2) tera personal med rätt kompetens till de nya boendena. Intäkter från Migrationsverket väntas täcka kostnaderna för verksamheten. Område ekonomiskt bistånd Utfallet efter de första tre månaderna har ökat något jämfört med motsvarande period förra året. Antalet hushåll blir alltfler, i snitt 50 per månad. Andelen hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd pga arbetslöshet utgör drygt 50 %. Tillgången på sysselsättningsåtgärder är direkt avgörande hur utvecklingen av det ekonomiska biståndet kommer att se ut under året. Det finns risk för underskott mot budget vid årets slut. Övriga områden För att klara de beskrivna kostnadsökningarna inom ovanstående områden krävs att effektiviseringsarbetet fortsätter. Exempelvis fortsätter översynen inom verksamheter med oklara lagkrav, genomgång av behovsbedömning och resursfördelning, effektivisering inom administrationen etc. Socialförvaltningen Kristina Appert Avdelningschef, ekonomi
Socialnämnden efter mars 2016
Utfallsprognos helår 2016 Avvikelse mot budget mkr Effektivisering Stabil ekonomi -7,2 Område funktionsnedsättning och socialpsykiatri Bostad med särskild service barn o vux 0,0 Personlig assistans -2,0 Korttidsvistelse 1,0 Daglig verksamhet -0,5 Övrigt inom funk 2,5 Område missbruk och beroendevård Externplaceringar vuxna 0,0 Område barn och ungdomsvård Externa institutionsplaceringar barn -0,5 Familjehemsvård barn -1,0 Öppenvård barn -0,5 Ensamkommande flyktingbarn 0,0 Område ekonomiskt bistånd -1,0 Gemensam vht 2,0 Total avvikelse -7,2
Sammanfattning efter mars Utebliven helårseffekt av socialnämndens förslag till effektivisering för 2016 innebär underskott vid årets slut Ökning av ekonomiskt bistånd Placeringskostnader barn/unga över riktpunkt 3 mottagna ensamkommande flyktingbarn Ökade kostnader personlig assistans Volymökning inom funk följer plan Svårigheter att rekrytera personal
Antalet insatser inom område funktionsnedsättning Tabell redovisas på sammanträdet
Tkr 6000 Utbetalt ekonomiskt bistånd per månad 5000 4000 4025 3835 2016 4548 2015 2014 Budgetsnitt 3000 2000 1000 Flykting 2016 Flykting 2015 0 Flykting 2014 JAN FEBR MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEP OKT NOV DEC
Mängdstatistik av antalet externt placerade barn/ungdomar exkl ensamkommande 2015 Antal unika personer Varav plac: IB Avslut Nya placub Utred Behandl Januari 22 0 1 23 4 19 Februari 23 2 5 26 8 18 Mars 26 4 3 25 11 14 April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec
Antal pågående beslut om placeringar av vuxna missbrukare Totalt antal unika personer Antal beslut Totalt antal Antal beslut Smedbacken Ext inst. Stödb/famhplaceringar SoL LVM Totalt Januari 10 6 8 24 23 23 1 24 Februari 11 5 9 25 24 24 1 25 Mars 13 2 8 23 23 23 0 23 April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2016-04-11 SN 2016/0226.11.01 Tel 0480 45 09 50 Socialnämnden Plan för intern kontroll avseende år 2016 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta plan för intern kontroll avseende år 2016 enligt bifogat dokument. Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit nytt reglemente för intern kontroll. Nämnderna ska senast i april anta plan för intern kontroll avseende 2016 utifrån de nya förutsättningarna. Socialnämnden ska även enligt Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem, SOSFS 2011:9 genomföra egenkontroll av verksamheten. Detta sker dels genom uppgifterna i denna plan för intern kontroll men också genom revision av ledningssystemet och genom den årliga bedömningen av ledningssystemet. Intern- och egenkontrollerna avser att regelbundet och systematiskt följa upp verksamhetens genomförande, resultat och förbättringsområden. Uppföljning är en kontroll av huruvida olika insatser blir utförda eller inte. Som underlag för planen har en riskanalys tagits fram. Riskanalysen finns i bilaga. Kristina Appert Avdelningschef, ekonomi Cecilia Frid Socialchef Bilagor Plan för intern kontroll 2016 Socialförvaltningens riskanalys 2016 Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel 0480-45 00 00 vx Kristina.Appert@kalmar.se
Socialförvaltningens plan för intern kontroll 2016 Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Legala risker Ej verkställda beslut Handläggnings - utredningstid Sekretessbrott Kontroll av samtliga beslut som ej verkställts inom lagstadgad tid. Kontroll av att samtliga utredningar inom barn och ungdomsvården är slutförda inom lagstadgad tid. Kontroll av genomförda åtgärder efter avvikelser Verksamhetsutvecklare Enhetschefer inom barn och ungdomsvården. Verksamhetsutvecklare Totalgranskning utifrån samtliga fattade beslut i Procapita Granskning av utredningstider i Procapita Granskning av ärenden i Streamflow och sammanställning Lex Sarah Vid fyra tillfällen under året. Månadsvis En gång per år Omvärldsrisk Antalet ensamkommande barn och unga till Kalmar kommun Bostadsbrist - hemlöshet Avstämning av efterlevnad handlingsplan Verksamhetsutvecklare Avstämning av efterlevnad handlingsplan En gång per år Analys av kvartalsstatistik Verksamhetsutvecklare Indikatorer Kvartalsvis Verksamhetsrisk Rekrytering av personal med rätt kompetens Avstämning av efterlevnad handlingsplan HR specialist Avstämning av efterlevnad handlingsplan En gång per år Dokumentation i indiviärenden Granskning av dokumentation vid myndighetshandläggning - Aktgranskning. Granskning av dokumentation i insatser - journalgranskning Samtliga enhetschefer Utifrån blankett Aktgranskning respektive Journalgranskning. Stickprov 2 stycken per enhet. Månadsvis
Brukare försvinner Avstämning av åtgärd Verksamhetsutvecklare Avstämning av åtgärd En gång per år Hot och våld mot Analys av tillbudsrapporter HR specialist Analys av tillbudsrapporter En gång per år personal Risk att boendes Risk för stöld och förskingring Ekonom Stickprov 5 brukare. En gång per år tillgångar inte hanteras på rätt sätt Rekrytering familjehem Kontroll av genomförande av Verksamhetsutvecklare Kontroll av genomförande av En gång per år åtgärdsplaner lex sarah åtgärdsplaner lex sarah Registerkontroll Kontroll av genomförd lagstadgad HR specialist Stickprov 5 stycken Två gånger per år registerkontroll vid rekrytering till barnverksamhet. Fel utbetalning lön Kontroll av ifylld blankett Ekonom Stickprov 5 stycken Fyra gånger per år budgetuppföljning Registrering av sjukfrånvaro i självservice Kontroll av registrering av anmäld sjukfrånvaro HR specialist Stickprov 5 stycken Fyra gånger per år IT-risker Fel av överföring av betalfil från Procapita Obehörig sökning av information i vhtsystemet Procapita Anställda har kvar behörigheter i ITsystem och tillgång till lokaler efter avslutad anställning eller byte av arbetsplats Kontroll av att rutin för signering av betalfil sker dagligen. Kontroll att Procapitaanvändare inte gör obehöriga sökningar. Ekonom Stickprov 5 stycken Tre gånger per år IT-samordnare Stickprov enligt rutin för loggning. Risk för sekretessbrott IT-samordnare Stickprovskontroll att rutin vid avslutad anställning följs Månadsvis Tre gånger per år Risker i finansiell rapportering Felaktig utbetalning Kontroll av att utbetalningar skett från Procapita redovisningsmässigt korrekt Ekonom Stickprov 10 stycken Tre gånger per år
Brister av uppdatering av uppgifter i Procapita Vård och omsorg Felaktig återsökning för ensamkommande Attestförteckning Firmatecknare Kontroll av underlag för LSS utjämningen Ekonom, IT Kontroll av underlag för LSS utjämningen Kontroll av underlag för återsökning Ekonom Stickprov i ansökningar om återsökning Kontroll att attestförteckningen är Ekonom Kontroll att uppdaterad i nämnden. attestförteckningen är Kontrollera att underskrift av årets avtal/kontrakt är underskrivna av korrekt firmatecknare för kommunen Ekonom uppdaterad i nämnden. Stickprov av diaraieförda avtal 1 st En gång per år Tre gånger per år Tre gånger per år Tre gånger per år Representation kurser och resor Förfallna fakturor Kontroll av moms Kontroll av handkassor Kontroll av att syfte och deltagare är angivet som en anteckning till fakturorna Kontroll av att fakturor betalas före förfallodag Kontroll att socialförvaltningen utnyttjar rätten till momsersättning för särskilda boendeformer Kassakontroll av handkassor samt kontroll av förvaring av handkasssa Kontroll att utkvitterade handkassor är aktuella Ekonom Stickprov 3 fakturor Tre gånger per år Ekonomiadm Ekonom Utsökning ur leverantörsreskontra Stickprov i månadsunderlag för momsersättning Varje månadsskifte Tre gånger per år Ekonomiadm Stickprov 5 stycken Tre gånger per år Kontroll av handkassor Ekonomiadm Genomgång av förteckning av En gång per år handkassor Kontroll av first card Konroll att rutinen för inköpskort följs Ekonom Stickprov 20 fakturor Två gånger per år
Riskanalys Datum 2016-04-12 Medverkande: Socialförvaltningens ledningsgrupp NR Händelse/Situation anges med utgångspunkt från riskkategorierna Legala risker Beslut verkställs ej inom laglig tid Beslut verkställs ej inom laglig tid Beslut följs ej upp inom delar av LSS verksamheten Skada/påverkan Den enskilde får inte sina behov tillgodosedda. Risk för vitesföreläggande för förvaltningen. Risk för att brukare har fel insats. Kan ge att behov ej tillgodoses. Kan också innebära att vissa brukare har för omfattande insatser. Den enskilde får inte sina behov tillgodosedda. Sannoli khet (1-4) Konsek vens (1-4) + Färg Risktal S*K (1-16) + Färg Åtgärd Om risktalet > 9 eller konsekvensen = 4 skall åtgärden fyllas i 3 4 12 Se åtgärdsplan efter granskning av kommunrevisorerna 3 2 6 Se åtgärdsplan efter granskning av kommunrevisorerna 4 2 8 Åtgärd är del av förvaltningens arbetsplan för 2016 För långa handläggnings och utredningstider 3 3 9 Utökning av antal handläggare. Risk för sekretessbrott Förtroendebrist. 3 2 6 Risk för sekretessbrott Skada för den enskilde. 3 4 12 Särskild åtgärdsplan tas fram Omvärldsrisk Ansvarig för att åtgärden genomförs Datum när åtgärden ska vara genomförd Förvaltningschef 161231 Förvaltningschef 161232 Verksamhetschef Vo mottagning och utredning Verksamhetschef Vo mottagning och utredning Verksamhetschef Vo mottagning och utredning samt Kvalitetssamordnare 161231 160630 160830 Datum när åtgärden var genomförd
Risk och sårbarhetsanalys för socialförvaltningen saknas. Osäkerhet hur olyckor ska hanteras tex efter brand, översvämning Antalet ensamkommande Risk för brister i barn och unga som kommer arbetsmiljö. till Kalmar kommun är svårt att förutsäga. 2 4 8 RSA för socialförvaltningen arbetas fram 3 4 12 Särskild handlingsplan finns framtagen. Enhetschef fastighets och teknikenheten Förvaltningschef samt enligt handlingsplan 161231 161231 Antalet ensamkommande Vid stor inströmning barn och unga som kommer riskeras säkerheten för till Kalmar kommun är svårt ensamkommande barn. att förutsäga. 3 4 12 Särskild handlingsplan finns framtagen. Förvaltningschef samt enligt handlingsplan 161231 Arbetslösheten ökar för utrikesfödda personer Bostadsbristen i Kalmar kommun Ökade kostnader för ekonomiskt bistånd Ökade kostnader för akuta lösningar. Risk för ökning av sociala problem. 3 3 9 Dialog förs med KLK Förvaltningschef samt enligt handlingsplan 3 3 9 Medverkan i Verksamhetsutvecklare kommungemensamt arbete för att motverka hemlöshet 161231 Kontinuerligt Verksamhetsrisker Svårt att rekrytera personal med rätt kompetens Kvalitetsbrister i verksamheten. Legal risk. Arbetmiljörisker. Anlitande av konsulter leder till ökade kostnader. Risk för stora kostnader om personal inte kan få ut lagstadgad semester. 3 3 9 Särskild handlingsplan tas fram för barn och ungdomsvården. Särskild handlingsplan för sommarrekrytering. Förvaltningschef 160630
Brister i dokumentation och Brukare/klienter ej får informationsöverföring. sina behov tillgodosedda. Risk för brister i rättsäkerhet. Risk för åtgärdskrav från tillsynsmyndigheten. Brukare försvinner Brukare kommer tills skada för att de inte hittar hem eller råkar ut för olycka. Hot och våld mot personal Brister i arbetsmiljö. Brist på förtroende. Svårt med rekrytering. Ökad sjukfrånvaro. Svårt att behålla personal. Risk för skada. Hot och våld mellan Brist på förtroende. Risk brukare för skada. Kvalitetsbrist. Systemförvaltning av verksamhetssystemet Procapita Svårt att rekrytera familjehem Kompetensbrist inom område funktionsnedsättning. Olämplig personal anställs inom barnverksamheten Sårbarhet pga kompetens hos få personer. Barn får flytta mellan olika familjehem, blir kvar i jourhem för lång tid. Bristande kvalitet på insatser. 4 3 12 Akt och journalgranskning i egenkontroll. Kompetensutvecklingsins atser. Kvalitetssamordnare 2 4 8 Utreda förutsättningarna för teknikstöd. 3 3 9 Säkerhet i lokaler, personlarm, tillbudsrapportering, riktlinjer för hembesök. 3 2 6 2 3 6 3 3 9 Utbildning familjehemsrekrytering. Anslutning till familjehem.se. Regional samverkan. Utbildning av familjehem. 3 3 9 Implementering av basutbildningskoncept område funktionsnedsättning Brister i registerkontroll 2 4 8 Egenkontroll av registerkontroll Undersöka om detta kan prioriteras till arbetsplan 2017 Förvaltningschef, Enhetschef fastighets och teknikenheten Verksamhetschef Vo mottagning och utredning, enhetschef familjehemsenheten. Förvaltningschef, verksamhetschefer inom funkområdet HR specialister Månadsvis 161231 161231 161231 Kontinuerligt
Risk för fel utbetalning lön Risk att sjukfrånvaro inte registreras. Hög och ökande sjukfrånvaro Risk att boendes tillgångar inte hanteras på rätt sätt Risk för felaktig utbetalning från Procapita Risk för felaktig bankkontoinsättning för klienter Fel i turbyte, fel i rapportering av frånvaro, felaktig utbetalning av semesterersättning Fusk eller misstag i registrering i självservice Hög kostnad. Bristande kontinuitet för brukare Stöld och förskingring 2 1 2 Felaktiga kostnader. Brott mot bokföringslagen. Klienter/brukare får inte sina pengar. 3 3 9 Kontroll av utbetald lön Löneadministratör Kontinuerligt 3 3 9 Ta fram rutin för ec för registrering av anmäld sjukfrånvaro. 3 3 9 Handlingsplan utifrån förbättringsarbete ska tas fram. 3 3 9 Ec kontrollerar utbetalningslista varje dag. Stickprovskontroll verifikationer. 2 2 4 Undersöka möjlighet att teckna avtal med banken om "säker utbetalning" HR specialister 161231 HR specialister 160630 Ec mottagning FÖS och EC utredning FÖS Kontinuerligt Kristina Appert 160630 Åtgärder för förhindra upprepning av missförhållanden genomförs ej. Risker i rapportering Brister i uppdatering av uppgifter i Procapita Risk för felaktig återsökning av statsbidrag för ensamkommande flyktingbarn Brukare/klienter riskerar att utsättas för missförhållanden. Felaktiga grunduppgifter för underlag till LSSutjämning samt felaktig verksamhetsstatistik Utebliven återsökning av berättigad ersättning från Migrationsverket 3 2 6 2 4 8 Utbildning av enhetschefer i samband med införande av IBIC 2 4 8 Förvaltningschef, Kvalitetssamordnare 170630
IT-risker Obehörig sökning av information i vht-systemet Procapita Anställda har kvar behörigheter i IT-system och tillgång till lokaler efter avslutad anställning eller byte av arbetsplats Fel vid överföring av betalfil från Procapita till bank Kontroll att Procapitaanvändare inte gör obehöriga sökningar i vht-systemet. Risk för sekretessbrott 2 3 6 Stickprov enligt rutin för loggning. Risk för sekretessbrott 2 3 6 Stickprovskontroll att rutin vid avslutad anställning följs Utbetalningar till klienter/brukare blir försenade 2 4 8 Manuell registrering av utbetalningar i Corporate File Payments IT-samordnare Kontinuerligt Ej uppdaterad attestförteckning Risk för felaktiga attestbehörigheter som kan leda till att fel personer attesterar fakturor 3 3 9 Kontroll att attestförteckningen är uppdaterad i nämnden. Ekonom Kontinuerligt Fel person tecknar avtal Risk att fel personer tecknar avtal vilket kan leda till förtroendeskada/vite 3 3 9 Stickprov från diarieförda avtal Ekonom Kontinuerligt Risk att representation, kurser inte har korrekt dokumentation avseende syfte och deltagare Fakturor betalas efter förfallodatum Förtroendeskada och risk att regler för representation inte följs. Risk för ökade kostnader samt förtoendeskada hos leverantörer 3 3 9 Stickprov Ekonom Kontinuerligt 3 3 9 Stickprov genom sökning i leverantörsreskontran Ekonomiadm Kontinuerligt
Risk att momsersättning ej utnyttjas för särskilda boendeformer Risk att handkassor inte hanteras enligt rutin Risk för att utkvitterade handkassor är inaktuella Risk att first card inte hanteras enligt rutin Uteblivna intäkter 3 3 9 Stickprov i momsunderlag. Ekonom Kontinuerligt Risk för förskingring och 3 3 9 Stickprov Ekonomiadm Kontinuerligt brott mot bokföringslag. Risk för förskingring 3 3 9 Stickprov Ekonomiadm Kontinuerligt Risk för förskingring och förtroendskada. 3 3 9 Stickprov Ekonom Kontinuerligt
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2016-04-13 SN 2016/0169.01.06 0480-450885 Socialnämnden Svar till revisorerna, granskning av ej verkställda beslut Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att besvara granskningsrapport avseende ej verkställda gynnande beslut inom socialnämnden enligt bifogat förslag. Bakgrund Revisorerna i Kalmar kommun har granskat ej verkställda gynnande beslut inom socialnämnden. Syftet har varit att bedöma om en tillräcklig framförhållning finns för att tillgodose behovet hos medborgarna. Granskningen har identifierat ett antal utvecklingsområden. Socialnämnden ska svara på rapportens rekommendationer och svara på vilka åtgärder man planerar att vidta. Svaret skulle varit revisorerna tillhanda senast 2016-04-04 men svarstiden har förlängts till efter socialnämndens möte i april. I bilaga finns förslag till svar med planering av åtgärder. Ingela Möller Avdelningschef Cecilia Frid Förvaltningschef Bilagor 1. Granskningsrapport 2. Svar på granskningsrapport avseende ej verkställda beslut Socialförvaltningen Tel 0480-45 00 00 vx Ingela.moller@kalmar.se
Handläggare Datum Ingela Möller 2016-04-12 0480-450885 Kommunens revisorer Kommunfullmäktige för kännedom Svar på granskningsrapport avseende ej verkställda beslut Socialnämnden har tagit del av den granskningsrapport som genomförts på uppdrag av kommunens revisorer avseende ej verkställda beslut. Granskningsrapporten pekar på ett antal identifierade utvecklingsområden och nämnden redovisar i detta dokument på vilket sätt man kommer att ta sig an respektive område. Mer strukturerat arbetssätt med att göra prognoser och strategier för att möta behov av kontaktpersoner. Det framtida behovet av kontaktpersoner är svårt att förutse och prognostisera då det helt bygger på vilka enskilda individer som söker denna hjälp av stöd. Socialnämnden avser att, baserat på det historiska utfallet, samla och redovisa data för att på ett systematiskt sätt följa utvecklingen och möjliggöra prognostisering. En strategisk åtgärd som redan är genomförd är att handläggarresursen för rekrytering av kontaktperson LSS är flyttad och arbetet samordnas nu med all annan rekrytering av uppdragstagare inom förvaltningen. Detta förväntas leda till ett bättre utfall då intresserade blivande kontaktpersoner lättare kan förmedlas mellan olika handläggare. Rekrytering av kontaktpersoner och rekrytering av familjehem sker utifrån en gemensam strategi och oftast med samtidiga insatser, t.ex. vid annonsering, intresseanmälan etc. Tydliggöra i styrdokument och processbeskrivningar hur och vilka underlag som ska tas fram för att säkerställa ett korrekt behov av bostäder. En volymökningsprognos görs årligen och denna baseras på antal förhandsbesked, information från barnhandläggare LSS, information från habiliteringen, kontakt med gymnasiesärskolan och information om barn som är placerade och som kan antas vara i behov av LSS insatser efter placeringstiden. Socialförvaltningen Tel 0480-45 00 00 vx ingela.moller@kalmar.se
2 (3) Socialnämnen avser att tydliggöra detta arbetssätt genom att beskriva det i ett lokalt tillägg till det kommungemensamma dokumentet Kalmar kommunkoncerns styrmodell. En bostadsförsörjningsplan ska tas fram årligen och komplettera framtidsavsnittet i årsbokslutet. Synliggöra frågan kring förhandsbesked från andra kommuner i länsövergripande forum Kalmar ger varje år ett antal förhandsbesked avseende personer som vill flytta till Kalmar från närliggande kommuner och som söker LSS insatser. Antalet förhandsbesked som lämnas beror på enskilda individers önskemål och rättighet att bosätta sig var man vill i landet. Det finns ett antagande om att brukare söker sig till den större kommunen för att utbudet av bostäder daglig verksamhet/sysselsättning är större där. Kalmar, Nybro och Emmaboda kommuner ligger över riksgenomsnittet för andel av befolkningen som har LSS insatser. Mörbylånga, Borgholm och Mönsterås ligger i nivå med riksgenomsnittet medan Torsås kommun ligger under riksgenomsnittet. Utifrån befintlig statistik konstateras att andelen i befolkningen som har LSS insatser är högre i hela Kalmar län jämfört med rikssnittet och Kalmar kommun har en något högre andel jämfört med Mörbylånga, Borgholm, Mönsterås och Torsås. Socialnämnden avser att ta upp till diskussion i länet möjligheten av att göra en gemensam prognostisering för att få en bättre bild av de kommande behoven i hela länet. Socialnämnden avser också att ta upp frågan om hur vi samverkar med grannkommunerna avseende individuella placeringar i daglig verksamhet. Förbättrad dialog mellan handläggare och verkställighet för att kunna verkställa beslut på ett effektivt och korrekt sätt Socialnämnden bedömer att detta avser område funktionsnedsättning då de beslut som ej verkställs inom IFO huvudsakligen är kontaktpersonsärenden och att dessa verkställs av handläggare. En orsak till bristen i dialog handlar om den pressade arbetssituationen för handläggarna. För att komma tillrätta med detta har socialnämnden ökat antalet handläggartjänster med två personer samt skapat ytterligare en enhet vilket gör att enhetschefen får färre medarbetare och större möjlighet att stötta handläggarna. Rekrytering pågår för handläggartjänsterna och ny enhetschef är tillsatt. Under 2015 fastställdes nya rutiner för genomförandeplan inom område funktionsnedsättning. Dessa anger att vid första genomförandeplan ska både handläggare och enhetschef för insatsen medverka. Denna rutin är ännu ej fullt implementerad men bedöms leda till en förbättrad dialog när den används fullt ut.
3 (3) Nämnden bör på ett mer formaliserat sätt arbeta med och besluta om en strategi och kommunikationsplan för rekrytering av kontaktpersoner. Socialnämnden avser att uppdra åt socialförvaltningen att ta fram en strategi och kommunikationsplan för rekrytering av uppdragstagare från och med 2017 samt uppdra åt socialförvaltningen att redovisa vidtagna åtgärder för att förbättra rekryteringen. Uppföljning av biståndsbeslut bör förbättras. Det är viktigt att detta område prioriteras då förstärkning sker av handläggare från och med 2016. Socialnämnden avser att öka antalet beslut som följs upp årligen och genom detta skapa ökad dialog mellan handläggning och verkställighet. Uppdrag om detta finns i socialförvaltningens arbetsplan för 2016 men för att arbetet ska kunna påbörjas krävs att samtliga handläggartjänster är besatta.
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2016-04-07 SN 2016/0083.11.01 0480-450885 Socialnämnden Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förslag till Drogpolitiskt program 2016-2020 enligt bifogad bilaga och överlämna detta till kommunstyrelsen för vidare hantering. Bakgrund Socialnämnden har ett uppdrag från kommunfullmäktige att ta fram ett drogpolitiskt program för 2016-2020. Det förslag som tidigare bearbetats av socialnämnden har nu varit ute på remiss till samtliga övriga kommunala nämnder samt till gymnasieförbundet och kommunstyrelsens arbetsutskott. Det tidigare förslaget har reviderats utifrån inkomna synpunkter. Nedan redogörs för inkomna remissvar samt huruvida synpunkter lett till förändringar i den reviderade upplagan. Yttrande från Kalmar kommuns nämnder, Kalmarsunds gymnasieförbund och Kommunstyrelsens arbetsutskott avseende förslag till Drogpolitiskt program 2016-2020 Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till Drogpolitiskt program är tydligt och välformulerat Delmålen bör kompletteras med en skrivning kring varför just de minskningar som anges har valts. Exempelvis, varför ska andelen kvinnor med riskabla alkoholvanor minska med just 3%. Reflektion; Målet har skrivits om för att förtydliga ambitionen att Kalmar kommun ska ligga på samma nivå som riket i helhet. Hur kommer det sig att det är olika procentsatser mellan könen i delmål 1 och 3. Socialförvaltningen Tel 0480-45 00 00 ingela.moller@kalmar.se
SN 2016/0083 2 (5) Reflektion; De olika procentsatserna kommer av att problembilderna skiljer sig åt för pojkar och flickor, män och kvinnor. Tanken med att inledningsvis beskriva läget i Kalmar kommun är att förklara detta. Delmålen bör formuleras som att det ska uppnås. Exempelvis, Andelen kvinnor med riskabla alkoholvanor ska minska med 3%. Reflektion; Det finns olika skolor i hur man formulerar mål, antingen beskrivs vad som ska uppnås eller det framtida önskvärda tillståndet. I den reviderade upplagan har ändrats till ska uppnås. Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden avstår från medverkan i den samordnande gruppen mot bakgrund av att programmet målgrupp är främst ungdomar. Reflektion; I den reviderade upplagan tydliggörs i inledningen att programmet avser samtliga åldersgrupper. Ett av fyra delmål avser den vuxna befolkningen inklusive den äldre befolkningen. Den samordnande gruppen ansvarar för att utse de arbetsgrupper som behövs för att uppnå målen. Då delmålet för vuxna inte tidigare funnits inom Kalmar mot droger finns ännu ingen särskild specifik arbetsgrupp men detta kan den samordnande gruppen utse. I arbetet med trafik och med krogar inkluderas naturligtvis också alla åldersgrupper. Omsorgsnämnden efterfrågar att det drogpolitiska programmet även ska omfatta gruppen äldre dvs. personer över 65 år. I programmet skulle kunna ingå att få fram en aktuell bild av äldres alkoholkonsumtion i Kalmar. Reflektion; Se svar på ovanstående fråga. Aktuell bild av den vuxna befolkningens alkoholkonsumtion kommer inte att kunna tas fram förrän 2018. Tidigare siffror avser 2012 och i dessa siffror ligger Kalmar kommun bra till avseende gruppen äldre 65-84 år. Många av de som i 2012 års siffror finns i åldersgruppen 45-64 år och där alkoholkonsumtionen är betydligt högre kommer vid nästa mätning att vara över 65 år. Kultur och fritidsnämnden Kultur och fritidsnämnden ställer sig positiva till förslaget till Drogpolitiskt program 2016-2020 och har inga yttranden och ställer sig därmed bakom förslaget. Servicenämnden Servicenämnden ställer sig positiva till förslaget till drogpolitiskt program 2016-2020 med den invändningen att då serviceförvaltningens verksamhet främst riktar sig internt inom Kalmar kommun, skulle förvaltningen inte bidra med något avgörande i den samordnande gruppen. Däremot arbetar serviceförvaltningen aktivt med den av kommunfullmäktige antagna alkohol- och drogpolicyn som innefattar anställda och förtroendevalda i Kalmar kommun. Reflektion; Den samordnande gruppen har sin styrka i att representera samtliga nämnder och arbeta på uppdrag av förvaltningschefsgruppen. I samband med olika aktiviteter som anordnas av Kalmar mot droger är serviceförvaltningen en viktig medaktör.
SN 2016/0083 3 (5) Barn och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden föreslår en förändring av begreppet dagis till förskola. Reflektion; Detta är korrigerat Barn- och ungdomsnämnden föreslår att arbetet för att uppnå delmålen överförs från nämndsnivå till ett gemensamt arbete inom ramen för Kalmar mot drogers samordnande grupp. Reflektion; Grunden i förslaget till program är att samtliga nämnder har ett gemensamt ansvar för att uppfylla delmålen och att bidra till arbetsgrupper och aktiviteter utifrån sina specialområden. En samordnande grupp förlagd till en förvaltning saknar möjlighet att i praktiken uträtta särskilt mycket. Alternativet till det förslag som nu ligger är att förlägga ansvaret för ANDT arbetet på kommuncentralnivå där möjlighet finns att ge uppdrag till nämnderna. Barn- och ungdomsnämnden anser att insatserna som beslutas ska finansieras inom ramen för Kalmar mot drogers samordnande grupp. Reflektion; En viss budget finns inom socialförvaltningen för Kalmar mot drogers arbete. Denna finansierar samordnarens tjänst samt ett antal aktiviteter av kommunövergripande gemensam natur. Om arbetet med målen ska bli framgångsrikt krävs därutöver engagemang och resurser ute i respektive nämnd. Varje nämnd måste därför självständigt kunna ta beslut utifrån sina förutsättningar om vilka mål och aktiviteter man antar på årlig bas. Barn- och ungdomsnämnden önskar ett förtydligande angående om i vilken utsträckning delmålen som ska uppnås anges i procent eller procentenheter. Reflektion; Detta är korrigerat Barn- och ungdomsnämnden ställer sig skeptisk till valet av bilder eftersom ett flertal individer går att identifiera. Vidare är samtliga bilder på vuxna människor medan ett stort antal av delmålen handlar om barn och ungdomar. Slutligen anser barn- och ungdomsnämnden att bilderna framställer eventuell alkoholkonsumtion i ett positivt sken istället för att kunna ses i drogpreventionssammanhang. Reflektion; Ett par bilder utbytta mot bilder på studenter, lämpliga bilder på barn saknas i kommunens bildarkiv. Bilder också utbytta så att personer som kan kopplas till alkoholförtäring inte är identifierbara. Kalmarsunds gymnasieförbund Styrelsen föreslår att arbetet för att uppnå delmålen överförs från nämndsnivå till ett gemensamt arbete inom ramen för Kalmar mot drogers samordnande grupp. Reflektion; Se svar på yttrande barn och ungdomsnämnden Styrelsen önskar ett förtydligande angående om i vilken utsträckning delmålen som ska uppnås anges i procent eller procentenheter. Reflektion; Detta är korrigerat Styrelsen ställer sig skeptisk till valet av bilden eftersom ett flertal individer går att identifiera. Vidare är samtliga bilder på vuxna människor medan ett stort antal av delmålen handlar om barn och ungdomar. Slutligen anser styrelsen att bilderna framställer eventuell alkoholkonsumtion i ett positivt ske istället för att kunna ses i drogpreventionssammanhang.
SN 2016/0083 4 (5) Reflektion; Se svar barn och ungdomsnämnden I övrig tillstyrker styrelsen förslaget till yttrande till Drogpolitiskt program 2016-2020. Kommunstyrelsens arbetsutskott Programmet anger konkret och övergripande vad som ska uppnås under perioden och både programperiod och inriktning stämmer väl överens med den nationella strategin inom området vilket är mycket positivt. Programförslaget innehåller en hel del siffror som är aktuella idag men som kan se helt annorlunda ut senare i programperioden och här skulle vi hellre se en beskrivning och analys av den lokala utvecklingen under de senaste 10 åren. Detta som en inledning fram till målen, som bör få en mer framträdande roll i programmet. Reflektion; Siffrorna i avsnittet läget i Kalmar kommun ska ses som en utgångspunkt för programperioden och arbetsgruppen har uppfattat det som att det ligger en motivationsfaktor i att veta vad utgångsläget är. Tanken är inte att uppdatera siffrorna under programperioden, avstämning av mål sker i den vanliga verksamhetsuppföljningen. Ett tillägg har gjorts som inledning till avsnittet Läget i Kalmar kommun. Mål för programmet I Verksamhetsplan och budget 2016 slås fast att varje barn och elev i Kalmar kommun ska ges förutsättningar att utvecklas allsidigt, såväl socialt och emotionellt som kunskapsmässigt samt att alla barn och elever har rätt att få de bästa förutsättningarna att nå sin maximala förmåga. En av förutsättningarna för detta är att minska ungas tobaks- och alkoholkonsumtion samt användande av narkotika. En annan viktig insats är att minska alkohol och droganvändning hos vuxna inte minst mot bakgrund av att många barn lever med föräldrar som har en riskabel alkohol- eller narkotikakonsumtion. Målen bör avspegla kommunens ambition och de nivåer som anges i förslaget bör anges som lägsta nivåer. Kommunledningskontoret föreslår därför följande målformuleringar: Andelen kvinnor och män med riskabla alkoholvanor ska minska Vid programperiodens slut ska minskningen vara minst 3 % i gruppen kvinnor och minst 2 % i gruppen män i förhållande till mätvärden 2015. Andelen flickor och pojkar som röker ska minska Vid programperiodens slut ska minskningen vara minst 5 % för flickor resp. pojkar i årskurs 9, minst 15 % i gruppen flickor i år två på gymnasiet och minst 5 % för pojkar år två på gymnasiet i förhållande till mätvärden 2015. Andelen flickor och pojkar som intensivkonsumerar alkohol ska minska. Vid programperiodens slut ska minskningen vara minst 5 % i gruppen flickor resp. pojkar i förhållande till mätvärden 2015 Andelen flickor och pojkar som använder narkotika ska minska. Vid programperiodens slut ska minskningen vara minst 5 % i gruppen flickor resp. pojkar i förhållande till mätvärden 2015. Reflektion; Målen har reviderats utifrån dessa synpunkter samt synpunkt från barn och ungdomsförvaltningen.
SN 2016/0083 5 (5) Uppföljning Kommunledningskontoret ställer sig bakom förslaget att verksamhetsplan/ aktiviteter och uppföljning administreras och dokumenteras inom ramen för ordinarie uppföljningssystem. Skrivningen att Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning ska genomföra uppföljningsmätningar avseende ungdomsgruppen bör skrivas om då avtalet mellan Kalmar kommun och förbundet sträcker sig till 2018 medan programmet sträcker sig till 2020. Det blir en fråga om upphandling alt. omförhandling av avtalet under programperioden som bör kunna ingås förutsättningslöst. Reflektion; Detta har reviderats i den nya versionen Organisation Genom programmet tydliggörs att ANDT-arbetet är en kommungemensam angelägenhet och att det ska ledas genom förvaltningschefsguppen, vilket är oerhört viktigt. Programmet tydliggör även ANDT-samordnarens funktion och ansvar vilket är mycket positivt. Process och rutiner kopplade till arbetsgruppen Kalmar mot Droger kan med fördel lyftas över i Kalmar kommuns verksamhetshandbok. Ingela Möller Avdelningschef Cecilia Frid Förvaltningschef 1 Förslag till Drogpolitiskt program 2016-2020
DROGPOLITISKT PROGRAM 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se www.kalmar.se
INLEDNING Kalmar kommun har under många år bedrivit ett intensivt och på många områden framgångsrikt arbete inom det drogpolitiska området. Syftet med Kalmar kommuns drogpolitiska program är att med utgångspunkt i de nationella och regionala strategierna för ANDT-arbetet (Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak) beskriva vilka delmål som Kalmar kommun arbetar med att uppnå. Programmet beskriver också på vilket sätt arbetet ska organiseras och hur det ska följas upp. De olika grupper som omnämns i programmet omfattar tillsammans alla åldrar. 2
BEFINTLIG STYR- NING PÅ ANDT- OMRÅDET På nationell nivå finns Sveriges riksdags antagna strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Det övergripande målet för arbetet är: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Länsstyrelsen i Kalmar län har med utgångspunkt från den nationella strategin tagit fram en strategi och handlingsplan för ANDT-arbetet i Kalmar län. Syftet är att bidra till att den nationella ANDT-strategin blir verklighet i Kalmar län. I handlingsplanen beskrivs Länsstyrelsens ansvar för handlingsplanen, vilken samverkan som ska bedrivas och hur uppföljning ska gå till. Handlingsplanen innehåller också tips på lokala aktiviteter för att uppnå de nationella målen för ANDTarbetet. Landstinget i Kalmar län har tillsammans med samtliga länets kommuner antagit en Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län. I planen prioriteras nationella målområdet Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel, utifrån de nationella målområdena för folkhälsoarbetet. Det länsövergripande målet är att: Antalet personer som utvecklar riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska fram till år 2016. Kommunfullmäktige i Kalmar kommun antog 2008 en alkoholoch drogpolicy. Denna policy omfattar anställda och förtroendevalda i Kalmar kommun. Syftet med policyn är att: Kalmar kommun ska ha alkohol- och drogfria arbetsplatser, förebygga riskbruk/ missbruk av alkohol och missbruk av droger samt skapa en attityd till alkohol och droger som baseras på kunskap, gott omdöme och omtanke. 3
I Kalmar kommuns välfärdsbokslut 2015 redogörs för såväl ungas som vuxnas alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksvanor. Efter det att välfärdsbokslutet sammanställdes har ytterligare en CAN-mätning genomförts 2015 och resultatet presenteras kort nedan. För en mer utförlig bakgrundsbeskrivning hänvisas till välfärdsbokslutet. LÄGET I KALMAR KOMMUN Sedan 2002 har Kalmar kommun genom Kalmar mot drogor bedrivit ett framgångsrikt förebyggande arbete. Kalmar kommun har 2010, 2013 och 2015 i samarbete med CAN (centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) genomfört undersökningar i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet. 4
Resultat från undersökningar gällande ungdomar Alkohol Kalmar kommun har en trend som visar att det är allt färre elever i årskurs nio som dricker alkohol överhuvudtaget. I Kalmar är det färre elever i årskurs nio jämfört med övriga landet som dricker alkohol. Men bland de pojkar som dricker alkohol så dricker man mycket. Andelen intensivkonsumenter av alkohol i årskurs nio ligger på 10% för pojkar och 6% för flickor 2015. I gymnasiets årskurs två finns en positiv trend när det gäller andelen alkoholkonsumenter, framförallt för pojkar, men Kalmar ligger fortfarande över riksgenomsnittet. Andelen intensivkonsumenter har också minskat men även där ligger Kalmar kommun fortfarande över riksgenomsnittet. 30% av pojkarna och 20% av flickorna i årskurs två på gymnasiet är intensivkonsumenter av alkohol 2015. 5
Narkotika Andelen elever i årskurs nio såväl som årskurs två på gymnasiet som använt narkotika (huvudsakligen cannabis) har tyvärr legat ganska konstant mellan åren. 5% av eleverna i årskurs nio och 10% av eleverna på gymnasiet, något fler pojkar än flickor, har använt narkotika de senaste 12 månaderna 2015. 6 Tobak Det är ca 10% av eleverna i årskurs nio som röker, något fler pojkar än flickor vilket är en förändring mot tidigare då flickorna var de som rökte mest. I årskurs två på gymnasiet är det betydligt fler flickor som röker (37%) än pojkar (24%) och flickorna röker betydligt mer än flickor i landet som genomsnitt. Pojkarna använder istället snus i betydligt större omfattning än flickorna (20% jämfört med 2%) men snusanvändningen har minskat mellan åren för såväl pojkar som flickor.
Resultat från undersökningar gällande vuxna När det gäller den vuxna befolkningen i Kalmar kommun görs mätningar av folkhälsomyndigheten. Kalmar kommun har en högre andel vuxna med riskabla alkoholvanor än riket som helhet och andelen har ökat mellan de senaste mätningarna. Detta gäller särskilt den kvinnliga befolkningen där 16% har riskabla alkoholvanor jämfört med 13% i riket som helhet. Av de personer som drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar och skador är männen kraftigt överrepresenterade och männen i Kalmar kommun har i högre grad än övriga landet alkoholrelaterade sjukdomar och skador. Dopning Dopning förkommer hos 2% av pojkarna i årskurs nio och hos 1% av pojkarna i årskurs två på 7
gymnasiet. Ingen förekomst bland flickor. Mätningar hos den vuxna befolkningen har gjorts i samband med Prodis, prevention av dopning i Sverige, projektet visar på användning hos vuxna män som tränar på gym. Kalmar kommun har under flera års tid arbetat mot dopning i samverkan med polisen och flertalet gym som finns i Kalmar kommun. I arbetet ingår certifiering av gym som arbetar enligt Prodis konceptet. 2015 fanns 14 diplomerade gym i Kalmar kommun. ORGANISATION Styrgrupp för ANDT-arbetet i Kalmar kommun Förvaltningschefsgruppen utgör styrgrupp för arbetet med Kalmar mot droger. ANDT-samordnarens roll ANDT-samordnaren ansvarar för att hålla samman arbetet med Kalmar mot droger och rapporterar till styrgruppen som ansvarar för att uppdraget redovisas till kommunstyrelsen. ANDT-samordnaren ansvarar för att det årliga åtgärdspaketet redovisas till kommunstyrelsen och att måluppfyllelse redovisas. KALMAR MOT DROGER Kalmar mot droger är en samverkan mellan socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, serviceförvaltningen, omsorgsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret, Kalmarsunds gymnasieförbund, Södermöre kommundelsförvaltningen, och Polisen i Kalmar. 8
»» Förvaltningarna utser minst en representant var som ingår i den samordnande arbetsgruppen Kalmar mot droger. Kommunledningskontoret utser en representant att ingå i arbetsgruppen.»» Den samordnande gruppen ansvarar för att skapa de arbetsgrupper som behövs för att genomföra aktiviteter. De arbetsgrupper som finns 2015 redovisas i bild nedan.»» Kalmar mot droger ska årligen ta fram ett åtgärdspaket med aktiviteter för att arbeta mot de delmål som Kalmar kommun beslutat om och som beskrivs i detta program.»» Representanterna i den samordnande gruppen ansvarar för kommunikation med och förankring i respektive nämnd så att nämnden kan anta de mål som behövs.»» ANDT-samordnaren ansvarar för att hålla samman arbetet och rapporterar till styrgruppen som ansvarar för att uppdraget och åtgärdspaketet redovisas till kommunstyrelsen. 9
UPPDRAG TILL NÄMNDERNA»» Nämnderna ansvarar för att utse varsin representant till Kalmar mot drogers samordnande grupp. Socialnämnden, barn och ungdomsnämnden, kultur och fritidsnämnden, servicenämnden, omsorgsnämnden, Södermöre kommundelsnämnd, samhällsbyggnadsnämnden samt gymnasieförbundet.»» Samtliga nämnder ansvarar för att årligen anpassa sina aktiviteter till den aktuella problembilden genom att genomföra aktiviteter och avsätta resurser med utgångspunkt i Kalmar mot drogers åtgärdspaket.»» Nämndernas mål och aktiviteter utifrån åtgärdspaketet ska läggas in i och följas upp via Hypergene. 10 DELMÅL»» Andelen kvinnor och män med riskabla alkoholvanor ska minska. Vid programperiodens slut ska Kalmar kommun ligga i nivå med riket som helhet.»» Andelen flickor och pojkar som röker ska minska. Vid programperiodens slut ska minskningen vara minst 5 procentenheter för flickor och pojkar i årskurs nio, minst 15 procentenheter i gruppen flickor i år två på gymnasiet och minst 5 procentenheter för pojkar i år två på gymnasiet i förhållande till mätvärden 2015.»» Andelen flickor och pojkar som intensivkonsumerar alkohol ska minska. Vid programperiodens slut ska minskningen vara minst 5 procentenheter i gruppen flickor och pojkar i förhållande till mätvärden 2015.»» Andelen flickor och pojkar som använder narkotika ska minska. Vid programperiodens slut ska minskningen vara minst 5 procentenheter i gruppen flickor och pojkar i i förhållande till mätvärden 2015.
UPPFÖLJNING»» Uppföljning av det årliga arbetet sker i uppföljning av mål och aktiviteter i verksamhetsplanen på såväl förvaltningsnivå som på kommunövergripande nivå och redovisas i Hypergene.»» ANDT-samordnaren ansvarar för att måluppfyllelse relaterade till externa mätningar redovisas till uppföljningen i Hypergene.»» Uppföljande mätningar görs avseende den vuxna befolkningen 2018 och avseende ungdomar 2017, 2019. 11
KONTAKTA OSS Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se www.kalmar.se
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Britt Kronberg 2016-04-11 SN 2016/0017.11.01 0480-450956 Socialnämnden Ej verkställda beslut 1:a kvartalet 2016 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna informationen avseende ej verkställda beslut för 1:a kvartalet 2016 och överlämna denna till kommunfullmäktige. Sammanställningen skickas även till kommunrevisorerna. Bakgrund Socialnämnden ska kvartalsvis redovisa ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Besluten ska även redovisas till kommunens revisorer samt rapporteras till kommunfullmäktige. Detta enl. 28 f-h, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS samt 16 kap 6 f-h, socialtjänstlagen, SoL. De beslut som inte har verkställts inom tre månader från datum då beslut togs samt avbrott i verkställigheten som varar mer än tre månader ska rapporteras. I bifogad fil finns redovisning av de beslut som rapporterats till IVO för 1:a kvartalet 2016. Redovisningen avser ärenden som tidigare rapporterats med datum för när de verkställts, ärenden som kvarstår som ej verkställda samt ärenden som tillkommit under senaste kvartalet. Anledning till att beslut ej verkställts enligt SoL De ej verkställda besluten gällande kontaktfamilj beror bl.a. på att det saknas lämpliga uppdragstagare. Utredning av tilltänkta kontaktpersoner pågår. Tilltänkt kontaktperson har tackat nej till uppdrag. Familjehem avser ensamkommande ungdom, som idag bor på internt HVB. Bostadsbeslutet har inte verkställts, då det saknats ledig bostad. Den enskilde är under dygnsvård på behandlingshem och det är osäkert om han ska stå kvar i bostadskön. Socialförvaltningen Adress Box 834, 391 28 KALMAR Besök Nygatan 36 Tel 0480-45 00 00 vx Britt.Kronberg@kalmar.se