Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Vänersborg den 11 mars 2015

Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Vänersborg den 11 mars 2015

1 (2) Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 11 mars 2015 Plats: Sessionssalen, residenset, Vänersborg Tid: Kl. 9.30 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Beslutsärenden 1. Översyn gällande kunskapsöverföring från kompetens- och kunskapscentrum till regionstyrelsen Diarienummer HS 147-2015 2. Åtgärder för utveckling av närsjukvård inklusive prehospital vård 2015 och 2016 Diarienummer HS 149-2015 3. RF 176-2013. Bifallen motion av Magnus Berntsson (KD) om SMSlivräddare i Västra Götaland Diarienummer HS 148-2015 4. Yttrande över motion av Linn Brandström m fl (M) om mödrahälsovård och gynekologi på primärvårdsnivå på lika villkor i hela Västra Götalandsregionen Diarienummer HS 150-2015 5. Reviderat samverkansavtal för Västra sjukvårdsregionen Diarienummer HS 113-2015 6. Barn till EU-migranter och frågan om rätt till kostnadsfri vård (Styrelsen Handl för Sahlgrenska Universitetssjukhuset 73-2014) senare Diarienummer HS 152-2015 7. Avtal för FoU Sjuhärad Välfärd Diarienummer HS 67-2015 8. Rehabiliteringsgarantin 2015 Diarienummer HS 126-2015 Postadress: Residenset 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 2015-03-11 2 (2) 9. Statsbidrag för en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2015 Diarienummer HS 151-2015 10. Eventuella anmälningsärenden Diarienummer HS 54-2015 Informationer A. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören B. Vuxnas tandvårdskonsumtion och tandvårdspersonalens åldersfördelning i Västra Götalandsregionen, rapport /Ann-Marie Olhede C. Kvalitetsprojekt nödvändig tandvård, delrapport /Ann-Marie Olhede D. Nationella Patientenkäten /Eva-Charlotta Gaal Helgesson E. HSU 13-2014: Genomförande av den regionala handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre - lägesrapport 2 /Mats Johansson, Helene Sandqvist-Benjaminsson F. Rikssjukvård och högspecialiserad vård /Lars Grip, Peter Lönnroth G. Alarmerings- och dirigeringstjänster /Mats Kihlgren, Robert Sinclair Eventuella tillkommande ärenden Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se)

Ärende 1

Västra Götalandsregionen 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum 2014-12-19 Diarienummer HS 147-2015 Ärende 1 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Pia Nordström, Peder Welin Telefon: 070-304 68 18, 070-082 39 39 E-post: pia.nordstrom@vgregion.se peder.welin@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Översyn gällande kunskapsöverföring från kompetens- och kunskapscentrum till regionstyrelsen. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens beslut 1. Sammanfattande rapportering av genererad kunskap från kompetensoch kunskapscentrum sker i årsredovisning. 2. En årlig dialog ska ske vid en samlad och gemensam halvdagsåterkoppling från alla kompetens- och kunskapscentrum till regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 3. Regiondirektören får i uppdrag att fortsatt hålla samman organisation och genomförande av detta uppdrag. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsutskottet gavs i budget 2013 i uppdrag att göra en översyn gällande kunskapsöverföring från kompetens- och kunskapscentrum (KC) till regionstyrelsen (RS) och föreslå eventuella åtgärder. I ett gemensamt förslag från de involverade organisationerna föreslås att rapportering av genererad kunskap från kompetens- och kunskapscentrum sker i årsredovisning, samlad och gemensam halvdagsåterkoppling från alla kompetens- och kunskapscentrum till RS och HSS och att regiondirektören via koncernstab hälso- och sjukvård ansvarar för att hålla samman detta arbete. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2014-12-19 2 (4) Diarienummer HS 147-2015 Fördjupad beskrivning av ärendet Översynen har fokuserats på följande kompetens- och kunskapscentrum som verkar inom hälso- och sjukvård inom Västra Götalandsregionen. Dessa har kartlagts med en enkät: Institutet för stressmedicin Kunskapscentrum för jämlik vård - med Kompetenscentrum för patientoch närståendeutbildning som en integrerad del 1 Kunskapscentrum för sexuell hälsa Regionalt kunskapscentrum för psykisk hälsa Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Resultatet från enkäten (se bilaga 1 för sammanställning) visar att Västra Götalandsregionens kompetens- och kunskapscentra inom hälso- och sjukvård är organiserade inom Närhälsan, hälso- och sjukvårdsavdelningen och Hälsan och Stressmedicin. Enheterna har delvis kontinuerlig finansiering från regionen och vissa är även beroende av kompletterande statliga bidrag, forskningsbidrag, SKL-medel och medel från myndigheter. Uppdragen för KC är mångfacetterade och innefattar i vissa fall både ett vårdnära och/eller vårdande arbete liksom mer strategiska och övergripande uppgifter. Gemensamt i uppdragen är strävan att föra ut och visa det befintliga kunskaps-läget inom respektive kunskapscentrums fokusområde till dem som berörs av detta. Betoningen av hur kunskaper ska omsättas i praktisk handling inom vården varierar till viss del, från direkt verksamhetsutveckling tillsammans med vårdverksamheter till strategier mer baserade på övergripande riktlinjer och skriftframställningar. Till viss del är även utbildningsinsatser en del av uppdraget för några KC. Samtliga KC nämner på något sätt (verksamhets-) utveckling och forskning som exempel på genererad kunskap. Forskningen kan vara både egen forskning liksom samverkan med externa forskningsenheter, främst universitet och högskolor. Metodutveckling är något som flera KC rapporterar som ett annat exempel på kunskapsgenerering. Uppföljningar av olika slag (utvärderingar, enkäter, intervjuer, statistik) betonas i några svar som källor till kunskap. Utbildningsinsatser som genererar kunskap genomförs av vissa KC. Vägen för kunskapsöverföring till regionstyrelsen ser olika ut och varierar från strukturerad till informell. Strukturerad kunskapsöverföring sker genom exempelvis tjänsteutlåtanden, utredningar, medicinska riktlinjer och vårdprogram som avrapporteras enligt formella procedurer. Mer sporadiskt sker överföring genom inbjudan till att medverka på seminarier för HSS/RS inom visst tema. Den informella kunskapsöverföringen är ofta baserad på personliga 1 Kompetenscentrum för patient- och närståendeutbildning bedrevs åren 2008-2013 i projektform, organiserat under Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Område 5. Under 2014 integrerades verksamheten i Kunskapscentrum för jämlik vård. Då verksamheten fortfarande bedrivs och genererar kunskap inom sitt ämnesområde tas Kompetenscentrum för patient- och närståendeutbildning upp i inventeringen, men utgör ingen egen organisation.

Datum 2014-12-19 3 (4) Diarienummer HS 147-2015 kontakter och engagemang från politiker och/eller tjänstemän. Några KC saknar idag kanaler för kunskapsöverföring till RS, alternativt förlitar sig på att politiker som har fler än ett politiskt uppdrag tar med sig och sprider kunskapen till övriga ledamöter i RS. I de enkätsvar som lämnats in framhålls i vissa fall ett behov och önskan om tätare och mer strukturerad återkoppling till RS, exempelvis genom gemensamma seminarier. Önskemål finns även om tydligare kontakt med andra tjänstemän på centrala kanslier. Det framförs även en önskan om att utnyttja och möjligen förbättra befintliga strukturer och kanaler för kommunikation istället för att skapa nya parallella strukturer. Följande idéer till nya arbetssätt för kunskapsöverföring mellan regionens kunskapscentrum och regionstyrelse har diskuterats under beredningen av ärendet. 1. Kortfattad årsrapport av under året genomförda arbeten och forskning vilken förutom i skriftlig form även presenteras under ett regionstyrelsemöte. 2. Samtliga KC arbetar fram en gemensam presentation av respektive KC:s nyhetsbrev eller motsvarande varje år med information om verksamheterna. Det skickas till RS ledamöter och samtidigt ges möjlighet för dem att anmäla sig för prenumeration av respektive KC:s nyhetsbrev. 3. En struktur skapas för att ge utrymme för seminarier för och med regionstyrelsens ledamöter. Seminarierna kan arrangeras gemensamt för alla KC eller var för sig. Formen skulle kunna vara kort information av respektive KC följt av möjlighet till fördjupande samtal med respektive KC för de ledamöter som så önskar. Det blir en form av speed dating. 4. De KC som så önskar skapar ett twitterkonto för snabba uppdateringar inom det egna ämnesområdet. 5. Utökad möjlighet för KC att i Verksamhetsanalys för hälso- och sjukvården redovisa genomförda och pågående arbeten. Det gemensamma förslag som de involverade organisationerna enats om är i nuläget att rapportering av genererad kunskap från kompetens- och kunskapscentrum sker i årsredovisning, samlad och gemensam halvdagsåterkoppling från alla kompetens- och kunskapscentrum till RS och HSS och att regiondirektören via koncernstab hälso- och sjukvård ansvarar för att hålla samman detta arbete. Beredning Kunskapscentrum för Jämlik Vård och Kunskapscentrum för sexuell hälsa fick uppdraget att göra översynen och har identifierat kompetens- och kunskapscentrum inom hälso- och sjukvården på regional nivå. Dessa har inkommit med en beskrivning av sin verksamhet och sin nuvarande form för kunskapsöverföring

Datum 2014-12-19 4 (4) Diarienummer HS 147-2015 till regionstyrelsen. En sammanställning med möjliga utvecklingsområden kommunicerades till enhetschefer för respektive KC. Enskilda möten samt ett större gemensamt möte genomfördes för diskussion och förankring av förslagen. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Sylvia Määttä Områdeschef, Kunskapscentrum för Jämlik vård Stefan Lack Enhetschef, Kunskapscentrum för sexuell hälsa Bilaga 1. Tabell 1 Kompetens- och kunskapscentrums enkätsvar

Bilaga 1 Tabell 1 Kompetens och kunskapscentrums enkätsvar Diarienummer HS 147-2015 Förvaltning Regionkansliet Kunskapscentrum för jämlik vård/ Kompetenscentrum för patient- och närståendeutbildning Regionalt kunskapscentrum för psykisk hälsa Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Hälsan och stressmedicin Institutet för stressmedicin Organisatorisk tillhörighet Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Närhälsan i Västra Götalandsregionen Närhälsan i Västra Götalandsregionen Hälsan och stressmedicin Politisk nämnd/ utskott Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Styrelsen för beställd primärvård Nämnden för hälsan och stressmedicin Fokusområde Finansiering Kunskapsgenerering Målgrupper Jämlik vård och patientoch närståendeutbildning HSU och SKL-medel Forskning, kunskapssammanställningar, metodutveckling, verksamhetsuppföljning, utbildning Hälso- och sjukvårdens personal och organisation Psykisk (o)hälsa Statsbidrag Verksamhetsutveckling Hälso- och sjukvårdens personal och organisation Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Statliga HIV-medel och regionala anslag Forskning, metodutveckling, verksamhetsutveckling, kunskapssammanställning, utbildning Våld i nära relationer Regionstyrelsen Forskning, verksamhetsutveckling, verksamhetsuppföljning, utbildning Stressrelaterad ohälsa Regionala anslag samt externa forskningsbidrag Forskning, utveckling, kunskapssammanställning, utvärdering Hälso- och sjukvårdens personal och organisation och klinisk verksamhet Hälso- och sjukvårdens personal Hälso- och sjukvårdens personal och organisation, HR, arbetsmiljöansvariga, chefer samt klinisk verksamhet

Ärende 2

1 (6) Justerat Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-09 Diarienummer HS 149-2015 Ärende 2 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Mats Johansson Telefon: 070-3495436 E-post: mats.johansson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Åtgärder för utveckling av närsjukvård inklusive prehospital vård 2015 och 2016 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsätter 3,9 mnkr 2015 för projektet Aktiv hälsostyrning 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsätter 2,0 mnkr 2015 för projektet Utveckling av beslutsstöd gällande regionens prehospitala resurser 3. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsätter 15,0 mnkr 2015 och 25,1 mnkr 2016 för projekt som stödjer utvecklings- och förbättringsområden för sjuka äldre och personer med sammansatta behov i enlighet med modellen för Närvård västra Skaraborg och inriktningen i detta tjänsteutlåtande 4. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att finansiering sker via det särskilda anslaget för utveckling av närsjukvård inklusive prehospital vård 5. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att återkomma till hälso- och sjukvårdsstyrelsen med uppföljning av insatserna och förslag till ytterligare insatsområden. Sammanfattning av ärendet Den nära sjukvårdens viktigaste uppdrag är att erbjuda vård för vanliga och ofta återkommande tillstånd i invånarnas närområde. Den nära vården bedrivs i samverkan med primärvård, länssjukvård och den kommunala vården. Ambulanssjukvården är en del i denna vårdkedja. I budgeten för 2015 finns 50 mnkr avsatta för att stödja utvecklingsprojekt inom närvården och prehospital vård. I förslaget till insatsområden för 2015 ingår att fullfölja och finansiera redan fattade beslut från 2014 avseende utfasningen av projektet Aktiv hälsostyrning samt beslutsstöd inom den prehospitala vården, sammantaget 5,9 mnkr. För att stödja insatser för sköra äldre och personer med sammansatta vårdbehov föreslås, utifrån hittills inkomna och värderade projektansökningar, 15,0 mnkr avsättas för 2015 och Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2015-03-09 Diarienummer HS 149-2015 2 (6) för helårseffekt 2016 25,1 mnkr. En grund för att bevilja medlen är att insatserna ligger i linje med den modell som implementerats i Västra Skaraborg med hemsjukvårdsläkare, närvårdsteam och palliativa team. Särskilda medel kommer avsätts för att följa och utvärdera de olika projekten. Efter dessa förslag kvarstår, förutsatt helårsdrift, cirka 18 mnkr av anslaget. Då har hänsyn tagits till att introduktionsfinansiering av omsorgskoordinatorer på akutmottagningarna avropas från anslaget. Hälso- och sjukvårdsavdelningen avser att återkomma med ytterligare förslag. För att ge rimliga förutsättningar och möjliggöra en trovärdig introduktionsfinansiering och bra utvärdering behöver flertalet projekt fortgå även under 2016. Fördjupad beskrivning av ärendet Med närvård avses den vård patienter behöver utanför sjukhuset och i sitt närområde. Den består av kommunernas vård- och omsorg, primärvården och i vissa fall sjukhusansluten hemsjukvård och prehospitala insatser. Närvården omfattar patienter som får vård på vårdcentraler, de som har behov av vård i hemmet eller i särskilda boenden och på korttidsplatser. Sömlös innebär att vården skall bedrivas i god samverkan så att patienter och anhöriga upplever att insatserna är samordnade. De patientgrupper som har stort behov av välfungerande sömlös närvård är de svårt sjuka och medicinskt instabila. Oftast handlar det om de mest sjuka äldre, men också om patienter i alla åldrar med komplexa medicinska behov eller i behov av palliativ vård. När vården i hemmet inte fungerar innebär det otrygghet för patient, anhöriga och hemsjukvårdens sjuksköterskor och undersköterskor, onödiga besök på akutmottagningarna, onödig slutenvård och undvikbart lidande för patienterna. I hälso- och sjukvårdsstyrelsens budget för 2014 finns 50 mnkr avsatta för utveckling av närvården inklusive prehospital vård. Satsningen ska stimulera till förbättringsåtgärder och nya arbetssätt vilket bland annat innebär att stödja samverkan mellan den kommunala vården och omsorgen och hälso- och sjukvården och genomförandet av den länsgemensamma handlingsplanen; Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Det handlar främst om insatser för att begränsa inflödet till akutsjukvården, en effektiv utskrivningsprocess där patienten känner sig trygg och välinformerad inför hemgång och nya arbetssätt inom den prehospitala vården. Inriktningen är att medlen ska ses som en introduktionsfinansiering och där insatser och projekt som visar på goda resultat sprids i regionen och implementeras i ordinarie verksamhet. Efter utvärdering av insatserna får ställning tas till hur åtgärderna inarbetas i vårdöverenskommelser, Krav och kvalitetsboken och avtal. Medlen är till sin karaktär utvecklingsmedel, om några insatser ska ges en långsiktig finansiering får detta särskilt prövas. För att ge rimliga förutsättningar för implementering och utvärdering behöver ekonomiskt stöd finnas kvar även under 2016. Medel avropas från hälso- och sjukvårdsstyrelsens särskilda anslag och efter utvärdering sker slutreglering utifrån faktiska kostnader.

Datum 2015-03-09 Diarienummer HS 149-2015 3 (6) Förslag till insatsområden 2015 Redan fattade beslut 2014 med konsekvenser 2015 Aktiv hälsostyrning (AHS) 3,9 mnkr I Västra Götalandsregionen ha sedan drygt två år pågått ett FOU-projekt avseende AHS. De utvärderingar som hittills gjorts visar på en viss minskad slutenvårdskonsumtion och ökad livskvalitet. Projektet har varit knutet till tre sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, NUsjukvården och Alingsås lasarett. Tio sjuksköterskor har arbetat i projektet. Projektet avslutades formellt under hösten 2014, men behöver successivt fasas ut under våren med hänsyn till att det ska bli ett bra omhändertagande av de patienter som ingått i projektet. En utvärdering och slutrapport från projektet kommer under året. Utveckling av beslutsstöd gällande regionens prehospitala resurser 2 mnkr För att utöka utnyttjandegraden på regionens totala ambulansresurser avsattes 2014 medel för att under en försöksperiod placera en sjuksköterska på SOS-alarm alternativt VGR:s larmcentral med särskild kompetens att styra patienterna till bedömningsbilar/ Singel responders för ett effektivt resursutnyttjande. Verksamheten har först nu kommit igång och projektet föreslås därför kvarstå under 2015. Samverkande närvård i Västra Götaland - spridning av modellen Närvård i västra Skaraborg, Totalt: 15,0 mnkr 2015, 25,1 mnkr 2016 I närvård västra Skaraborg har man genom gott samarbete över organisationsgränser, gemensam styrgrupp och med hjälp av tre mobila närvårdsteam med olika målgrupper lyckats skapa en nästan sömlös närvård. Insatserna har varit riktade mot en betydande grupp av patienter som är uppenbart instabila och/eller i behov av omfattande vårdinsatser för att ge dem det extra stöd som behövs för en bättre tillvaro och med ett bättre resursutnyttjande för vård- och omsorgssystemet övergripande. Närvård västra Skaraborg har utvärderats och beslut fattades 2014 att med hjälp av projektmedel sprida modellen i hela Västra Götaland. Hittills har beviljats projektmedel för fortsatt implementering i Skaraborg och implementering i Sjuhärad med helårseffekt 2015. Projektmedlen skall stimulera till förbättrad samverkan och nya arbetssätt för närvården enligt modellen. Ansökningarna för projektmedel visar på att det finns ett mycket stort engagemang för att förbättra läkarmedverkan i hemsjukvården, men det finns behov av anpassningar till lokala förutsättningar. Det framkommer också att modellen tycks vara svårast att införa i glesbygd och i storstad. Vårdvalsmodellen och listningen av patienter anges ofta som hinder för att införa modellen. Vi har granskat ansökningarna utifrån ett antal kriterier såsom: välfungerande samverkan mellan närvårdens aktörer med planer på hur de nya arbetssätten skall kunna implementeras i ordinarie vård när projekttiden är slut, styrgrupp med alla aktörer representerade, förbättrad läkarmedverkan i hemmet och förbättrad telefontillgänglighet till ansvariga läkare för sjuksköterskor i hemsjukvården och för kommunikation mellan läkare på sjukhus och i primärvården, förbättrad kontinuitet avseende ansvarig läkare och sjuksköterska, förutsättningar för välfungerande team, samt samverkan mellan olika mobila team. Alla ansökningar bygger på befintlig god samverkan eller med höga ambitioner för framtida god samverkan.

Datum 2015-03-09 Diarienummer HS 149-2015 4 (6) Avsikten är att kunna öka läkarnärvaron i hemsjukvården och därmed stärka kvaliteten i patientens nära vård. I SIMBA och i Södra Älvsborg är planen att tillsätta vårdcentralsbaserade mobila läkare. Detta bedöms innebära bättre kontinuitet eftersom det då är samma vårdcentralsläkare och hemsjukvårds-sjuksköterska som ansvarar för patienten såväl under stabil som under instabil period. I Fyrbodal planeras en modell som mer liknar västra Skaraborg när det gäller att anställa gemensamt finansierade mobila läkare. Dessa mobila läkare kommer att komplettera de gemensamt finansierade mobila distriktsköterskorna som redan finns. De mobila läkarna kommer att kunna göra hembesök oavsett om patienterna är inskrivna i hemsjukvård eller inte. Vår bedömning är att södra Älvsborg, SIMBA och delar av Fyrbodal (Uddevallaområdet) har tagit fram förslag i linje med modellen men med lokala anpassningar. Förslaget är att bevilja dessa ansökningar med vissa justeringar av beloppen. Beträffande södra Älvsborg är förslaget att bevilja ansökan för Mittenälvsborg medan ytterligare satsningar i Sjuhäradsområdet avvaktas då redan beviljad satsning först måste implementeras. Ansökan från Göteborgsområdet bedöms inte ligga i linje med den beslutade inriktningen med mer planerade hembesök, ökad telefontillgänglighet och förbättrad teamsamverkan, därför avslås ansökan. Däremot är Göteborgsmodellen ett intressant projekt för att minska onödiga akutbesök och inläggningar i slutenvården. Vi har för avsikt att återkomma med ställningstagande till ansökan från Göteborgsområdet, som då får prövas utifrån andra utgångspunkter än modellen för närvård i Västra Skaraborg. I bilaga 1 redovisas förslag, belopp och ställningstagande per vårdsamverkansområde. Det är vårdsamverkans styrgrupp som ytterst ansvarar för ledningen av arbetet och fördelning av ekonomiska medel till de huvudmän som har ekonomiska åtaganden. Den ekonomiska fördelningen ska framgå av formella beslut fattade i styrgruppen. Medlen kan efter att redovisad projektplan godkänts avropas från hälso- och sjukvårdsstyrelsens anslag för närsjukvårdsutveckling. Projekt som efter utvärdering föreslås permanentas får vägas in inom ramen för ordinarie arbete med vårdöverenskommelserna och i arbetet med Krav och kvalitetsboken. Övriga utvecklingsområden fortsatt beredning Fullföljs inriktningen enligt ovan och när helårseffekten värderats återstår cirka 18 mnkr av utvecklingsanslaget. Detta efter att introduktionsfinansiering av omsorgskoordinatorer avräknats från anslaget för närsjukvårdsutveckling. Beslut har här fattats i särskild ordning och kostnaden är beräknad till 6,5 mnkr på helår. Hälso- och sjukvårdsavdelningen återkommer till hälso- och sjukvårdsstyrelsen när ytterligare projekt av strategisk betydelse konkretiserats och värderats. Det finns behov av utvärdering av projekten och mindre stödinsatser, såsom spridningskonferenser, informationsmaterial med mera som inte bedöms behöva lyftas för politiska beslut utan föreslås beviljas av hälso- och sjukvårdsdirektören. Inriktningen ovan är till sin struktur att jämföra med modellen för ordnat införande. Medel beviljas som en introduktionsfinansiering för ett antal förbättringsområden och pilotprojekt som ska stödja utvecklingen av den nära vården. Förhoppningsvis kommer detta att ge goda resultat som sedan ska implementeras i ordinarie verksamhet. För att ge rimliga

Datum 2015-03-09 Diarienummer HS 149-2015 5 (6) förutsättningar och möjliggöra en bra utvärdering behöver flera projekt fortgå även under 2016 och troligen även 2017. En realistisk bedömning är att flera projekt tar fart först efter sommaren och att utvecklingsanslaget inte kommer att användas fullt ut 2015. Det ekonomiska utfallet redovisas inom ramen för ordinarie månads- och delårsrapporter. Beredning Ärendet är avstämt i hälso- och sjukvårdsavdelningens ledningsgrupp, inriktningen redovisad i koncernledningen för hälso- och sjukvård och information har lämnats till regionstyrelsens fackliga grupp. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Johansson Strateg

Datum 2015-03-09 Diarienummer HS 149-2015 6 (6) Bilaga 1 Sammanfattning utfall av inkomna ansökningar för medel till närsjukvårdsutveckling 2015 Skaraborg Sa Älvsborg Simba Fortsatt implementering av Västra Skaraborgs modellen Närvård Skaraborg Införande av närsjukvårdsteam och mobila hemsjukvårdsläkare. Införande av mobila hemsjukvårdsläkare med utökat läkarstöd på Kungälvs sjukhus 3 Projektledare 2 Specialistteam 1 Projektledare 1 Närsjukvårdsteam till Mittenälvsborg 2 Mobila hemsjukvårdsläkare till Mittenälvsborg 0,5 Läkartjänst till Kungälvs sjukhus 3 Mobila hemsjukvårdsläkare Ansökt belopp 8,0 mnkr Beviljas 7,0 mnkr (2014-2,98 mnkr) Ansökt belopp 10,2 mnkr Beviljas 5,25 mnkr Tidigare beviljade medel till Sjuhäradsområdet - 5,2 mnkr. (2015- totalt 10,45 mnkr till Sa Älvsborg) Ansökt belopp 6,55 mnkr Beviljas 4,45 mnkr Fyrbodal Utveckla teambaserad samverkande sjukvård i Uddevalla med mobila hemsjukvårdsläkare 1 Projektledare 2 mobila hemsjukvårdsläkare Ansökt belopp 7,925 mnkr Beviljas 3,165 mnkr Total tilldelning Helårseffekt 25,065 mnkr Bedömd delårseffekt 15,0 mnkr Ansökningar som inte bedöms ligga i linje med Västra Skaraborgsmodellen Göteborgs området Fyrbodal Utökade resurser till bedömningsbilen och stimulera primärvården till att göra akuta hembesök. Akut hembesöksverksamhet av primärvården i glesbygd. 1 Omsorgskoordinator - 1 mnkr Hembesök av primärvårdsläkare - max 5000: - i ersättning/besök med ett tak på 15 mnkr 3 Äldrekonsultlinjer - 3,9 mnkr 1 Projektkoordinator - 1 mnkr Följeforskning - 1,5 mnkr Utvärd. bedömningsbilen - 0,13 mnkr. Omfattningen på den avslagna ansökan i september - 9,43 mnkr 3000: -/individ/år för 7 % av de listade >75 år= 1 tim/dag för akuta hembesök. Omfattningen på den avslagna ansökan i september - 2,494 mnkr Ansökt belopp 22,53 mnkr Ansökt belopp 3,187 mnkr

Ärende 3

Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2015-02-27 Diarienummer HS 148-2015 Ärende 3 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Mats Kihlgren Telefon: 0736-88 93 94 E-post: mats.kihlgren@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Bifallen motion av Magnus Berntsson (KD) om SMS-livräddare i Västra Götaland Förslag till beslut 1. Västra Götalandsregionen deltar i studie tillsammans med Stockholms Läns Landsting och Region Skåne där förutom SMS-utlarmning av livräddare även SMS-larm gällande defibrillator ingår. 2. Finansiering av projektet med upp till 2,2 mnkr tas ur hälso- och sjukvårdsstyrelsens utvecklingsanslag. 3. Beslut om att eventuellt permanenta SMS-livräddning i Västra Götalandsregionen tas efter avslutad studie. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige biföll 2013-10-21/22 en motion om SMS-livräddare i Västra Götaland. Regionstyrelsen gavs i uppdrag att utreda förutsättningarna för införande av sådan SMS-livräddning, med möjligheten att engagera allmänheten i larmkedjan vid prehospitalt hjärtstopp och att därvid ta del av ett försöksprojekt (RUMBA) i Stockholms Läns Landsting (SLL). Från regionstyrelsen gavs uppdraget till Prehospitalt katastrofmedicinskt centrum (PKMC) i Västra Götalandsregionen (VGR). Uppdraget innebar att genomföra en analys av RUMBA-studien inom SLL och göra en konsekvensanalys av införande av SMS-livräddning inom VGR. Studien i SLL visade inte på ökad överlevnad. En ny studie förbereds som avser att utöka larmkedjan till att också omfatta SMS-utlarmning av personer som bistår med defibrillator. VGR föreslås delta i studien för att därefter ta ställning till eventuellt införande av SMS-livräddning i Västra Götaland. Kostnaden för projektet bedöms till ca 2,2 mnkr och beräknas pågå i tre år. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2015-02-27 2 (3) Diarienummer HS 148-2015 Fördjupad beskrivning av ärendet Resultaten av RUMBA-studien gällande SMS-livräddning i SLL visade inte på ökad överlevnad, vilket dock heller inte var det primära syftet. Syftet var att studera om det var praktiskt och tekniskt möjligt att nå frivilliga bland allmänheten som anmält sitt intresse av att delta i projektet. I 45 % av fallen var frivilliga livräddare på plats före andra utlarmade resurser. Det bedöms emellertid inte meningsfullt att endast larma ut frivilliga för att utföra HLR utan att hjärtstartare samtidigt hämtas till platsen. Ansvariga för studien har därför nu för avsikt att gå vidare med en ny studie, The Swedish AED and Mobile Bystander Activation Projekt (SAMBA). Avsikten är att utöka larmkedjan och också inkludera SMS-utlarmning av personer som bistår med defibrillator. I sin helhet innebär studien att frivilliga aktiveras i syfte att förbättra kvaliteten avseende HLR och minska tid till defibrillering. VGR föreslås delta tillsammans med SLL och Region Skåne i en randomiserad blind prospektiv interventionsstudie. Patientunderlaget för utvärdering behöver vara ca 4800, vilket beräknas ta ca 3 år att samla ihop. Hypotesen är att kunna nå ca 25% ökad överlevnad 30 dagar efter hjärtstillestånd. KI/Hjärtstoppscentrum kommer vara sammanhållande av projektet och stötta lokal projektledare. I projektet ingår också att medverka i framtagande av teknik gällande positionering och utalarmering. I VGR utses en lokal projektledare med uppgift att: Rekrytera livräddare Säkerställa att det sker forskning utifrån VGR:s lokala förutsättningar (avseende geografi storstad/glesbygd m.m.) men med metodik i övrigt gemensam i SLL, RS och VGR Säkerställa larmkedjan där SOS-alarm (eller motsvarande alarmeringsfunktion) utgör en första länk Informera och entusiasmera berörda organisationer, exempelvis ambulanssjukvård och räddningstjänst. Säkerställa kommunikation och information (upprätta och implementera en kommunikationsplan) Lokal genomförandeplan för VGR Kvartal 1 2015 skall tekniklösningar vara klara (KI ansvarar) Kvartal 3 2015 anställning av projektledare Kvartal 1 2016 start av studie Total projekttid 3 år (från och med kvartal 3 2015)

Datum 2015-02-27 3 (3) Diarienummer HS 148-2015 Finansiering Projektkostnaden beräknas till ca 550 000 kr 2015, ca 700 000 kr 2016, ca 600 000 kr 2017 och ca 300 000 kr 2018 och avser bland annat personalkostnader, kostnader för tekniksystem samt kostnader för information och marknadsföring. Finansieringen föreslås ske med medel från hälso- och sjukvårdsstyrelsens utvecklingsanslag. Beredning Ärendet har beretts av hälso- och sjukvårdsavdelningen. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Kihlgren Beredskapschef

Ärende 4

Västra Götalandsregionen 1 (3) Yttrande Datum 2015-01-14 Diarienummer RS 1705 2014 Ärende 4 och HS 150-2015 Regionstyrelsen Yttrande över motion av Linn Brandström m.fl. (M) om mödrahälsovård och gynekologi på primärvårdsnivå på lika villkor i hela Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Motionen anses besvarad. 2. Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att säkerställa kompetensförsörjningen av gynekologer i regionen. Sammanfattning av ärendet Motionärerna har två förslag till fullmäktige: att ge hälso- och sjukvårdsnämnderna i uppdrag att säkerställa att beställningen av mödrahälsovård och gynekologi på primärvårdsnivå görs i så stor omfattning att såväl vårduppdraget som utbildningsuppdraget kan säkerställas. att ge regionstyrelsen i uppdrag att göra en regionövergripande översyn av gynekologin och mödrahälsovården på primärvårdsnivå i syfte att säkerställa en likvärdig och god vård i hela regionen samt säkerställa den framtida kompetensförsörjningen av gynekologer. Nämnderna arbetar med sitt uppdrag i att genomföra och nivåbestämma beställningar av hälso- och sjukvård utifrån befolkningens bedömda behov. Resultatet av pågående regionövergripande behovsanalys bör därför presenteras innan ytterligare regional översyn av gynekologisk vård genomförs. För närvarande pågår ett arbete kring ST-styrning, initierat av koncernledningen för hälso- och sjukvård. En arbetsgrupp har tillsatts och ska lämna förslag på dimensionering och styrning av ST senast vid årsskiftet. Det är lämpligt att tillgång till sidotjänstgöringsplatser för gynekologer hanteras inom ramen för detta uppdrag. Postadress: Residenset 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget, Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2015-01-14 2 (3) Diarienummer RS 1705-2014 och HS 150-2015 I kompetensförsörjningsplanen 2013 finns ett antal identifierade åtgärder som inte genomförts. Det kan därför finnas skäl att regionstyrelsen ges ett särskilt uppdrag att säkerställa kompetensförsörjningen av gynekologer för att ge större fokus på frågan och större kraft i genomförandet. Sammanställning av yttrande Styrelsen för beställd primärvård konstaterar att det finns för närvarande en bekymmersam brist på specialister i gynekologi i regionen men att det är önskvärt med specialistgynekologi inom Närhälsan i hela regionen. En sådan förändring kan inte åstadkommas genom att resurser omfördelas från sjukhusens kvinnokliniker. Styrelsen välkomnar en regionövergripande översyn som kan leda till en samordnad, långsiktig och ökad beställning av gynekologi i regionen. Styrelsen delar inte motionärens syn på att vårdval löser problemen. Kvinnorna i VGR är redan fria att välja gynekologmottagning. Bristen på gynekologer försvårar ett vårdval och innebär i sig ingen förbättrad arbetsmiljö. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 och Sjuhärad lämnar samstämmiga synpunkter och menar att nämnderna arbetar idag med att säkerställa beställningen av gynekologi, på såväl primärvårdsnivå som specialistnivå, utifrån befolkningens bedömda behov. Båda nämnderna anser att frågan om utbildningsuppdrag och säkerställande av den framtida kompetensförsörjningen är en fråga för regionstyrelsen. Nämnderna ställer sig positiva till en regionövergripande översyn av gynekologi och mödrahälsovård men att översynen måste inkludera specialistvård och inte enbart primärvård. Överväganden Medicinska sektorsrådet i kvinnosjukvård har tagit del av motionen och ser positivt på en regionövergripande översyn men då av gynekologi och mödrahälsovård på samtliga nivåer, inklusive regionsjukhus, övriga kvinnokliniker samt beställd öppenvård utförd av både privata och offentliga utförare. Sektorsrådet bekräftar bristen på specialister i gynekologi i regionen, en brist som noteras även i andra delar av Sverige. Denna brist ligger bakom en stor del av problematiken som dryftas i motionen. Det är önskvärt med specialistgynekologi på primärvårdsnivå i hela regionen, inklusive de delar av regionen där detta saknas för närvarande men det får inte ske på bekostnad av sjukhusens bemanning inom kvinnoklinikerna. Åtgärder som sektorsrådet föreslår för att lösa situation är utvärdering, utökning och långsiktig samordning av gynekologibeställningen i regionen. Vid hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli pågår en regionövergripande behovsanalys av gynekologi på såväl primärvårdsnivå som specialistnivå. Behovsanalysen ska ligga som beslutsunderlag för nämnderna och beräknas vara klar första kvartalet 2015. Inom regionkansliet har även HR-strategiska avdelningen lämnat synpunkter på motionen. När det gäller kompetensförsörjning av gynekologer har HR-strategiska avdelningen och hälso- och sjukvårdsavdelningen tagit fram en gemensam modell

Datum 2015-01-14 3 (3) Diarienummer RS 1705-2014 och HS 150-2015 för att analysera obalanser mellan tillgång och efterfrågan av kompetens för olika läkarspecialiteter. I kompetensförsörjningsplan 2013 fanns obstetrik och gynekologi med som en prioriterad specialitet. I årets kompetensförsörjningsplan återfinns obstetrik och gynekologi som en av de tolv läkarspecialiteter som har störst obalans mellan tillgång och efterfrågan. En aktivitetsplan gällande samtliga identifierade bristspecialiteter togs fram. Bland aktiviteterna kan nämnas fler STtjänster, översyn av löneläget, åtgärder för att behålla erfarna specialister, utlandsrekrytering, samverkan med privata vårdgivare kring utbildningsuppdraget och stödinsatser för nyblivna specialister. Det finns således ett antal identifierade åtgärder, men alla har, så vitt HRstrategiska kan bedöma, inte genomförts. Det kan därför finnas skäl att regionstyrelsen ges ett särskilt uppdrag att säkerställa kompetensförsörjningen av gynekologer för att ge större fokus på frågan och större kraft i genomförandet. Att utbildningsuppdraget fullgörs är av avgörande betydelse för att säkra kompetensförsörjningen, påpekar HR-strategiska avdelningen. I Krav- och kvalitetsboken för primärvården är utbildningsuppdraget tydligt beskrivet och omfattar såväl Närhälsans verksamheter som privata vårdcentraler. Vid upphandling finns utbildningsuppdraget med i förfrågningsunderlaget. HRstrategiska konstaterar att utbildningsträngseln ökar och att det finns svårigheter att genomföra utbildningsuppdraget med hög kvalitet i alla verksamheter. HRstrategiska avdelningen har blivit uppmärksammad på bristen på sidotjänstgöringsplatser för ST-läkare inom gynekologin, där sidotjänstgöring är obligatorisk för erhålla specialistkompetens. Detta innebär att utbildningstiden förlängs. För närvarande pågår ett arbete kring ST-styrning, initierat av koncernledningen för hälso- och sjukvård. En arbetsgrupp har tillsatts och ska lämna förslag på dimensionering och styrning av ST senast vid årsskiftet. Det är lämpligt att tillgång till sidotjänstgöringsplatser för gynekologer hanteras inom ramen för detta uppdrag. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilagor 1. Motionen 2. Yttrande från styrelsen för beställd primärvård 3. Yttrande från hälso- och sjukvårdsnämnd 4 4. Yttrande från hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad Beslutet skickas till Regionstyrelsen

Ärende 5

Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-01-27 Diarienummer HS 113-2015 Ärende 5 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Johan Flarup Telefon: 0709-10 31 83 E-post: johan.flarup@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Reviderat samverkansavtal för Västra sjukvårdsregionen Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens beslut 1. Regionstyrelsen godkänner reviderat samverkansavtal för Västra sjukvårdsregionen. Sammanfattning av ärendet Samverkansnämnden beslutade i december 2012, 33, att en översyn av samverkansavtalet inom Västra Sjukvårdsregionen ska ske. Det nu gällande avtalet, från 2006, har nu reviderats. En tjänstemannagrupp med representanter från huvudmännen har under året utarbetat ett förslag till nytt samverkansavtal. Avtalsförslaget med bifogade regler för regional samverkan har uppdaterats med utgångspunkt i Patentlagen som gäller från årsskiftet. Invånarnas fria vårdval kvarstår i samma utsträckning som tidigare. Parternas samverkan har tydligare preciserats. Dispositionen av och språket i dokumenten har uppdaterats för att göra förslaget mer lättillgängligt än nu gällande avtal och regler. Avtalet föreslås att gälla årsvis från 2015-01-01 och tillsvidare. Om inte avtalet sägs upp ett år före avtalstidens utgång förlängs det med ett år i sänder. Beredning Samverkansnämnden beslutade 19 november att rekommendera huvudmännen att godkänna förslag 2014-12-04 till samverkansavtal för västra sjukvårdsregionen jämte regler för regional samverkan. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Johan Flarup Kanslichef Postadress: Regionens Hus 541 80 Skövde Besöksadress: Hertig Johans gata 6, Skövde Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Västra Götalandsregionen 2 (2) Bilaga 1. Protokollsutdrag 38 Reviderat samverkansavtal för Västra sjukvårdsregionen (SAMVN 15 2012) HS:s beslut skickas till Regionstyrelsen RS:s beslut skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Samverkansnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnderna Utförarstyrelser inom hälso- och sjukvård Håkan Karlsson Johan Flarup Ann Söderström Postadress: Regionens Hus 541 80 Skövde Besöksadress: Hertig Johans gata 6, Skövde Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Ärende 6 Handl senare

Ärende 7

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-02-25 Diarienummer HS 67-2015 Ärende 7 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Peter Lönnroth Telefon: 0705-64 08 67 E-post: peter.lonnroth@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Avtal för FoU Sjuhärad Välfärd Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens beslut 1. Västra Götalandsregionen ingår avtal i enlighet med Verksamhetsprogram och avtal för FoU Sjuhärad Välfärd 2015. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut för egen del, under förutsättning av regionstyrelsens beslut 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lämnar driftbidrag till FoU Sjuhärad Välfärd om 2,42 mkr ur av styrelsen avsatta medel för FoU. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att utvärdera avtalets effekter under 2015. Sammanfattning av ärendet FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) är ett kompetenscentrum för forskning och utveckling inom välfärdsområdet; ägt av de åtta kommunerna i Sjuhärad, Västra Götalandsregionen (VGR) och Högskolan i Borås, förlagt vid Högskolan i Borås. Genom gränsöverskridande forsknings- och utvecklingsarbete genereras kunskap som kommer ägarparterna till del. FoU:s avtal mellan ägarparterna är ett övergripande styrdokument för verksamheten. Verksamhetsprogrammet, som fastställs och revideras av FoU:s styrgrupp, anger inriktning och prioriteringar under ett år. En årlig verksamhetsplan som konkretiserar verksamheten fastställs och följs upp av FoUS styrgrupp. I verksamhetsplanen ingår olika styr- och måltal som följs upp av styrgruppen två gånger per år. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2015-02-25 Diarienummer HS 67-2015 2 (2) Från den 1 juli 2014 förändrades organisationen vid Högskolan i Borås varför ett nytt avtal för FoU Sjuhärad upprättas. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Peter Lönnroth Bitr. hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga 1. Verksamhetsprogram och avtal för FoU Sjuhärad Välfärd 2015 2. Följebrev verksamhetsprogram och avtal HS:s beslut skickas till Regionstyrelsen RS beslut skickas till Ann Söderström Peter Lönnroth

Förslag Verksamhetsprogram och avtal för FoU Sjuhärad Välfärd 2015 2014-11-24 MLR

Innehållsförteckning Verksamhetsprogram för FoU Sjuhärad Välfärd... 1 Inledning... 1 Mål och behovsområden... 1 Samverkan och ägarparterna... 2 Prioriteringar under perioden... 3 Under perioden ska även följande frågor bearbetas... 3 Avtal mellan parterna i FoU Sjuhärad Välfärd... 1 Firma... 1 Parter... 1 Syfte... 2 Uppdrag... 2 Ersättning... 3 Styrning... 3 Sammanträden... 3 Beslut... 4 Delegation... 4 Ägarforum... 4 Brukarråd... 4 Nya parter... 4 Jäv... 5 Basorganisation och medarbetares anknytning... 5 Äganderätt till forskningsresultat... 5 Redovisning... 5 Revisorer... 5 Finansiering... 6 Avtalsändringar... 6 Avtalstid... 6 Verksamhetens upphörande... 6 Tvist... 6 Övriga bestämmelser... 7

Verksamhetsprogram för FoU Sjuhärad Välfärd Inledning FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) är ett kompetenscentrum för forskning och utveckling inom välfärdsområdet; ägt av de åtta kommunerna i Sjuhärad, Västra Götalandsregionen (VGR) och Högskolan i Borås, förlagt vid Högskolan i Borås. Genom gränsöverskridande forsknings- och utvecklingsarbete genereras kunskap som kommer ägarparterna till del genom FoU-projekt och olika kompetensinsatser. FoUS-enhetens målsättning och prioriteringar för år 2015 beskrivs i detta Verksamhetsprogram. FoUS avtal mellan ägarparterna är ett övergripande styrdokument för verksamheten. Verksamhetsprogrammet, som fastställs och revideras av FoUS Styrgrupp, anger inriktning och prioriteringar under ett år. En årlig verksamhetsplan som konkretiserar verksamheten fastställs och följs upp av FoUS styrgruppp. I verksamhetsplanen ingår olika styr- och måltal som följs upp av styrgruppen två gånger per år. Från den 1 juli 2014 förändrades organisationen vid Högskolan i Borås från att ha bestått av sex institutioner till att omfatta forskning och utbildning i tre akademier. I detta sammanhang kommer FoUS att organisatoriskt att ha en placering i Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Mål och behovsområden Huvudmålet för FoUS är att genom kunskapsutveckling och metodstöd bidra till ökad samverkan mellan ägarparterna och ökad vård- och omsorgskvalitet för medborgarna och behovsgrupperna genom att: genomföra forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med verksamheter som är offentligt finansierade av kommuner och VGR, stärka och vidareutveckla samverkansformer mellan verksamheter, brukare/patienter och intresseorganisationer förnya och utveckla arbetsmetoder, verksamhetsformer och handledning sprida erfarenheter och resultat från forsknings- och utvecklingsprojekt samt omvärldsbevakning medverka till ett kunskapsbaserat arbetssätt som främjar vård- och omsorgskvalité samverka med andra FoU-enheter inom och utom ägarparterna 1

FoU Sjuhärad Välfärds verksamhet utgår från samverkan och har invånarna i Sjuhärad som utgångspunkt för att bedriva och vidareutvecklas som kompetenscentrum för forskning, utveckling och kompetensutveckling utifrån följande målgruppers behov: Äldre Funktionshinder Människor med beroendeproblematik Barn och unga Familjer i utsatta livssituationer Socioekonomiskt utsatta grupper Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för befolkningen. Det gäller såväl lokalt och regionalt som nationellt. Utifrån folkhälsopolitikens målområden ska FoUS insatser främja ett eller flera målområden i samverkan med VGR och i lokalt folkhälsoarbete i kommunerna genom olika former. FoU-arbetet vid FoUS fokuseras på kunskapsutveckling för människor som har behov av vård-, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser. Anhöriga och närstående för vissa av dessa behovsgrupper kan vara viktiga samverkanspartners. Mångfald, hållbar utveckling och genusaspekter är viktiga i FoU-arbetet. FoUS ska vara en kompetensresurs i Sjuhäradsområdet och utgöra ett stöd för ägarparterna i deras uppdrag. FoU-arbetet ska genom samverkan över organisationsgränserna förbättra kvaliteten i vård och omsorg och stödinsatser och behandlingsformer för behovsgrupperna. Inom dessa behovsgrupper finns olika behov såväl inom hälso- och sjukvård, som inom omsorg och socialtjänst. Det gäller framförallt äldre och funktionshindrade med särskilt stora vård- och omsorgsbehov, människor med kroniska sjukdomar, människor med psykiska funktionshinder samt barn och unga i familjer med risk att utvecklas ogynnsamt socialt och hälsomässigt. Samverkan och ägarparterna Samverkan ger ett stort mervärde för kommunalt anställda som träffas och arbetar kommunövergripande tillsammans med regionalt anställd personal från sjukhus och primärvård eftersom man arbetar med samma behovsgrupper. Det omvända förhållandet gäller givetvis också det är lika betydelsefullt för regionalt anställd personal att träffas över organisations- och huvudmannaskapsgränser. Det finns goda samverkansvinster i arbetet när olika personalkategorier träffas. FoU-arbetet vid FoUS sker utifrån ett brukarperspektiv där forskning och utveckling bedrivs i nära samverkan med brukare/patienter. Vidare finns ett väl dokumenterat forsknings- och utvecklingsarbete inom anhörigstöd. Respektive ägarpart har ansvar för sina respektive områden och behovet av samverkan när det gäller kompetens och utvecklingsfrågor är därför stort inte minst på grund av verksamheternas alltmer ökande komplexitet. Det är oftast i gränssnitten till andra parter som samverkansbehovet är störst. Genom att anställda och brukare/patienter från olika organisationer möts, kan dessutom eventuella oklarheter och konflikter i gränssnittsområdena hanteras bättre. 2

Högskolan i Borås har ett övergripande ansvar för att ägarna ska ha tillgång till kompetent personal i verksamheterna. Högskolan bedriver utbildning och forskning inom bland annat omvårdnad, vårdvetenskap och vård- och omsorgsadministration. Genom FoUS och ägarparternas externa kontakter kan även komplettering ske genom utbildning och forskning inom exempelvis rehabilitering och socialt arbete. Prioriteringar under perioden Utifrån synpunkter från styrgruppens sammanträden prioriteras följande frågor det närmaste året: Planera och regelbundet genomföra FoU-projekt för följande prioriterade behovsgrupper: äldre, funktionshinder, barn och unga, samt familjer i utsatta livssituationer. Prioritera forsknings- och utvecklingsinsatser för behovsgrupper som rör funktionshinder och socioekonomiskt utsatta familjer. I dessa ingår såväl barn/unga som äldre. Genomföra utvärderingar utifrån förfrågningar från ägarparternas arbete inom olika behovsområden. Genomföra kompetensinsatser och handleda ägarparternas personal utifrån genomförda behovsanalyser, samt omvärldsbevakning i syfte att vidareutveckla arbetssätt och verksamhetsformer. Kompetensutvecklingsinsatserna bör fortlöpande ses över när det gäller form, tidslängd, geografisk tillgänglighet och nivå i relation till målgruppen. God framförhållning bör eftersträvas. Förebyggande insatser och kompetensinsatser är viktiga för behovsgrupperna och ska gärna ske i samarbete med skola, omsorg och hälso- och sjukvård. Aktivt sprida och bidra till att forskningsresultat tillvaratas och att kunskapsutveckling leder till verksamhetsutveckling genom att ägarparternas respektive ansvar för detta förtydligas och stärks Stärka och vidareutveckla samarbetet mellan olika berörda organisationer. Under perioden ska även följande frågor bearbetas Stödja att arbetsformer för forskning och praktik vidareutvecklas samt systematiskt och regelbundet följa upp hur det sker. Revidera styr- och måltalen, så att de bli mer operativa, samt öka korrelationen mellan mål och styr- och måltal Västra Götalandsregionens delaktighet i kompetensutvecklingsinsatser behöver utökas (utifrån styr- och måltal). Behovsinventering ska genomföras med viss regelbundenhet och nya former ska utvecklas och prövas. 3