Tid Tisdagen den 23 februari 2016 kl. 10:00. Preliminär sluttid kl. 14:00. Plats Socialförvaltningen, Fabriksgatan 31, sammanträdesrum plan 3.

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Socialnämnden Tid Tisdagen den 23 februari 2016 kl. 10:00. Preliminär sluttid kl. 14:00. Plats Socialförvaltningen, Fabriksgatan 31, sammanträdesrum plan 3. Partigruppmöten S, V, C tisdagen den 23 februari kl. 8:00, sammanträdesrum plan 3. M, L, KD tisdagen den 23 februari kl. 8:00, grupprum plan 3. Förhinder anmäls omgående till Socialförvaltningen, Martina Eriksson, telefon eller e-post martina.eriksson@kalmar.se. Välkomna! Enligt uppdrag Martina Eriksson Nämndsekreterare Behandling av mötesärende 1. Fastställande av dagordning samt protokolljusterare Förslag Nasim Malik (S) Beslutsärenden 2. Nedläggning av faderskapsutredning. Sekretess 3. Nedläggning av faderskapsutredning. Sekretess 4. Nedläggning av faderskapsutredning. Sekretess 5. Nedläggning av faderskapsutredning. Sekretess 6. Yttrande enligt 6 kap 8 a Föräldrabalken till Kalmar Tingsrätt, särskilt förordnad vårdnadshavare. Sekretess 7. Utförd egen- och internkontroll Remiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun Redovisning av vidtagna åtgärder som svar på krav från IVO efter tillsyn 10. Yttrande över laglighetsprövning - personlig assistans och entreprenad. Omedelbar justering

2 Socialnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) Informationsärenden 11. Information från förvaltningschef och ordförande 12. CAN Skolundersökning Kalmar kommuns samverkansavtal 14. Årlig bedömning av verksamhetsledningssystemet 15. Årsrapport för Personlig assistans och Dom i Högsta förvaltningsdomstolen 17. Supported employment och Slussen 18. Anmälan av delegationsärenden 19. Anmälan av kännedomsärenden 20. Inbjudningar och förrättningar 21. Övrigt

3 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgitta Jansson SN 2016/ Socialnämnden Nedläggning av faderskapsutredning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag. Bakgrund Om modern vid ett barns födelse inte är gift, om faderskapspresumtionen ifrågasätts, eller om faderskapet hävts av domstol är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs. Utredningen bör bedrivas skyndsamt och vara slutförd inom ett år från barnets födelse, om inte särskilda skäl föranleder annat 2 kap. 8 FB. Socialnämnden får lägga ner en påbörjad faderskapsutredning om det visar sig omöjligt att få nödvändiga upplysningar för att bedöma faderskapet, det framstår som utsiktslöst att försöka få faderskapet fastställt i domstol, modern eller särskilt förordnad vårdnadshavare har lämna samtycke till adoption av barnet enligt 4 kap. 5 a FB eller det av särskilda skäl finns anledning att anta att fortsatt utredning eller rättegång skulle vara till men för barnet eller utsätta modern för påfrestningar som innebär fara för hennes psykiska hälsa. Birgitta Jansson Enhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Utredning daterad Socialförvaltningen Familjerätt Tel vx Birgitta.Jansson@kalmar.se

4 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgitta Jansson SN 2016/ Socialnämnden Nedläggning av faderskapsutredning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag. Bakgrund Om modern vid ett barns födelse inte är gift, om faderskapspresumtionen ifrågasätts, eller om faderskapet hävts av domstol är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs. Utredningen bör bedrivas skyndsamt och vara slutförd inom ett år från barnets födelse, om inte särskilda skäl föranleder annat 2 kap. 8 FB. Socialnämnden får lägga ner en påbörjad faderskapsutredning om det visar sig omöjligt att få nödvändiga upplysningar för att bedöma faderskapet, det framstår som utsiktslöst att försöka få faderskapet fastställt i domstol, modern eller särskilt förordnad vårdnadshavare har lämna samtycke till adoption av barnet enligt 4 kap. 5 a FB eller det av särskilda skäl finns anledning att anta att fortsatt utredning eller rättegång skulle vara till men för barnet eller utsätta modern för påfrestningar som innebär fara för hennes psykiska hälsa. Birgitta Jansson Enhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Utredning daterad Socialförvaltningen Familjerätt Tel vx Birgitta.Jansson@kalmar.se

5 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgitta Jansson SN 2016/ Socialnämnden Nedläggning av faderskapsutredning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag. Bakgrund Om modern vid ett barns födelse inte är gift, om faderskapspresumtionen ifrågasätts, eller om faderskapet hävts av domstol är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs. Utredningen bör bedrivas skyndsamt och vara slutförd inom ett år från barnets födelse, om inte särskilda skäl föranleder annat 2 kap. 8 FB. Socialnämnden får lägga ner en påbörjad faderskapsutredning om det visar sig omöjligt att få nödvändiga upplysningar för att bedöma faderskapet, det framstår som utsiktslöst att försöka få faderskapet fastställt i domstol, modern eller särskilt förordnad vårdnadshavare har lämna samtycke till adoption av barnet enligt 4 kap. 5 a FB eller det av särskilda skäl finns anledning att anta att fortsatt utredning eller rättegång skulle vara till men för barnet eller utsätta modern för påfrestningar som innebär fara för hennes psykiska hälsa. Birgitta Jansson Enhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Utredning daterad Socialförvaltningen Familjerätt Tel vx Birgitta.Jansson@kalmar.se

6 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgitta Jansson SN 2016/ Socialnämnden Nedläggning av faderskapsutredning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag. Bakgrund Om modern vid ett barns födelse inte är gift, om faderskapspresumtionen ifrågasätts, eller om faderskapet hävts av domstol är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs. Utredningen bör bedrivas skyndsamt och vara slutförd inom ett år från barnets födelse, om inte särskilda skäl föranleder annat 2 kap. 8 FB. Socialnämnden får lägga ner en påbörjad faderskapsutredning om det visar sig omöjligt att få nödvändiga upplysningar för att bedöma faderskapet, det framstår som utsiktslöst att försöka få faderskapet fastställt i domstol, modern eller särskilt förordnad vårdnadshavare har lämna samtycke till adoption av barnet enligt 4 kap. 5 a FB eller det av särskilda skäl finns anledning att anta att fortsatt utredning eller rättegång skulle vara till men för barnet eller utsätta modern för påfrestningar som innebär fara för hennes psykiska hälsa. Birgitta Jansson Enhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Utredning daterad Socialförvaltningen Familjerätt Tel vx Birgitta.Jansson@kalmar.se

7 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgitta Jansson SN 2016/ Socialnämnden Yttrande enligt 6 kap 8 a Föräldrabalken till Kalmar tingsrätt Förslag till beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag. Bakgrund Socialnämnden har enligt 5 kap. 2 socialtjänstförordningen skyldighet att göra en framställning eller ansöka hos domstol om någon åtgärd behöver göras i fråga om vårdnad. När ett ensamkommande barn beviljas uppehållstillstånd skall socialnämnden i den kommun där barnet vistas, väcka talan om eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare hos domstolen, om inte särskilda skäl talar emot det (10 Lgeb). De grunder som främst kan komma i fråga för ett sådant förordnande är att barnets föräldrar är döda (6 kap. 9 FB) eller varaktigt förhindrande att utöva vårdnaden om barnet (6 kap. 8 a FB). En prövning av vad som är bäst för barnet ska alltid ske. Ny vårdnadshavare ska förordnas av tingsrätten. Birgitta Jansson Enhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Utredning daterad Socialförvaltningen Familjerätt Tel vx Birgitta.Jansson@kalmar.se

8 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert SN 2014/ Socialnämnden Utförd egen- och internkontroll 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner redovisningen av utförd egen- och internkontroll för Bakgrund Socialnämnden har fastställt egen- och internkontrollplan för 2015 enligt kommunens reglemente. I bilaga finns sammanställning av de kontroller som skett enligt planen för Kristina Appert Avdelningschef, ekonomi Cecilia Frid Socialchef Bilaga Sammanställning av utförd egen- och internkontrollplan 2015 Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Kristina.Appert@kalmar.se

9 1 (4) SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Socialnämnden Dnr SN 2015/0033 Avdelningschef Ingela Möller (4) Sammanfattning av utförd egen- och internkontroll 2015 Kontrollområde Kontrollmoment Rapportering Chefer Aktgranskning Journalgranskning Akt- och journalgranskning Utbetalningar från verksamhetssystemet Granskning av dokumentation vid myndighetshandläggning Granskning av dokumentation i insatser Granskning av akt och journal granskning Kontroll av utbetalningar från Procapita. Enhetschefer inom myndighetshandläggningen gör stickprov en gång per månad, urval görs av IT samordnaren, och dokumenterar granskningen i blankett aktgranskning. Verksamhetschef tar del av samtliga genomförda aktgranskningar. Enhetschefer inom insatsområdena granskar ett ärende per månad, eget urval, och dokumenterar granskningen på blankett journalgranskning. Granskningen görs fullt ut inom område insatser funktionsnedsättning och insatser arbete och sysselsättning. Jämfört med föregående år har de flesta enhetschefer kommit igång med granskningen men inom de verksamheter som har haft stor andel serviceinsatser och/eller inte dokumenterat fullt ut tidigare ser vi att granskningen inte helt kommit igång. Vi ser att fler avvikelser som kommer från journalgranskningen kommer in i avvikelsehanteringssystemet. De avvikelser som rapporterats handlar i de flesta fall om att genomförandeplaner ej följts upp enligt plan eller att plan för uppföljning saknas. Granskningen är genomförd enligt rutin av verksamhetscheferna. Enhetschefer inom verksamhetsområdet för myndighet och handläggning gör dagligen kontroll av attestlistor över beviljade utbetalningar ur Procapita i samband med att betalningsfil skickas till plusgiro och bankgiro. Inga avvikelser har rapporterats.

10 Kompetensutvecklingsplaner Sjukfrånvaro Ekonomiavdelningen Attestrutiner Kontroll av att samtliga månadsavlönade som varit anställda minst ett år har en skriftlig kompetensutvecklingsplan Avstämning av rapporterad sjukfrånvaro i självservice mot anmäld sjukfrånvaro. Kontroll av att befintlig attestförteckning är aktuell. 2 (4) I blanketten för medarbetarsamtal finns punkt angående kompetensutvecklingsplan. En gång per år ska varje chef kontrollera att plan finns för medarbetarna. Uppföljning saknas, eftersom det inte finns övergripande rutiner över hur kontroll ska gå till. Anmäld sjukfrånvaro till bokning och till chef rapporteras till lön som bevakar detta. Avvikelserapport skickas till lön inför varje lönebryt. Rapportering sker inte via blankett för internoch egenkontroll utan sker via kommunikation chef och löneadministratör. Uppföljningen behöver utvecklas. Ekonom har uppdaterat attestlistan när det skett någon förändring i verksamheten och detta har ägt rum 18 gånger under Utbetalningar från verksamhetssystemet Handkassor Handkassor Inköpskort Kontroll av att utbetalningar från Procapita skett redovisningsmässigt korrekt. Kassakontroll av handkassor samt kontroll av förvaring av handkassan Kontroll att utkvitterade kassor är aktuella. Om inte ska de återredovisas. Kontroll av att koden och kort förvaras inlåsta och åtskilda. Ekonom har gjort stickprov på 10 st utbetalningar vid tre tillfällen under året: , , Resultatet blev att det inte fanns någon avvikelse att rapportera. Kvitton kontrolleras alltid i samband med utbetalningar till handkassor. Ekonomiadministratörer har dessutom kontrollerat sex handkassor som finns ute i verksamheterna. 3 av dem fanns inga avvikelser. I tre hittades mindre avvikelser (160 kr plusdiff, 51 kr plusdiff, 600 kr minusdiff) Avvikelserna har åtgärdats. Handkassor har även kontrollerats i samband med förvaltningens internrevision. I samband med kontroll har även handkasserutinen gåtts igenom med handkasseansvariga. En genomgång har gjorts av samtliga handkassor. Ekonom har uppdaterat förteckningen över handkassor så att den innehåller rätt innehavare och rätt belopp Kontroll har skett i samband med handkassekontroll. Ingen avvikelse har rapporterats.

11 Inköpskort Kontroll av att rutinen kring inköpskort följts. 3 (4) Ekonomiadministratörer kontrollerar alltid kvitton i samband med att fakturor betalas från inköpen med kort. Kontinuerlig dialog sker med kortinnehavare som t ex inte lämnat in kvitton i tid. I några fall har kvitton saknats. Efter dialog med berörda enhetschefer har konstaterats att det funnits godtagbara anledningar till att kvitto har saknats. Innan en kortinnehavare kvitterar ut ett inköpskort läser denne igenom rutinerna kring inköpskort samt får information från kommunens redovisningschef. Inköpskort Kontroll av att inköp med inköpskorten ej görs hos leverantörer som det finns ramavtal med. Av totalt 502 inköp är 27 st gjorda hos 7 leverantörer där avtal finns. Dessa leverantörer skulle därmed ha fakturerat förvaltningen istället. Inköpen uppgår sammanlagt till 8 tkr. Arbetet sker kontinuerligt med att förtydliga och påminna om vad som gäller för användning av inköpskorten. Boendes tillgångar Kontroll av kassaböcker, kvittounderlag, förvaring av tillgångar Behörigheter i Procapita Kontroll av att användaren har rätt behörighet och skall finnas i behörighetsregistret Uppföljning har inte skett under Rutinen kommer att uppdateras under Stickprov har skett kontinuerligt under året. Personalavdelningen Långvarig sjukfrånvaro/ rehabilitering Lön Rekrytering Arbetsmiljö Kontroll av ärendehantering i Adato. Kontroll av utbetald lön mot korrekt lön. Genomförd lagstadgad registerkontroll vid rekrytering till barnverksamhet. Uppföljning av att tillbudsoch arbetsskadeanmälningar hanteras i lokal samverkan. Personalutvecklare kontrollerar regelbundet den långvariga sjukfrånvaron i systemet. På bevakningslistan ligger ärenden kvar lång tid trots påminnelse. Introduktion och information samt påminnelser till chefer fortsätter för att förbättra användningen av systemet. Inför varje löneutbetalning läser löneadministratörer lönerna och kontroll sker. Vid avvikelse rapporteras detta till berörd chef och felaktigheter rättas till. Uppföljning har inte skett under Rutinen kommer att genomföras under Tillbudsanmälningarna sammanställs numera i Hypergene och arbetsskadeanmälningar sammanställs av Kommunhälsan. Uppföljning har inte skett under 2015.

12 4 (4) Avdelningen för verksamhetsutveckling Kontroll av Uppföljning av att åtgärdsplaner Lex Sarah åtgärdsplaner slutförts enligt Kontroll av klagomål/avvikelser tidplan Uppföljning av att klagomål/avvikelser hanterats enligt rutin Uppföljningen har brustit under Sammanställningen över åtgärder är inte komplett vilket gör att uppföljning omöjliggörs. Anledning till att uppföljningen brustit är att den arbetsmässiga belastningen varit hög under året. Uppföljning görs genom att kvalitetssamordnaren går igenom och avslutar samtliga klagomål i Streamflow. Avvikelser finns fram för allt när det gäller tiden för hantering av klagomål samt att grundorsaksanalyserna i vissa fall brister i kvalitet.

13 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller SN 2016/ Socialnämnden Remiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att överlämna förslaget till Drogpolitiskt program för Kalmar kommun utan ytterligare ändringar till Kommunfullmäktige för beslut. Bakgrund Socialnämnden har ett uppdrag från kommunfullmäktige att samordna arbetet med att ta fram ett drogpolitiskt program för Kalmar kommun. Arbetet är utfört tillsammans med en arbetsgrupp bestående av representanter från barnoch ungdomsförvaltningen, kultur och fritidsförvaltningen, kommunledningskontoret, Södermöre kommundelsförvaltning, gymnasieförbundet och polisen. Ansvariga för att samordna arbetet har varit Kjell Lindberg och Ingela Möller. I bilaga finns förslag till drogpolitiskt program som nu är ute på remiss till samtliga nämnder i Kalmar kommun. Socialnämnden ska i likhet med övriga nämnder yttra sig över förslaget. Ingela Möller Avdelningschef Cecilia Frid Förvaltningschef Bilaga Förslag till Drogpolitiskt program för Kalmar kommun Socialförvaltningen Tel vx ingela.moller@kalmar.se

14 DROGPOLITISKT 2016 PROGRAM 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn (kontaktcenter)

15 INLEDNING Kalmar kommun har under många år bedrivit ett intensivt och på många områden framgångsrikt arbete inom det drogpolitiska området. Syftet med Kalmar kommuns drogpolitiska program är att med utgångspunkt i de nationella och regionala strategierna för ANDT-arbetet (Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak) beskriva vilka delmål som Kalmar kommun arbetar med att uppnå. Programmet beskriver också på vilket sätt arbetet ska organiseras och hur det ska följas upp. BEFINTLIG STYR- NING PÅ ANDT- OMRÅDET På nationell nivå finns Sveriges riksdags antagna strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Det övergripande målet för arbetet är: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Länsstyrelsen i Kalmar län har med utgångspunkt från den nationella strategin tagit fram en strategi och handlingsplan för ANDT-arbetet i Kalmar län. Syftet är att bidra till att den nationella ANDT-strategin blir verklighet i Kalmar län. I handlingsplanen beskrivs Länsstyrelsens ansvar för handlingsplanen, vilken samverkan som ska bedrivas och hur uppföljning ska gå till. Handlingsplanen innehåller också tips på lokala aktiviteter för att uppnå de nationella målen för ANDTarbetet. Landstinget i Kalmar län har tillsammans med samtliga länets kommuner antagit en Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län. I planen prioriteras nationella målområdet Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel, utifrån de nationella målområdena för folkhälsoarbetet. Det länsövergripande målet är att: Antalet personer som utvecklar riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska fram till år Kommunfullmäktige i Kalmar kommun antog 2008 en alkoholoch drogpolicy. Denna policy omfattar anställda och förtroendevalda i Kalmar kommun. Syftet med policyn är att: Kalmar kommun ska ha alkohol- och drogfria arbetsplatser, förebygga riskbruk/ missbruk av alkohol och missbruk av droger samt skapa en attityd till alkohol och droger som baseras på kunskap, gott omdöme och omtanke. 2 3

16 I Kalmar kommuns välfärdsbokslut 2015 redogörs för såväl ungas som vuxnas alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksvanor. Efter det att välfärdsbokslutet sammanställdes har ytterligare en CAN-mätning genomförts 2015 och resultatet presenteras kort nedan. För en mer utförlig bakgrundsbeskrivning hänvisas till välfärdsbokslutet. LÄGET I KALMAR KOMMUN Kalmar kommun har 2010, 2013 och 2015 i samarbete med CAN (centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) genomfört undersökningar i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet. nio ligger på 10 % för pojkar och 6 % för flickor I gymnasiets årskurs två finns en positiv trend när det gäller andelen alkoholkonsumenter, framförallt för pojkar, men Kalmar ligger fortfarande över riksgenomsnittet. Andelen intensivkonsumenter har också minskat men även där ligger Kalmar kommun fortfarande över riksgenomsnittet. Resultat från undersökningar gällande ungdomar Alkohol Kalmar kommun har en trend som visar att det är allt färre elever i årskurs nio som dricker alkohol överhuvudtaget. I Kalmar är det färre elever i årskurs nio jämfört med övriga landet som dricker alkohol. Men bland de pojkar som dricker alkohol så dricker man mycket. Andelen intensivkonsumenter av alkohol i årskurs 4 30% av pojkarna och 20% av flickorna i årskurs två på gymnasiet är intensivkonsumenter av alkohol

17 Narkotika Tobak Andelen elever i årskurs nio såväl som årskurs två på gymnasiet som använt narkotika (huvudsakligen cannabis) har tyvärr legat ganska konstant mellan åren. Det är ca 10% av eleverna i årskurs nio som röker, något fler pojkar än flickor vilket är en förändring mot tidigare då flickorna var de som rökte mest. I årskurs två på gymnasiet är det betydligt fler flickor som röker (37%) än pojkar (24%) och flickorna röker betydligt mer än flickor i landet som genomsnitt. Pojkarna använder istället snus i betydligt större omfattning än flickorna (20% jämfört med 2%) men snusanvändningen har minskat mellan åren för såväl pojkar som flickor. 5% av eleverna i årskurs nio och 10% av eleverna på gymnasiet, något fler pojkar än flickor, har använt narkotika de senaste 12 månaderna Detta gäller särskilt den kvinnliga befolkningen där 16% har riskabla alkoholvanor jämfört med 13% i riket som helhet. Av de personer som drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar och skador är männen kraftigt överrepresenterade och männen i Kalmar kommun har i högre grad än övriga landet alkoholrelaterade sjukdomar och skador. Resultat från undersökningar gällande vuxna När det gäller den vuxna befolkningen i Kalmar kommun görs mätningar av folkhälsomyndigheten. Kalmar kommun har en högre andel vuxna med riskabla alkoholvanor än riket som helhet och andelen har ökat mellan de senaste mätningarna. 7

18 ORGANISATION Styrgrupp för ANDT-arbetet i Kalmar kommun Förvaltningschefsgruppen utgör styrgrupp för arbetet med Kalmar mot droger. ANDT-samordnarens roll ANDT-samordnaren ansvarar för att hålla samman arbetet med Kalmar mot droger och rapporterar till styrgruppen som ansvarar för att uppdraget redovisas till kommunstyrelsen. ANDT-samordnaren ansvarar för att det årliga åtgärdspaketet redovisas till kommunstyrelsen och att måluppfyllelse redovisas. KALMAR MOT DROGER Kalmar mot droger är en samverkan mellan socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, serviceförvaltningen, omsorgsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret, Kalmarsunds gymnasieförbund, Södermöre kommundelsförvaltningen, och polisen i Kalmar.»» Förvaltningarna utser minst en representant var som ingår i den samordnande arbetsgruppen Kalmar mot droger. Kommunledningskontoret utser en representant att ingå i arbetsgruppen.»» Den samordnande gruppen ansvarar för att skapa de arbetsgrupper som behövs för att genomföra aktiviteter. De arbetsgrupper som finns 2015 redovisas i bild nedan.»» Kalmar mot droger ska årligen ta fram ett åtgärdspaket med aktiviteter för att arbeta mot de delmål som Kalmar kommun beslutat om och som beskrivs i detta program.»» Representanterna i den samordnande gruppen ansvarar för kommunikation med och förankring i respektive nämnd så att nämnden kan anta de mål som behövs.»» ANDT-samordnaren ansvarar för att hålla samman arbetet och rapporterar till styrgruppen som ansvarar för att uppdraget och åtgärdspaketet redovisas till kommunstyrelsen. UPPDRAG TILL NÄMNDERNA»» Nämnderna ansvarar för att utse varsin representant till Kalmar mot drogers samordnande grupp. Socialnämnden, barn och ungdomsnämnden, kultur och fritidsnämnden, servicenämnden, omsorgsnämnden, Södermöre kommundelsnämnd, samhällsbyggnadsnämnden samt gymnasieförbundet.»» Samtliga nämnder ansvarar för att årligen anpassa sina aktiviteter till den aktuella problembilden genom att genomföra aktiviteter och avsätta resurser med utgångspunkt i Kalmar mot drogers åtgärdspaket.»» Nämndernas mål och aktiviteter utifrån åtgärdspaketet ska läggas in i och följas upp via Hypergene. 8 9

19 DELMÅL»» Andelen kvinnor med riskabla alkoholvanor minskar med 3%. Andelen män med riskabla alkoholvanor minskar med 2% fram till 2020.»» Andelen rökare i årskurs nio minskar med 5% fram till 2020.»» Andelen rökare i årskurs två på gymnasiet minskar med 15% för flickor och 5% för pojkar fram till 2020.»» Andelen intensivkonsumenter av alkohol minskar med 5% för elever i såväl årskurs nio som på gymnasiet fram till 2020.»» Andelen unga som använder narkotika minskar med 5% för elever i såväl årskurs nio som på gymnasiet fram till UPPFÖLJNING»» Uppföljning av det årliga arbetet sker i uppföljning av mål och aktiviteter i verksamhetsplanen på såväl förvaltningsnivå som på kommunövergripande nivå och redovisas i Hypergene.»» ANDT-samordnaren ansvarar för att måluppfyllelse relaterade till externa mätningar redovisas till uppföljningen i Hypergene.»» Uppföljande mätningar görs av folkhälsomyndigheten avseende den vuxna befolkningen och av CAN avseende unga

20 KONTAKTA OSS Tfn (kontaktcenter)

21 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller SN 2015/ Socialnämnden Redovisning av vidtagna åtgärder som svar på krav från IVO efter tillsyn Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna bilagda svar till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Bakgrund Efter tillsyn av Amorvägen som är en bostad med särskild service för barn och ungdomar har Inspektionen för vård och omsorg ställt följande krav på socialnämnden. Nämnden ska: Säkerställa att registerutdrag ur Rikspolisstyrelsens belastningsregister inhämtas för personal före anställning i verksamheter som riktar sig till barn och unga. Säkerställa att registerutdrag eller kopia på registerutdrag bevaras i minst två år. Säkerställa att den dokumentation som upprättas på den enskilde finns tillgänglig för all personal som kan behöva ta del av den för att en god och säker vård ska kunna garanteras. Ingela Möller Avdelningschef Cecilia Frid Förvaltningschef Bilagor 1 Redovisning av vidtagna åtgärder 2 Registerkontroll av personer som ska arbeta med barn 3 Registerkontroll av personer som ska arbeta med barn - tillägg Socialförvaltningen Tel vx ingela.moller@kalmar.se

22 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller SN 2015/0374 Dnr / Inspektionen för vård och omsorg Avdelning sydöst Box Jönköping Redovisning av vidtagna åtgärder Ärende nr / Efter inspektion av Amorvägen, bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt 9 8 i Kalmar kommun fick socialnämnden följande krav på åtgärder: Socialnämnden ska vidta följande åtgärder: 1. Säkerställa att registerutdrag ur Rikspolisstyrelsens belastningsregister inhämtas för personal före anställning i verksamheter som riktar sig till barn och unga 2. Säkerställa att registerutdrag eller kopia på registerutdrag bevaras i minst två år. 3. Säkerställa att den dokumentation som upprättas på den enskilde finns tillgänglig för all personal som kan behöva ta del av den för att en god och säker vård ska kunna garanteras. Bakgrund Redovisning av vidtagna åtgärder 1 och 2 Kalmar kommun har en rutin för Registerkontroll av personer som ska arbeta med barn och socialförvaltningen har ett tillägg till denna rutin. Se bilaga. Båda rutinerna finns i verksamhetshandboken och är uppdaterade och innehåller enligt vår bedömning tillräckligt för att uppfylla kraven i tillsynen. Det som brustit vid den enhet som varit föremål för tillsyn är att nytillträdd enhetchef inte fått introduktion enligt den introduktionsplan som finns för chefer inom socialförvaltningen och därmed missat information om rutinen för registerkontroll. De åtgärder som vidtas är därför:

23 2 (2) Ansvariga verksamhetschefer påminns om vikten av att följa introduktionsplanen för nyanställda chefer. Enhetschefer för barnverksamheter påminns om att följa rutinen för registerkontroll. Båda dessa åtgärder är genomförda. 3 Socialförvaltningen har i tidigare tillsyner fått krav om att upprätthålla åtskillnad mellan HSL dokumentation och SoL dokumentation. Dokumentationen fanns tidigare i gemensam pärm men under olika flikar i pappersversion. Med anledning av tidigare tillsyn separerades dokumentationen och såväl HSL som SoL dokumentation förs nu digitalt i verksamhetssystemet Procapita. Den legitimerade personalen har inte tillgång till SoL dokumentation och SoL personal har inte tillgång till HSL journal. Aktuell genomförandeplan ska dock alltid finnas i utskrift och vara tillgänglig för såväl HSL som SoL personal. Nuvarande situation har upplevts som kommunikationsmässigt osäker av personalen men förvaltningen har uppfattat det som att regelverket inte tillåter direktåtkomst till dokumentation mellan HSL och SoL verksamhet. Denna uppfattning förstärktes särskilt med anledning av nedanstående dokument. I Bilaga till slutbetänkande av utredningen om rätt information i vård och omsorg SOU 2014:23 kan följande läsas på sidan 173: Bestämmelser om direktåtkomst saknas I dagsläget saknas däremot bestämmelser som tillåter direktåtkomst mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det finns varken i hälso- och sjukvårdslagstiftningen eller i socialtjänstlagstiftningen. Med anledning av att IVO gör en annorlunda tolkning kommer socialnämnden att vidta följande åtgärder: SoL dokumentationens behörighetsreglering ändras så att legitimerad personal får läsbehörighet till journalanteckningar. Legitimerad personal får i samband med detta information om hur denna del av verksamhetssystemet fungerar och används. Detta genomförs under mars månad. Kalmar kommun har köpt in modul till verksamhetssystemet för Hälso- och sjukvårdsuppdrag. Denna modul kommer att börja användas i verksamheten under 2016 men exakt datum för implementering finns ännu inte då införandet i äldreomsorgen ligger först och detta ska koordineras med deras ÄBIC införande. Efter implementering av HSL uppdrag i verksamhetssystemet kommer SoL verksamheten att få tydliga uppdrag från den legitimerade personalen via verksamhetssystemet. Ingela Möller Avdelningschef Socialförvaltningen Kalmar kommun

24 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommundirektör Annette Andersson Förhandlingschef Mats Gustafsson (2) Registerkontroll av personer som ska arbeta med barn I Kalmar kommun ska alla nyanställda inklusive timvikarier och praktikanter som ska arbeta med barn under 18 år uppvisa ett registerutdrag ur belastningsregistret innan anställning eller praktik får påbörjas. I annonser vid rekrytering bör det framgå att sökanden ska kunna uppvisa ett registerutdrag ur belastningsregistret. I anställningsbeslutet skriver ansvarig chef i rutan anteckningar: Registerutdrag uppvisat den plus aktuellt datum. Bakgrund Riksdagen har beslutat om en ny lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn (Lag 2013:852). Lagen trädde i kraft Bakgrunden till den nya lagstiftningen är stärkt skydd för barn mot sexuella övergrepp. Lagen i förhållande till övriga författningar om registerkontroll Det finns redan lagstiftning inom förskola/skola och hem för vård och boende som ålägger arbetsgivare att inhämta registerutdrag. Den nu nya lagen avser att komplettera befintlig lagstiftning och ger arbetsgivare och uppdragstagare inom t ex ideella föreningar möjlighet att inhämta registerutdrag för personer som ska arbeta med barn. Det betyder att förskola/skola och hem för vård och boende har skyldighet att inhämta registerutdrag från personer som ska arbeta inom dessa verksamheter. Övriga verksamheter som har barn under 18 år får numera (men har enligt lagstiftningen ingen skyldighet) att inhämta registerutdrag. Vilka brott omfattas av registerkontrollen? Samtliga sexualbrott och barnpornografibrott. Vem inhämtar registerutdrag? Det är den sökande själv som ska inhämta registerutdraget. Registerutdragets giltighetstid Utdraget får inte vara äldre än ett år vid uppvisandet. Personal - Arbetsmiljö Rekrytering och introduktion

25 2 (2) Återlämnande av registerutdrag Arbetsgivare har inte någon rätt att behålla registeruppdraget eller en kopia av det. Ett registerutdrag som har uppvisats får inte dokumenteras på annat sätt än genom en anteckning om att utdraget har visats upp. Undantag från regeln om återlämnande av registerutdrag gäller dock för HVBhem enligt LAG (2007) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn. På begäran av den som lämnat ett registerutdragskall det återlämnas i original. Utdrag eller kopia därav skall dock avseende den som erhåller anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande bevaras under minst två år från det anställningen uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande påbörjades.

26 SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Avdelningschef Barbro Schött Personalutvecklare Therese Gullander (2) Registerkontroll av personer som ska arbeta med barn - tillägg Syfte Syftet med denna rutin är att säkerställa att lagkraven följs när det gäller registerutdrag vid anställning av personal som ska arbeta i verksamhet med barn och/eller ungdomar. Ansvar Anställande eller praktikansvarig chef ansvarar för att rutinen följs. Rutin Rutinen omfattar alla personer i verksamhet med barn och/eller ungdomar. Kravet på att uppvisa registerutdrag omfattar personal i samband med anställning, uppdrag och praktik. Vid intervjutillfället uppmanas den sökande att begära ut registerutdrag. Utdrag för redan anställd personal behöver inte begäras, däremot begärs utdrag då en person byter arbetsställe från vuxenverksamhet till barnverksamhet. Personen begär själv ut registerutdrag från Polisen. Blanketter kan laddas ner på Notera att registerutdrag finns i flera versioner och att de används för olika arbetsområden, vilka anges på blanketten; Vid arbete/praktik inom LSS-verksamhet begärs utdrag ur belastningsregister. Vid arbete/praktik inom hem för vård eller boende (HVB) samt stödboende begärs utdrag ur belastningsregister och misstankeregister. Vid arbete/praktik som socialsekreterare begärs utdrag ur belastningsregister och misstankeregister. Normal handläggningstid för att få ett registerutdrag är ca två veckor om blanketten är korrekt ifylld. Utdraget har en angiven giltighetstid. Registerutdraget ska visas upp i original men behöver inte överlämnas i ett obrutet kuvert. Observera att om det finns en notering i registret har ut draget flera sidor, noteringen finns då på sidan två. Registerutdraget uppvisas för ansvarig chef vid anställning/ uppdrag/praktik. Personalavdelningen registrerar i Winlas att utdraget har uppvisats. Personal - Arbetsmiljö Rekrytering och introduktion

27 2 (2) Anställning/praktik på hem för vård eller boende samt stödboende Vid anställning/praktik på HVB samt stödboende får utdraget vara högst sex månader gammalt. Anställande chef är skyldig att arkivera utdraget under minst två år. Utdraget ska kunna uppvisas om Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gör en tillsyn av verksamheten. Internkontroll Personalavdelningen gör stickprov på registerutdrag enligt fastställd internkontrollplan.

28 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2016/ Socialnämnden Yttrande över laglighetsprövning - personlig assistans och entreprenad Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna förslag till yttrande angående beslut om entreprenaddrift av personlig assistans. Bakgrund Socialnämndens beslut beträffande entreprenaddrift av personlig assistans har överklagats till Förvaltningsdomstolen i Växjö. Förvaltningsdomstolen har begärt in ett yttrande från Kalmar kommun angående laglighetsprövning enligt kommunallagen. Cecilia Frid Socialchef Bilaga Yttrande i mål nr angående laglighetsprövning enligt kommunallagen Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Cecilia.Frid@kalmar.se

29 Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2016/ Förvaltningsrätten i Växjö Box Växjö Yttrande i mål nr angående laglighetsprövning enligt kommunallagen Förvaltningsrätten i Växjö har förelagt Socialnämnden i Kalmar kommun att inkomma med yttrande med anledning av Birgitta Callenbergs överklagande av socialnämndens beslut den 15 december 2015, 209. Socialnämnden yrkar i första hand att talan skall avvisas på den grunden att det överklagade beslutet är av rent förberedande art och därmed enligt 10 kap. 2 2 punkten kommunallagen inte överklagbart. I andra hand bestrider socialnämnden klagandens talan. Klaganden har inte anfört några omständigheter som medför att det överklagade beslutet med tillämpning av 10 kap. 8 kommunallagen skall anses olagligt. Genom det överklagade beslutet har socialnämnden godkänt socialförvaltningens förslag om att kommunens verksamhet för personlig assistans läggs ut på entreprenad samt överlämnat det till kommunfullmäktige för beslut. Enligt 10 kap. 2 2 punkten kommunlallagen får ett beslut i en nämnd överklagas om beslutet inte är av rent förberedande art. Socialnämndens bedömning är att det aktuella beslutet är av rent förberedande art och därmed inte överklagbart. Överklagandet bör därför avvisas. Vidare bestrider socialnämnden bifall till överklagandet då beslutet har tillkommit i laga ordning, hänför sig till nämndens ansvarsområde och inte strider mot lag eller annan författning. Beslutet innebär endast att förvaltningens förslag godkänns och översänds till kommunfullmäktige för beslut i sak. Kommunfullmäktige är således beslutande organ och socialnämnden endast beredningsorgan. Enligt socialnämndens uppfattning kan det överklagade beslutet inte anses olagligt i något av de hänseenden som anges i 10 kap. 8 kommunallagen. Överklagandet bör därför avslås. Cecilia Frid Socialchef Adress Tel vx

30 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/ Socialnämnden Kalmar kommuns samverkansavtal Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund Kalmar kommun har haft en tvisteförhandling med Vision och Lärarförbundet angående brott mot samverkan. Kalmar kommuns samverkansavtal omfattar även förtroendevalda, vilket innebär att förvaltningarna måste samverka innan en nämnd fattar beslut i frågor som regleras i samverkansavtalet. Alla frågor som berör personal och anställningsvillkor ska samverkas och samverkansgruppen ska vara med i ärendet från dess början. Parterna enades om att ge i uppdrag till förvaltningsledningarna på alla förvaltningar, att på respektive nämndsmöte under våren 2016 informera om Kalmar kommuns samverkansavtal och hur detta avtal påverkar nämndens arbete. Barbro Schött Avdelningschef personal Cecilia Frid Socialchef Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Barbro.Schott@kalmar.se

31 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller SN 2016/ Socialnämnden Årlig bedömning av verksamhetsledningssystemet Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund Den övergripande ledningen för kommunens verksamhetsledningssystem skall varje år göra en samlad bedömning av verksamhetsledningssystemet och utifrån denna fastställa om systemet är lämpligt, tillräckligt och väl fungerande. Därutöver skall den övergripande ledningen ta ställning till om kravet på ständiga förbättringar är uppfyllt och fatta nödvändiga beslut om eventuella förändringar av det fortsatta arbetet. Som underlag för detta arbete skall de lokala ledningarnas genomgång (förvaltningsledningarna) i februari varje år svara på ett antal frågor om förvaltningens arbete med ledningssystemet. I bifogad handling redogörs för de svar som lämnats från socialförvaltningen till den övergripande ledningen. Ingela Möller Avdelningschef Cecilia Frid Förvaltningschef Bilaga 1 Utvärdering av verksamhetsledningssystemet Socialförvaltningen Tel vx ingela.moller@kalmar.se

32 Svarsjournal Publikationsnamn Utvärdering av verksamhetsledningssystemet 2015 Namn Anonym Datum :16:07 1. Välj förvaltning Socialförvaltningen 2. Internrevision - Hur har planeringen av Bra internrevisionen fungerat? 2. Internrevision - Hur fungerade genomförandet Bra av internrevisionen? 2. Internrevision - Hur har stödfrågorna till Bra internrevisionen fungerat? 2. Internrevision - Hur upplevs antalet Bra internrevisorer? 2. Internrevision - Hur upplevs kvaliteten på Bra revisionsrapporterna? 2. Internrevision - Hur fungerade stängningen av OK men med vissa brister avvikelserna? 2. Internrevision - Hur upplevs den tid som Bra avsatts för internrevisionen? 2. Internrevision - Hur har internrevisionen Bra fångat förbättringsområden? 2. Internrevision - Skriv kort kommentar när Avvikelserna från en revision ej stängd före externrevision. svaren på något av alternativen blir: "Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister" 3. Lagbevakning och lagefterlevnad - Hur OK men med vissa brister fungerar rutiner för bevakning och uppföljning av lagar och andra krav? 3. Lagbevakning och lagefterlevnad - Skriv kort Uppföljning inom miljöområdet behöver förbättras. Tillägg kommentar när svaret blir: "Ej tillfredsställande" till rutin lagbevakning ska in i verksamhetshandboken. eller "OK, men med vissa brister" Nej - Kommentar I huvudsak uppfylls lagar och andra krav. Brister finns inom ensamkommande verksamheten, brist på uppföljning av beslut inom LSS verksamheten, långa väntetider inom handläggningen i vissa områden. Vissa brister inom område brand och miljö. 4. Extern revision - Hur har planeringen av den Bra externa revisionen fungerat? 4. Extern revision - Hur upplevs revisionsplanen? Bra 4. Extern revision - Hur fungerade Bra genomförandet av den externa revisionen (inklusive revisorernas kompetens)? 4. Extern revision - Hur upplevs kvaliteten på Bra revisionsrapporten? 4. Extern revision - Hur upplevs kvaliteten på Bra avvikelserapporten? 4. Extern revision - Hur fungerade stängningen Bra av avvikelserna? 4. Extern revision - Hur upplevs den tid som Bra avsatts för extern revision? 4. Extern revision - Hur har samspelet med den Bra övergripande kvalitets- och miljösamordnaren fungerat? 5. Systematiskt brandskyddsarbete - Hur har OK men med vissa brister arbetet med utrymningsövningar fungerat? 5. Systematiskt brandskyddsarbete - Hur har OK men med vissa brister

33 brandskyddsronder genomförts enligt rutin? 5. Systematiskt brandskyddsarbete - Hur väl efterlevs kraven på brandskyddsutbildning? 5. Systematiskt brandskyddsarbete - Skriv kort kommentar när svaren på något av alternativen blir: "Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister" 6. Miljöarbetet - Hur väl bidrar vi till att minska våra kunders/brukares miljöpåverkan? 6. Miljöarbetet - Hur tar vi hänsyn till miljö i beslutsunderlag som lyfts till politiken? 6. Miljöarbetet - Hur har arbetet med kemikalier fungerat? 6. Miljöarbetet - Hur har arbetet med avfallshanteringen fungerat? 6. Miljöarbetet - Hur har arbetet med att minska energiförbrukningen fungerat? 6. Miljöarbetet - Hur ser förvaltningens miljökompetens ut? 6. Miljöarbetet - Skriv kort kommentar när svaren på något av alternativen blir: "Ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister" OK men med vissa brister Området är väl kartlagt så kunskapen om vad som brister och var är stor. Åtgärdsplan för 2016 är framtagen. Bra OK men med vissa brister OK men med vissa brister Bra Bra Bra Svårt att få in kemikalielistor från alla enheter. Nya rutiner tas fram. I rutinen för beslutsunderlag finns miljöaspekt med, denna används dock inte alltid. 7. Processarbetet - Hur fungerar mätningen av Ej tillfredsställande förvaltningens processer? 7. Processarbetet - Hur har behovet av utbildning Bra kring processer täckts in? 7. Processarbetet - Hur upplevs förvaltningens OK men med vissa brister processer - är rätt processer beskrivna? 7. Processarbetet - Skriv kort kommentar när Huvudprocess behöver fastställas, delprocesser anpassas svaren på något av alternativen blir:"ej till huvudprocessen. tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister" 8. Kundtillfredsställelse - Hur fungerar OK men med vissa brister förvaltningens arbete med att mäta kundtillfredsställelse? 8. Kundtillfredsställelse - Hur fungerar arbetet Bra med att ta fram handlingsplaner efter mätningar? 8. Kundtillfredsställelse - Hur fungerar arbetet Bra med att genomföra de aktiviteter som finns i handlingsplanerna? 8. Kundtillfredsställelse - Hur fungerar arbetet Bra med att följa upp handlingsplanerna? 8. Kundtillfredsställelse - Hur väl efterföljs den Föredömligt kommungemensamma rutinen "Verktyg för uppföljning av kvalitet"? 8. Kundtillfredsställelse - Skriv kort kommentar när svaren på något av alternativen blir:"ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister" 9. Målarbetet inklusive måluppfyllelse - Hur väl uppfyller förvaltningens detaljerade mål kraven på att vara SMARTA? 9. Målarbetet inklusive måluppfyllelse - Hur väl bidrar valda aktiviteter till att målen uppfylls? 9. Målarbetet inklusive måluppfyllelse - Hur ser måluppfyllelsen ut? 9. Målarbetet inklusive måluppfyllelse - Skriv kort kommentar när svaren på något av alternativen blir:"ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister" 70 Mätningarna är inte heltäckande. Under 2015 har inte någon mätning gjorts då vi avvaktat SKLs nationella brukarundersökning. OK men med vissa brister OK men med vissa brister OK men med vissa brister Vi är på god väg och arbetet förbättras från år till år. Fortfarande kvarstår att skapa accepterade och realistiska mål.

34 10. Förbättrings- och avvikelsearbetet - Hur fungerar förvaltningens synpunktshantering när det gäller att fånga synpunkter (beröm, förbättringar, klagomål, avvikelser) från de anställda? 10. Förbättrings- och avvikelsearbetet - Hur fungerar förvaltningens synpunktshantering när det gäller att fånga synpunkter från kunderna? 10. Förbättrings- och avvikelsearbetet - Skriv kort kommentar när svaren på något av alternativen blir:"ej tillfredsställande" eller "OK, men med vissa brister" 11. Utifrån svaren om de olika områdena ovan gör nu följande analys: Ser ni några trender i enkätsvaren? 11. Utifrån svaren om de olika områdena ovan gör nu följande analys: Ser ni några trender i enkätsvaren? - Om ni svarar "Ja" kommentera orsak och behov av åtgärd. 12. Kvalitetspolicyn - Är kvalitetspolicyn relevant och aktuell? 12. Kvalitetspolicyn - Vid svar "Nej" lämna kommentar. 13. Miljöpolicyn - Är miljöpolicyn relevant och Nej aktuell? 13. Miljöpolicyn - Vid svar "Nej" lämna kommentar. OK men med vissa brister OK men med vissa brister Förbättring har skett under 2015 men arbetssättet är inte implementerat fullt ut. Ja Förvaltningens kunskap om de olika områdena i enkäten har ökat genom bättre uppföljning inom olika områden. Detta leder till att svaren i årets enkät är mer självkritiska jämfört med tidigare år men bygger på ett bättre kunskapsunderlag. Generellt uppfattar vi att trenden är att förvaltningen gör ständiga förbättringar inom områdena. Ja Policyn har mer karaktär att vara en värdegrund. Den uppfyller inte riktigt kraven på en kvalitetspolicy. Miljöpolicyn bör inriktas mot miljö och inte ekonomi och socialt. Social hållbarhet skulle kunna vara en del av kvalitetspolicyns ambitionsnivå. 14. Förändringar i verksamheten - Har det skett Ja några förändringar i verksamheten som påverkar bedömningen av de betydande miljöaspekterna? 14. Förändringar i verksamheten - Vid svar "Ja" Färre antal interna tjänsteresor inom kommunen efter flytt lämna kommentar. till gemensamma lokaler.förvaltningen har ökat antal boenden framförallt inom ensamkommande vilket ger fler resor och fler lokaler.kraftig ökning av externa placeringar utanför kommunen för ensamkommande flyktingbarn vilket har lett till en stor ökning av långa tjänsteresor.förvaltningen har ökat elbilanvändningen. Förvaltningen har investerat i utrustning för webbmöten.fler utbildningar har arrangerats via webb. 15. Uppfyller vi kraven på ständiga förbättringar? Ja 16. Är systemet lämpligt, tillräckligt och väl Ja fungerande? 16. Är systemet lämpligt, tillräckligt och väl fungerande? - Om ni svarar "Nej" på någon av frågorna 15 eller 16 kommentera orsak och behov av åtgärd. 17. Har vi tillräckligt med kompetens/utbildning/resurser för systemet? 17. Har vi tillräckligt med kompetens/utbildning/resurser för systemet? - Om ni svarar "Nej" kommentera orsak och behov av åtgärd. 18. Ge förslag på områden till höstens internrevision som er förvaltning önskar revidera. Det finns fortfarande mycket att göra för att göra systemet tillgängligt, implementerat och användbart ute i verksamheten. Verksamhetshandboken behöver göras enklare att använda och datorkunskapen behöver öka i förvaltningen. Nej Datakunskapen i förvaltningen är för låg hos användarna ute i verksamheten. Brand, intern kontroll, inköpsprocessen, information - kommunikation, verksamhetsunika processer och rutiner.

35 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert SN 2014/ Socialnämnden Årsrapport för 2015 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund Det åligger varje nämnd att sammanställa en årsrapport. Den består av en sammanställning av viktiga händelser/ändrade förutsättningar, ekonomisk resultatanalys, måluppföljning, kvalitetsberättelse samt ett framtidsavsnitt som är ett viktigt underlag inför arbetet med den kommunövergripande verksamhetsplanen för Vid socialnämndens sammanträde i mars fastställs årsrapporten för Kristina Appert Avdelningschef, ekonomi Cecilia Frid Socialchef Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Kristina.Appert@kalmar.se

36 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Niklas Hermansson SN 2016/ Socialnämnden Personlig assistans och Dom i Högsta förvaltningsdomstolen Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund Högsta förvaltningsdomstolen meddelade en dom som innebär en delvis förändrad tillämpning inom assistansersättningen. Domen kommer att påverka kommunerna i landet både ekonomiskt och avseende planering. I korthet säger domen att det grundläggande behovet annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade nu bara gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar. Fram tills nu har även personer med andra funktionsnedsättningar, kunnat få beslut från Försäkringskassan utifrån samma grundläggande behov. Socialförvaltningen ser en stor risk i att personer nu kan få sina beslut indragna vid omprövning av beslut från Försäkringskassan. Troliga konsekvenser av domen är att antalet ansökningar om personlig assistans enligt LSS kommer att öka och därmed även kostnaderna för socialförvaltningen och Kalmar kommun. För att motverka en ökad kostnadsutveckling kan socialförvaltningen behöva bygga ut Bostad med särskild service enligt LSS. Även det sistnämnda innebär ökade kostnader för kommunen. Sammanfattningsvis innebär domen från Högsta förvaltningsdomstolen minskade kostnader för staten och ökade kostnader för kommunerna. Niklas Hermansson Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Niklas.Hermansson@kalmar.se